tisdag 19 februari 2019

Tisdag 19 februari 2019. Ännu en grå och mörk dag!

Visst låter det gnälligt men jag är faktiskt trött på dessa mörka dagar och skulle vilja veta var solen har gömt sig. Jag tappar helt arbetslusten och sitter här och inväntar en ny dag som möjligen ska ge mig arbetsglädjen tillbaka!
För arbete finns det gott om. Massor av Bloggar som ska skrivas ut för att ej gå förlorade den dagen då elen inte längre funkar och jag kan sitta hos någon av de tre barn, som äger en öppen spis och läsa om tider som svunnit.

Jo myndigheter har kommit på att el inte är något självklart. Den är "sårbar".
Så här långt skrev jag på eftermiddagen. Kände mig trött och intog sängen en stund. Sov ett par timmar.
Att bli gammal betyder att man samlar på sig mycket information, av vilken en del glöms bort, annat stannar kvar. Det som blir kvar kan ibland vara de mest löjliga saker, som plötsligt dyker upp när det absolut inte behövs. Roligare då när, som i kväll, en serie med roligheter helt oförhappandes dök upp i min iPhone. I stället för att komma igång med fortsättningen av mitt bloggande så blev jag sittande och tittade på alla de roliga människor som funnits med i våra datorer i flera år.
Det är roligt att skratta och det är nog bra för förkylningen tänker jag!

I går skrev jag att Elsemarie och Lasse var på väg hem från sin solsemester. Se där, vådan av att ha för mycket i ett gammalt huvud. Ibland kan "i går" betyda  "i dag" och tvärtom.
Tyvärr råkade jag ta hem dem en dag för tidigt. Jag ägnade tid i bön för deras hemresa och för  ork att börja jobba klockan 9 nästa morgon efter ett minimum av sömn.
Gud och jag känner varandra och han sviker aldrig. Han var med i gårdagens bön och i dagens!
Nu ska de landa klockan ett i natt och de beräknar vara hemma vid 2- 3 tiden! Så de hinner till sina jobb om de inte somnar och försover sig! Skönt att veta att Gud är med och hans änglar finns att tillgå närhelst vi behöver dem. SÅ många gånger jag sett det.

Jag är " av födsel och ohejdad vana", ett uttryck som Georg använde sig av, sådan att jag gärna vill få ett SMS "landat", när någon i familjen är ute och reser.
Möjligen avstår de i denna sena timme att meddela mig så jag har nu att ta vara på det förråd av sömn som jag under dagen lagrat och hålla mig vaken  så det blir jag som frågar:"Landat?"

Georg var ofta på resor med flyg och han var, som alltid, omtänksam. Så snart han efter landning fick tillgång till telefon ( före mobilens tid) så ringde han. "Och då får mamma hjärtklappning" sa våra  barn och skrattade när de, för alla som ville lyssna, berättade om hans "landningar" på fast mark!

Eftersom jag har ett par timmar kvar till "landningen" denna kväll så ska jag ägna tiden åt något bra!
" Stilla flyter Donau" sjöng vi för länge sedan. Stilla har denna dag förflutit! Även de stunder jag varit vaken.  Yngsta barnbarnet ringde, som han gör allt ibland!

I kväll ville jag veta lite om fotbollen. Han ska fatta ett avgörande beslut och vill att han och Gud ska vilja samma. Precis så har jag själv många gånger upplevt det.
Eftersom Gud VET framtiden är det bäst om vi säger:" Gud, du vet! Led mig så att allt blir rätt!"
SÅ tryggt att ha det så i sitt gudsförhållande. Vetande att han ALLTID älskar mig och vill mitt bästa.
Nu säger jag GodNatt och Sov Gott!
Grabben som vi bad för i går är nu feberfri och kan delta i aktiviteterna på skidsportorten. Vi tackar Gud och ber om hans beskydd och att kusiner och kompisar får underbara dagar i snön, som jag hoppas finns där de är, i fjällen!!!
Kusinen, som drabbades av krupp klarade det. En av mammorna har drabbats av förkylning men vi fortsätter att åkalla Herren, som det står skrivet i Bibeln! Hans ord går att lita på.

Ser fram emot morgondagen då jag får fika med Svens goda bullar! Är så glad att barnen fyller på i mina förråd! Så tacksam för all omsorg och kärlek de visar mig, hela familjen.  Det går lättare då att vara ensam efter alla år!





måndag 18 februari 2019

Lördag, söndag, måndag, 16,17 18 februari 2019.

Det händer en del mellan varven.  Nu blir det att sammanfatta tre dagar.
Börjar med lördagen då Awad fyllde år. Han och vår kung har samma födelseår.  När kungen föddes var det spännande värre. Jag minns precis var i affären jag stod när de 24 skotten ekade över Stockholm. Kunderna som var i affären och vi anställda, blev knäpptysta. En magisk känsla rådde i affären och tystnaden var total en kort stund.
Så började åter skott ljuda över staden. Alla visste vad det betydde. 24 skott ytterligare talade om för oss att de fyra prinsessorna på Haga hade fått en bror och Sverige en prins, som kanske en dag skulle bli Sveriges Konung. Slut var det på tystnaden . På gatan utanför affären, Arsenalsgatan, tutade bilar , cyklister visslade och alla jublade.

Där stod jag, nyförlovad, och anade inte att ett antal dagar tidigare hade en gosse  i ett land långt ifrån Sverige sett dagens ljus och att denne gosse en dag skulle gifta sig med vår dotter Kerstin.  En man som vi nu i lördags hyllade med presenter och blommor.
God Kinamat bjöds vi på och en god chokladtårta.  Det är intressant att tänka och det är för mig  en hobby kan man säga. I vårt barndomshem fanns en broderad väggbonad med texten:" Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större! "  Något att fundera över!

Söndagen kom och inget anmärkningsvärt hände. Mörkt och grått väder varje dag!
I dag hade jag tid för blodtrycksmätning på Vårdcentralen. Kerstin, distriktssköterskan, skjutsade mig dit. Innan det var dags så hann vi fika tillsammans med Sven. Han hade bakat bullar, så goda och som han ofta gör så tar han med några påsar av dem till sin mamma. Lägger  dem i den extra frysen som finns i klädkammaren. Jag är så tacksam för det är lite osäkert nu för tiden med gräddningen när synen inte är perfekt. Bullar har alltid för mej  varit viktigt till morgonfikat.

Kerstin hade matkasse med sig. Vilka barn jag har! SÅ omtänksamma och snälla allihop.
När vi varit iväg och kollat blodtrycket så fixade hon gott potatismos och jag hade gott om stekta strömmingsflundror i kylskåpet så det blev mat så nyttig och god även denna dag.
Efterrätten bestod av den semletårta som Ulla och Lennart hade med hit i fredags och som inte "gått åt" tidigare. Den var ganska stor, faktiskt! Och god!

Nu ska jag gå till nattens vila . Jag har i kväll att be för två barnbarnsbarn som med sina familjer åkt på sportlovsvecka i fjällen. Två sjuka pojkar! Elsemarie och Lasse sitter nog på flygplanet på väg hem till nya uppgifter i sina krävande yrken. De behöver förbön för att rätt kunna ta itu med sitt arbete i skolans värld!

Att vara behövd är stort. Att hantera sina uppgifter på ett bra sätt är viktigt.
För mej är det stort att ibland från barn, barnbarn och barnbarnsbarn få en hälsning med "Bed!"
Häromdagen: "Jag behöver massor av förbön! Och jag behöver hjälp NU, NU, NU!"

Eftersom jag vet att Gud älskar att ge sina barn, som ber till honom , den hjälp de ber om så
skickar jag ett par bedjande händer och en liten hälsning att jag ber och så lämnar jag över problemen till Gud. Ibland tackar vi Gud för bönesvar och för allt gott Han ger av sina rikedomar.
AMEN, säger barnbarnet och så FÖRVÄNTAR vi oss Hans hjälp eftersom vi vet att Han aldrig sviker!

Intressant att leva sitt liv tillsammans med Gud! GodNatt mina vänner! Gud är god!


fredag 15 februari 2019

Fredag 15 februari 2019. Att blogga eller inte blogga! Det är frågan!

Jag tror jag väljer att skriva några rader! Av minst två anledningar!
Jag märker att bäst är att skriva medan jag minns.
Nästa anledning är att morgondagen är ganska fulltecknad och det kan bli svårt att hinna med allt!

Några födelsedagar inom familjen och firarna boende inom stadens gränser gör att jag kommer att prioritera, som vanligt och övriga får jag vänta med till lämpligt tillfälle!
I dag kom Ulla och Lennart, städaren och teologen, som nu bestämt sig för att " gå i pension" med allt vad det kan innebära!!!!
Ulla och jag köpte mat på Lucullus. Lax med Aioli och potatis. SÅ gott! Vi åt  i vardagsrummet. Det är så bekvämt med hämtmat och det är bara att välja var dagens godaste mat finns! Rikligt med mat också!

 De åkte till Pålsboda för att hämta vovven, som de ska vara barnvakt åt några dagar!
Vad gjorde jag? Satte mig att vila, som så ofta numera.
Somnade ! Vaknade klockan 21.00! Något omtumlad! Skulle ju baka kakor till det prioriterade födelsedagskalaset i morgon.  Så blir det som vanligt. Enligt barnvisan" Då gör jag det helst en annan dag"! Nu får vi se om jag kommer upp i tid i morgon. Jag har tagit fram smör och margarin så det ska tina. Spännande det här.

Bed gärna för en kille som vill ha förbön för en viktig grej, som han ska hantera på måndag!
Sven och Maria åker till Stockholm till barn och barnbarn i dag.
I kväll var den fina Ebba, Partiledare för Kristdemokraterna  på TV. Hon var gäst hos Skavlan i hans trevliga program.

Nu är klockan midnatt och jag säger GodNatt till er alla!

torsdag 14 februari 2019

Onsdag 13, torsdag 14 februari 2019. Tror jag!

Jo visst var det väl så att jag skrev i tisdags. När kvällen nalkas så tänker jag ibland att jag ska hoppa över bloggskrivandet men, som sagt,  det har blivit en vana som möjligen är på gång att bli ett beroende!
Och jag, arma människa, vem ska ta mig ur detta?
När jag på statistiken ser att det finns de som läser så blir jag inspirerad, utöver mitt intresse att överlämna en bit historia till min  familj!

Vädret är varje dag grått och trist och knöligt är det att gå på trottoaren med rullator så jag känner mig också grå och tråkig. Då griper jag tag om varje halmstrå, som kan göra att jag känner  på mig att nästa dag ska bli en solig dag!  (Vilket det ej blivit sista tiden, om jag ska vara ärlig)


I går fyllde min syster IngaMaj 88 år och jag fick skjuts till henne  av Anders, hennes fina son. Vi köpte blommor så vackra och Anders dessutom en god tårta!

Jag var knappt fyra år när de föddes, Helges och mina tvillingsystrar. Året var 1931.
Ingamaj var så liten och vacker! Faster Anna sydde en extra LITEN mössa till henne. Jo på den tiden hade nyfödda barn mössor på sig,  på nätterna åtminstone. Förmodligen för att det snabbt kyldes ner i de dåligt isolerade husen som fanns då, även om det var varmt i huset när man gick till vila! Jag vet ej säkert hur det var men de små mössorna sydda i flanell, minns jag. Särskilt IngaMajs lilla mössa, som jag tror att hon har kvar ,som minne, än i dag.

 Men pappa? Cyklade han 2 mil till jobbet även i februari?
När jag sitter och skriver tänker jag på en hel del jag borde ha frågat  mina föräldrar  medan de levde!
Tvillingsystern IngaBritta har jag tidigare berättat om. Hon dog, endast 58 år gammal!

I dag fick jag fikabesök av Kerstin!  SMS från Elsemarie och Lasse, som vistas i varmare länder och ligger två timmar efter oss i tid. De tycks ha det bra. Badar och sover.

Filip är i full gång,med att skriva på sitt examensarbete. Nog får de jobba, akademikerna!

I dag fyller Viggo, mitt barnbarnsbarn 13 år. Ska fira det en annan dag för min del. Vill ej ut i detta väder. Skönt att han finns på nära håll! Grattis Viggo!

Jag ska nu gå till nattens vila! Så dålig disciplin jag har lagt mig till med! Så svårt jag har att ta itu med saker och ting och få dem gjorda!  Tror ibland att det skulle vara bättre om jag hade bättre syn. Tillfällig och dålig tröst! I alla fall så säger jag nu Godnatt till er mina vänner! Sov Gott! Gud är god!

tisdag 12 februari 2019

Tisdag 12 februari 2019. Livet går vidare! Hemma igen!

Om att bli gammal ! Nej jag tar det en annan gång. Kanske en egen sida om bara det. Framöver!
I dag finns det annat att prata om!
Jag ser att jag inte har skrivit sedan i torsdags!
I fredags den 8 februari hämtades jag av Tobias och Carro och färden gick till Onsala.
Regn hela vägen. Jag hade tänkt bjuda på något ätbart då vi kunde ha stannat vid någon mack.
Nej, det fanns ej tid för några utsvävningar. De hade jobbat hela dagen och de hade löfte om mat vid ankomst till Onsala och det var inte vilken mat som helst. Nej en fisksoppa, så enormt god som den duktige kocken Lasse hade tillagat. Förmodligen efter recept på datorn! Den godaste fisksoppa jag någonsin ätit! Bad först om receptet men kom plötsligt att tänka på att enklare, för min del, blir om jag åker och hälsar på och då önskar denna maträtt medan jag är där!
Jag blir allt bekvämare med åren!

Vi hade att åka in i Göteborg för att hämta Filip och Thea. De har ingen egen bil utan anlitar kollektivtrafiken vanligtvis!
I Onsala stod mitt rum  och väntade på mig. Nymanglade lakan i sängen. Morgonrocken på sin plats. Byrålådorna tomma, Karamellskål och ett glas vatten  på bordet bredvid sängen.

På övervåningen var övriga familjen samlad och vi hann se lite nyheter på TV innan alla  drog sig till sina bäddar! Så roligt för föräldrar när alla samlas! Som när vi bodde i Borensberg och barnen från Örebro kom på besök!
Lördagens morgon sprang Elsemarie omkring med kaffe till samtliga innan Lasse hade fixat "hotellfrukost" med allt vad därtill hör.
Lördagen spenderades enligt vars och ens önskan och avslutades med Tacoskväll då vi alla hjälptes åt att fixa den.

Nu har jag varit i min lägenhet i två dagar. I går, måndag kom Kerstin och Ulla med semlor till fikat.
Så roligt. Alltid får jag en hjälpande hand av sådana som både ser och hör.

I dag kom enligt överenskommelse Kristin och tog en promenad med farmor ut i solen och så provade vi på en vegetarisk gryta med ris. Hämtmat så god! Det ringde på dörren och där stod Rita. Maten räckte till henne också. Kaffe och goda rån till efterrätt.

Rita påminde om att hon fyllt 60 i förra veckan och ville ha sin present. Vi hade nog pratat om det innan jag åkte till Onsala men jag hade glömt!! Så bra att hon påminde mej. Jag hade två stora chokladkartonger på balkongen, som nu kom väl till pass. Borde ha haft en stor bukett blommor också men det får bli nästa gång vi ses.

Kristin fyllde år i går men inte jämna år. Hon vill hellre ha pengar än presenter så båda var nöjda.
När de gick hem somnade jag, som vanligt i fåtöljen. När jag vaknade var det mörkt ute.

I morse vaknade jag tidigt. (Jag pratar ibland om att vi människor ibland "gråter andras tårar"
men i morse vaknade jag helt fel för jag visste att Elsemarie och Lasse skulle med flyget från Landvetter tidigt och jag hade glömt hur dags så jag fick min vanliga resfeber som varade tills  Elsemarie meddelat:"Nu åker vi!" Onödigt av mej att ha resfeber för dom!!!!
Sedan ringde Filip som skjutsat dem till flyget. Efter ca 7 timmar kom medd. "Landat".

Önskar dem en fin sportlovsvecka i varmare länder! De behöver så väl vila upp sig. Att ständigt vara beredd på att bli störd i sitt arbete för att ta hand om vilsna föräldrar och elever kan bli påfrestande även om man trivs med uppgiften.  De är båda nöjda med sina jobb och det gläder mig!

Som en trevlig avslutning på dagen kom yngsta barnbarnet med sin flickvän också på besök. Bara en  kort stund, men jag är så glad över att få träffa två av mina barnbarn på en och samma dag.

Jag glömde visst att berätta att medan vi var i Onsala så följde Thea med Elsemarie ut i det isiga havet medan ett mindre antal personer följde med som åskådare! ICKE JAG!
Möjligen ska jag ta mig till inomhusbad någon gång i vinter. Det får räcka för min del.
Jag minns när min bror med sin spark körde genom isen i Figeholm !!!

Dagen avslutades med att vi alla samlades i det stora vardagsrummet  och lyssnade till sång och musik. För min del var det kantor Gertruds vackra spel på flygeln med melodin till "Bred dina vida vingar o Jesus över mig och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig! Bliv du mitt allt i alla, min visdom och mitt råd! Och låt mig alla dagar få leva av din nåd." "Och låt i frid oss åter till nattens vila gå!", som etsade sig fast och jag tror att hon kommer att spela den fler gånger för mig. 

Nu återgår livet till det vanliga igen och jag ska ta itu med mina pappershögar, som växer på stolarna. Men , som min mamma sa:" Sjön suger och därför blir folk trötta"! Så också jag, som varit på Västkusten! Om ett par dagar tror jag att jag ska vara återställd och mår gott vid det lilla vatten som flyter runt slottet i min närhet! Sedan tar jag mig en tur till Onsala igen! Ännu är jag välkommen dit så jag gonar mig i deras godhet och uthållighet!

Sov Gott, mina vänner! Gud är så god. Måste berätta om den känsla jag fick när de fyra som hälsat på här i dag hade gått hem och jag var ensam!  Lite ledsamt först men så tänkte jag på att jag är aldrig ensam så jag började prata med Gud om ett och annat och blev glad!
"Jag har en vän, en underbar vän," sjöng ugdomskören GospelTrain för många år sedan och nu började jag höra den inom mig. Jag har glömt resten men blev glad av detta att jag har en osynlig vän som är SÅ GOD och hjälper mig med ALLT! Ska ta fram skivan och spela den i morgon. Om jag har den kvar och inte barnen har fått den med sig  förstås!

Nu är det dags att säga GodNatt till er alla mina vänner! Sov Gott Och tänk efter om du har något att tacka Gud för. Kanske någon att bedja för? Så blir det en liten pratstund med Gud. Han älskar det! 







































































torsdag 7 februari 2019

Torsdag 7 februari 2019. Nu tar jag semester några dagar!

Jaa det tänker jag göra. Bara inom landets gränser. I dag fanns ingen återvändo! Färdtjänst till Beata min duktiga hårfrisörska.  Skulle varit där tidigare men "julsjukan" har hindrat mej. Den där sjukan som ej kommer varje år men som, NÄR den kommer, gör mej så matt och trött och varar så länge.

Nu reser jag bort några dagar. Får se om jag tar paddan med och i så fall skriver några rader. Annars tar jag upp tråden när jag kommer åter. Jag ska berätta lite om 40-talet har jag tänkt men hälsan har hindrat mig. Jag sover bort mycket av min tid.

Ibland ringer eller skriver någon om ett böneämne. I dag skrev en vän om mötet med en för henne okänd kvinna,  som behövde "bli omhändertagen". Behövde någon som lyssnade och kunde känna medlidande.
Livet går ej alltid som på räls och är inte rättvist. Då är det gott att möta någon, som kan lämna sitt vanliga arbete och ge tid åt den som behöver tröst "Människan först" är ett uttryck jag myntade för många år sedan och jag har aldrig ångrat det.

Så värdefullt att då ha en eller ett par vänner att ringa och säga :" Kan vi hjälpas åt att be för det här?"  Jag vet inte problemet fullt ut men Gud vet och så ber vi. Jag har en sådan bönevän sedan  80-talet. Det behövs ej så många ord . Vi känner Gud och varandra och vet att GUD VET och att han "kan förändra förhållanden, bryta det motstånd som reses mot dig", som vi sjunger. Den sången har jag nästan alltid tonande inom mig. Den ger mig förtröstan om modet ibland sviktar.

Men kära nån, jag skulle ju bara skriva några rader och säga det där om semestern så nu är det dags att säga GodNatt till er mina kära vänner! Nu se fram emot morgondagen och be att allt ska gå bra!
 
Bed gärna för böneämnen jag framfört senaste dagarna. Förbön  har stor betydelse. 
 Gud vet vad var och en behöver för hjälp och Han kan göra mer, ja långt mer, än vi kan bedja eller tänka! Så står det i Bibeln och det tror jag på efter många års erfarenhet! Gud är god!











 

onsdag 6 februari 2019

Onsdag 6 februari 2019. Jag borde sova!I

I   morse bestämde jag mig för att OM jag skulle blogga denna dag så skulle det ske senast lockan två för att jag skulle komma tidigt i säng i kväll.
Jo jag är tydligen född till nattuggla för jag har alltid varit mån om att vara sist i säng.
Något jag har lyckats med. Konstigt det där!

På något sätt har detta med bloggen för mig blivit så att jag för min egen del mår bra att skriva medan minnet lever. Fast jag åldras! Mammas dagböcker innehöll inte så många rader pr dag men hur kärt det är att ta fram och läsa om hennes strävsamma liv. Jag har inget minne av att jag som barn såg henne skriva dagbok. Mina minnen av mamma är när hon varje kväll tog fram sin gamla konfirmationsbibel, som hon läste ur  och ibland strök under några rader uti.
Många gånger såg jag henne somna över bibeln. Hon kunde t.o.m. prata i sömnen och då hade vi barn roligt. Tidigt på morgonen skulle bondens kor hämtas i omgivningen och mjölkas. Detta en stor del av året och med en stor familj som krävde sitt så var mamma trött när kvällen kom.

Mamma, som hennes lärare hade utverkat ekonomisk hjälp från kommunen för att hon skulle få sin dröm  om att bli lärare uppfylld!! ( Förresten var det nog inte mamma utan hennes fröken som hade drömmar om hennes framtid. Hon fick ibland frökens uppdrag att hjälpa någon kamrat.)

 Ingen av hennes fem barn började första klass utan att kunna läsa!!
För mammas del blev det att bli bondpiga och det behövs folk till det också och hon var alltid nöjd.
Klagade inte, men hon berättade! Att hon och pappa i tidiga år valde Jesus som sin ledsagare genom livet var naturligtvis av avgörande betydelse. På flera sätt!

I dag då jag hade besök av en helt fantastisk invandrartjej, som jag ej träffat på flera månader så frågade hon om jag kom från kristet hem. Jag älskar att berätta vad detta betytt för mig och svarar med glädje ja.  Tjejen läser både Bibeln och Koranen.

Hon berättade ännu en gång för mig om sin resa till Sverige. Hur hon helt ung blev bortgift med en man som tog henne med till Sverige och hur han efter ankomsten övergav henne.

Hon berättade hur hon förtvivlad stod helt ensam i ett bostadsområde i ett främmande land med bara sitt hemspråk att tala. Flickor skulle gifta sig och inte gå i skolan enligt regler som gällde i d    et land varifrån hennes exman flytt med henne. En invandrare förbarmade sig första dagarna över henne. Hon fick tips om att börja på en internatskola ganska långt från vår stad men anmälningstiden hade gått ut så det kunde hon glömma! Det fanns ingen utväg för henne. Ensam att gå vidare.

Hon berättade om att "JUST DEN DAGEN",   när hon  i sin förtvivlan  inte ville leva längre  så träffade hon  Elsemarie som nyligen fått tjänst som rektor på ännu en skola hon hänvisats till!  En träff var bokad med en studievägledare "men denne hade fått förhinder och jag fick träffa Elsemarie. Jag glömmer det aldrig! Jag fick börja på skolan! Det var Gud som hjälpte mig!"
Hon berättade om sitt liv och glädjen över att livet trots allt är på rätt väg. Hon hyr ett rum hos en invandrarfamilj, pluggar, äter och sover!

Nu kom vi överens om att be till Gud, om att det ska öppna sig vägar för henne i framtiden. Hon vill bli lärare men hon är rädd för att hennes engelska inte räcker till för att komma in på lärarutbildningen. Hon ser framåt och jag vill nu ta upp en tätare kontakt med denna unga, fina medmänniska.

Nu har vi lagt detta i Guds händer, tjejen och jag. Att räkna med Gud tycks vara något naturligt för henne.  Hon håller sig mest för sig själv efter skolans slut för hon har svårt att lita på 
sina landsmän efter det hon varit med om. Hon har också sin familj i andra länder att ta hänsyn till.

Jag är så glad att jag återfick kontakten med henne. Jag frågade varför hon ej hört av sig.
Hon bekräftade  det jag redan anat. Hon vill inte störa.
 Att jag aldrig lär mig! Jag har ju under flera år umgåtts med invandrare. Även om orken i dag ej är densamma som tidigare så är jag intresserad av deras väl och ve. Vi är alla människor med liknande förmågor och motsatsen.

 Nu skrev jag inte heller i kväll det som jag tänkt men det här låg överst.

I morgon får inget hindra mej från att ringa min hårfrisörska för nu står jag inte ut längre.

Sov Gott mina vänner! Bed gärna till Gud att framtiden blir enligt hans vilja för denna fina kvinna!
Begåvad och enormt klok, som hon är, kommer hon att bli en tillgång  för vårt land!














tisdag 5 februari 2019

Tisdag 5 februari 2019. Vad är Google+?

Jag vet! Jag är obildbar och borde inte befatta mig med det digitala.  Men hur ska mina barn och andra få någon uppfattning om vilket liv jag levt,när jag snart går hädan, om jag inte berättar?

Fast i kväll såg det ut som om min sista blogg var den som skrevs i går kväll för ständigt kom en redogörelse för Google+ upp i rutan. Telefonsamtal till killen på Chalmers lyckas ibland, ibland inte. I kväll inte!
Jag hade tänkt "ge upp" men "hur eller hur", för att använda vår moders klassiska uttryck så har jag nu skrivit dessa rader. Allt det där som jag lagt på hög och lovat återkomma till får nu vänta tills jag får tag på ett annat barnbarn än Filip för att få veta hur mycket av det skrivna som började raderas den fjärde februari. Det är tillåtet att skratta här och nu då mitt avslöjande av min digitala oförmåga borde  kännas som en anledning till detta. Jag hittade i dag en bok där några rader handlade om att acceptera och finna sig i det dumma man gjort men att alltid tänka att man ska gå vidare och att livet kommer att bli bättre.!

Nu är det sagt och jag kan berätta att dagen varit "Hu en så lessam dag" om min moder fått tillfälle att fälla sitt omdöme. Grått och mörkt och snön tror jag har fortsatt att falla. Där jag nu bor måstre jag göra vissa ansträngningar för att korrekt avgöra vädret utöver "sol eller icke sol"

Icke sol har alltså gällt och det övriga lämnar jag därhän. Dagen tar strax slut.  Jag har pratat med Kristin, mitt barnbarn, som har födelsedag nästa vecka och den ska så klart firas!! Kristin och jag ska hitta på något roligt! Om jag nu har repat mig efter sex veckor inomhus.
Jo, jag är så trött på det och tänker trotsa alla varningar om snö och halka och ta mig ut en kort runda.  I morgon kväll kommer en invandrartjej på besök och jag ska bjuda på något gott.
I dag ringde Kerstin. De har mycket snö runt huset där de bor.

Elsemarie är i Stockholm på stor rektorskonferens och har hållit sitt anförande där under dagen!

När det gäller mig och mina kvällsvanor så är jag fortfarande trött och sömnig så jag väljer sängen. Jodå jag har sovit i fåtöljen också i dag och VARFÖR jag är så sömnig vet jag inte men jag har också ett mål. Att en morgon få vakna utan att vara lika trött som jag var när jag somnade!! Dessutom en strimma av arbetslust .
Jo jag ska avslöja en hemlis. Det har att göra med att "mina ögon har blivit skumma", som det heter om de gamla männen i Gamla Testamentet i Bibeln. Nej jag kan ej påminna mig att jag läst om kvinnor vars ögon blivit skumma. För min del blev det bättre med synen efter den där s.k. efterstarrsoperationen  men jag tycker att det åter blivit sämre.
Kanske beror det bara på att dagarna är så mörka. Ska ringa min ögonläkare igen för nytt besök.
Eller putsa glasögonen!

Sov Gott mina vänner! Jag ler mot den dag som kommer! Vad annat vore bättre? 



måndag 4 februari 2019

Måndag 4 februari 2019. Skriva blogg eller sova?

Jag har svårt att  fatta beslut men nu har jag gjort det! OM jag kan hålla mig vaken en stund så skriver jag. Om jag somnar, så somnar jag.   Varför risken i kväll är stor för att jag ska somna beror på följande. Jag satte mig klockan 18.00 framför datorn för att se vad som möjligen kan vara värt att veta. Gång på gång ryckte jag till av att jag vaknade och lika många gånger somnade jag om.
Till slut fattade jag att det bästa vore att sova .
Men någon småländsk envishet tog vid och jag sa än en gång ifrån "på skarpen"! Kommunistledare Hermanssons replik , "nån (jag får inte svära ) ordning ska det ändå vara i partiet", kom åter i mitt minne (det här är länge sedan )! Jag gillade det där beslutsamma uttrycket när jag hörde det   och jag har under årens lopp då och då  använt det. Någon bra ersättning för svordomen har jag inte hittat och om jag inte hade min mammas stränga tillsägelse om svordomars dåliga inverkan på människan så hade jag kanske använt det för det passade rätt bra! Om Ni förstår!

Dagen i dag började med att Kerstin ringde och sa att jag på eftermiddagen kunde vänta mig fint besök.
Jag förstod direkt att äntligen skulle han komma, killen jag länge väntat på.
Så kom de, Liam och farmor! Han gillar kakor och jag tog fram det som fanns tillsammans med Findus kardemummabullar. 
Den där "julsjukan", som jag ännu en gång drabbats av och som bara jag själv ser som en verklighet, men som för andra i min omgivning ger tillfälle till att le, ensamma eller i grupp, har givit mig anledning att avstå från att baka bullar, då orken blivit åtskilligt nedsatt!
Nu vet ni att den dag jag skriver att jag har bakat bullar är "julsjukan ett minne blott och jag hoppas att den dagen ska komma innan blåsipporna slår ut.

Att få besök av dotter med barnbarn piggade upp mej, som annars hade tagit en femte dag i morgonrock och djup sömn.
Någon dag ska vi träffas hemma hos farfar och farmor och leka. Massor!
Men jag förstår att det kommer nog att dröja för här i trakten har snön ett par dagar vräkt ner
 och jag vågar mig inte ut. Bara en gång har jag varit ute sedan jul. Så fort vädret tillåter så ska jag gå Drottninggatan fram och tillbaka med ett litet avbrott ,i stillhet, i Nikolaikyrkan, som jag då passerar.
,
Från Elsemarie fick jag en hälsning. Hon kom efter en del extra på jobbet till slut med tåg iväg till Stockholm där hon ska medverka i något engagemang om arbete i skolans värld, i dag och i morgon. Talade om för mig att hon bor i närheten av Georgs och min kyrka, Korskyrkan, vilket var nära att framkalla en tår. Ungdomens år i Stockholm satte djupa spår och jag var bekant med staden och minnena pressar på när jag hör namn på gator och annat.

Vi levde då i en tid utan TV, paddor, dator och iPhone och hade tid att bekanta oss med det som skedde i vår omgivning! När jag nu av Elsemarie hörde namn på gator osv. så rullade det ena minnet efter det andra upp för min inre syn och risk finns att jag blir sittande med "Stockholm i mitt hjärta!"
på sängkanten! Jag som var så trött när jag började skriva och som sovit "klunkvis" i vardagsrummets fåtölj i samband med Rapport på TV:

Det där som jag hade tänkt att jag skulle skriva om orkar jag dock ej med i kväll men ler, som vanligt
mot den dag som,kommer!  Oj vad jag gäspar nu! GodNatt mina vänner!

 Vi ber för tjejen som vi vet behöver förbön för att hon har det svårt. Det enda VI vet, men Gud vet allt och han hör våra böner och vet t.o.m. hennes namn ,fast vi inte vet det. Jag bara är så tacksam att jag fick veta att situationen kräver  Guds ingripande och min långa  erfarenhet av Guds omsorg och engagemang för sin skapelse och hans förmåga att leda in på rätt spår när vi ber om hjälp säger mig att vi fortsätter med våra böner. Som jag sagt tidigare. Jag vet bara att det gäller någon från en annan del av vårt land. Inget namn, inget mer, men GUD känner till allt och han är beroende av oss, som tror på honom. Han har sagt :"Bed!"
Tänk när vi får veta att livet har vänt för denna tjej och vi får tacka Gud för att han vakat över henne och att du och jag fått vara med i en viktig böneprocess!

Så tackar jag Gud också för denna dag! Att Kerstin och Liam kom och gladde mig. Ja, fick mig att "leva upp" kan man säga! Barn är underbara!!! Stora, som små!

söndag 3 februari 2019

Söndag 3 februari 2019. Återknytning med Blidö

Ja den här dagen har varit mörk och dyster också den. Fjärde dagen jag föredrar att gå i morgonrock hela dagen!  Nej jag gillart inte !
Men jag är så trött och jag är inte i form för att gå till Gudstjänst!

Ett ser jag fram emot. Att få sova ännu en gång och då hela natten, om möjligt!

I dag satt jag, som jag ofta gör, och lekte med min iPhone och plötsligt kommer namnet Helena upp ! Jag hade tidigare på dagen gått och funderat på varför många av mina tidigare FB vänner inte syns till numera och hade funderat över vart den där tjejen tog vägen.

Hon bodde med sin man kvar på den adress jag för länge sedan fått. En adress i mitt älskade Småland där de tydligen bott i flera år.

Tyvärr var hon ännu en gång sjuk i en långdragen sjukdom och jag tar på nytt upp hennes och familjens problem till förbön. Kan ej tänka mig annat än att hon ska bli helt återställd.
Jag har ett litet antal personer som jag beder för ständigt. Om jag inte  gör det så påminner Gud mig 
om dem. Det kommer ständigt in nya böneämnen och när vi ber  för dessa så VET vi att vi står på fast mark och så fortsätter vi.

Från den flicka jag nämnt om tidigare och som en del av er har bedit  för har jag ej hört något men vi fortsätter att be för henne. Jag har fått uppfattningen att hon har det svårt. Så snart jag fått veta något  så ska jag meddela i min blogg!
 Jag tänker ofta på Paulus, den store missionsmannen som uppmanade sina vänner med följande avslutande mening:" Bed också för mig!" Så viktig var bönen för honom!
Tänk så ofta det står om Jesus hur han gick ifrån hopen av människor för att bedja. Så beroende av Gud!

Nu blev det ännu en gång inte som jag tänkt men att jag fick ny kontakt med tjejen från Bibelskolan  där jag lagade mat och lärde känna ungdomarna den där hösten år 1992, två år efter Georgs död och när jag hade jobbigt emellanåt när jag tänkte på vad som drabbat mig.
Jo visst hade jag anledning att ibland få gråta ut min sorg men fick ny kraft att ta nya tag.
Att röra sig bland ungdomar mår man bra av och att i dag få SMSa med Helena var verkligen något stort. Så klart ska vi förvänta oss att Gud ska göra henne helt frisk. Vi slår en bönering runt vår vän
och så får Gud göra  under på vilket sätt han önskar!

Nu orkar jag ej vara uppe längre så jag säger GodNatt till er mina vänner!
 Gud är så god och jag är så glad för att han visar stort PERSONLIGT intresse för sina barn och   vet hur han ska ge bästa hjälpen.  Gud sviker aldrig! 

lördag 2 februari 2019

Lördag 2 februari 2019. Var dag är en sällsam gåva!

Dagarna försvinner! Eftersom jag numera sällan planerar för kommande dag så blir det som det blir.
Jo jag tänker nog att jag ska utföra ett och annat under dagens som kommer men när kvällen kommer så har inte "ett och annat" blivit gjort och jag ser fram emot nästa dag. Så håller det tyvärr på , men min förhoppning är att en morgon få vakna, full av energi och arbetslust och DÅ, mina vänner!!!

En grå lördag har snart tagit slut. Genom fönstret kan jag se att det ligger mycket snö på marken. Att gå ut är, på grund av halkan, uteslutet. För övrigt dras jag ju ännu med "julsjukan" och min erfarenhet säger mig att den följer sin egen väg.

Har jag långsamt?  Nej! Har man en iPhone så har man alltid sysselsättning.
Jo jag vet också att jag har en del bloggutskrifter att leta efter. De, som låg i svarta tygväskan, där jag noga packat ner viktiga saker, som jag hade tänkt packa upp, utan hjälp, men glömde meddela detta och kom till min nya bostad först sedan allt, i all välmening, var uppackat och inplockat på diverse ställen! 
Jo allt finns ju, men ej på samma ställe, vilket gör att det blir lite problem!

I dag kom Inga, som ej drar sig för att ge sig ut i snöoväder. Visst tycker hon att det var enklare när jag bodde i villan och hon inte långt därifrån. Hon måste nu ta bussen. Det är fler än hon som tycker att det var enklare tidigare när det tex. fanns plats för att parkera bilen, alltid.
Någon gång framöver ska jag beskriva hur jag upplever  skillnaderna  mellan  de olika boendeformerna, har jag tänkt!

Att det var Gud, som den där dagen när vi träffades på bussen,  hade sitt finger med i spelet förstår både Inga och jag. Att under några få minuter på samma buss upptäcka att vi delar tron på en kärleksfull Gud genom att vi växlade några ord är så värdefullt för oss båda två!
Vi kan prata om allt och är båda flexibla.

Nu har jag att hantera mitt ostyriga hår ännu en helg för att jag ej kom iväg till min hårfrisörska, som jag uppskattar så högt. Hon är oersättlig för mej!

Hade tänkt fortsätta på onsdagens blogg och berätta om ankomsten till mitt nya jobb i Stockholm   i mina unga dar , men ser att tiden ännu en gång sprungit ifrån mig så jag får spara det till morgondagen, som också förväntas bli en "innedag".

Natti, Natti mina vänner!  SÅ tacksam jag är till Gud för hans aldrig svikande kärlek och omsorg om  om sina barn! "Tänk att få vara ett Guds barn! Tänk att få vila i hans famn! Tänk att få vara viss att han tar hand om mej! Tänk att få bo i Jesu namn!" Så sjöngs det på 70-talet,tror jag, på LPskivan "Villigt kommer ditt folk!"  Plötsligt bara blev jag påmind om den. Underbart!
Googla gärna! Så fina sånger!!


fredag 1 februari 2019

Fredag 1 februari 2019. Trött, tröttare, tröttast!



I dag är det tredje dagen som jag inte ens klätt mig utan gått i morgonrock hela dagen. Sovit, ibland i sängen, ibland i fåtöljen.
En del problem med bloggskrivandet.Tryckte på en och annan knapp tills jag insåg att jag inte alls hade förkovrat mig i vandringen genom den digitala snårskogen.

Då tog jag tag i ett sista halmstrå.  Han, killen som studerar på Chalmers i Göteborg.
Jag vill inte störa eftersom han går sista terminen och pluggar hårt. "Ursäkta att jag stör! Pluggar du?"
Nej inte just nu". Han höll på med ett jobb åt en uppdragsgivare. "Jag programmerar!

"Jaha, OK , jag förstår", ljög jag!  " Jag hade på ett papper skrivit alla ord om nätverk, router och annat.  och återgav dem.   Jag blev lotsad en bit i taget tills jag hade dragit ur sladdarna i uttaget i hallen och datorn kunde startas om. (Kan inte låta bli att ännu en gång i tankarna gå tillbaka till en dag då killen som två-treåring  talade om för sin mamma  att "Mojfaj ä inte i Himlen," "Jasså, var är han då?" sa Elsemarie.
Svaret kom snabbt: "Han tjasslaj me sladdaj" Något roligare, för Filips del, att tänka sig för morfar,  som han bara hört talas om, men aldrig sett, kunde han inte tänka sej.Om  himlen visste han ju ej så mycket Men sladdaj stod  högt i kurs.)

Å det funkade och Filip kunde återgå till sitt jobb och sina studier. Jag blir så imponerad av ungdomar, speciellt de ensamkommande , som flytt hit från sina hemländer och liksom de svenska hinner med både att studera och att jobba för att klara ekonomin!

Förra veckan hade jag kontakt med ett ungt par som använder ärvda pengar för att klara sina studier  och slippa att låna! Möjligheten att få låna till studier är något att vara tacksam för. De flesta, tar ju det  fina erbjudandet för att senare få god inkomst och möjlighet att betala tillbaka.

Att få avsluta dagen med att skriva lite lindrar, i någon mån, besvikelsen över att konstatera att "julsjukan" inte har släppt greppet över mej. Märker av tröttheten och att jag t.o.m. tackat nej till besök, utöver det värsta, att inte ha vågat mig ut för besök hos Beata, min hårfrisörska.
Hoppas att måndagen ska ge mig det tillfället! Till dess får jag nöja mig med att ibland gå ut på loftgången och dra några djupa andetag!

Nu drar jag iväg till sängen igen. Säger Godnatt till er alla mina vänner. Sov Gott!.
Gud är god! Bed gärna för mig! Jag vet att Han är med men så länge vi är kvar på denna jord, som enligt Bibeln ännu är i den ondes våld så är vi alla involverade, dock med möjligheten att vända oss till Gud , som inte har tappat kontrollen! i Bibeln står om en ny himmel och en ny jord som Gud har berett åt den som vill följa honom. Vi är många, många som ser fram mot den dagen!!!