Måndag Örebro 2012. Lesjöfors 1960.

   Vaknade i morse och kände mig inte riktigt bra. Tog en Alvedon och intog åter sängen. Kom på att jag ville titta i mammas dagböcker som nu anlänt och om något är en tidsslukare så är det mammas dagböcker. Hon skriver inga "djupare" saker utan mest bara vad hon sysslat med under dagen och vad som hänt i hennes närhet. Men ändå! Man läser och läser och märker hur hon trots sin hårda, ensamma barndom ändå är så stark,ärlig, omtänksam och arbetssam. Intresserad av människor.Alltid redo att hjälpa när hjälp behövdes.

Och så upptäcker man att tiden rinner iväg. Så blev det i dag. Plötsligt kom jag ihåg Isak, som jag visste väntade på mig. Iväg ut genom dörren. Som en ängel kom grannen, såg att jag hade bråttom och erbjöd mig skjuts eftersom hon ändå skulle ut med bilen. Isak och jag gick vår promenad och jag stannade tills Tobias kom hem.
Gick hem och plockade av ett stort antal tomater, en del röda, de flesta gröna. De senare blir tomat och löksallad eller tomatmarmelad.Dem tar jag hand om i morgon.

I gårdagens inlägg nämnde jag om att år 1960 började i frid och glädje och allt gick sin gilla gång. Vi hade nu fått bättre affärsläge och fräschare lokal och kämpade på i vår lilla färghandel. Kände till alla kunder och fortsatte att umgås med våra vänner. Utöver att vi träffade dem i Saron på möten och sångövningar. Det fanns en köpmannaförening och varje år hade vi en söndagsutflykt, under sommarhalvåret, till någon plats flera mil från Lesjöfors. För det mesta på smala, slingriga vägar. Då åt vi god mat någonstans och besåg någon sevärdhet.
Georg och jag åkte varje år till Örebro för att vara med på Örebromissionens årsmöte och Missionsskolans avslutning i början av juni och till Höstkonferensen då vi tog barnen med oss och även Ingrid och Ernst Ångström, ett barnlöst äldre par i församlingen.De saknade bil. På den tiden var det ej tal om säkerhetsbälten och högst antal passagerare.
Pingstafton, som inföll 4 juni år 1960 åkte vi i vår lilla morris till Figeholm och hälsade på.Vi lämnade Ulla hos mamma när vi ett par dagar senare reste hem. Lena var redan där och båda flickorna stannade hos mormor.Den 4 juli började de simskolan, som då var belägen vid vår badplats.

Nu följer jag mammas dagbok.Den 17 juli kom "band" från IngaBritta (rullband, kassetter fanns ej) och det kom vänner från samhället till mamma för att lyssna till IngaBrittas berättelser om sina skyddslingar på barnhemmet i Porto Alegre.Den 30 juli kom Georg, jag, Sven och Kerstin och stannade till 10 augusti.Då hade Ulla varit hos mamma i två månader tillsammans med Lena. Så roligt och bra de hade det hos mormor.
Under dagarna Georg och jag var hos mamma hann vi tapetsera finrummet, Georg var med Arvid, fiskaren, på fisketur till Öland, hjälpte till med höbärgning i Mederhult, Utflykt till Öland, då mamma var med, hälsat på IngaMaj och Sune som hyrt stuga i Oknö en vecka,varit på besök hos vänner i Figeholm m.m.

Något jag undrar mycket över är hur vi kunde vara borta från affären i mer än en vecka. Vem skötte om den? Men vi hade en trevlig semester och affärer är ju trots allt världsliga ting. Livet rullade på och vi hade det bra i vår lilla värld.Än så länge! Nu är dagen slut och jag ska nog sova nu. " Blott en dag, ett ögonblick i sänder. Vilken tröst evad som kommer på. Allt ju vilar i min Faders händer. Skulle jag, som barn, väl ängslas då? Sov i frid! Gud är god!