tisdag 30 juni 2015

Måndag,Tisdag, 29, 30 juni 2015. Överraskningsdagar, båda två! Vilketliv jag lever!

Hönorna på leksaken pickar i sig av små. små bitar av Celias bulle och hon har roligt!
Tandläkarebesöket föregicks av en timmes ogräsborttagning. Någon frågade om jag orkade böja mig. Mitt svar var att det behövdes inte för ogräset, speciellt Kirskål, hade blivit så högt att jag ej behövde böja mig för att rycka bort det. Har kontakt med en firma som ska komma och hjälpa mig.
Min bosniske vän finns ej mer i landet. Jag saknar honom!
För ett par år sedan fick jag inte alls ont i ryggen av ogräsjobbet men nu märks skillnaden.

Tandläkaren ersatte de tänder han dragit bort, med nya. Plötsligt hade jag fler tänder när jag lämnade praktiken än jag hade när jag kom dit. Att det skulle ske i dag var en överraskning.Beroende på att jag ej "bryr" mig.
Väl hemma fick jag på min iPhon se ett meddelande från en kär vän, som jag ej hört av på väldigt länge. Rörd fällde jag några tårar och insåg sedan hur oerhört trött jag var. Sov ett par timmar.
Orkade ej så de frön som så läge väntat på att få komma i jorden. Fick telefonsamtal om kaffegäster tisdag och onsdag.Planerade för morgondagen i trädgården. Lämnade ut en vindruvsplanta till en vän som skulle plantera den i sin koloniträdgård.

Plötsligt händer det! Elsemarie ringde. "Mamma, i morgon vill jag riktigt känna att semestern börjar. Jag kommer och hämtar dej klockan 10 och så ska vi ha en fin dag tillsammans. En överraskning!!!"

Hoppsan! Visst var jag gift med hennes pappa och visst vet jag hur road han var av att bjuda på överraskningar och visst vet jag att likheten finns där! Men ändå! Vänta nu! Måste tänka.

Jag skulle ju få följa med Sven till Maxi och Plantagen och lilla Celia skulle ju bjuda på 2årstårta, kl.
 halv fem, efter dagis. Inga problem! Klockan tre skulle vi vara hemma igen.
 Jag skulle vara finklädd. Vita långbyxor, den blå nya T-shirten, som hon köpte till mej i New York. Vita koftan med rutor, som hon också köpt åt mig,

 Nu visade det sig att denna kofta ej fanns bland de framplockade sommarkläderna.Jag letade och bad till Gud, som jag brukar.Som jag tidigare nämnt så är Gud faktiskt lite busig med sina barn ibland och just som jag skulle ta ett annat plagg så tyckte jag att jag skulle ta ännu en titt i en garderob. Joodå! Under en annan tröja hängde den.  Berättade skrattande för Elsemarie om mitt samtal med Gud. Inget nytt för henne efter alla år tillsammans!

Så var vi på väg mot, för min del, okänt mål.
Vädret perfekt. Lagom varmt.
Vintrosa, Tysslinge,Frösvidal,Garphyttan, "Tant Grön", Stortorp, Norrbyås,Sjökrogen i Katrinelund.
Första anhalten "Tant Grön" var en upplevelse! SÅ många blommor och så mycket annat fint. Konstigt att jag aldrig tidigare varit där! Vi fikade i solen, köpte lite blommor, pratade och njöt.
På vägen dit passerade vi Frösvidal. Jag tog flera foton men tyvärr klarar jag bara av att skicka ett i taget. Ska lära mig hur man skickar fler samtidigt.

På Sjökrogen, Katrinelund hade Elsemarie beställt "Gösburgare" med kaffe och jordgubbspaj till efterrätt. Vid Hjälmarens strand satt vi och beskådade vackra svanar och en underbar utsikt medan vi åt av det goda, som bjöds.

Väl hemma kom lilla Celia och bjöd på tårta tillsammans med sin pappa som hämtat henne på Dagis.
Så mysiga de är de små tvååringarna! Nu har jag träffat tre av dem på bara några dagar.

Ja så blev det i kväll en liten reseskildring . Vilken underbar dag vi fick! Ett minne för livet! Nu ska jag sova och vakna skapligt tidigt för i morgon får jag besök av en ny bekantskap, vars namn jag glömt. Hon är ganska nyinflyttad i stan och bor inte så långt härifrån. Hon ringde häromdagen, sedan hon träffat Elsemarie när de varit ute på promenad med sina hundar, som är av samma "sort". Hon är i min ålder och blev inbjuden hit. Ska bli roligt!

Sov Gott, vänner! Gud är både rolig och god och kärleksfull och ger oss goda gåvor.
I morgon ska det bli högsommarvärme säger TV.


söndag 28 juni 2015

Lördag, söndag 27, 28 juni 2015.Kyrkobesök, 60årskalas, ochtvåårskalas. Lite från 1992.

Så roligt att fylla 2 och få presenter. Hon dansade runt och njöt av att den vida kjolen svängde. Så fin hon var!

Gårdagen blev så här: Skulle ha åkt färdtjänst till en tvåårings kalas men fick avstå I stället kommer tvååringen till mej och bjuder på tårta nästa vecka.
Besök av mina två systrar till förmiddagsfikat.
Senare till "Gropen", där Anders bor i ett hus så vackert efter att han, händig som han är, lagt ner mycket arbete på både byggnad och trädgård.
Nu firade ett 90-tal släkt och vänner hans 60-årsdag med god mat och fin musik. Han var säkert glad över att ha både mamma,syskon och barn med familjer med på festen.Åter en trivsam kväll för mej.

I dag skulle Stina åka hem och jag liftade till Filadelfia. Så roligt att komma till kyrkan efter lång bortavaro. Anders Sundström predikade över dagens text "Att inte döma".Tror att predikan finns att läsa på "nätet".
Eftermiddagen tillbringades i Hovsta då vi firade Amelies tvååriga födelsedag med god tårta. Mormor , farmor, farfar, syskon, kusiner m.fl. grattade den lilla tjejen, som tycktes ha mest roligt med bollen där hon dansade runt med presentklänningens vida kjol svängande till hennes stora förtjusning.

I dagboken från 1992 är jag framme vid vecka 9.
Städar bland papper. Hittar där, till min förvåning "Vita Arket",där Georg skrivit ned hur han önskade sin begravning. Detta hade  skrivits 12 november 1989, ett halvår innan han dog.  Jo jag minns att han sa:" Ruth, vi borde nog skriva om våra önskemål angående begravning."...
Eftersom jag inte ansåg att det var dags för sådana tankar så sa han inget mer och jag visste inte att han skrivit ner sin sista önskan utan min medverkan.
I dagboken 24 februari står det:" Allt blev som han önskat, utom att han tänkt sig eldbegängelse. Kan ej förstå att jag ej tidigare sett detta. Önskar att också eldbegängelsen hade funnits med. Då hade vi sluppit ta avsked vid graven, en verklig pina. Tror att mina barn vet min egen önskan därvidlag."

Lite senare samma dag kom lilla Linn för sitt första besök hos mormor.Hon och Elsemarie hämtades av Lasse efter en knapp vecka.Många kom under veckan på besök för att se deras förstfödda.
Tydligen hann jag också med att besöka vänner som ej mådde bra i själen.

Till veckoslutet kom Kristin, Bernard och Jonas för att sova över. Pojkarna gick till Gustavsvik. Kristin hade fullt upp här hemma. Hon skalade potatis mm. och jag tyckte hon var så duktig. Vi kokade kroppkakor, som alla gillade.

Söndagen var vi många till middag innan barnen hämtades av sina föräldrar. Lasse och Elsemarie fick mat med hem till Katrineholm.
Ser att ytterligare omsorg om en del bekymrade gjorde att veckan avslutades först vid midnatt men nästa morgon står det:" Herrens nåd är var morgon ny", så jag verkade må bra och fick en fin dag.
Jag levde ett liv sådant som jag ville ha det och då blir det ej slitsamt utan känns meningsfullt och skänker  glädje. Ung var jag också. Bara 64 år, snart 65!
Nu ska jag sova i alla fall. I morgon tandläkaren igen. GodNatt alla vänner!




fredag 26 juni 2015

Grillat, det är bra gott! Fredag 26 juni 2015. Varje dag har SIN tjusning. Lite från 1992.

Äntligen kväll och tid för bloggande! Hur blev dagen?
Hade lite träningsvärk. Onsdagens träning efter 3 veckors uppehåll fick sina konsekvenser. Nu gäller det att hänga på med minst två pass pr vecka!

I dag provade jag också blodtrycket och pulsen. Så bra att jag kan göra det själv.159/70. Puls 95.
Promenad dit och hem och träning tar 90 minuter.Så blodtrycksmätningen en stund förstås!

Jag fick lust att göra ytterligare 30 bullar, så jag gjorde det. Fick lust att impregnera räcket på altan. Gjorde det innan systrarna kom och hämtade mig till fest hos Sven och Maria.
Det är alltid festligt att komma dit och äta grillat. Maten är lagad med stor omsorg och diverse finesser. Rabarberpaj och kaffe som avslutning. Sven fick åter höra lite om sin barndom tillsammans med sina mostrar, som älskade att borsta hans lockar och leka med honom. Han var syskonbarn nummer två så han stod högt i kurs, medan han och kusin Christer var ensamma om mostrars och fastrars gunst.Senare kom ytterligare några "konkurrenter".

Nu ska jag beta av några dagar från gamla tider. Nej, jag fick långt telefonsamtal. Min vän Majken ringde, mådde inte bra. Väntar på att få komma in på ett äldreboende. Hoppsan så fort det går ibland. Inte så länge sedan vi pratades vid. Nu hade blodvärdet sjunkit alltför snabbt. Hon önskar förbön.
Lasse har i dag hälsat på hos sin mamma, som också befinner sig på äldreboende. Hur snabbt gick inte det?
Jag är så tacksam för varje dag jag orkar hänga med. Tack Gud! Nåd är ordet!
Just nu fick jag klart att det blir två tvååringar att fira i morgon och den tredje ska firas på söndag. Så ordnade det sig också. Jag vill gärna vara med så länge jag orkar. De är ju så söta de små barnen!

Så blev det inte något om år 1992 i kväll för nu är det sovdags för mej. Natti,Natti! Återkommer!

torsdag 25 juni 2015

Torsdag 25 juni 2015. Medan bullarna jäser. Kortisblogg om dagen.

Uppehållsväder men  tyvärr blåsigt. Sommaren lär vara på gång! Vi får väl se!

Far och son, som åt makaroner i går, hade önskat lax och potatismos till i dag. Linn inhandlade lax i går och gammalpotatis fanns hemma så det ordnades. En medhavd kamrat fick också mat. Hade gjort mycket mat. Till i morgon har inget önskemål framförts så det blir spännande att se vad det blir.
Så bra när man får klara besked om val av maträtt.

Jag tog det för lugnt på morgonen och kom ej igång med varken oljestrykningen på altan eller bullbakandet.
Stefan ringde på eftermiddagen och undrade om jag var hemma så han kom och fikade. Med sig hade han jordgubbar och ekologisk grädde som vi käkade.

Efter honom kom mina två systrar just som jag fått den kladdiga degen på bakbordet. De stod snällt och tittade på medan jag började utbakningen, fick ett paket jäst så de kunde baka skorpor, som planerat. Så var jag ensam. Ulla ringde.Jag bad att få återkomma. Vi sa nyss adjö. Hon hade bakat 100 bullar i kväll, avsedda för Hembygdsföreningen. Hon bakar nästan jämt för det går åt mycket kaffebröd till serveringen vid museet, inrymt i den gamla skolan. (Tror jag)

Tja, så tog dagen slut. Nu ska jag plocka ner alla bullar och frysa in dem. Jag kan inte låta bli att tänka på hur mammas bullar gräddades i järnspisen. Jag minns detaljer kring bakandet. Bakkaveln, "Bakerkniven",Mandelkvarnen, Morteln där hon stötte kardemumma. Bullarna förvarades i en hög fyrkantig burk. En veckas förbrukning.

Jag har aldrig långsamt eller tråkigt. Jag har inbjudan till tre 2-årskalas och ett 60årskalas på lördag.
Jaa, alla tre på lördag. Tvååringarna är födda inom ramen av en vecka. Två av dessa är mina barnbarnsbarn, en är min systers d:o och 60åringen är hennes son, som förärades med en liten fin Olof på sin 58-årsdag.

Om ni inte kan hänga med så låt bli, men håll med om att det är en kul situation. Morfar och Olof firar tillsammans. De andra två, som firar samma dag, av vilka en av tjejerna ska ha sitt kalas redan på förmiddagen, kan jag möjligen hinna med den sistnämnda.

Detta delikata problem ska jag försöka lösa i samråd med föräldrar. Livet är ganska härligt för det mesta.
Om jag säger att jag är mycket trött nu så förstår ni att jag nöjer mig med det som redan är skrivet och säger ett snabbt GodNatt! Tack Gud för all hjälp och ledning också i dag. Amen!

onsdag 24 juni 2015

Onsdag 24 juni 2015. Alla dagar är inte lika. Kanske lite från år 1992.

Dagen blev solig och utan regn. Jag gick till träning. Tre veckor sedan sist tror jag. Måste träna varje vecka för att må bra. Handlade i Närbutiken på hemvägen..
Linn kom och förmiddagsfikade, innan hon målade klart trädgårdsstolarna. Så roligt när hon är i Örebro ett par dagar emellanåt.
Kristin skulle komma och fika men blev förkyld och kunde ej komma.

Den önskade lunchen, spenatsoppa och ägghalvor, var lättlagad och Jim och hans son åt med god aptit. När de var klara kom mina två systrar från Småland och åt den resterande maten.

Jag fick inte mycket gjort i dag, men ser fram emot morgondagen.
Nyss tittade Linn in och sa "hej då", innan hon begav sig till Växjö och sin Sebastian. Deras lilla hund, Frank, håller henne sällskap på resan.
Nyss pratade jag med min systerson, som fyller 60 år i morgon. Nu börjar de närma sig pensionsåldern, våra barn. Tankarna går tillbaka till åren då vi alla var i Högskulla hos mamma. Så roligt vi hade och kusinerna fick vara tillsammans.

Nu dyker jag ner i gamla tider. År 1992. Börjar där jag slutade för ett tag sedan. Februari, lördag den första.
Har roligt med Kristin, då vi fantiserar om vår framtid i ett hus på landet. Så många gånger vi roade oss i sådana fantasier. Ett bekymmerslöst, härligt liv med djur, sjö och båt såg vi fram emot.
På band spelade vi in "sagan om Lisa Karlsson". Jag sov över i Hovsta.

3 februari åkte Maria på studiedag till Göteborg. Kristin och jag skjutsade henne till tåget.
5 febr åkte Ulla och Johanna till Stockholm där de skulle deltaga  i en demonstration för "Folkhögskolans bevarande". (Tydligen framgångsrik eftersom Folkkhögskolorna finns än i dag.)
Jag barnvakt i Hovsta.
6 febr. Kristian sjuk och jag åker till Kävesta och hämtar honom. Ulla tog honom dit när hon åkte till "sin" folkhögskola på morgonen. Han stannar här till nästa dag.
9 febr. söndag. Mattias och Magnus här på söndagsmorgonkaffe, som vanligt efter tidningsutbärningen.
11 febr. Ulla, Emil, Kristian och jag till Hovsta och grattade Kristin, som fyllde 10 år.
12 febr. Äntligen kom hon, lilla Linn. Som Elsemarie och Lasse väntat!  Nu blir Elsemarie av med smärtan av foglossningen. Nästa dag åkte Ulla och jag till Katrineholm. Jag köpte en Nalle som födelsedagsgåva.
16 febr. Grattat Awad som fyllde 46 år. Massor av snö. Mattias skottar åt mig.
18 febr. Sportlov. Jag tar Bernard och Kristin med mig och vi åker till kusinerna i Hjortkvarn. "Stor glädje när kusinerna träffades", står det i boken. Så roligt de hade hela veckan. Jonas hade också en kompis där, så det blev ett antal barn. Sven och Maria hämtade sina på hemväg från Katrineholm, där de varit på besök. Jag tog Jonas och hans kompis med till Örebro.
Hos Ulla och Lennart blev det "strömlöst"i kväll och de har bara eldrivna väckarklockor så jag får vakna tidigt nästa morgon för att ringa och väcka dem.
IngMarie, som hyr rum hos mig under sin tvååriga studietid i Örebro, kom åter från sportlovet.

Nu tar jag paus.
Säger GodNatt och SovGott till er alla.. Den missade "Allsången på Skansen" har jag nu sett på datorn . Hahaha, Kristian, jag såg dig! Kram! Kul vore det om vi fick se dig i Örebro snart!!



tisdag 23 juni 2015

Tisdag 23 juni 2015. Sammandrag 16-23 juni. Tandläkarbesöksbedövning på gott och ont!!

Om en av mina bloggläsare ringer min dotter och är orolig för mej för att jag ej bloggat på en hel vecka, då är det dags att ta upp tråden igen. Något jag längtat efter. Det är så avkopplande att avsluta dagen med lite skrivande.
Tisdagen 16 juni avtackades Maria, som i många år arbetat på Kulturskolan Nu är de pensionärer både Sven och hon. Jag vet att de genom sin sång och musik har  mycket att uträtta som pensionärer, förutom att kunna ge tid åt barn och barnbarn.  Jag önskar dem fina dagar framöver.

Samma dag målade Linn mina trädgårdsstolar, förutom att vi hann med en fika på stan.
Den 17 kom föräldrarna åter från Varberg, där de dagen före firat sin silverbröllopsdag och vid hemkomsten Lasses 51årsdag, då Linn bjöd på fin middag dit även jag hämtades.

Torsdag 18 åkte IngaMaj och jag till föräldrahemmet i Figeholm, där "lillasyster" Stina väntade oss.

En stor del av Midsommarhelgen regnade bort men vi systrar hade mycket att prata om och trivdes.

På grund av inplanerat tandläkarbesök  tog jag buss hem på söndagen.En solig, varm dag var det!
När jag steg av bussen vid Resecentrum blev jag en kort stund stående vid en av busskurerna. Där satt en man med diverse bohag, som fyllde hela busskuren. Jag avstod från att fotografera men tänkte att snart kommer polisen och forslar bort alltsammans och tar hand om den gamle mannen.
Medan jag nu skriver ser jag flera bilder på TV och hör berättas att mannen blivit erbjuden bostad men vägrat och att det hela har pågått en tid.
Polisen säger att det är kommunens angelägenhet och kommunen har svårt att hantera situationen. I TV uttalade sig en politiker och menade att det måste till samverkan mellan olika instanser för att ta tag i problemet.

Får se hur detta slutar! Svårt att veta hur verkligheten är. Men intresserad är jag.

Måndagsmatgäsrten kom, som vanligt, samt Jim och hans 9årige son. Maten räckte till alla.
I går frågade jag sonen vad han ville ha för mat i dag. "Stuvade makaroner och Prinskorv" var det snabba svaret.  Så blev det. I morgon önskades spenatsoppa med ägg. Den lille killen är full av arbetslust och han och hans pappa klipper gräs kring kanterna där "Alfons" inte klipper, tar bort gräset mellan plattorna. Roar sig emellanåt med att cykla ner till Slussen och fiska med metspö.

Jag har varit så trött  och inte orkat med trädgården så jag tar tacksamt emot hjälpen. Samtidigt ser jag att far och son mår bra av att få några dagar tillsammans och det känns bra att få stå till tjänst med matlagning. Bara roligt!
I dag har de satt ner potatisen, som Sven kom med för ett tag sedan.De blir nog klara till hösten.

Jag skojade lite med min tandläkare och sköterskorna i dag. Jag gav dem var sin lapp med frågan om de i Bibeln, Gamla Testamentet, i en bok som heter Predikaren och kapitel 12 kunde se att där  står det om mina tänder. Något för lata sommardagar. Jag ska ej förhöra och uppgiften helt frivillig. Jag log för mig själv och tänkte att så där skulle min mamma också kunnat göra. Jag är nog lite lik henne. Det där kapitlet är roligt! Bildspråket fascinerande.

I går kväll skurade jag rent räcket på altan. I dag kom Sven med impregnering och jag skulle ha strukit på det medan solen skiner. Det gör den ännu men förmodligen är bloggandet det enda som jag orkar i kväll. Jag valde mycket bedövning och den persen tillsammans med luftombytet från resan ger den trötthet och det sömnbehov som driver mig till sängen.  Sov Gott, vänner. Nu har jag i alla fall kommit igång.

Just nu får jag ett meddelande från min systerdotter att hon sett Kristian spela på Allsång från Skansen. Jag vet att han nu är med och spelar åt Carola men hade totalt glömt. Kristian är ett av mina 14 barnbarn och en av de speciellt musikaliska. Jag stängde av Allsången på TV i glömskan.

måndag 15 juni 2015

Måndag 15 juni 2015. Kortisblogg medan jag väntar på TVs Rapport.

Just hemkommen från Pizzakväll tillsammans med barnbarnen, vars föräldrar är på "tjänsteresa" på Västkusten. Fadern i familjen firar i dag sin 51-årsdag. Grattis Lasse!
I morgon firar han och Elsemarie Silverbröllop. Grattis till Brudparet!

Fick tidigare i dag hjälp av Linn med plantering av petunior i "blomkärran".
Besök av Kerstin, som hade en del godsaker med sig. Hon gjorde mig en stor tjänst då hon tog med en hel del tidningar mm till återvinningen sedan vi alla tre fikat på altan.

Linns lilla hund Frank och "vår" Isak, tillsammans med Linn och Tobias följde mig hem i kväll.
Nu börjar strax Rapport och jag lovade barnbarnen att gå och lägga mig utan att skriva blogg så nu är tiden utnyttjad. Sov Gott! "Jesus är vägen sanningen och livet, Amen!

söndag 14 juni 2015

Torsdag, fredag, lördag, söndag 11-14 juni 2015. Sammandrag.

Torsdag.Filip kom från Göteborg på kvällen. Petter på fest för en lärare som går i pension och skall avtackas,sover här på natten.

Fredagen kom med strålande sol. Finast tänkbara dag för studentfirande. Filips flickvän hörde till studentskaran och jag ville gärna vara där för att uppvakta. Men en titt i spegeln fick mig att avstå. Tandläkarbesöket på onsdagen hade givit mig ett stort blåmärke på hakan. Efter lite prat med Elsemarie ändrade jag mig dock,  hämtades  med bil av Filip och fick  vara med om ännu ett studentfirande. Det är roligt med alla glada ungdomar och släktingar.

Lördagen blev också en fin dag. Den började dock så sorgligt för vårt land.
På söndagskvällen den 7 juni försvann en 17 års flicka på väg hem från sitt jobb i ett cafe´ på Kinnekulle. Hon tog sin hjälm och gick till mopeden, skickade sms till föräldrarna att hon skulle komma hem snart men kom aldrig.
Föräldrarna åkte till hennes arbetsplats där mopeden stod med nyckeln i..
Polisen underrättades och ett enormt sökande av både polis och "missing people" tog vid.
Först på fredagen hittades Lisa Holm.Hon var då död. Denna tragiska händelse har tagits emot med bestörtning i hela landet.
Lördagens förmiddag ägnade jag mig åt att hålla mig underrättad om vad som meddelades om dödsfallet.
Nu var det så att denna lördag skulle Prins Carl Philip gifta sig med Sofia Hellqvist, en av folket, som det heter.
För mig som har fått  överdos av empati var det inte lätt att hänga med i glädjeyran. Jag tittade en del men mina tankar var hos de stackars föräldrarna och anhöriga till Lisa. Jag lyssnade till presskonferensen där det sades att berättelsen om vad som skett och det som då berättats tills vidare fick stanna därvid. Locket lades klokt på av polisen medan utredning pågår. Tre misstänkta personer var dock frihetsberövade och förundersökningar påbörjats.

Brudparet var verkligen fina och närmare 400 gäster fanns på plats. Sofia kom ut från kyrkan som "Prinsessan Sofia, hertiginna av Värmland". Så är de nu gifta, alla tre kungabarnen. Vi har en fin kungafamilj, som är älskade av flertalet invånare i vårt land. De är även populära utomlands och många journalister från andra länder fanns på plats för att fotografera och skriva om bröllopet.
Vidare hände sig att på kvällen denna dag kom Linn hem från Växjö. Nu var den familjen samlad för ett par dagar.

I dag är det söndag och Gudstjänsten kom från Södermalmskyrkan i Stockholm. Den kyrkan ligger nära den gata där jag bodde mina första unga år i stan och i början besökte jag kyrkan ganska ofta. Mina svärföräldrar kom senare att tillhöra den församlingen, medan Georg och jag blev medlemmar i Stockholms Fria Baptistförsamling, som på 40-talet fick namnet Korskyrkan.
Det var speciellt att se Götgatan och kyrkan och minnas, minnas!

En liten utflykt hann jag också med under dagen. Kristian, mitt barnbarn fyller 30 år i dag, ej att förglömma! Sorgligt är att Magnus Härenstam avlidit. Han var så rolig och jag har så många gånger skrattat , ibland tillsammans med barnbarnen, när han varit i TVrutan. Programmet "5 myror" tillsammans med Eva och Brasse roas jag fortfarande av, bara genom att TÄNKA på dem.
Nu är alla tre döda.

Nu är dagen (Oj, nu slog jag ihjäl getingen som en stund surrat omkring datorn, fel eller rätt?) slut och jag tänker vila ut. I morgon blir det en ny spännande dag, tror jag!
Nu tackar jag Gud för en bra dag med vackert väder, Förutom allt annat gott han ger varje dag!


onsdag 10 juni 2015

Onsdag 10 juni 2015. En dag som började hos tandläkaren och sedan försvann som i en dimma.

Ja nu blir det en kortis om dagen.
Hos tandläkaren i en timme och 45 minuter. Därav gapande stort i ( som jag tyckte,) c.a en timme.
Jag har efter alla år stort förtroende för min tandläkare och lät honom slipa och fixa.  Till slut sa han att nu hade jag silvertänder.Han hade tydligen satt på silverhättor på de slipade, som en provisorisk historia. OK, jag vet att det kommer att sluta bra. Jag orkade dock,på grund av bedövning och allmän utmattning, inte vara med på kyrkans samling för äldre medlemmar.

Åkte till Isak, som var på hemmaplan i dag, tog promenad med honom. Sov på kökssoffan en timme. Tobias kom hem från skolan och bakade chokladmuffins, fixade kaffe åt mej och uppmanade mej att ta det lugnt. Jag gick hem innan föräldrarna anlände. Gick sakta, sakta i allvarliga tankar. Skulle jag våga äta den vecka som återstår till nästa besök och skulle jag våga borsta "silvertänderna"?

Det funderar jag på fortfarande. När tandläkaren i dag talade om silvertänder kom jag att tänka på ett samtal på tåget, då min syster och vår son, Sven, i sina tidiga barnaår, var ute på resa. Min syster IngaBritta sa:" Men Sven håller du på att få en ny tand? Jag ser något vitt." Sven svarade på sin perfekta värmländska: "Nö vitt? Nö vitt? Dä ä väl gulltännera som kommer nu!!!"
Han är just nybliven pensionär, utan gulltänner.

Med detta säger jag GodNatt och somnar med mina silvertänder och en uttröttad kropp och själ.

tisdag 9 juni 2015

Tisdag 9 juni 2015. Lite dagens och lite 90-tal med babykorgsklädseloch annat roligt.

Ingen ordning precis men vackert utanför mitt lilla hus. Sommar!
Vaknade klockan 5 i dag igen. Alldeles för tidigt. Nu skriver jag tidig blogg av nämnda anledning.
I morgon bittida hämtas jag till tandläkaren och då ska jag vara i god kondition.

Jag har gjort fiskfärs i ugn och stekt kyckling, rensat ett minimum av ogräs. Gick sorgsen in då jag insåg att jag ej besitter samma kraft och energi som för ett par år sedan.
Att blogga är då inte så dumt.

Jag dyker ner i dagboken från år 1992.
Jag hade under år 1991 avslutat min tjänst i Mikaelskyrkan där jag haft jobb 5 månader med lön från kommun. S.k. Arbetslöshetsersättning. Nu hade jag börjat "stämpla" igen och skulle därmed fortsätta till i mars, då jag skulle ingå i pensionärernas skara, där jag fortfarande befinner mig.

Icke förty så blev jag uppringd från Arbetsförmedlingen att jobb fanns på Norrbyskolan en vecka medan lärarna var på vidareutbildning. Plötsligt var alla lärare utbytta mot vikarier.
Härligt tänkte vi arbetslösa. Nu får vi jobba en vecka med ordinarie lön. Men så var det inte till förtret för vissa. Nej lönen samma som vi fått under de 5 månader vi jobbat för att berättigas till en ny stämpelperiod. Jag tyckte det var roligt att vara i skolan igen och var nöjd. Gällde ju bara en vecka.
Tyvärr var jag sjuk, ett par dagar med feber, hela veckan men jag var på jobbet och trivdes.

Elsemarie, sjukskriven för sin foglossning tog tåget hem till sin Lasse.En av de tjejer som bott hos mig och som nu är min FBvän fick i dag en pojke, står det i boken.Ulla kom, skjutsade den romska flickan till tåget, sedan soc. tröttnat på att betala dyra telefonräkningar och resor och nu köpt enkelbiljett till en plats i norra delen av landet där hon hade vissa anknytningar före sin ankomst till Örebro. Vi mådde lite dåligt och fällde några tårar men insåg att det var trots allt bästa lösningen.

17 jan. Fick i dag papper från Tingsrätten ang. mitt övertagande av Georgs del i fastigheten. Så här har jag skrivit:" Sista jordiska biten efter Georg. Nu är jag ensam om allt. Känns bra att vi kommit så långt...."
19 jan. Söndag. Fikar som vanligt med tidningsutbärarna Mattias och Magnus.

Vecka 4. Fortfarande förkyld och dålig. Ulla hos Elsemarie och Lasse och fixar babykorgen
22 jan. Kristina Tufvesson hemma från Paraguay kom i dag. Vi pratade i flera timmar. Hon var ju också en av Georgs vänner och vi hade mycket att dryfta.
Britt, min bästis från skolåren, nu boende i Stockholm, kom också. Båda stannade några dagar.
Kristina hade mycket att uträtta och att träffa folket på Örebromissionen i vars tjänst hon arbetat i Paraguay.
Söndag 26 fika med pojkarna, som vanligt. Lika roligt varje gång. Jag tror att de förstod att det betydde något för mig att vi fortsatte den tradition som morfar Georg börjat.

28 jan.Jag åkte till Katrineholm och stannade till 30 jan. då jag hämtade Maria vid Musikhögskolan och åkte hem till Sven och grattade på hans 42årsdag. Strålande vårdag!
31 jan. I Mikaelskyrkan på Riaträff klockan 19.00

Så var januari månad ett minne blott. I februari skulle det hända en del roligt.
Nu är det dags för mig att sova och det är precis vad jag vill. Natti, Natti alla bloggläsare! Sov Gott!

måndag 8 juni 2015

Måndag 8 juni 2015.Matgäst, Träning, besök, och lite mer. Kort blogg omdagen.

Dessa vita blommor lånar en bit av trottoaren  en  liten tid.
Matgästen kom. Isak fick sin promenad.Jag fick skjuts till träningen. Besök av son och sonhustru. De senare hade fisk med sig. Härligt! Så roligt att de nu har tid att mitt på blanka dagen titta in en stund.

Efter detta tog jag promenad till IngaMaj. På hemväg gick jag till brevlådan en bra bit därifrån. Jag hade rullatorn med mig och gick hemåt med så långa, raska steg som jag nu för tiden kan åstadkomma. Alltför raska, tydligen för plötsligt var det som om jag blev tom i huvudet (mer än vanligt), och orkeslös. Jag stannade en stund och började sedan gå sakta, sakta och det blev då bättre.
Nu har jag städat upp i köket och pratat i telefon och ska snart gå till nattens vila.

Kanske att träningen och den långa promenaden blev lite väl mycket så jag tror att jag kan somna tidigt utan att känna att jag gör något fel med det.

I morgon bittida kommer en god vän, invandrare, som jag träffar ibland, för kaffe och en pratstund.

Andra planer för morgondagen är att tvätta altanräcket, skölja, låta torka och sedan dränka in med olja , om det finns i garaget. Skulle vara roligt att städa altan klart för när sol och värme kommer så vill jag kunna bjuda både mig själv och andra på kaffe där. Goda bullar finns i frysen.

Det var kul det här, att fantisera och samtidigt ha vetskap om att det nog finns lite av luftslott inbakat där. Lika bra att fortsätta fantasierna, eftersom jag mår bra av dem.
Rensa ogräs, plantera inköpta blommor i balkonglådor och krukor, så grönsaker och ringblommor, sätta potatis. Allt detta innan veckans slut. Förutom tandläkaren på onsdag och ett möte på torsdag.

Sådärja! Nu var det sagt. Det ligger något magiskt i ord som är uttalade.  Spännande att se hur det går!.  Egentligen beror det på om jag är trött eller inte. Det kan växla från dag till dag.
I dag har jag flera gånger upprepat ett ord från Jesaja kap.40 vers 29 " Han giver den trötte ny kraft och förökar den maktlöses styrka..Hur jag kunde veta att det står i Jesaja? Hittade det efter sökande i
"Biblisk Ordbok" som Georg och jag fick i avskedspresent av söndagsskollärarna i Korskyrkan, Stockholm då vi år 1951 flyttade till Kil i Värmland. En underbar present som varit till hjälp många gånger.

Nu säger jag GodNatt. Det känns perfekt i tid. Jag upprepar för mig själv på nytt orden jag nyss citerade och när en önskan  om att det INTE ska blåsa i morgon!!!

söndag 7 juni 2015

Söndag 7 juni 2015. Blåst förskräckligt i dag. Lunchbesök. Lite 90tal.

Så blev det ännu en söndag utan kyrkobesök. Att ge sig ut i detta hemska blåsväder passar inte mej. Att ha Gud här hemma är ovärderligt. Jag såg en del av TVgudstjänsten och lyssnade till Närradion där det talades om vår tillit till Gud. Hur han alltid ger oss allt vi behöver. Därför kan vi också ge utan att tänka att vi måste ha lite mer och lite mer. Ifall!...

De som följt min blogg en längre tid minns kanske att jag en dag satte mig på bussen bredvid en kvinna och att vi började prata och blev goda vänner under färden från stan till vår gata.
Vi bor inte så långt från varandra och hon kommer hit ibland. Vi delar samma tro och har alltid mycket att samtala om. Hon ringde i går och vi bestämde att vi skulle äta lunch tillsammans i dag. Maten jag lagade i går kväll kom väl till pass. Vi hade trevligt tillsammans.

Elsemarie och Lasse är i Katrineholm hos Lasses mamma, som ligger kvar på vårdboendet och kommer tydligen att där förbli. Kan ej flytta hem igen. Jag blir så ledsen när jag tänker på hennes stora, vackra balkong med alla blommor och omgivningen där hon kunde ta promenader. Skönt dock  att veta att hon har det bra och att hon tycks trivas. Personalen gör allt för henne. Skönt att det fanns plats på detta boende där hon har sina egna möbler, som väl ändå ger något av hemkänsla.

Innan jag skriver om år 1992 ska jag berätta vad de nyss sa på TV. Att hitintills i år har 1.800 människor drunknat i Medelhavet då de försökt fly till Europa. De tar sig till Libyen och därifrån med överfulla båtar till Italien för att därifrån ta sig vidare till ett land i Europa. Sverige och Tyskland är de EUländer som tar emot flest flyktingar. Det svåra för Sverige är att hitta bostäder och särskilt att finna sådana där det också finns arbetstillfällen. I Västervik tex. finns jobb men inga bostäder så nu tänker kommunen bygga enkla modulhus, som sedan Migrationsverket kan hyra för nya flyktingar.

Det är många som inte vill ha fler invandrare men i går läste jag: " Var glad över att du bor i ett land dit människor flyr och inte i ett land som människor flyr ifrån."

 Nu tar vi en liten titt i Dagboken från 1992.
Jag är kanske detaljrik i överkant men detta med tanke på efterkommande och för att väcka minnen hos barn och barnbarn.
Nyårsdagen var jag kvar i Katrineholm efter festen kvällen innan. Lasses moster Elsie  åkte med mig till Örebro och därifrån tog hon tåget till Karlstad. där hon bott och arbetat i många år.
Elsemarie och Lasse kom också till Örebro.

2 jan. åkte Elsemarie, Lasse och jag till Södertälje och hälsade på Helge och Karin. På kvällen hos Anders och hans familj.
5 jan. besök av Lasses föräldrar, Erik och AnnaMaria. Vi passade på att i förtid fira Elsemaries 25årsdag. Emil och Jonas hade varit hos kusinerna i Hovsta några dagar och kom tillsammans med den familjen hit. Alla syskon och syskonbarn var här.(Ulla och Lennart var upptagna på annat håll dock). Det står något om att vi alla spelade "Pianospel", små och stora. "Kul spel och roligt att ha tid för varandra", står det. Har i skrivande stund inget minne av detta  spel.

Vecka 2. Lasse och Anders tapetserar i duschrummet. Den 8 jan. åkte Elsemarie och Lasse hem.
den 11 jan åkte jag till Katrineholm med en tårta och hjälpte till med Elsemaries 25årskalas med många vänner, barn och vuxna, som ville gratulera. Roligt var det, spelades mycket och det blev sent enligt boken.
Lasse skulle till Stockholm för "musikträning" ett par dagar och Elsemarie följde med till Örebro då hon ej ville vara ensam. Så var vecka 2 slut.

Jag ska, innan jag slutar min blogg, tala om att ännu en klocka på en spindellilja, som inte tidigare blommat nu har slagit ut. Även den i "galen" tid. Eller inte??? Blir inte klok på detta! Men strunt samma. Jag njuter och beskådar och älskar doften, som varar en kort stund just medan klockan slår ut. GodNatt, vänner! Jag är så mycket bättre och febern berodde tydligen på en tillfällig infektion i samband med tandutdragningen. Nu känner jag mig åter i form. Tack Gud!


lördag 6 juni 2015

Så blev det lördag 6 juni 2015. Bakat bullar. Igen! Piggare i dag. Tack för det! Nu ska det bli slut på 1991.Äntligen!

Dagen blev regnig och grå. Och blåsig!Jag gillart inte!
 I Örebro har vi haft besök av kungaparet i Stadsparken. Örebro firar 750 i år! Den nya landshövdingen, Maria Larsson, bjöd kungaparet på lunch på slottet.
Jag var varken i Stadsparken eller på slottet. Slö och trött tills jag framåt tvåtiden kvicknade till. Bakade bullar. Gjorde Orientalisk kyckling. Ringde mina tre syskon. I morgon ska vår satorebror, 91 år 9n på sjukhus för operation. Byte av knäskål tror jag. ( Jag har lite svårt att hänga med när det gäller fysiska defekter, lättare med psykiska) Hur som helst så är det roligt att höra hans glada röst och hans tro för att allt ska gå bra. Genom sitt sätt att leva har han god kondition.

Elsemarie och Lasse har hela dagen varit en ung invandrare, utan familj, begåvad och duktig,  behjälplig med inköp av möbler, gardiner och andra saker som behövs i ett hem, samt fixat till det hela. Jag har tidigare berättat om hur Gud leder människor i ens väg. Människor som Gud vill hjälpa genom oss som räknar med honom. På det viset så får många hjälp. I det här fallet  var det så tydligt hur Gud som svar på personens bön till Allah  förde densamma till  Elsemarie och Lasse som fanns till hands att räcka ut sina  händer när denna människa behövde hjälp.

 Att ha en nära relation till Gud är så spännande. Man vet aldrig vad som väntar bortom knuten.   Att få vara i tjänst för Gud är jätteroligt.Att få se hur han griper in i människors liv, ställer till rätta och gör allt väl.

Men låt oss nu gå bakåt i tiden.År 1991, vecka 51.
Ulla ringt att den romska flickan kommit dit . Bara 4 dagar efter det hon åkte till Finland. Kanske var hon inte där. Denna tonårsflicka bodde ibland hos mig och ibland hos Ulla och Lennart. Vi hade ständig kontakt med socialen, både vi och tjejen.
18 dec. står det i dagboken att jag skickat julklappar till Katrineholm.
20 dec står det att jag är ledsen för att jag ej förstod hur dålig Georg var sista veckorna innan han dog.
"Att jag ej lyssnade in signalerna när han sa att han var orolig för sitt hjärta. Dörren var ju öppen för samtal men döden var ej i mina tankar och han visste det.Jag fick små påminnelser om onaturlig trötthet, men därvid blev det."  "Han kapade banden inom sig så gott han kunde. Försökte bli fri i sina tankar på döden. Han var beredd på att den var i annalkande.

Julen närmade sig och alla minnen trängde sig på. Det var ju trots allt endast 1½ år sedan hans bortgång och så klart kom det svåra stunder emellanåt.

Ser att jag bakade julkakor och åkte till de tre syskonen vars mor dog ungefär samtidigt med Georg.
Vi fick uppleva plötslig död både de och jag och vi kunde prata om vår sorg och saknad och förstod varandra. En ung tjej som jag varit kontaktperson för en tid fick också "julbrödsbesök".

Det står i dagboken att "Elsemarie har högt blodtryck och måste vila mycket." Hade tydligen mycket ont av foglossning. Gravid i sjunde månaden.

21 dec ringde en av mina tidigare "omhändertagna" och hade vissa bekymmer. Efter det kom Mattias  sjuk, kall och frusen. Hade fått punktering på cykeln.
Han fick varm glögg och pepparkakor, kaffe och smörgås, filtar av lamaull att linda om benen.
Han kvicknade till och hjälpte mig att få granen på plats.Jag handlade sista julklapparna och åkte sedan till sjukhuset för att besöka en för mig obekant kvinna som jag fått telefonmeddelande om att hon fanns i Örebro och en önskan om att jag skulle göra ett besök på sjukhuset.

Vecka 52 Julafton var IngaMaj här en stund på morgonen och vi drack julkaffe enligt sed vi haft med oss från barndomen. Alla kakor skulle då smakas av.Tända ljus och mys.
Kerstin jobbade och jag gick hem till familjen och fixade jullunch som hon också kunde dela i familjen då hon kunde ta en timme ledigt för detta. Familjen i övrigt var alla förkylda och mer eller mindre sjuka.
 Efter det gick jag hem och åt tillsammans med Britt, en god vän som var helt ensam och som jag inbjudit till lunch på julafton. Inga syskon och hennes föräldrar hade dött under året.
Sedan till Hovsta för eftermiddagskaffe, julklappsutdelning och julgröt. Filmade lite, står det i boken.

Juldagen hade jag julmat klockan 16 för  Britt och Gurli, den senare hade förlorat sin man under året som gått.
Annandag jul står det att jag dukar och lagar mat. Så kommer de alla, utom Kerstin och Mattias, som båda nu insjuknat. Fredrik, som firade julen i Lanzarote, första julen utan sin familj, ringde vi till och gratulerade på 19 årsdagen. Mobil? Icke på den tiden! Han vill att jag ska komma dit. "Stolt farmor" står det. Elsemarie och Lasse kom också. Vi var 19 personer samlade. På den tiden var familjen hanterbar, Numera hyr jag lokal när alla ska mötas samtidigt.

28 dec. Besök från Köping av gemensamma vänner till Elsemarie och mej.
30 dec åkte Lasse, Elsemarie och jag till Katrineholm för att vara med på bröllop.Jag hade bakat en tårta med 4 "våningar" och 5 "vanliga" till denna fest då Lasses bror och hans fru vigdes av brudens fader.

Så var både vecka 52 och året 1991 slut och ett nytt var på väg. Själv är jag nu på väg till sängen.
Jag säger därför GodNatt till er alla. Om nu någon skulle vara vaken i denna sena timma.
Jag är så glad för att jag känt mig bättre i dag och inte så trött. Gud är så god och han har hjälpt mig så mycket även i dag! Tack Gud! Han finns alltid för oss. Bara vi närmar oss honom.Så enkelt är det.

fredag 5 juni 2015

Torsdag 4, fredag 5 juni 2015. Känner mig "annorlunda." Blogg om dagen och lite om 90-talet.

I går kväll hade jag feber. Alltsedan jag var hos tandläkaren har jag känt mig lite konstig. Inte vet jag om det har något samband. Jag hoppas för varje dag att jag ska vara pigg och arbetsför. Jag har ingen energi och vill egentligen inte göra någonting. Jo att koppla av med att blogga  känns OK. Så då gör jag väl det då och går tidigt till sängs.

Jo torsdagen skulle jag ringa och gratta en vän i Göteborg men fick gå omvägar och skicka SMS, vilket jag hoppas kom fram. En god vän ringde men inte heller henne kunde jag tala med eftersom tungan borde hållas i stillhet.
Isak och jag promenerade till hårfrisörskan, som bor i min närhet. Hon har egen salong, jobbar ensam och styr på det viset sin arbetstid. Hon är så bra. Organiserar, är  skicklig i sitt yrke och jag är alltid helnöjd sedan hon permanentat mig. Nu behöver jag aldrig köpa hempermanent, som jag tidigare gjort då permanentvätskan hos frisersalongen ej varit bra för mitt hår.

Plockade vid hemkomsten bort några rabarber, som Alfons annars driver in i och i sämsta fall fastnar han, den lille trogna gräsklipparen. Jag träffade  min granne och tackade för att han klipper framsidan mot gatan med sin handgräsklippare. "Hur länge ska du orka med det?" frågade jag. Han tittade på mig och sa"Ja, så där 10 år till". Då behöver jag ej oroa mig och Alfons kan fortsätta sitt klippande på den del av tomten där han har tillåtelse att vara.

Min vän Stefan ringde och kom med jordgubbar och grädde till kaffet. SÅ gott!
Jag hade inte varit bra på hela dagen och när Stefan sagt adjö gick jag direkt till sängen. Feber 38 gr.
Innan Stefan kom fick jag oväntat besök av Mikael. Som en skickelse från Gud. Jag behövde en man för hjälp med ett par saker i trädgården och han bara dök upp! Härligt!

I dag, fredag, har jag handlat lite i närbutiken på hemväg från träningen, som frös inne, då det var stängt på grund av golvrengöring. Något jag inte visste men promenader är också bra.
Dennis, god vän till Stefan kom och tog bort maskrosor i hallonlandet. Men mer än dubbelt finns kvar. Ska ge mig ut i morgon, om jag orkar.

Nu till år 1991 och vecka 50.
11 dec. var jag i Adolfsberg och bakade hos den rullstolsburna frun där jag tidigare varit och hjälpt till en del med matlagning. Jag blir förvånad när jag ser hur mycket jag orkade på den tiden. "Bakat 3 sorters kakor, bullar och fruktkaka. På kvällen i Mikaelskyrkan och lyssnade till en av mina favoritpredikanter, kyrkoherde Björn Svärd. Hem och somnade gott", enligt dagboken.
Väcktes av telefon. Socialen ringde om en 15-års grabb som behövde logi. Kom och sov här på natten.
Nästa dag kom en socialassistent från Eskilstuna för att hämta killen men han stack iväg.
"Stackars lilla otrygga barn", har jag skrivit.
Den romska flickan packade och resete till släkten i Finland.

Den 13 dec. kom Ulla och Lennart  och lämnade tre barn och gick sedan på bio. Jag läste Bamse för Kristian innan vi somnade.
Nästa dag,lördag kom Bernard och Kristin och de yngsta kusinerna var nu samlade, bakade pepparkakor och kokade knäck. Sven och Maria  kom mellan ett par "tillställningar". Jag filmade barnen, står det i boken. På kvällen hämtades barnen av sina respektive föräldrar.

Söndag 15 dec.,kom Mattias, som vanligt efter tidningsutbärningen, Vi fikade, läste tidning och pratade länge. Kerstin bjöd på god lunch.
På eftermiddagen kom Rita och hennes mamma på besök.
På kvällen åkte jag till"den tilltufsade" i Brickebacken med ett par kassettband och stannade där en stund.

Undrar så här efteråt om jag  klarade saknaden efter min Georg bättre genom att alltid ha full sysselsättning, även om det fortfarande kom stunder av tårar och längtan.

Hade tänkt få slut på året men jag nöjer mig med att få slut på vecka 50 så tar jag de två sista veckorna i nästa inlägg. Sov Gott, vänner. "Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer. Och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ner." Spindelliljans doft är helt underbar. En ny klocka har slagit ut.

onsdag 3 juni 2015

Onsdag 3 juni 2015. Liten blogg om dagen, som snart tar slut.

Jni
I kväll blir det tidig blogg. Beroende på att allmäntillståndet inte är det bästa. Funderar på om det har att göra med besöket hos tandläkaren i går. I alla fall när tungan kommer emot de båda slipade tänderna så gör det ont. Överhuvudtaget så känner jag mest för att lägga mig, vilket jag snart ska göra även om jag sovit en timme på eftermiddagen.

På morgonen kom Bernard och Amelie, snart 2 år. Pigg, glad och full av energi..
Vi förmiddagsfikade, åt fisk till lunch innan de andra barnen skulle hämtas på dagis. Föräldrar och barn är så nöjda med sitt dagis.

När de åkte rastade jag Isak. Han får alltid tre bitar hundgodis när han har varit ute. Så också i dag. Ärligt talat är han lite kräsen och inte alltid tar han första biten jag erbjuder.  Jag la bitarna på golvet.

 Just då ringde det på dörren. Jag öppnade för en invandrarvän, som varit här tidigare, men då var inte Isak här. På köksgolvet låg bitarna kvar. Benjamin kom in i köket och till min förvåning hördes ett lågmält morrande från Isak. Jag försökte få honom att närma sig Benjamin, men det passade inte. DÅ slog det mej. Isak var rädd för att Benjamin skulle ta hans godis så vi lämnade Isak ensam i köket. Han åt sina godisbitar och så var det slut på morrandet. Han intog nöjd sin plats på golvet, som vanligt.
Benjamin spelade lite på min gitarr och jag fick ide'n att i min blogg fråga om någon har en GITARR att skänka till Benjamin. Han arbetar en del och pluggar en del. Tänker utbilda sig till sjuksköterska.

I brevlådan låg ett brev, som gjorde mig glad. Inbjudan till en 60årsdag. Så klart jag ska dit!
Efter det besöket intog jag soffan och somnade gott. Elsemarie ringde och sa:"Denna dag, ett liv."
Den kommer att avslutas med bilfärd till Västerås, dit ett antal killar ska skjutsas till Fotbollsmatch.
Hon kommer säkert att somna gott vid 22-tiden då hon förhoppningsvis kommit hem.
Isak hämtades och nu känner jag mig färdig för sängen. Klockan halv 8. Ska ta en Alvedon tror jag..
Be gärna att jag blir OK till i morgon. Nu ska jag försöka borsta tänderna. Känns lite motbjudande efter gårdagens behandling.

Säger härmed GodNatt och hoppas att jag somnar fort.Det var länge sedan jag gick till sängs så tidigt.
Jag ska försöka visa ett foto över min SPINDELLILJA, som i alla år blommat i juli månad. Förra året blommade den i januari.  Detta år i maj. Passar det att säga "ur led är tiden"???? Hur som helst så sprider den en underbar doft när klockorna brister och jag njuter vilken tid på året den blommar.

tisdag 2 juni 2015

Tisdag 2 juni 2015. Så mysig dagen blev trots både regn ochtandläkarebesök.

Trevligt med en spontan fika.
Dyster och grå är dagen. Min trogna vän Isak tittade stort när han förstod att jag skulle  lämna hemmet utan honom.
Innan besöket hos tandläkaren hade jag ärende till banken och gick gatan fram i ruskvädret.
Såg att en tiggare satt där. Bestämde mig för att i dag skulle jag nonchalera och bara titta rakt fram. Det lyckades jag med.

På väg från banken måste jag åter passera tiggaren, tittade åt det hållet i vetskap om att jag hade råd att ge en sedel.Det visade sig vara en mycket ung kvinna, som satt där inlindad i en sjal. Jag log mot henne och visade att jag inte gillade regnet och blåsten. Försökte med några ord på engelska få lite kontakt, men hennes kunskap i engelska var sämre än min Ordet för  "hunger" förstod hon, pekade på sin mage och kastade en blick över gatan mot McDonalds. Jag  fattade ett raskt beslut. Hon förstod.

 Hon vecklade ut sjalen över sin väska, där pappersmuggen stoppats ner och vi gick över gatan till matstället. Hon gick till ett bord medan jag stod i kön. Jag fick henne att förstå att jag skulle till tandläkaren och hon valde att ta maten med sig. Hon fick det hon önskade och tog tacksamt emot maten.Arm i arm gick vi tillbaka till hennes plats, gav varandra en kram och jag satt snart i tandläkarstolen, nöjd och glad för att jag ändrade min första inställning till tiggerskan.

Tandläkaren! I dag skulle det slipas på gamla tänder och jag fick genast upplysningen att de två tänder det gällde var rotfyllda och jag skulle ej känna någon smärta. Helt rätt!
Men tid tog det!
Uppgjort var att Ulla skulle hämta mig Vi åkte först hem till mej Där låg han,lilla Isak, på tröskeln till ytterdörren och väntade, som han alltid gör när han är ensam hemma. Glad blev han och ännu gladare när han fick se Ulla, som genast bestämde att han skulle följa med till Plantagen. Inte lämna honom så snart med tanke på hur glad han blivit när vi kom!
  Vi köpte 12 pelargoner var och lite utfyllnad därtill. Kom hem samtidigt som Lasse kom för att hämta Isak, som lycklig hoppade in i nästa bil. Bilåkande blir han aldrig trött på.

I köket fanns en kasse från Maxi, som Sven lämnat där. Han ringer varje tisdag och frågar om jag behöver något som han kan handla åt mig, så jag hade önskat ett och annat.
Jag är faktiskt bortskämd av barnen. Något som deras pappa skulle ha gillat.

 Nu tillät klockan att jag fick fika.  Ulla plockade fram en helt ljuvlig Budapestrulle från " Sveas" och hade ett paket innehållande något jag en tid önskat och förkunnat för den som valt att lyssna. En termos i stället för den jag för en tid sedan hade sönder. Elsemarie, på väg hem från jobbet, fick ett SMS och cyklade hit för fika och en kort pratstund.

Visst blev det en mysig dag, trots både regn och tandläkare.
I TVs" Kalla fakta " berättas just nu om de förfärligt stora mängder alkohol, som förs in i landet vecka efter vecka.
Jag minns, när det var tal om EUinträdet, att  just detta angående alkoholen var något som varnades för av motståndarna. Nu är det som det är och tull och polis är bekymrade. Värst är att det är unga människor det ytterst drabbar.Smuggelspriten florerar i landet!

Nu ska jag berätta något roligt. Barnbarnen var små, mycket små. Vi var på födelsedagskalas hos en moster då en 3åring lyfte sitt saftglas och med hög röst och glad uppsyn utropade; "SKÅL FÖJ FJAMTIDEN!" Vi "skålade" med våra kaffekoppar och allt var som det skulle till glädje för både killen och oss andra!

Ännu roligare är att på torsdag ska solen skina. Det blir grejer det! Då ska jag gräva upp maskrosor
Sov Gott!

måndag 1 juni 2015

Måndag 1 juni 2015. Något om denna blåsiga dag.

Klockan nio kom han, som var beställd att klippa rosor med rutavdrag. Det regnade och jag försökte att i milda ordalag få mannen att ångra sig och komma en annan dag men fick till svar att regnet snart skulle dra bort. Allt han behövde var att få veta var stegen fanns och det kunde jag stå till tjänst med.
När det gällde regnet så drog det faktiskt bort i samma stund som han började klippningen.

Efter en timme hade han, med varsam hand, fixat till rosorna, som har knoppar och ej får hanteras med hårda tag denna årstid. Efter en timme satt han vid kaffebordet och jag hade snart en ny FBvän, som jag kan ringa när jag behöver mera hjälp i trädgården. Gillart! En vindruvsplanta i kruka fick han som present.

Efter det vidtog en dryg timmes sömn då jag ansåg att jag somnade för sent i går kväll.

Jag hade tänkt gå till träningen men som det blåste i dag så räckte det med att ta Isak i kopplet och ställa mig på gräsplanen utefter gatan och se till så jag höll balansen, vilket jag klarade.

Senare på dagen kom Elsemarie tillsammans med en invandrarkvinna, som jag hört talas om,  men ej tidigare träffat. Ett kort intressant samtal, som möjligen kommer att följas av flera.
"Det finns så många sköna människor, som liksom aldrig kommer fram", sjunger Ingemar Olsson i sin fina sång. Jag träffar dem nu och då!

Efter besöket  bakade jag en sockerkaka, som tandläkaren ska få i morgon, då jag ska dit för att  påbörja en behandling som kommer att avslutas veckan efter midsommar, enligt tandläkaren.
"Den som lever får se."

Nu måste jag erkänna att jag är alltför trött för att ta mig an forntida händelser och säger GodNatt till er alla bloggläsare. Sov Gott och var rädda om varandra. "Gud som haver barnen kär..".