söndag 29 november 2015

Söndag 29 november 2015.

Glädjande meddelande från Malmö. Linn undkom orkanen Gorm och är i Malmö hos Sebastian.
Ber om beskydd för andra som är ute i detta oväder !!! Nu ska jag sova!

Söndag 29 november 2015. Gudstjänst tillsammans med familjen och Smyrnakyrkan, Göteborg.

Härligt med julgran i köket.
Fick SMS från Linn. Ville jag komma och vara med på Gudstjänst från Göteborg?
Hämtades och såg, på deras TV, Gudstjänsten från Smyrnakyrkan, Göteborg. Vilken första advent! Visst är det så att inget går upp emot att få stå tillsammans med många andra, som sjunger "Bereden väg", "Gå Sion"och "Hosianna" Första Advent, men den fantastiska orkestern med den stora kören var verkligen härligt att avlyssna och en god predikan därtill.

Efter "kyrkkaffe" med familjen fick jag skjuts hem av Filip, som hade lovat hjälpa mig med att få den nya datorn att "komma ifatt"den gamla. Det gällde skanning och avskrift av bloggar.
Filip är en god pedagog och tar sig lugnt och stilla an problemen. Ändrar och grejar så det passar mej och MITT förstånd. Så skönt att jag nu kan "gå på", som före datorsbytet.
Efter den bedriften gjorde han sällskap med Linn till Göteborg, där han lämnades i sin bostad och Linn fortsatte sin färd mot Malmö. TV säger att det är svår storm över Skåne och folk får rådet att hålla sig inomhus. Lite skrämmande och jag ber och hoppas att allt ska gå bra.

Barnbarnet Fredrik, med sin Anna, kom tillsammans med en av sönerna samt mormor och morfar och arbetet med granen gick rekordsnabbt. Det har blivit tradition att Anna och Fredrik med pojkarna ska klä julgranen här varje år, något som jag är så tacksam för.
Tillsammans fikade vi med saffransbröd, kakor och Filips överblivna födelsedagstårta.
 Kaffeautomaten strejkade inför påtårskokandet så nu blir det ny kaffeautomat till jul. Inget ont som inte har något gott med sig.

Ska nog ta en titt på 90-talet igen.  Tisdag 11 januari 1994. Städat på Sörbyallen. Barnvakt åt Linn.
Onsdag 12 januari. Elsemaries 27 årsdag. Vi städar i dag också och hinner inte dit. Sven och Maria överlämnar vår gemensamma present. Flyttstädning tar sin tid. Lennart putsar alla fönster. Jag blir trött och måste gå hem. Kerstin och Awad höll på till klockan 22.00

Januari torsdag 13. Ulla kom och hjälpte oss med städningen. Jag mår inte bra. Klockan 21.00 åkte Kerstin, Ulla och Awad iväg med sista kärran. Blommor, lampor och"sista minutensaker".
Mattias och Largo bor här i natt. Katten gick ut på kvällen. Den, av socialen, hos Kerstin ch Awad placerade unga tjejen hade några dagar tidigare flyttat hem till mig.

Fredag. Jag gick på morgonen till Sörbyalle´n 54 och städade klart i yttersta hallen. Katten fortfarande borta och vi ber till Gud om hjälp. Mattias, Kerstin och jag åker till Elsemarie en stund.
Awad sitter hemma hos mej och väntar på katten, som kom precis innan han och Kerstin skulle åka till sitt nya hem, Annelund. "Att Gud alltid ska vara så sen", sa Kerstin. "Och jag som har bett till Gud hela dagen", sa Awad.  Gud kommer ofta i sista minuten! Men inte FÖR sent.
Mikael , AnnaLena och katten följde med till Annelund.

Söndag 16 januari. Awad och Mattias skjutsade mig till Hjortkvarn där jag ska vara "barnvakt" medan Ulla är i skolan i Härnösand till fredagen.

Nu ska jag berätta att det är svår storm i Skåne.Öresundsbron är stängd. Linn är på väg från Göteborg till Malmö. Jag talade nyss med hennes man, Sebastian, som talade om att han skulle med sitt lag varit i Köpenhamn på basketmatch i dag men fick veta att bron skulle stängas och matchen inställdes.
Vi ber för Linn och för alla som måste vara ute på vägarna. Folk har fått rådet att stanna inomhus.
Nu väntar jag på telefonmeddelande att hon kommit hem till Malmö.Stormens namn: Gorm.

Så önskar jag oss alla GodNatt. Jag ska gå till sängs sedan jag fått telefon från Malmö att Linn kommit hem. Tacksam att Gud är med!




lördag 28 november 2015

Lördag 28 november 2015. Kortisblogg. En oförglömlig kväll hos en svensk familj!

Efter att ha fått höra en ung invandrares långa historia orkar jag ej skriva någon längre blogg.

Att bli mottagen med kärlek och förståelse i en svensk familj när man är ensam och långt borta från sina nära och kära, utan möjlighet att få träffa dem, att få känna att sorgen delas, att få gråta i en svensk mammas famn, att känna deltagandet från den övriga familjen, att ha sänt upp böner till Allah om hjälp och fått träffa människor, som förstår bönens betydelse, ja då ser man verkligen Guds omsorg och att Gud aldrig sviker.

 Med intresse ska jag följa denna unga människa, som har en önskan att i framtiden få utbildning och bli till hjälp för andra i samma, svåra situation.
Först när man kommer riktigt nära, förstår man, i någon mån, den smärta, som en flykting kan känna och som lever vidare även om man kommit till ett annat land.

En vers ur en sång får avsluta kvällens korta blogg.

"Om jag kan hjälpa någon under livets gång, om jag kan glädja någon med ett ord, en sång, om jag kan visa någon vägen fram till Gud, blir min vandring ej meningslös mer."

Låt oss hjälpas åt att göra vad vi kan för dem som behöver vårt stöd och vår medkänsla!
Tacksam över att jag fick ta del av "resan" är jag åter hemma och går  till nattens vila med en innerlig bön till Gud för alla dessa,som fått lämna hus och hem, nära och kära. Våra böner till en god Gud har stor betydelse!! Låt oss aldrig glömma det!! MOT det onda, FÖR det goda. Amen! GodNatt!

fredag 27 november 2015

Fredag 27 november 2015. Hårfrisörska men ingen träning. Blåsig dag."Söstrabesök"

Att besöka frisör för att få håret tvättat har aldrig tidigare hänt, Men i dag hände det,. Jag hade så fina
 lockar sedan mitt förra besök så jag ville ej riskera att de skulle försvinna, vilket kunde ha blivit fallet utan frisörskans hjälp. Jag är såå nöjd med min nya hårfrisörska. Dessutom finns hennes salong mycket nära mun bostad.

Mina två yngre systrar var i dag inbjudna på rotmoslunch. Jag anser att man bör ha sällskap för att äta rotmos. Som när man äter surströmming, ungefär!
Till kaffet kunde jag bjuda på flera sorters kakor och god saffranskrans. Kaffestunden förgylldes av att IngaMajs son Anders delade den med oss. Anders och jag har alltid haft ett speciellt förhållande till varandra och att ha både honom, hans mor och moster här samtidigt gjorde det festligt.Dagen har varit grå och blåsig, men med plusgrader, ej att förakta av en frusen person.

En överraskning var att Kerstin, som i går hjälpte till med att pynta till Advent, kom med fyra underbara julstjärnor att sätta på sidan om adventsljusstakarna, som hon satte i fönstren i går. Gissa om jag blev glad!

När Georg levde och arbetade i Stockholm, sista tre åren i Linköping, hade han vid sin hemkomst, fredagen före första advent, alltid med sig julstjärnor till fönstren. Det där med julstjärnorna till advent rör mitt innersta och jag har nära till tårarna fortfarande fast så många år har gått sedan han flyttade hem till Gud. Roligt nog hade Kerstin dessutom med sig en stor påse clementiner, något som alltid måste finnas med i advent.

Nu tänker jag berätta lite om första dagarna av år 1994.Enligt min Dagbok.
Söndag 2 januari åkte familjen Hallqvist, Jonas och jag till Hjortkvarn ett par dagar.
Tisdag 4 jan. Kristin tog bussen från Hovsta och kom hem till mej."Kul att vi har varandra. Tittar på TV och pratar".

Torsdag 6 jan. Trettondagen. Linn s föräldrar lämnade henne hos Kristin och mej medan de var i Immanuelskyrkan på Gudstjänst. Båda flickorna hämtades av sina pappor på eftermiddagen. Jag gick igenom alla filmkassetter och skrev på innehåll.

Fredag 7 jan.Mikael plockade ner sina saker i plastkassar för att flytta hem till Anna-Lena.
Anna kom hungrig hit på kvällen. Berättade att hennes mamma kommit till sjukhuset under dagen.
Söndag 9 jan. Känner mej ännu inte helt bra. Som om jag har ett sår i bröstet efter all hosta.
Mattias och jag handlat i ICA, Tybble.

Måndag 10 jan. Kerstin och Awad sovit sista natten i sin villa på Sörbyalle´n.
Så flyttar de ett par mil från stan. Jag skickar med en gryta grönsakssoppa, så "flyttfolket" får lite mat för att orka med jobbet. Kerstin, Awad och hunden Largo kom hit och sov över här.

Slutar här för i kväll. Så sömnig. En rolig dag tar också slut. Jag känner det lite så också och säger därför "Natti" och önskar oss alla GodNatt!

torsdag 26 november 2015

Torsdag 26 november 2015. Ännu mer hjälp med adventsbestyren.Lutfiskätande med systrarna.

Grå dag men ett par plusgrader, vad mer kan jag begära? Jag svarar inte på den frågan!
Besök av Kerstin, som tog vid där Ulla slutade i går. Fotografierna på mina 14 barnbarn i en av kökets två bokhyllor fick byta plats med tomtar av betydligt större antal. Upp med tomtarna! Ner i tomtekartongen med alla fina barnbarn, som genast med Kerstins hjälp bars upp på vinden.

Undan för undan växer möjligheterna att fira Advent framåt. Julkrubban har sin givna hedersplats och ska i kväll inta densamma.

Eftermiddagsbesök hos IngaMaj med Lutfiskmiddag tillsammans med vår nyanlända syster Stina, som åkt från Småland i bil.

På hemväg från träningen tittade Tobias in för ett kort men kärt besök.Han är en bra bit längre än jag numera men är mitt yngsta barnbarn och vi pratar (i alla fall jag) gärna om minnen från tiden då han var liten . Vi har många, roliga minnen tillsammans!

Jag fortsätter med år 1993. 16 december. Känner mig sjuk på dagen men kvicknar till framåt kvällen.
Bakar saffranskransar.. Ska åka till Ria med bröd i morgon.
Fredag 17 december.Emil kommer med buss till Örebro. Kristin, Emil och jag barnvakt åt Linn. Kören Svart på Vitt har fest och båda föräldraparen är där. Åkte sent på kvällen till Hovsta dit vi kom klockan ett. Somnade gott.

18 dec. lördag.Handlat på Wessels. Srukit en del tvätt. Firat Emil, som, om några dagar fyller år.Han fick "Griegskivor", Pengar, Choklad. Vi hade  Glassfest och han blev jätteglad, står det i boken.
19 dec. söndag.Ur Dagboken. " Åkt med Sven till Wessels. Sven är trött och jäktad. Tycker inte om att julafton är på en fredag. Ingen ledighet före.
Jag åkte till Ralf en stund. Till Hovsta igen för "Christmas Carols"

Måste berätta om när Kristin och jag, i min bil skulle åka hem. Det var en mörk kväll och jag hade, vid den tiden dålig syn. Satte mig i bilen och startade. För att komma ut på vägen skulle jag ha åkt på grusgången men jag råkade åka över gräsmattan, som gjorde att det blev lite "guppigt". Kristin ropade: "Men Farmor, jag sa ju till dej att inte köra över gräsmattan"!

 Mitt svar om att jag såg fram emot att hon skulle få körkort gjorde henne skräckslagen. " Men FARMOR har du inget körkort heller? Gå genast och börja på en bilskola!!! Du MÅSTE ha körkort." Vettskrämd åkte hon  med mig hem till deras bostad, inte så långt från kapellet , där vi avlyssnat den fina konserten. Hon åkte dock, även i fortsättningen med mig, nu och då!

22 dec. Till Seja med bröd, som jag lovat henne. 23 dec. Lasse sjuk. Hostar och har feber.
24 dec. Sjuk när jag vaknade men  dagen avlöpte planenligt.  Först grattade vi Mattias på födelsedagen, åt sedan god jullunch hos Elsemarie och Lasse, därefter till Sven och Maria i Hovsta
där det bjöds på kaffe till Kalle Anka . Julgröt fick avsluta kvällen.
25 dec.  Ligger sjuk hela dagen. Orkar ingenting. Dricker en kopp välling och massor av vatten. Elsemarie och Lassse i Katrineholm hos farmor och farfar.
 26 dec. Fredriks födelsedag. Orkar ej dit. 27 dec. Har feber i dag också. 28 dec. Stina kommit.
30 dec.Gick upp och  drack kaffe klockan 7. Insåg att jag inte är glad. Då kom några längtans tårar och jag tyckte synd om mig själv en stund. Saknar Georg!

Nyårsafton 1993. Lunch på Holmgatan. Stina och jag tog  Linn med oss hem, då föräldrarna skulle till Alinders på fest. Linn sova? Nejdå! Glad, go och snäll är hon vaken lika länge som vi, dvs till klockan 00.30 då Nyårsklockorna ringt färdigt i stan och på TV.
Var skall jag fira Nyårsafton nästa gång???

Nu är denna dag slut och jag tackar Gud för så mycket av "pusselbitsläggande" jag fått se i dag! Gud sviker aldrig!


onsdag 25 november 2015

25 november2015. Så glad jag blev över hjälp i köket i dag." Släkten följa släktens gång."

Det blev en grå dag i dag men tre plusgrader gjorde mig glad. Ännu gladare blev jag när Ulla kom på besök för att ta hand om adventsförberedelser i köket.
Efter en kaffetår med avsmakande av det i går bakade saffransbrödet, satte hon igång.
 För flera år sedan då Lennart och hon var ungdomspastorspar i Filadelfia med placering i Vivalla ville Ulla göra konstgjorda rutor på fönstren i ungdomslokalen. I stället för att använda spray, innehållande stearin, provade hon att använda vit plakatfärg. Jag har under alla år sedan dess " rutat" våra fönster på det sättet efter att ha sett hur enkelt det är och hur lätt att sedan tvätta bort efter helgen.

Nu är fönstren "rutade", gardinerna i de tre köksfönstren utbytta mot julgardiner. Lådor och dörrar rengjorda. Adventsljusstakar, tomtar och annat nedtagna från vinden.

Jag kan ej finna ord för vad allt detta betydde för mej. Nu fortsätter jag i morgon utan att behöva  klättra. Och tänk så snabbt allt gick.

På den tiden då jag var i min fulla krafts dagar hände det nu och då att jag gav hjälp av liknande slag och nu när jag behövde hjälp så fick jag den. Jag har inte något år tidigare varit med om att känna att jag var i behov av hjälp med att förbereda för Advent och jul.

Ulla har numera ledigt två dagar pr vecka och hade bestämt sig för att avsätta den här dagen åt mej.

Nu har jag ägnat en del av kvällen åt TVtittande så jag går till nattens vila i stället för att förlänga kvällens blogg.

Säger God Natt och Sov Gott till er alla läsare av kvällens korta blogg. Jag längtar till sängen!

tisdag 24 november 2015

Tisdag 24 november 2015. Snart advent. Lite forntid hinns nog med.

Matte lämnade Isak här.Efter frukost sov jag en stund. Isak också.I dag var han hungrig. Kräsen, som han är ville han ej i går kväll ha de "nya" kulor som familjen inköpt åt honom. Jag valde då att i morse ge honom kokt ris från frysen, blandat med nykokt kyckling. Det fick en rykande åtgång!
 Snällt sov han sedan på hallgolvet.

Jag fick för mig att baka saffransbröd, så det gjorde jag. Två kransar och några lussekatter. Ett par sorters kakor blev det också. Något mer av värde har ej hänt i dag.

Fortsätter med år 1993 och 1 december. I Dagboken står det den dagen:" Vart flyttar jag? Det undrar jag fortfarande.Barnvakt hela dagen.Linn sjuk och jag är barnvakt några dagar.

4 dec. "Till Hovsta. Strykning. Maria permanentat mitt hår . Tack och lov", står det i boken.
5 dec. Ralf mycket dålig. Åkt ambulans till sjukhuset. På kvällen barnvakt hos Linn. Elsemarie konsert i Mikaelskyrkan.
7dec. Cyklade till R.S.Ö. klockan 7 på morgonen och var hos Ralf medan han röntgades.Cyklade till Kyrkogården och tittade till graven. Hade julskinka från förra året i frysen. Lämnade den till rökning.
8 dec. Hos Britt på eftermiddagen.Ringt Seja. Ska baka åt henne.
9 dec. Tog bussen på morgonen till R.S.Ö och väntade medan Ralf röntgades i Datortomografi. På kvällen hämtades jag av Ulla till Hjortkvarn. Linda och Emelie åkte till Stockholm. Dagen därpå flyttade Ralf in på Hedegården.
  
11 dec. bakar jag och gör köttbullar till lunch åt Mikael och mej.På kvällen till Brickebacken och hämtar Lena och vi åker till Ralf på Hedegården. Vår husköpare ringer och säger att den 1 april måste de få tillträde till huset då de måste lämna sin bostadsrätt till sin köpare!

12 dec drack jag ensam Adventskaffe till tre tända ljus. Mikael och jag åt lunch tillsammans innan jag åkte till Hovsta. Hann med att vara med på Luciafest i kapellet och sedan stryka in lite tvätt åt familjen. Hämtade sedan Petter som gästat David Gårsjö över helgen.

13 dec. Petter gick upp tidigt och tog tåget till Hallsberg. ( 16 grader minus) Jag åkte tillsammans med ett par personer från Socialen till Ralf på Hedegården och fixade ett nytt rum åt honom.
14 dec. Julbord i Immanuelskyrkan. Trevlig eftermiddag.

Så var halva december år 1993 avverkad. Lyssnar till TV där det berättas att nu är gränsen nådd för Sveriges möjligheter att ta emot fler flyktingar. Flera restriktioner ska nu genomföras enligt regeringens beslut i dag. Gränskontroll även i Norge.

Miljöförstöringen är också uppe till diskussion i TV. Jag kom osökt att tänka på den gamla sången: "Om Gud förglömde världen, om blott en enda dag."  En vers lyder så här:"Då skulle folk och länder förintas slag i slag, om Gud förglömde världen, om blott en enda dag"

Jag säger än en gång att Gud kommer att ha sista ordet och det ser jag fram emot. En dag ska ondskan vara borta för alltid! Amen! Önskar oss alla en GodNatt. Jag är så glad över att jag orkade baka i dag
och att brödet blev så bra! Varför jag skriver det. Hahaha, jo det har hänt att jag bränt någon plåt någon gång. För länge sedan!!!!






måndag 23 november 2015

Måndag 23 november 2015. Lite nutid och lite forntid.

Kallt. kallt. 8 grader!Minus!
Kokade grönsakssoppa, gräddade pannkakor, som åts med sylt och grädde av mina två måndagsmatgäster. Isak fick långpromenad och jag skjuts till Träningen. Handlade lite i närbutiken där i dag en ung kvinna satt innanför dörren, en tiggerska!! Usch vad jag mår dåligt av att se detta. Hon pussade min hand när jag la en 50-lapp i pappbägaren! Önskar ibland att få komma till Rumänien eller Bulgarien och se deras elände. Går det inga charterresor dit? Till något bra hotell där vi kunde bo en vecka om det inte är kallt.

Jag är sen i kväll. Såg "Fråga Doktorn" i TV. Blev så ledsen av att se det unga fina paret där mannen drabbats av Alzheimers och de båda visste att döden snart skulle skilja dem åt. Kändes svårare än vanligt med tanke på att de är så unga. De har små barn därtill.

Nu dyker jag ner i Dagboken från 1993 och den 17 nov. där det står att jag besökt makarna Sundberg i Vivalla. (Som Håkan och jag brukade besöka när jag jobbade på Ria) Vidare till Ralf i Brickebacken. Sedan till Elsemarie Andreasson för att tala om makens begravning och en del bestyr  i samband därmed.På kvällen Studiecirkel.

18 nov."Bakat rågbullar till grönsakssoppan som tillresande ska bjudas på efter begravningen i morgon. Till Hovsta och Kristin. Bakat chokladkaka. Till Adolfsberg och hämtat grönsaker. Kokat stor gryta grönsakssoppa. Lagt mej kl 24.00. Som vanligt."
19 nov. Fredag. "Passat Linn ett par timmar. Hem och fortsatt med grönsakssoppan.
Till Immanuelskyrkan på en  "fin och minnesrik begravning." Uno var under flera år vaktmästare i Immanuelskyrkan och det berättas om hans böner till Gud för församling och besökare. Han var en tillgång för Riaarbetet i Örebro och fanns alltid med på våra möten.  Så omtyckt av alla. Han var ingen dussinmänniska och vi som var engagerade i RIA uppskattade honom verkligen och tomheten efter honom var länge märkbar.
110 gäster var med på minnesstunden. Innan släktingarna åkte hem bjöds de alltså på den omnämnda grönsakssoppan. Det står att jag är "hes och förkyld", vilket fick mig att bli sängliggande ett par dagar.
Den 21, söndag står det att jag lyssnade till Hans Janssons predikan på Närradion och att jag var ledsen för att ej kunna vara med på ungdomskonferensen! Har alltid varit ung inuti.Haha!

Följande dagar står det att Lennart handlat åt mig, att jag fortsatt att vara förkyld!
Förmodligen hade Stina skadat sin hand i den vevan för jag bakade tre sorters kakor och fruktkaka m.m. till Stina som skulle få det hemskickat  till Högskulla med några som skulle åka bil till Småland.
27 nov. Lördag. Målade, traditionellt till advent, rutor på fönstren i köket. Citerar ur boken:" Plockat fram ljusstakar. Det gjorde inte ont i hjärtat i år. Fast när Lasse hämtade mig på kvällen och jag såg
stjärnan i lilla fönstret lysa och tänkte på hur Georg sa att vi skulle låta den lysa för det skulle vara mysigt när vi kom hem då kom gråten ändå. Den har nog kommit vid advent år efter år och kommer förmodligen nu till helgen då det är första advent 2015.
Söndag 28 nov. Drack adventskaffe på morgonen med Elsemarie, Lasse och Linn. På kvällen med Ulla till Mikaelskyrkan på härlig julkonsert.

Så var november månad avslutad och det är dags för mig att sova. Jag har hela dagen varit fylld av stor tacksamhet över att dag efter dag få fortsätta att bo i detta land och ha allt jag behöver. Jag prisar och tackar dig, min Gud och Fader!! Nu ska jag sova gott!


söndag 22 november 2015

Lördag 21, Söndag 22 november 2015. Lite av varje och en del från år1993.

Visst är det trist! Vi fick dock bort snön och Bernard åkte hem med den! Så bra!
Isak och jag försöker gå ut i halkan. Jag är ytterst försiktig. På lördagen mötte jag grannen ett par hus bort. Vi pratade lite och han tog Isaks koppel och gick en sväng med honom. Senare på kvällen kom grannens fru och tog ut Isak på kvällspromenad. Underbara människor.
I morse gick jag ut en kort promenad med Isak och senare på dagen kom grannen åter och tog en lång promenad med honom.

Jag kunde då tacka genom att skicka med Tekakor, som jag bakade i går kväll medan Isak ivrigt väntade på att jag skulle gå till nattens vila så han kunde koppla av. Han är mer eller mindre orolig tills han ser att jag ligger i sängen. Först då slappnar han av och somnar. Sover hela natten till 8-tiden på morgonen.
Ingen vakthund precis men en familjehund i högsta grad. Jag var ej hemma när familjen hämtade honom men vet om hans glädje när han får se dem.
I kväll har jag varit hos Gustav, som fyllde 9 år. Roligt att träffa en del av familjen på diverse högtidsdagar.

Kylan håller i sig och jag har inte roligt ska jag säga. Borde kanske bo på sydliga breddgrader!
Äpplen på trädet är nu frusna, likaså de som finns på altan. Jag borde ha ett stort kylskåp i källaren för förvaring av äpplen. Jag har några i kökets kylskåp men alltför många blir frusna. Äppelmos kan man ju alltid göra men jag äter ju blåbär på gröten, så jag behöver inte så mycket äppelmos.

I dag pajade Bernards bil och han kom hit och satte på vinterdäck på Linns, sedan den 19 nov. min, bil och tog den genast i bruk. Lydia jobbar i Nora och kan nu använda denna medan deras egen repareras.
Det blev en annorlunda dag och jag bad ett par vänner, som skulle fikat här i dag, att komma vid annat tillfälle.

Nu lite från November 1993. 1 november. Jag åkte till moster Astrid, änka efter Georgs morbror och boende i Göteborg sedan många år.Roligt att träffa henne igen, 95 år gammal.
Nästa dag, åkte Majken och jag till Karin Eriksson, pastorsfru i Lesjöfors under vår tid där.
3 november hämtades jag av svåger Vidor, som körde mig till färjan, som skulle ta oss,Ulla och Lennart med sina barn, Elsemarie och Lasse med Linn, till Fredrikshavn i Danmark.
Nu fick jag också ta plats i Lennarts och Ullas Toyotabuss och vi gav oss iväg på "höstsemester" i Grönhöjstrand, där vi kom att bo så bra i en rymlig lägenhet.

4 nov. åkte vi till den "insandade" fyren och sedan handlade i Hjörring.
6 nov. packade vi för hemfärd. Emil, Kristian och jag åkte tåg från Göteborg till Örebro där pojkarna "bordade" Toyotabussen och åkte med Lennart till Hjortkvarn.  Ulla inväntade de två fosterbarnen Linda och Emelie, som varit i Stockholm under vår bortavaro och stannade över natten.

Söndag 7 nov. kom Kerstin och Awad  en stund och vi fick veta att de köpt hus i Glottra. Inflyttning 1 dec.
Sven, Kristin och Fredrik kom för att hämta en soffa till Fredrik. Kristin stannade till nästa dag.
9 nov. Ringt Elsemarie Andreasson som hastigt förlorat sin man, den fina Uno! Vi talade om begravningen och jag lovade att hjälpa dottern med servering av mat åt tillresande .

11 nov, Till Hovsta där jag stryker in tvätt. På kvällen barnvakt åt Linn.

Fredag 12 nov.Hämtat Jonas och Emil vid bussen. Bernard och Kristin kom senare.

Lördag 13 nov. Emil och Kristin överraskade med att ha bäddat och gjort så  fint i sovrummet! Gullungar!
Pojkarna gick på bio och jag skjutsade hem Kristin till Hovsta för hon hade någon övning som väntade där.
Linn kom och sov över och visade ännu en gång hur otroligt lite sömn hon ibland behöver.
På söndagen skingrades kusinerna återigen, men så roligt de haft!
Så var halva november avklarad och jag ska sova, i natt utan min lilla Isak.

Nu önskar jag er alla GodNatt. Sov Gott!

fredag 20 november 2015

Torsdag, fredag 19, 20 november 2015..Min nattgäst bestämmer när jagska gå till vila så jag vet att det blir en kortisblogg.

tSNÖ!! Men solen är på väg ändå!
Brrr! Nu är det både snö och kyla, som intagit vår stad.Redan minus 5 så det blir en kall natt.
Hade planerat för resa till Göteborg. Jag tror det var vädret som var största orsaken till att resan, för min del, inställdes. Kyla och blåst mitt värsta väder.
En god sak var ju också att Isak kunde vara hos mig även om han tycker om att åka bil. Vi var nyss ute och han spanar noga in varje bil för att se om det är "hans" bil.

Undrar om det är varmare i Göteborg. Förmodligen inte!
Gårdagen, torsdag, repade jag mig efter den stora näsblödningen dagen innan och bortsovandet av dagen efter det.
Hade i går inbjudit Sven och Maria att komma hit och äta kroppkakor till lunch. Den maträtten skulle aldrig falla mig in att göra för bara min egen skull. De kom och det passade också för Bernard som precis då hade lunchrast. Mysigt att ha en del av familjen här.

På kvällen hämtades jag till Husgruppen där Barbara serverade polsk mat och sedan härlig blåbärspaj till kaffet. Vi är en liten fin grupp och  lär oss mer och mer om Gud och hans ord i Bibeln. Alla får ställa sina frågor och vi trivs tillsammans.

I dag,fredag kom, med kort varsel, min kommunala städhjälp. Så välbehövligt.
Hämtades av Elsemarie för en kopp kaffe innan de åkte till Göteborg där de ska gratta Filip som fyller 21 år på måndag. Emil och Filip har samma datum, 23 nov, Några års åldersskillnad dock!

 Ulla och Lennart åkte till Stockholm för att traditionsenligt gratta Emil och gå på julmarknad i Gamla Stan. Skulle i kväll se "Kristina från Duvemåla ". De åker tåg och bor på hotell. Tar sedan bussen till Emil och Emma med de två små barnbarnen.

I dag kom SMS från Kristin, som i går åkte med sin orkester till Tallinn och vid avresan uttryckte farhågor för illamående under båtresan. Allt hade gått så bra och hon var så nöjd.
Enligt rubriken för dagens blogg så har jag nattgäst. Han brukar "tjata" på mig men nu ligger han här på golvet och snarkar så jag får chansen att själv bestämma, tydligen!

I dag har ännu ett terrorangrepp utförts. Denna gång på ett hotell i Malis huvudstad Bamako. Tjugusju personer dödades i detta gisslandrama som pågick i många timmar.

 Nu lämnar jag både roligt och sorgligt för i kväll och beger mig till sängen. Isak sover på golvet bredvid mig och i morgon bittida ska vi ge oss ut i halkan på kisspromenad. Eller också får han promenera på altan, alldeles ensam!

Tack för i dag, käre Gud,  och tack för att jag vet att jag inte behöver vara rädd. "Allting till mitt bästa vänder. Jag är alltid i Guds händer", sjöng vi i Missionshuset där jag gick i Söndagsskolan.
"Trygg jag är, trygg jag är, innesluten i hans hand." en sångstrof som jag sjungit många gånger senare i livet. Sov Gott vänner! Gud sviker aldrig!

onsdag 18 november 2015

Onsdag 18 november 2015. En del dagar blir inte alls som jag tänkt mig.

Vilken bra dag det skulle bli! Jag skulle hinna så mycket. Åka till stan och uträtta några ärenden.
Behövde bara snyta mig lite så började näsan blöda. Inte måttligt heller! Inte kunde jag klä mig, inte ta fram frukost. Hann inte ens bita i bullen till morgonkaffet, som fanns där i koppen.

Klockan var 15.00 innan jag åt frukost. Tre timmar senare åt jag lunch. Blodpudding.
Tyvärr visste jag inte hur man får stopp på kraftig näsblödnig. När jag pr telefon fått veta att jag gjort helt fel då jag intagit sängläge och följde råden så var allt OK

Jag var då så genomtrött och har sedan sovit största delen av dagen. Isak fick gå ut på altan och kissa i stället för den vanliga promenaden. Sorry snälla Isak, som legat på golvet och "delat".
När Lasse ringde på dörren för hämtning blev han så glad så han halkade omkull på golvet av farten.

I TV säger de att Säkerhetspolisen höjt beredskapen till 4 på en 5- gradig skala.
Vet ej på vilka grunder. I dag har polisen i Paris gjort tillslag mot en misstänkt lägenhet, där de sökte efter  en misstänkt terrorist.

Klockan är 19.30 och jag är både trött och sömnig trots att jag sovit så stor del av dagen.
Bara så ni vet så intar jag härmed sängen. De i sjukvård arbetande som tillhör familjen har hört av sig och håller mig under "avståndsuppsikt". Tala om att vara privilegierad!

Nu tackar jag Gud för all hans omsorg och för en skön säng. SovGott alla vänner!
"Herren är min herde, mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro!" Ps23

tisdag 17 november 2015

Tisdag 17 november.2015.Lite äppelplockning i solsken. Fikabesök.

"Gårdagen är förbi, morgondagen har du icke sett och i dag hjälper Herren," står det på en väggbonad.
Solen i dag fick mig att klättra upp på stegen och plocka ned IngridMarieäpplen i en korg. Så fina äpplen. Någon mer som vill plocka? Hör av dej, i så fall!

Tomma kakburkar! Jag bakade drömmar, så goda. Fick besök av Bella, som den lilla vovven heter, och hennes matte. Enligt matte så satte Bella full fart när hon förstod att de var på väg till Isak och mej.

Bellas matte och jag har trevligt tillsammans. Vovvarnas initiala intresse för varandra går snabbt över i likgiltighet. Bella, som är valp visar sitt intresse för oss människor medan Isak  hittar en sovplats i närheten,gammal och trött, som han är.

Nu drar jag åter till år 1993 där jag i gårdagens inlägg bara hann med halva oktober.
Söndag 17 oktober åkte Kerstin, Elsemarie och jag till Hovsta och gratulerade Maria, som dagen därpå fyllde 44 år. Så unga alla var! Men för all del, jag var ju själv bara 66!
Mikael flyttade hem till mej för en kort tid. Roligt med ett barnbarn  boende i huset.

Måndag 18 oktober. Lennart, som sedan lång tid tillbaka åt lunch här, dagligen, fick nu sällskap av Mikael.
Jag åkte sedan till Brickebacken med mat åt Ralf, som tydligen fortfarande mådde dåligt. Jag handlade också en del åt honom. Elsemarie kom och fick lunch.
Anna kom en sväng och frågade om jag hade lite mat. Hon var så hungrig. Bodde i studentlägenhet i Brickebacken.Så klart hon fick mat!  På kvällen var jag i Filadelfia på Böneskola. Livet är härligt!

Tisdag 19 okt. Fredrik hade fått lägenhet på Hertig Karls Alle´ och jag plockade ihop muggar, tallrikar, kaffeautomat och lite av varje, som jag åkte dit med. Sparade grejor som nu kom till nytta.
"Det kan va bra å ha",brukade jag säga och slängde inte i onödan. Tyvärr är jag fortfarande likadan.

Med bussen, från Hallsberg, kom Margit Hiding, som jag blev bekant med på en studiecirkel några år tidigare. Hon stannade över natten.

Onsdag 20 okt. kom ännu en vän till oss, från nämnda studiecirkel och jag bjöd på lunch och kaffe.
På kvällen hade jag studiecirkel hemma.Minns ej hur många som var med. Den handlade om sorg och namnet var:"Samla mina tårar."

Fredag 22 okt åkte jag till apoteket åt Ralf och stannade hos honom en stund.
Till lunch hade jag bjudit in sex "tanter", alla änkor och tillhörande Immanuelskyrkan. De stannade till kvällen. "Vi hade så trevligt", står det i boken. Tydligen inga nyblivna änkor den gången.

Lördag 23 okt åkte jag med Fam. Hallqvist till Katrineholm och Lasses föräldrar. Linn på toppenhumör charmar alla, står det i boken.
Söndagen på gudstjänst i Immanuelskyrkan. Kerstin berättat att de sålt sin villa för 750.000 kronor.
Tisdag 26 okt. Mikael och Lennart fixade lunch själva. Jag hos Ralf på förmiddagen med tårta och blommor. "Socialen" också där. Mikael hos AnnaLena på kvällen.

Fredag 29 okt. Hämtat Ralf för besök hos doktorn klockan 10.00
På eftermiddagen till Fokhögskolan i Rimforsa där jag på lördagen skulle ha en liten föreläsning om "sorg". Jag hade tidigare varit ute i sådana ärenden.
Lördagens kväll  tog jag tåget från Örebro till Göteborg, där jag gästade Majken Enoksson, god vän från Misterhult, sedan barnaåren. Hennes man Rune dog inte så långt före Georg så vi hade med anledning därav haft kontakt en del. Nu fick vi mötas och samtala om  ond, bråd död. Både Rune och Georg dog hastigt utan att hinna säga farväl och båda stod mitt uppe i sina arbetsuppgifter när de dog.

När vi bodde i Lesjöfors var Rune och Majken pastorspar i närbelägna Storfors så vi träffades som familjer alltemellanåt, på den tiden.

Nu är den klar, oktober månad och jag ska avsluta bloggen med att som vanligt säga GodNatt och Sov Gott till er alla! Jag är så tacksam för denna fina dag, även om händelserna i Paris hela tiden vilar över oss alla som en tung slöja! Vet dock vem jag tror på och vad  Hans vilja är för människorna.






måndag 16 november 2015

Måndag 16 november 2015, Lite Nutid och lite Forntid.

 M 
Passade på att ta ett foto när det var tomt i lokalen en dag.

Plötsligt sitter jag här. Har skrivit datum och börjar fundera på vad jag ska skriva.
Dagen försvann så fort. Framåt middagstid började det regna. Jag var då på träning. Tittade in i min närbutik för några små inköp. Ingen tiggare där i dag.

I natt har det varit så kallt så lite vatten på altan hade frusit till is. Skulle plocka äpplen i dag men väntar till en solig dag, om det kommer någon innan frosten kommer på riktigt.

I dag har det varit "tyst minut" runt om i världen med anledning av fredagens terrorattentat i Paris.
I TV säger de i kväll att "hjärnan" bakom hemskheterna, en man från Belgien, nu är i Syrien, att han är beväpnad och mycket farlig. Han organiserar dödandet i Guds namn. Eftersom jag läst Bibeln i många år vet jag att det onda kan förkläda sig och vad är detta om inte just det!

Nu går jag till år 1993.Fredag 1 oktober. Bakade Wienerbröd i går och så  gratulerade vi Magnus på 17-årsdagen med pengar och gröna växter.
Onsdag 6 oktober kom svåger Vidor från Göteborg. Oj så fint det blir i trädgården när han är här. SÅ tacksam! Dagen därpå åkte han med mig till Hjortkvarn och planterade träd. Päronträd, plommonträd, körsbärsträd. Gratulerade Petter, som fyllde 16 år dagen innan.
Fredag 8 oktober bakade jag flera tårtbottnar i olika storlekar och skickade med Vidor till Göteborg och dottern Birgitta, som skulle fylla 40 år lite senare och kunde ha dem i frysen till den stora dagen.

Lördag 9 okt. På fm. till Bibelskolan i Filadelfia. Sedan till Hovsta där Bernard och Kristin väntar på mej.Vi roar oss och äter chips och choklad.
Söndag 10 okt. Passar Linn i Immanuelskyrkan medan  Elsemarie är mötesledare och Lasse organist.
Måndag 11 okt. Bönegruppen hos Margit i Rynninge på morgonen. Sedan besök av en kvinna som just nu är i en "manoperiod" och det tar lite tid. På kvällen i Filadelfia på "böneskolan". Hämtar sedan Maria på Musikhögskolan. Hon får ta min bil för Sven är på Folkhögskolan i Rimforsa och har deras bil dit.
Onsdag 13 okt. Firar vi Kerstin, som fyller 42! Oj så fort åren går, står det i min bok.
På kvällen barnvakt hos Linn medan Far och Mor är i kyrkan.
Torsdag 14 okt är jag i Mikaelsskolan och hjälper Elsemarie "med broschyrer". På kvällen kom två kvinnor, nyblivna änkor hem till mej och vi pratade sorg!!
Fredag 15 okt. kom en kvinna, som känner sig ensam sedan båda föräldrarna dött med kort tidsintervall. Jag är tacksam för att jag vet vad sorg vill säga. Först då kan man förstå vad det innebär att sörja en kär anförvant.

Nu har jag skrivit om första halvan av oktober och inom någon vecka kan jag förhoppningsvis avsluta år 1993. Vi får se! Nu ska jag avsluta med att säga GodNatt till alla bloggläsare, som tycks hänga med, av antalet lästa inlägg att döma. Jag vet ej vilka som läser, bara antalet.
Är tacksam för ännu en dag men måste erkänna att jag fortfarande mår dåligt med tanke på det som hände i Paris. Bara jag tänker på det så vill tårarna komma. SÅ många sörjande människor det måste finnas. Gud förbarma dig! Ska i kväll visa en bild från min träningslokal har jag tänkt.

söndag 15 november 2015

Söndag 15 november 2015. Liten kortisblogg om dagen som svunnit.

Gårdagens terrorangrepp i Paris har mer eller mindre präglat dagen. En turist från Afrika, på semester i Paris, hade i dag sagt att han tyckte det var förfärligt det som hänt men att man i hans hemland ständigt lever med att folk blir bortförda, tagna som gisslan och dödas.

Jo vi borde veta men ändå är det först när det kommer nära som vi reagerar så starkt som vi gör nu.
Jag har varit hundvakt medan husse och matte varit i Malmö och hälsat på dotter och måg, som nu etablerat sig där.

De kom hem vid 23-tiden i kväll. Elsemarie hade då kört 50 mil utan avbrott.
Jag tyckte nog att det var tillräckligt långt till Växjö och nu bor det unga paret ytterligare 15 mil längre bort från Örebro.

Ska väl ta mig dit snart för en liten påhälsning. Jag är nu bilägare sedan jag övertagit Linns lilla röda bil. Jag ska sälja den snart. Hade en spekulant, men denne ville ha automatväxel och den här har manuell växel. Får se vem som blir ny ägare.

Jag har haft en lugn och skön dag som började med att jag från Malmö fick Gudstjänsten från Smyrnakyrkan i Göteborg länkad till min "padda". Tobias undrade om jag ej hellre ville se den på TV.  Men hur? Joodå, det ordnades snabbt och jag såg både dagens Gudstjänst och en tidigare med Tomas Sjödin som talare. Så blev det inget kyrkobesök i dag heller.
 Vår storebror fyller i dag 92 år så jag ringde och gratulerade. Vi uttryckte vår glädje över att vi alla fyra nu levande syskon har "huvudet i behåll" och kan kommunicera med varandra.

Ringde också till IngaMaj, som bor i Örebro. Hon är, som de flesta pensionärer upptagen så gott som varje dag med besök på olika "inrättningar". Inte förrän fredag hade hon en helledig dag. Ska försöka ses då.

I dag plockade jag ner en korg med äpplen från trädet, där en hel del fortfarande hänger kvar och mår bra.
Fick  besök av Inga ( som jag blev god vän med när vi händelsevis träffades på en buss). Roligt att ses emellanåt.

Känner mig lite vemodig i kväll men ska försöka sova så jag kan fungera i morgon då jag har två matgäster och efter det är det "träning" som gäller!

Är så tacksam för varje dag som går, för min fina och omtänksamma familj och Guds ständiga omsorg om oss alla. Önskar att många människor skulle upptäcka hur god Gud är.
Nu säger jag GodNatt till er alla och önskar oss alla God Sömn!

Har ju glömt berätta att fotbollsmatchen mellan Sverige och Danmark, som besöktes av Tobias och hans kompisar, i Stockholm i går slutade med två ett till Sverige. Förutom Tobias och hans kompisar var det ytterligare 149000 besökare där. ( Har jag fel ska jag rätta till det i morgondagens blogg).

lördag 14 november 2015

Lördag 14 november 2015. En mörk dag för Världen.

  Nej , jag får inte till någon blogg i kväll, känns det som. Är något distraherad efter dagens myckna TV tittande. Dagen har varit en mörk dag. Terrorattentat i Paris i går kväll har varit det dominerande i dagens TVsändningar. IS (IslamiskaStaten) har tagit på sig skulden för dådet.
Etthundratjuguåtta människor är dödssiffran nu men den kan bli större då ett stort antal människor är svårt skadade. Terroristerna slog till mot sex olika ställen samtidigt. Tydligen organiserat i ett annat land. Utredning pågår. Världen håller andan!

Tobias och två kompisar åkte i dag med Josefs pappa  till Stockholm för att sent i kväll se en fotbollsmatch mellan Danmark och Sverige. Isak och jag ska strax gå till nattens vila.

I onsdags skrev jag i bloggen att det händer mycket som påminner om vad Bibeln säger om denna tidsålders avslutning.
I dag såg jag att någon på FB skrivit:"Jag är inte alls förvånad. Jag kan min Bibel."
Det vi nu kan göra är att be för de drabbades anhöriga och för de skadade. Gud vill alltid upprätta och läka! Att jorden är i den ondes våld betyder ej att Gud gått och gömt sig. Vi är många nu som går den gamla beprövade "Bönevägen". Den är öppen för oss alla. Alltid! Effektiv också, fast det är ibland svårt för oss att invänta "Guds tid."

 Det som ska ske det sker. Att ha en fast förvissning om att Gud alltid finns hos mej gör att jag ej oroar mig även om jag avskyr vad ondskan ställer till med. Vi får ej upphöra med att strida för det goda. Det gör vi genom  kärlek. Därigenom kämpar vi mot det onda. En dag kommer det att visa sig  vad som segrade. Till dess fortsätter jag att tro på en kärleksfull och nåderik Gud.

Så går vi uppför trappan, Isak och jag. I morgon bittida ska jag gå ut med honom i koppel. I morse släppte jag ut honom på gården och fick sedan ge mig ut och leta. Fann honom på en gata i närheten.

Husse och matte är i Malmö hos Linn och Sebastian. GodNatt vänner! Sov Gott!



fredag 13 november 2015

Fredag 13 november 2015. Mörk och regnig dag.

I kväll skriver jag min lilla blogg på paddan. Sover inte hemma i natt och glömde ta med mina gamla dagböcker så det blir ingen "forntid", som planerat var.

Om dagen kan sägas att jag sov till klockan tio. Förstår ej detta. Skulle träna. Nej inte ge sig ut i detta mörker som faktiskt varade dagen lång. Jag kunde lika gärna sova. Regnade gjorde det också.

Gårdagens kväll var en fin upplevelse och gav mig glädje i dag med, faktiskt.
Att se Guds ledning är så roligt. Inte på lång tid har jag pratat med min nu vuxna elev, som gästade mig i går kväll. För några dagar sedan fyllde hans mamma år. Jag visste att hon flyttat från Sverige och ringde honom för att fråga om det var möjligt att skicka en slant till henne.

Fick svaret att det skulle vara ovisst om pengarna kom fram. Han sa inget om att hans mamma befann sig i Örebro. Efter någon dag fick jag ett sms: "Skulle det passa om han, sambon och mamman,som om ett par dagar skulle resa hem, kom över till mej?

Så klart ville jag det och så blev det ett kärt besök. Ingen av oss har på lång tid haft kontakt. När mamman bodde i Sverige och åkte hem för att hälsa på sina föräldrar hände det att jag skickade en slant till hennes mamma. Så roligt att i går få tillfälle att göra det igen
och även ge en något försenad födelsedagspresent till min vän, sedan flera år. Vi har många minnen tillsammans och fällde en tår vid tanken på detta. Nu ska kontakten hållas levande genom att det unga paret bor i stan och vi kan träffas ibland.
,För allt tackar jag Gud. "Han leder våra steg och länkar våra öden", som Frälsningsarme'n sjunger. Det hände mer i går, som visar hans omsorg.

Nu ska dagen avslutas med att i gott sällskap äta nyinköpt kebabrulle, som Tobias bjuder på efter att ha cyklat hem från fotbollsspel med kompisar. Sov gott alla vänner!

torsdag 12 november 2015

Torsdag 12 november. Äventyr.Vilket människomöte och återseendets glädje.

En dag då jag inser att vilja och handling ej går hand i hand.
Hade tänkt att göra smörgåstårta till kvällens återträff. Ingredienser fanns i kylskåpet.. Började fundera. Nja men jag kunde ju baka tekakor, som går fort och lätt. Bara att servera med smör,ost och marmelad. Medan jag tänkte vispade jag ihop en Nötrulle, som alltid "går hem", som avslutning till kaffet. När den efter 5 minuter i ugnen var gräddad skulle en tekaksdeg göras.
Nej men, orkar jag det? Och tiden?  Jag har ju Hönökaka i frysen. Att skära den i trekanter är enkelt och inte tidskrävande. Jag bestämde mig för det senare,trots att jag inom mig kände att jag borde nog stannat vid min första tanke angående förtäring. Så älskade vänner,som jag ej träffat på mycket lång tid borde inte ha fallit offer för min oförmåga. Jag stod dock fast vid mitt beslut.

Under tiden hade jag upptäckt att kylskåp och frys "slocknat". Ringde en vän,som behärskar det elektriska."Lyser lampan i kylskåpet?" Mitt svar var nekande. "Ja då är det en propp som gått, jag kommer framåt kvällen.
Ack om Georg levt! Jag gick  ner i källaren. Skruvade ur och i. Inget ändrades.Bar ner kött och fisk från kylen i köket till reservkylskåpet i källaren. Passade på att dammsuga golvet nedanför trappan.

Innan jag tog dagens lilla promenad med Isak tittade jag åter till kylskåpet. Var jag inte i går upptagen med något i skåpet ovanför kylskåpet? Tänk om kontakten till kylskåpet sitter där!
Fram med trappstegen. Såg ingen kontakt. Kollade åter om lampan i skåpet lyste. Nej!
Tryckte på en liten knapp över dörren. Aha! Avstängningsknappen hade jag i går kommit åt.

Min vän kom , fikade och  bytte ut den trasiga  lampan i jordgloben. Gick härifrån med en påse bullar!
Ringde min 7 år yngre syster, som hade varit på dagledigträff och annat roligt. Jag sa till henne att passa på med roligheter innan hon blir 88. Själv VILL jag så mycket men orken hänger inte med.
Jag värjer mig ofta och "minsta motståndets lag" blir gällande.

Att efter flera år få besök av mor och son med flickvän gav anledning till både glädjetårar och motsatsen vid ankomst och  avsked.
Sonen gick i fjärde klass då jag träffade honom under åren då jag var "klassmormor" i den närbelägna Grundskolan. Sedermera utvecklades en djup vänskap mellan honom, hans mamma och mig. Så kärt att få möta dem igen! Det första mötet var år 1997, vill jag minnas och dit kommer jag i mitt bloggande längre fram och kommer att berätta mer om detta.

Jag bjöd mina gäster på kaffe och "trekanter" med ost och marmelad. Själv tog jag bara bulle och, så klart, en stor bit av den goda nötrullen. Hade jag tagit en bit Hönökaka så hade jag upptäckt att jag glömt sätta fram smör. Ingen sa något och jag märkte inget. Först när mina vänner ätit sina trekanter med ostbiten och nötrullen avnjutits. Vilken förfärlig upptäckt!

 Nästa gång blir det smörgåstårta! Då finns allt på samma fat.Mitt minne lär väl inte bli bättre! Eftersom smöret hade blivit lite löst så lät jag det stå kvar i det kalla kylskåpet så länge som möjligt.
Så kan det gå!

Att se min "elev" igen och även få bli vän med hans förtjusande sambo var högtid.Mamman har flyttat tillbaka och bor med sina föräldrar i sitt gamla hemland. Hon arbetade här inom sjukvården, fick ont i axlar som gjorde att hon ej orkade med jobbet och fann för gott att lämna det här landet och återvända . Saknar ordningen i Sverige men är nöjd med att vara där hon är, även utan inkomst. Efter alla års arbete här kan hon, vid uppnådd pensionsålder om flera år,  få en liten pension från Sverige.

Hon flydde, med sin lilla pojke från kriget i sitt hemland och hamnade i Sverige. Hennes glädje är nu att sonen har det bra och har arbete, fin sambo och bostad.Att snälla omtänksamma barn kan lätta upp tillvaron vet både hon och jag!  

Med detta avslutar jag dagens blogg. Ett foto togs i kväll. Om jag ej får med det i denna blogg så ska det komma i en senare. (Förmodar att jag måste ha lite hjälp av Tobias.)
GodNatt alla sena bloggläsare! Sov Gott!





onsdag 11 november 2015

Onsdag 11 november 2015.Bara en kortisblogg om dagen som snart tar slut.

Började med att baka bullar
Ulla skulle till stan och till Marieberg. Jag ville inte följa med men hon kom hit när hon var klar.
Bernard och hon kom samtidigt till lunchen, som i dag togs färdig från frysen. Kassler, som blivit över en annan dag. Resterna blev en matlåda till Bernard.

Isaks glädje över att få se Ulla var gränslös. Alltid likadant. Ulla åkte vidare för att hämta sina två barnbarn på dagis. Genom att bli pensionär har hon möjlighet till det.

Solsken och härligt väder. Underbar höstdag.

 Linn ringde sedan hon kommit hem  till Malmö från Växjö. Kvällen avslutades faktiskt med detta långa samtal med mycket skratt. Vi kommer nog att sova gott båda två.

Jamen det var väl den kortaste blogg jag någonsin skrivit.
Meddelande från regeringen att från i morgon klockan 12 blir det gränskontroll också vid Sveriges gränser. Detta för att få ordning på vilka som är berättigade att söka asyl. Finns inga skäl så får de redan vid gränsen veta och slippa lång ovisshet.

 Människor flyr för att slippa dödas och tar stora risker på den långa färden men
   resonerar som så att det är bättre att ta risken att fly och  kanske drunkna på färden än att stanna kvar i sitt land och bli dödad där..I kväll talades så om Afghanistan. Ingen säkerhet och folket demonstrerar mot regeringen, som ej klarar folkets säkerhet.De som kan flyr landet. När jag ser och hör om allt elände tänker jag på vad som står i Bibeln om denna tidens avslutning.

Nu går jag till sängen och önskar oss alla GodNatt! "Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är! "

tisdag 10 november 2015

Tisdag 10 november 2015. Vilken omväxlande dag! Inte långtråkigt här, inte!

En omväxlande tisdag tar också slut. I kväll är jag så sömnig och trött.
Jag skrev en "att göra"lista efter frukost.  Har jag skickat in anmälan till Kyrkogårdsförvaltningen att vi vill ha gravplatsen kvar ytterligare några år ? Svar: " Jo det hade jag och nytt gravbrev ang mej fram till år 2040 hade jag fått. Så nu är det klart för oss båda två. Så bra att veta. Vi själva finns hos Jesus. Ännu bättre att veta! Tacksam för denna trygghet!

I samband med Linns bröllop lovade jag att återkomma med ytterligare någon liten historia från hennes barnaår. Med hänvisning till ovanstående ska jag berätta om ett besök tillsammans med Linn och Elsemarie hos kusinerna i Hjortkvarn. Någon månad innan Linn skulle fylla två år.
Det var bara vi tre sedan alla gett sig iväg på morgonen.
Vi hade just avslutat frukosten och Georg kom på tal, som så ofta. Elsemarie och Linn gick till övervåningen och Elsemarie märkte att jag grät. Efter en stund kom Linn nedför trappan, skickad av sin mamma, för att trösta mig.

" Vad gråter du för?" sa Linn. "Jag längtar efter morfar, sa jag. (L. hann aldrig med att se sin morfar)
Med skärpa  och klar röst utbrast hon:" Men HAN e ju döö! Och han kommer inte tillbaka! Och DU! (pekande på mej), du har ju JESUS och FÅGLARNA! Vill du ha lite medicin? Annars kan jag ta den."  Min handväska fanns i hallen och i den halstabletter. Snabbt bar det iväg till handväskan och "medicinen", som hon, i mitt ställe intog på plats. Inte kunde jag gråta efter så mycket tröst!

 Dagen, i dag, fortsatte med försök att nå Transportstyrelsen. Misslyckandet kunde ha undvikits om jag haft ögonen med mig och läst på registreringsbeviset. Jag "tar över" Linns bil tills en köpare infinner sig. Jag pratar, så klart med Gud också om bilförsäljningen. Linn har många järn i elden  och finns i Malmö.Hon och maken behöver bara EN bil. Jag behöver ingen!

IngaMaj dök helt oväntat upp till förmiddagskaffet. Sven ringde och erbjöd sig att handla åt mig på Maxi. Kerstin och barnbarnet Liam kom och överraskade. Så sällan jag träffar Liam. En mysig liten kille! Ulla ringde. Har jag lust att åka med till Marieberg i morgon när hon ska åka dit?

I TV 4 pågår just nu "Kalla Fakta",som handlar om svenska medborgare, som reser till  den verksamhet, som "Islamiska Staten" bedriver med misshandel och dödande av oliktänkande.Främst kristna.
Jo jag ska lyssna in hur svenska medborgare kan bestämma sig för att åka dit, vilket just nu diskuteras. Så jag säger kort och gott GodNatt! Sov Gott!
P.S. Fick nu SMS från en av eleverna då jag var "klassmormormor" på 90-talet. Hans mamma är i Örebro några dagar och de ska komma till mej på besök tillsammans med killens flickvän. Gissa om jag blev glad! Vi hade så fin gemenskap, eleven, mamman och jag och umgicks flitigt på den tiden! Numera bor modern i sitt hemland. Vilket återseende som väntar oss efter flera år!

måndag 9 november 2015

Söndag 8 november 2015. Fars Dag! Gudstjänst från Smyrna, Göteborg.Besök av liten familj.

Kära nån vilket ståhej det är att få allt att funka. Tur att barnbarnet i Göteborg finns till hands. Nu ringde jag precis när han lagat sin middag. Det tog lite tid att förklara det jag inte fattade. Jag sa:"Gud välsigna maten" och han sa AMEN innan jag la på luren.
Det är faktiskt så att varje gång jag pratar med Filip så "tänds ett litet ljus".

Söndagen började med att Linn från Malmö skickade SMS med en förfrågan om jag ville se gudstjänst från  Smyrna, Göteborg. Förvånad ställde jag frågan :" Är det möjligt?" Nytt SMS "Här är den. Nu börjar gudstjänsten.

I samma veva ringde Sven och undrade om jag ville äta lunch på stan tillsammans med honom och Maria.Tyvärr passade det ej denna söndag men då har jag det kvar till en annan gång.

Gudstjänsten från Göteborg med Pelle Hörnmark som talare. På grund av att tidningen DAGEN fyller 70 år i år så blev vi påminda om dess grundare Levi Petrus, som inte bara var pastor i den stora Filadelfiakyrkan, pingstvännernas stora byggnad på Rörstrandsgatan i Stockholm utan startade DAGEN år 1945 och 10 år senare Radiosändningar, numera under namnet Ibra, Han startade också det som kallas LPstiftelsen varigenom massor av "trasiga människor" fått sina liv förvandlade genom att de fått komma till stiftelsens hem.

När jag hörde om detta, som togs upp före själva predikan, blev jag ännu en gång påmind om mina unga år i Stockholm just den där tiden då Levi Petrus var i sin krafts dagar.Alla gånger jag hörde honom predika, allt som stod att läsa om honom i tidningarna, som ofta var inhumana i sina utlåtanden.
 Jag har så många  minnen från åren i Stockholm, en händelserik, lärorik tid och betydelsefull för mig på många sätt.

På eftermiddagen kom Elsemarie, Lasse och Tobias för att äta lunch. Jag dukade med "fintallrikarna" och d:o glas. Det blir sällan av att ta fram dessa numera och förresten så är jag ej kababel att ta emot mer än en familj i taget så det blir glest mellan luncherna. Tänker med saknad på de där söndagarna då alla barnen med sina familjer samtidigt kom hem och Georg och jag hjälptes åt med förberedelserna. Tacksam för alla fina minnen och för all glädje jag har, tack vare mina snälla och omtänksamma barn med familjer.

Det är Fars Dag och när jag i dag dukade så kom minnena och plötsligt blev ögonen tårfyllda. Jag skyndade mig att bli glad innan gästerna kom,men nog är det märkligt att sorgen finns någonstans inombords, trots att så många år har gått sedan den där dagen då han flyttade hem till Gud.
Dagen till ära ska jag försöka få med ett foto från hans sista år på jobbet.
Nu ser jag fram emot en ny spännande vecka!




Måndag 9 november 2015. Matgäster, träning,ingen tiggare på plats utanför affären i dag.

Så var det måndag igen. Det hade regnat i natt men blev sol på dagen innan regnet kom tillbaka.
Mina två matgäster var åter på plats. Den ena hade, med sina döttrar, varit i New York med anledning av att han nyss fyllt år.
Jag fick skjuts till träningen. Funderar på om jag ska ta en dag i veckan för att simma och fortsätta med träning en dag. Ska fundera på det!

Hade tänkt plocka äpplen men de sitter fortfarande kvar på grenarna och ännu har vi ej hört om frostnätter, så jag tänker att de mår bäst där de är. Tills vidare!

Linns lilla nybesiktigade röda bil står kvar här. Eftersom hon ju i bröllopsbestyren inte hade tid med att greja med reparationer när den inte gick igenom första besiktningen så fick hon turligt köpa en bil, som grannen precis fått till försäljning efter en avliden släkting. Jag, som hade mest tid, tog hand om bilen och nu står den här fullt körklar. Jag har alltså både bil och körkort och gillar att köra.                
Bara det lilla kruxet att min syn är försämrad och min reaktionsförmåga naturligtvis nedsatt. Så med tanke på medtrafikanters ve och väl låter jag bli att sätta mig bakom ratten.
Då återstår det att hitta en köpare eftersom Linn inte vill ha två bilar och jag tyvärr inte längre är en säker förare. Bäst att sluta i tid.

Bilens märke: Mitsubishi Carisma 1999 årsmodell. Bensinsnål. Färg röd. Pris omkring 10.000 kronor så vi får igen våra utlägg.

Nu är det dags att sova igen och jag säger GodNatt till er alla! Sov Gott!

lördag 7 november 2015

Lördag 7 november 2015. Fika på stan med dotter. En fin avkopplingtycker jag. Bli uppassad! Gillart.

Vilken rolig dag på stan tillsammans med Elsemarie, som tog mig med till Ingeborgs cafe´, som jag inte ens visste att det fanns. Jag bjöds på kaffe och blev uppassad.

Att gå med dottern på stan betyder att hon ofta stöter på vänner och bekanta och en av dem hon mötte i dag var en kvinna som också jag kände igen,  från tiden jag jobbade i Mikaelskyrkan för mer än 20 år sedan.  Vi träffades ofta på den tiden.Roligt att ses igen.
 Det var en fin tid med härliga arbetskamrater.

När jag tänker bakåt blir det ändå främst alla stunder med barnbarnen, som dyker upp.
När Kristin var liten så var jag, naturligtvis i hennes ögon, gammal redan då.
Vi hade många, roliga stunder tillsammans, Kristin och jag.
 En dag, när vi lekte, tittade hon på mig och sa:" När det är dags, farmor, då dör du. När det är dags!" Hon sa det sista med eftertryck. Lilla gumman! Jag måste naturligtvis hålla med. Det blev inte mera sagt om det, utan vi fortsatte att leka. Hennes ord har jag dock många gånger tänkt på.

 " När det är dags" är det bara Gud som vet och det är jag så nöjd med. I min iPhone kommer varje dag ett Bibelcitat. I dag står det.
" Var inte rädda! Lukasevangeliet 12 kap. vers 7." Spontant kommer en strof från en sång till mej:"Trygg jag är, trygg jag är, innesluten i hans famn." Så sant! "Allt ju vilar i min faders händer," Jag behöver inte vara rädd men jag blir ledsen emellanåt av att se tillståndet på vår jord i dag.

 Tittar inte på TV i kväll.
Kanske ska beta av lite från år 1993.
September 18, lördag.Delat ut Mikaelsbladet. Läste brev från Georg. Saknar honom fortfarande!
20 sept. I Immanuelskyrkan och såg Bo Mörneruds utställning om Jerusalem. "Blev överväldigad"!
22 sept. Barnvakt hos Linn, som fick ett vredesutbrott och skrek hejdlöst men slutade när pappa Lasse kom. Hon somnade i hans famn.
23 sept. till Georgs grav i sällskap med grannens Peter.
24 sept. Har förlorat min plånbok med 200 kronor. Hämtat Linn på Dagis.Kristin här och spelar på sin fiol för mig. Hon hanterar även gitarren med ackorden G,D,E,A och C. Musikalisk 11åring!
Det är dock fiolen som är mest intressant! Jag lyssnar gärna och tänker på kommande dagar. Hon kämpar på trots flera motgångar.

24 sept. Fredag. Emil och Kristian kom . Jonas också men han åkte till Bernard.
Kristin och kusinerna leker "Fångarna på Fortet." I boken står det:"
Så roligt de har och så samstämmiga de är i sina lekar! Emil säger att han hoppas att jag får ett lika roligt hus nästa gång. Ett sådant som Elsemarie och Lasse har, tex."
25 sept.Lördag. Lämnar trion hos Elsemarie medan jag åker till Bibelskolan i Filadelfia för att sedan hämta dem. Jag filmar dem på kvällen. De är så goa och vi har så trevligt ihop. På natten fick vi en timme extra tid.
26 sept. Söndag. Det kom 8 matgäster (oplanerat). Så roligt. Ringt till en namngiven kvinna, som mist sin man. Vet i dag ej något mer om henne. Anna kom en stund. .På natten klockan fyra kom Urban,en av killarna som bodde här ett par år .
Han bodde nu hemma hos sin mamma i närheten av Lindesberg. Han fick pengar till bussen på morgonen." Stackars pojke", står det.

27sept.Måndag. Skjutsade Kristin till Musikhögskolan. Möjligen skulle pappa Sven ta henne med till någon undersökning på RSÖ.
Ralf ringde. Han är så dålig. Jag åkte dit med mat innan jag åkte till "Böneskolan". Vi gick bönepromenad i Centrum.
 28sept. Tisdag. Bakat 5 sorters kakor. Fått besök av ett par kvinnor som hade det jobbigt i sin sorg.
29 sept. Onsdag. Elsemarie ringde och bad om barnvakt. Linn kom. Vi tog en promenad till Margit Ström i det soliga vädret.
30 sept. Torsdag. Jag upplevde i dag, som en hälsning från Gud att min plats är UTANFÖR kyrkan och jag blev så uppmuntrad och glad. Ber om Guds ledning i allt!

Nu är det dags  för mig att sova. Säger GodNatt till mina bloggläsare. "Var inte rädd!" löd dagens Bibelcitat. Med det ordet intar jag sängen. Sov Gott!






fredag 6 november 2015

Fredag 6 november 2015. What a day!!! Har inte ens hämtatNerikesAllehanda ur brevlådan!

Just nu börjar TVs Nyhetsutsändning. Vad den handlar om? Flyktingkatastrofen. Ryktet om att Sverige sagt att nu är gränsen nådd, att vi nu inte kan ta emot fler har nått flyktingar i Tyskland,där massor av människor väntar på att få komma vidare norrut. TVs reporter i Rostock berättade om att människor frågar vart det är bäst att resa. Sverige, Norge Finland, Island.

Någon av flyktingarna sa att "det där har Sverige sagt förut och de har ändå tagit emot, det finns säkert plats där." En annan sa att "bara vi kommer bort från kriget så är det bra." M.a.o. Det är inte så noga i övrigt.
Gymnastiksalar med massa madrasser på golvet visas på TV.  T.o.m. har Migrationsverkets korridor på något ställe använts som sovsal. Nu har förslag kommit att familjer ska kunna anmäla sig för att ta emot flyktingar.

Linn och Sebastian hade i kväll sett massor av flyktingar vid Malmö Central. Det unga paret har i dag haft lektioner i Växjö där de båda har ytterligare studier att hantera. De har nu 20 mil till skolan, men behöver ej vara där varje dag. I dag åkte de bil. Den gamla står kvar hos mej och ska säljas när den rätte spekulanten infinner sig.

Dagen har varit dyster. Jag tänkte mig till stan men avstod. Har sorterat kassettband, som finns i stort antal. På förmiddagen sov jag eftersom jag låg vaken i natt ett par timmar.Klarvaken!

Nu tar jag fram dagboken från 1993.
1 september har jag annons i tidningen om husköp. Inget svar. I boken har jag refererat till en sång:" När vi har nått botten av tillgångar egna, vår fader då endast begynt att ge ut."
2 sept. Tittat på hus på Verkmästargatan och ännu ett på Ploggatan.
4 sept. Linn och jag i Hjortkvarn. Linn filmades när hon kämpade mot sömnen vid kvällsmaten.
6 sept. tittade Kerstin och jag på ett hus på Ragnevägen 1 för 525.000 kr.
7 sept. Familjen Awads fina hund, Tosca dog i dag. Mattias hade haft ett speciellt förhållande till Tosca. Han kom hem från Linköping så snart han kunde för att se sin vän en sista gång.

12 sept. Stina åkt hem efter att ha varit här på besök några dagar.
16 sept. Britt kom på fm för fika.Lennart lunch. Jag bakade Fyriskakor och åkte till Hjärsta Gård där vi hade "besöks och vänträff". Därifrån till Hovsta där jag strök in tvätt. Åkte hem kl 23.00 och somnade gott.

Nästa dag kom Erik och AnnaMaria till Lasse, Elsemarie och Linn. I boken står sedan:" Tack Gud för alla mina rara barn och barnbarn, sonhustru och mågar. De är alla så snälla och vill mej så väl.
På kvällen på Riamöte i Mikaelskyrkan och sedan hos Ulla Josefsson, som sörjer sin avlidne man.
Det hann bli en ny dag innan jag åkte därifrån. Så bra att ha en liten bil."

Så går en dag än från vår tid . Även denna grå dag men i alla fall 10 grader Något att vara glad för.
I morgon ska jag ta en tur till stan. Önskar er alla GodNatt. Jag tackar dej Gud för all hjälp i småsaker jag fått i dag. Att du alltid finns där till min hjälp, i stort och smått!!





torsdag 5 november 2015

Torsdag 5 november 2015.Ska jag blogga eller inte? Vi får se!

Att vakna och känna lite mellankoli är inte bra. Om dessutom dagen är mörk och inte en strimma av sol kan skådas gör det ännu värre. Att prata lite med Jesus gör att det lättar men rätt vad det är så känner jag mej sorgsen igen.
I dag kom jag av en händelse att lyssna till ett radioprogram. Vet ej namnet men det gjorde mej ännu mer sorgsen, Det handlade om läget i Syrien. Hur människor tas tillfånga, misshandlas och i många fall, dödas.  Om en familj frågar vart någon bortförd anförvant förts eller var någon befinner sig måste de betala en stor summa pengar för att få veta.
En man som gick till ett fängelse för att fråga efter sin bror togs tillfånga i två månader och misshandlades svårt.

Vi kan ej fatta hur illa det är. Det minsta vi kan göra är att ta emot dessa som flyr för sina liv.
Problemet är att det är så många, som kommer på en gång så vi hinner ej ta emot på bästa sätt.
Är det möjligt att en enda människa med en grupp likasinnade kan förstöra livet för så många människor?

Min tro är att Gud ser allt,vet allt,ser framtiden och att han ser med välbehag på när vi ger en hjälpande hand till vår medmänniska. Gud ger så att vi kan ge.
"Vadhelst ni har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig", sa Jesus.

Det goda vi gör kommer alltid tillbaka. Jag tänker ofta på ett minne från min tidiga barndom. Pappa kom hem en kväll och berättade om hur han givit en fattig fiskare två kronor. När han cyklade vidare hemåt mötte han en bonde, som visste om  att vi hade ont om pengar i vårt hem. Han  tog upp en femkronorsedel och gav till pappa.
 Pappa strålade av glädje över Guds godhet och kopplade ihop det med de två kronor som han gav till den fattige fiskaren.  Gud vet!

På TV berättas om att man sätter upp stora tält för att flyktingarna ej ska behöva sova under bar himmel. Migrationsverket gör allt de kan för att klara problemet.
Ja men det här var ingen trevlig blogg men sådan är verkligheten just nu.
MOT det onda! FÖR det goda. ALLTID!!!

GodNatt vänner. Sov Gott! "Bred dina vida vingar, o Jesus över mig och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig! Amen!"

onsdag 4 november 2015

Onsdag 4 november 2015. Både Isak och jag slöar i dag.I

I TV2 visas hemska bilder från första världskriget. Jag byter kanal och hoppas att slippa se flyktingskaror därtill! Jag har lite överskott av empati, befarar jag. Visst finns det en avstängningsknapp men...

Utanför garaget står Linns förra bil, som ska säljas innan veckans slut har jag planerat. Jag har ett visst ansvar för att så ska ske. Ack om jag vågade ge mig ut och köra! Jag gillar att köra bil, helst långresor.
Men ajajaj, nu är det flyktingkatastrofen, som uppmärksammas igen. Jag ser TVNyheter och bloggar samtidigt. I dag har förresten ett stort antal Romer avhysts från Mamö, där de undan för undan upprättat en mindre campingplats och stadens ansvariga insåg till slut att det inte kunde fortgå.. De erbjöds fri resa hem till Rumänien och även tillfälliga bostäder medan de hittar på andra möjligheter. Vi har enormt många tiggare på gatorna och de ansvariga i vårt land menar att det är deras hemland som måste ta ansvar för sina medborgare. Nog är det förfärligt att inte alla ska ha ett arbete, mat för dagen och tak över huvudet. Jag blir så ledsen av att se allt elände.

Dagen har ej bjudit på stora händelser så jag drar till 90-talet.
16 aug. kom Britt klockan 10 för en fika. Lennart kom, som vanligt, till lunch. En timme senare kom vännen Gurli, som fick lunch. Jag skjutsade på eftermiddagen hem henne.I samband därmed åkte jag till Greta Lennqvist på Sofiagården, där jag hämtade en lampa och en tavla, som jag lovat vidarebefordra till gåvomottagare. Skjutsade Jonas till Rynninge och efter det besökte jag Ralf i Brickebacken. Jag hade med mat och annat gott till honom. Han ville att jag skulle be för honom.Han känner sig ensam och inget arbete har han heller fast han är en ung människa.

17 aug drar Ulla tillbaka sin ansökan till utbildning på Lärarhögskolan i Linköping. Tänker stanna hemma i höst hos sina och ev andras barn. Socialen behöver familjehem. Kerstin och jag till Vadköping på teater på kvällen.
19 aug annons om exekutiv auktion, Ulvåsavägen 23.
20 aug. Ringt Georgs bror Lars som fyller 69 år.
21 aug. Georg skulle ha fyllt 67 år. Jag tänker på den dag han föddes i Uddevalla där fadern, ung pastor, efter tre dagar såg sin Elsa dö från honom och de två små pojkarna.( Samma vecka som han själv fyllde 30!) Vilken outsäglig sorg att bli ensam med de två små.

22 aug. söndag. De som ska köpa mitt hus har i dag skrivit köpekontrakt med nya ägare till deras radhus. Jag påminns om att jag ju faktiskt skulle bo billigast i hyreslägenhet. Elsemarie och Lasse tittar på huset på Ulvåsavägen 23.
 23 aug. Linn, som varit sjuk är bättre i dag men får ej komma till Dagis så jag är hos henne. Elsemarie har nu börjat sitt nya jobb som musiklärare på Mikaelsskolan i hemmets närhet!!!

En liten solskenshistoria från min dagbok:"Familjen och jag fikar på eftermiddagen. Linn har ätit hälften av sin bulle. (hon sitter på min ena sida, Elsemarie på den andra).Linn räcker bullen till Elsemarie. Jag försöker ta den men den "går förbi"till Elsemarie som tackar och tar emot. Linns och mina ögon möts för en sekund. Då smeker hon min arm och säger "flåt". Lilla gumman, 1½ år gammal. Redan visande sitt goda hjärta, som fortfarande är lika gott!

24 aug, Besiktningsmannen kommer för att kolla min villa. Ulla är i stan och följer med mej och Elsemarie för att titta på ett hus på Hedgatan och ännu en titt på Ulvåsavägen 23.
28 aug. lördag. Jag följer med Elsemarie till Södertälje, där hon ska hålla i en kurs för babysångsledare.(Hon har sysslat med sådant under år som gått.) Jag passar på att hälsa på hos Helge och Karin, där jag framåt kvällen hämtas av Elsemarie. En trivsam dag.

29 aug kom Kristin. Föräldrarna på körövning. Vi tittade på en rolig film och läste sagan om den fula ankungen. Mysigt!
30 aug. Annelie, en av "mina" tjejer fyller 22 år men befinner sig utomlands sedan en tid.
31 aug. Tittade på en villa på Ploggatan. 610.000 kr. Nej, inte den. Spännande tider!

Nu hade augusti tagit slut och jag hade ännu ingen ny bostad men jag visste att Gud var med i det hela. Dock är jag bara en människa och ibland kändes det lite pirrigt.
Historien fortsätter men nu får det räcka för i dag. Sängen väntar.
GodNatt till er alla vänner och bloggläsare. Sov Gott!

tisdag 3 november 2015

Tisdag 3 november 2015. Två fikabesök! Isak träffat en tjej av samma ras som han själv. Oj vilken fart på svansarna!

Sven ringde från Maxi där han och Maria befann sig. Behövde jag några varor?
De kom, fikade och uträttade sitt ärende, som utgjordes av att plocka och ta med sig av de fina vinteräpplen, som det i år finns gott om. Har låtit dem vara kvar på trädet i den varma väderlek vi fortfarande har.

Min vän, som nyligen flyttat till Örebro och har en vovve, en söt flicka av "samma skrot och korn" som Isak, kom på fikabesök. Hon är så vacker, lilla Bella och både hon och Isak blir  så glada när de träffas, men efter en kort stund är det slut med intresset från båda håll. För stor åldersskillnad. Bella är bara tre år och tar livet som en dans, ett tillstånd som Isak för ett antal år sedan passerat!

Nu är det tid för dagboken år 1993 att tas i anspråk.
Juli är förbi. Augusti tar vid.
Söndag 1 aug. Vaknade 5.40. Solsken! Kanske syskonen blir gladare då. Det står i boken att "gårdagen var det mest trista väder jag upplevt på länge".
Sven kom och lånade 6 filtar och kuddar för Högskolans räkning.Vad månne försiggår där?
  Jag handlade, plockade körsbär hos vännen Margit Ström, packade bilen och åkte tillsammans med Kristin och de två tjejerna, till Hjortkvarn. Klockan var då 22.00. Varför så sent kan man fråga sej.
Nu var Ulla och Lennart med familj hemma igen och redo att ta emot flickorna, som måste bo där ännu någon tid.
3 aug. kom Kristina Tufvesson, skjutsad av Eva och Göran Sturve. Dagen därpå åkte vi, Kristin, jag och Kristina till Örebro.
5 aug."Ber mycket för mitt kommande boende..Räntan är nu nere i 9,5 % !! Läser Lukas 4 och stannar särskilt vid vers 30.
6 aug. Kristina åkt hem klockan 12. På eftermiddagen kom Inga och Hans från Finspång. (Inga, som var hos mig när jag fick budet om Georgs död.) På kvällen kom Anna,som nu bor i Uppsala, och fick lite mat. Sven hämtade Kristin.

7 aug.Fått visshet, efter att ha frågat Gud, att jag ska ha en  villa. Inte hyreslägenhet. Spännande!
8 aug. Till Hovsta. Följt med Sven och Maria till Ramsjön och plockat blåbär. Kristin följde med mig hem och sov över hemma hos mej.Hann innan dess med att äta kräftor och grillat kött på altan hos Sven och Maria. Så gott!

De som köpt mitt hus säger att de vill flytta in om 3 månader. "Herre, vad gör jag nu?," frågade jag. "Förtrösta på Herren av allt ditt hjärta", fick jag till svar.Det står i Orspråksboken, kapitel 3 och det var ej första gången som detta ord kommit till min hjälp.
Underbart! Var ska jag bo? Jag vet bara att jag flyttar vart som helst tillsammans med Jesus.
15 aug. Grillfest på kvällen hos fam. Awad.

Nu är hälften av augusti avklarad och jag gör bäst i att sova.Egentligen är klockan bara 21.00 men min är 22.00 och min hjärna har inte heller ställt om till vintertid, så jag ska "lyda kroppen", som det heter. Nu går jag till vila med bön  för en kvinna som i kväll åkt in till sjukhus någonstans i västra Sverige. Något jag nyss telefonledes fick uppmaning till. Jag ska också i veckan som kommer sälja Linns bil och ber om att rätt person ska köpa den.
"Han leder oss på rätta vägar för sitt namns skull," står det i Psalm 23.
Nu ringde min vän Rita, som avslutning på dagen. Gud har omsorg om oss alla! Amen! Sov Gott!
Gud är god och bryr sej!




måndag 2 november 2015

Måndag 2 november 2015. Träning. I TV pågår program om mobbning. Äntligen!

Inga matgäster i dag. Jag har tränat och handlat i min närbutik.
De 224 personer som dog när deras plan störtade i Sinaiöknen förra veckan har nu förts till Petersburg. Orsaken till olyckan ännu ej fastställd. Tekniska fel har man ej funnit.

Nu går jag direkt till dagboken från år 1993.
14 juli besökte jag tre mäklare ang. husköp.Plockade ihop lite matnyttigt och åkte till Ralf en stund.
16 juli var jag tillsammans med fam. Hallqvist hos Kerstin och Awad där det bjöds på smörgåstårta och vi "invigde" den fina öppna spisen som familjen, med fadern i spetsen, byggt alldeles själva.
Duktig make och pappa!
Lördag 17 juli ringde och kom en tonårspojke, en av mina skyddslingar som genom Socialens försorg bott här en tid. Han var lite vilsen och ledsen. Vi åkte till hans mors grav sedan vi här hemma pratat om hans situation och hans framtid.

18 juli, söndag, kom alla barnen med sina familjer hem till mej. Kusinerna roade sig med varandra och vi hade en fin dag, som avslutades med att några åt sill och färsk potatis. Andra köttbullar.
Glass och nyplockade hallon åts av alla.
19 juli kom f.d. pastor Linne´Eriksson (som vigde Georg och mej i Stockholm år 1948) med fru samt vår vän missionär Yngve Ydreborg. Linne´ och Yngve var på uppdrag av Örebromissionen på resa i Brasilien  medan vår syster IngaBritta arbetade på "Hoppets Hem" i Porto Alegre och passade då på att hälsa på hos henne och hennes många pojkar, som hos IngaBritta fått en "ny mamma" och ett hem.

Söndag 25 juli passade jag Linn (så snäll hon är, står det). ElseMarie och Lasse sjöng och spelade i Immanuelskyrkan. Middag här tillsammans med våra vänner Verna och Öjvin Berbres.
När jag nu, 88 år gammal, sitter här och skriver förvånar det mig  hur mycket jag orkade på den tiden. Ibland gick upp före klockan sex,  bakade flera sorters bröd och kakor, hade gäster. Sällan står det i boken att jag är trött. Bara att klockan ibland blir midnatt innan jag kommer i säng. Ljuva tider!! Vilken skillnad mot i dag!

28 juli åkte Kristin och jag med familjen Hallqvist till Hjortkvarn och hade en trevlig dag.
Socialen i Örebro kom, som planerat var, dit med två flickor, 9 och 5 år gamla, som en tid framöver ej kunde bo kvar i sitt föräldrahem.
29 juli står det i boken att vår vän Elsie Alnehill fyllde 60 år.Vidare står det:" Hade tänkt åka dit, men som så ofta, för mej, händer det oväntade saker. De två barnen, som Ulla och Lennart fått i sin vård skulle nu bo hos mej medan Ulla och Lennart med familj åkte till Norge på en liten semester. Barnen lämnades här och jag ägnade min tid åt dem.Maria hämtade Kristin, som skulle komma åter söndag."

30 juli regnade det och vi fördrev tiden med sällskapsspel och annat påhitt.
31 juli ännu mer regn.Jag gick upp klockan 6. Jag bakade bullar, rågbullar, 3 sorters kakor och två sockerkakor. Det står i boken att flickorna måste, på grund av regnet, stanna inne hela dagen och var mycket osams. Icke förty står det: "Känns bra att ställa upp för socialen igen."

Så var det slut på juli månad 1993. Jag knalla i alla fall på med bloggandet och minnena hålls vid liv.

I kväll talades det ej om flyktingar utan i stället om mobbning, i TV. Jag fick från Uppsala och en tjej,  som tidigare av Socialen placerats hos mej, ett böneämne.En stor och viktig sak där rätt person måste komma in och vara rådgivare. Vi ber om Guds ledning.Gud sviker aldrig!

 Till sist några ord från Psalm 92:" Det är gott att tacka Herren och att lovsjunga ditt namn du den högste, att om morgonen förkunna din nåd och när natten har kommit, din trofasthet."
God Natt säger jag och går till sängen!

söndag 1 november 2015

Söndag 1 november 2015.Kyrka i dag! Flyktingar igen och igen. Biståndspengar riskerar att indragas.

Visst är det bra gudstjänster i TV och jag har ofta använt mig av TV sista tiden men i dag längtade jag till kyrkan och tänkte mig dit, då min vän Stefan ringde, ville ha morgonkaffe och föreslog kyrkobesök efter det. Han hade ej varit i kyrkan på länge han heller. Han går på Bibelskola i en liten församling i stan och deltar en del i deras verksamhet. Han reser mycket i jobbet och lyssnar till Bibeln på nätet medan han förflyttar sig mellan olika städer.

Nu tar jag fram  min dagbok från år 1993 igen.
Torsdag 1 juli. Elsemarie, Linn och jag åkte till Figeholm via Borensberg där vi hälsade på hos en del vänner. Fortsatte till Högskulla med alla minnen för både mej och Elsemarie. Roligt att Stina tog över mammas hus.
Vi åkte till Oskarshamn,  Misterhult och Mederhult, där våra vänner Ingegerd och Anders bodde ensamma sedan övriga i familjen flyttat ut. Att komma dit och hälsa på  var alltid roligt och det missade vi aldrig, efter många års nära vänskap.
Vi hann också med Dunsjön och Uthammar samt en konsert i Misterhults kyrka på söndagskvällen.
Naturligtvis badade vi i Östersjön, min barndoms sjö. Elsemarie tillbringade under uppväxttiden  sina somrar hos mormor och hade många, soliga minnen att se tillbaka på.

På hemvägen stannade vi en stund i Vimmerby, där min syster med familj bodde på 50-talet.
Den 5 juli lämnade vi Figeholm och stannade sedan på Östgötagården, där Elsemarie och jag tillsammans med pappa Georg tillbringade åtskilliga sommarveckor på 70-talet när Georg var anställd inom Östgötamissionen och där nu "Stråkfamiljslägret"pågick. Ett läger som initierades av Georg , jag tror det var år 1974 och som fortsatte att anordnas år efter år. På lägret detta år var Ulla och Lennart i tjänst och det passade bra för oss att hälsa på. Vi kände oss verkligen hemma där.
Söndagen den 11 juli avslutades lägret och vi åkte hem till Örebro.

Nu måste jag titta på TV, där det åter talas om Flyktingkatastrofen.  Bilder på vandrande människor ser man varje dag i TV numera.
Just nu diskuteras om vi ska dra ner på biståndspengar vi ger och använda dessa pengar till mottagning av flyktingar, som också kostar pengar. Skola, sjukvård och boende bl.a.

Sverige ligger långt framme när det gäller att ge biståndspengar och att ta emot flyktingar,vilket  har fått till följd att andra länder sett detta och nu finns risk att om Sverige drar ner på bidrag kan också andra länder komma att göra det.Följderna blir minskad skolgång för barn, sämre sjukvård och mycket annat där biståndspengarna gör livet lättare att leva för människor i en del andra länder.

I Sverige är vi vana vid att ha ett gott liv, även om inte alla lever lyxliv och vi vill inte dra ner på vårt välbefinnande till förmån för andra. Det är svårt för oss att "ta in" den nu rådande situationen,
Just nu visas en 12årig pojke som blev ivägskickad av sin mamma. När han börjat resan och förstod att det skulle bli besvärligt bad han smugglarna att föra honom tillbaka hem igen men utan resultat.
Nu är han och många tusen andra i samma situation här. Andra som intervjuas berättar också om den långa vedervärdiga resan då de har sett många dö på färden.

Nu säger jag GodNatt och ska fortsätta se på "Agenda" i TV.