fredag 30 september 2016

Fredag 30 september 2016.Ingen träning!! Städhjälp!

I kväll är jag ganska sömnig. Förresten är jag väl det för det mesta när kvällen kommer. Jag borde börja blogga tidigare. Det tänker jag varje kväll.  Vad har nu hänt i dag?
SMS med Kristin, som kommer hit i morgon och äter lunch.
Elsemarie och Lasse har åkt till Växjö för besök hos Linn och Sebastian.
SMSgrattat Magnus, som fyller 40 år i dag. Födelsedagsbesök blir det någon dag nästa vecka.
Pratat med Kerstin i telefon ang. ett födelsedagsfirande 16 oktober. Tyvärr kan jag ej vara med då jag är anmäld till ett kvinnoashram i Göteborg 14 och 15 oktober och ska då också passa på att hälsa på ett par små flickor och deras familj i samband därmed. Hej ni i Göteborg som anar oråd! Jag ringer och kollar om det passar att träffa er i samband med de angivna dagarna.. Jag har ännu ej beställt biljett till tåg eller buss.
Lasse åkte till Katrineholm och hälsade på sin mamma innan han och Elsemarie åkte därifrån till Växjö.

Killen, som körde mig hem i går och var intresserad av min bil kom hit i dag men jag hade ej fått nyckeln tillbaka av den som haft tillgång till den en tid så vi avvaktar till i morgon för nu har jag nyckeln här.
Många äpplen hade ramlat i den hårda blåsten i natt men ändå var det förvånansvärt många som satt kvar.
Mitt på dagen kom så min städhjälp, mycket efterlängtad.  Nu är golven rena och fina. Lite mer lättstädat sedan Isaks pälstussar inte finns, men ack så tomt det är efter Isak! Jag pratade för en stund sedan med Tobias som just kommit från fotbollsträning och han sa som jag:" Så tomt när inte Isak glad viftar på svansen när man kommer innanför dörren." Vi kommer alltid att minnas vår fina lilla vovve!
Pratade i telefon med IngaMaj som får besök från Göteborg i kväll. Jag går dit och äter frukost i morgon så får jag träffa dem!

Nu återstår bara att se till så sängen blir synlig och användbar. När städhjälpen ska komma plockar jag kartonger och annat från golvet till sängen för att alla golvytor ska vara fria så dammsugaren ej blir hindrad i sin framfart.

I tisdags när Sven och Maria var här fick jag se att Sven sopade på köksgolvet. !Men jag har ju nyss sopat", utbrast jag. "Ja då sopade du tydligen på fel ställe", blev svaret. Hoppsan! Jo visst har min syn försämrats, men...

I dag har jag roat mig med att spola vatten i diskho och slasktratt flera gånger. Att därtill ha plockat ur diskmaskin och ALLT var rent gjorde mig glad. Har länge haft problem med maskin ej diskat allt rent och i går kväll när jag gick till kyrkan vare det stopp i diskho och slasktratt men jag gav mig iväg och tänkte att det väl hade runnit iväg tills jag kom hem. Jodå, det hade det men något hade dessutom hänt. Nu rann vattnet ner som det skulle. Glad blev jag.
Som vanligt hade jag pratat med Gud och önskat att han skulle skicka en rörmokare till köket för det måste ju finnas sådana bland hans många änglar som, osynliga kommer oss till hjälp så ofta.
Nu rinner vattnet som det ska i alla fall och jag säger åter, som kyrkoherden:" Så här tror jag. Sen får ni tro vad NI vill! Tack Gud att jag fick hjälp med detta irriterande problem. Att jag fick i skruvarna på rätt ställe, som jag berättade om för ett par dagar sedan, gjorde inte att stoppet i rören upphörde.
Visst hällde jag i Bikarbonat i diskhon ett par gånger i går. Men om detta och Gud samarbetade så är det OK för mej som prisar och tackar Gud för att allt nu fungerar som det ska. Problemet har funnits i flera veckor, till och från, mest till!!

Gud är så god och jag är så glad över att få vara med och se vad han gör båd här och där. Jag är tillsammans med många andra med och ber för människor som är i kris eller har andra problem. Paulus uppmanade församlingarna att be för honom och det är lika viktigt, om inte ännu mer, i dag att be för varandra och få vara med om att se hur Gud ger hjälp i rätt tid. Han sviker aldrig!
MOT det onda, FÖR det goda! ALLTID!

Nu harklockan blivit 22.00 och det är dags att ta sig fram till sängen. Eller byta den mot soffan i TVrummet. Sov Gott alla vänner och bloggläsare! Gud är god och hans änglar vakar över oss. Om vi vill!! "Herren är min herde, mig skall intet fattas!" Psalm 23.

torsdag 29 september 2016

Torsdag 29 september 2016. Vilken kurs valde jag i kväll?

Alla dagar har något nytt att bjuda.
I dag tog jag Färdtjänst till de små tvillingarna, Wilma och Edvin. Egentligen tog jag mej dit för att få träffa deras mamma men att se ett par små tvillingar är också roligt även om jag många gånger deklarerat att jag inte är någon stor älskare av babies.. Gillar dom från  ett och ett halvt års ålder och sedan hela livet. Men de log mot mig så länge de hade mamma inom räckhåll. Det gladde mig.

Nu ska jag först, som sist tala om att det regnade på förmiddagen och i kväll blåser det förskräckligt.
Som jag tidigare berättat så är blåsväder det sämsta väder jag vet. Möjligen min uppväxt vid en vik av Östersjön där det kunde blåsa friskt, som finns någonstans i mitt undermedvetna.

Färdtjänsts chaufför, som körde mig hem, blev intresserad av min lilla röda bil. som står här utanför och är till salu. Jag hade inte bilnyckeln tillhands i dag så vi får se om han återkommer i morgon.

I kväll har jag varit i Filadelfia, där det pågår fyra olika kurser. Alphakurs, som jag tänkt vara med i, en kurs i Bibelkunskap, typ Bibelskola, en "Grubbelkurs" där många stora intressanta frågor behandlas, samt en kurs bestående av filmvisning. I kväll på arabiska med engelsk översättning. Kommer vid senare tillfälle att visas på annat språk.

Jag var vid ankomsten något osäker vad gäller val av kurs. Hade, innan jag gick till kyrkan, pratat med Gud och bett honom att leda mig. Jag kom innanför ytterdörren samtidigt med 2-3 män, som jag uppfattade som talande arabiska med varandra då de valde litteratur från ett bord där sådan fanns att hämta och ta med sig . Jag passade på att, när jag hälsade, säga Marhaba, som betyder goddag eller hej. Av bara farten fortsatte jag med att säga ytterligare tre ord, som jag inte hade glömt av de ord jag för flera år sedan kunde. Männen verkade bli imponerade, men försvann, för att senare återkomma.
För min del hade den korta kontakten gjort att jag visste i vilken grupp jag skulle vara.

Alphakurskvällar, nu utökade, inleds alltid med måltid tillsammans och i kväll bjöds på chiliconcarne med grönsaker. Församlingens pastor, Anders Sundström berättade vad vi skulle få att äta och en del annat och  ett par av deltagarna, som var duktiga på svenska översatte till arabiska och persiska.

Vi var många som satt runt borden för att sedan dela upp oss i de olika grupperna. Jag visste, vid det laget, var jag skulle vara så plötsligt satt jag där framför filmduken tillsammans med vänner från Syrien, Somalia, Burma, kanske från ytterligare länder och några från Sverige.
Så intressant! Kvällen avslutades med fika då vår grupp satt vid samma bord. Räknade ej men tror att vi var mellan tio och femton personer i vår grupp. Som avslutning bad vi bönen, som Jesus lärde sina lärjungar, "Fader vår, som är i Himlen" först på svenska och sedan på arabiska för de som kunde det språket och det var de flesta.
Varje onsdag har vi i kyrkan något som heter Lässtugan där invandrare får hjälp av svenskar med läxor och svenskaträning.
Ja, så blev kvällen, i stora drag och jag är glad över att jag fick åka med mina fantastiska vänner, Jonas och hans fru Annelie, som liksom jag fick skjuts hem innan Jonas fortsatte till Kumla med deltagare därifrån. Den rymliga bilen kom väl till pass en kväll som denna.

Det fortsätter att blåsa ute och jag ska gå till sängen. Om det nu är möjligt att somna med denna blåst utanför och min avoga inställning till densamma!!
Sov Gott, vänner! Herren välsigne oss och bevare oss!
Något har hänt med avloppet medan jag varit borta. Fattar inte men det verkar som om stoppet är borta och jag tackar Gud. Återigen !
I kväll ramlar många fina äpplen i Örebro till marken anar jag, men värre saker kan hända.
Jag är så glad för att jag fått träffa kristna vänner från andra länder i kväll. Det är förunderligt med den kristna gemenskapen, som inte vet av några gränser. Jesus lever!

Nu ska jag försöka få med foton på de fina tvillingarna och deras mamma. Hoppas att det lyckas!

onsdag 28 september 2016

Onsdag 28 september 2016.Lite om dagen. Orkar ej med mera i kväll.

Dagen har gått åt till att leta och att prata i telefon. Det förra så onödigt då det jag letade efter hittades i den väska där jag började letandet och sedan upprepade tre gånger utan att hitta. Jag tog det som en lektion i tålamodsinlärande. Jag förses med många sådana ska jag säga!

Att en hel dag kan försvinna så snabbt förvånar mig. Måste bero på att jag inte kommer igång "förrn halvvägs medda", som hon sa, min flitiga, arbetssamma moder. Hon satte igång klockan 6 på morgonen! Joodå vaknar så dags gör jag ganska ofta men det är sedan, när tofflor och morgonrock har tagit mig ut i köket till morgonkaffe, morgonandakt, Nerikes Allehanda och datorn,som slappandet tar tag i mig! Och det blir "halvvägs medda".
För all del, jag har varit med om andra dagar om jag tänker efter!!
Kokat rotmos på fläsklägg och kålrot och potatis har jag i alla fall gjort i dag. Det är förunderligt så mycket svål och fett det är på en fläsklägg. Då jag inte hittade morötterna, som jag trodde att jag köpte häromdagen, så blev det en ganska färglös, och lite intetsägande rotmos i dag. Dock hämtades den till middag åt familjen Hallqvist, sedan jag smakat av och konstaterat det sagda. Hur familjen upplevde rotmosmåltiden vet jag ej.

Det som inte varit bra i dag är att jag ej kom iväg till träningen, som jag hade tänkt. Får ta det i morgon sedan jag varit och hälsat på hos tvillingarna, Edvin och Wilma. De hinner bli ett år till jul. Det händer så mycket under första levnadsåret.

Nu är jag jättetrött, ser sängen där inne och gläds över att snart vara där.
Ett av samtalen i dag kom från en god vän, som hade lite spännande saker att förtälja. Snofsar till det lite nu på slutet så ni inte ska tro att dagen har varit alltför slätstruken!
Sov Gott alla mina vänner! Gud är god och hjälper oss med allt!

tisdag 27 september 2016

Tisdag 27 september 2016. Ingen dag är den andra lik! Så intressant!

Vaknade före klockan 6, som så ofta numera. SMS till Elsemarie:" PÅ tåget?"
Efter en stund får jag telefonsamtal och jag får veta att det är bil. som gäller i dag också. Efter två nätter med minimalt av sömn togs bilen för snabbare hemfärd och dito sömn.
Arbetet har tagit hårt på krafterna sista två dagarna. Föräldrakontakter med anledning av en olycka då en elev avlidit. Livet har sina avigsidor och många är de som drabbas.

Telefon från Sven och Maria, som är på Maxi för veckans förnödenhetsinköp. Något jag behöver? Så bra att få frågan! När de kom med varorna stannade de för en fika och en pratstund. Bra med pensionärsträffar!
De åkte vidare och jag hade tid hos min fantastiska hårfrisörska. Jag är så glad för att hon är så bra och att hennes salong finns i min närhet. Så fin jag blev!
Jag har det så bra. Snälla barn, bra hårfrisörska, bra vårdcentral med samma läkare varje gång, bra tandläkare, bra städhjälp, färdtjänst, som tar mig dit jag vill komma, fina vänner i kyrkans husgrupp.
Utöver detta en Gud som ger mig kärlek och omsorg, som en gång sa:" Mitt älskade barn, jag hjälper dej med allt."

I dag skulle jag skruva ihop i diskbänken det som jag skruvade isär i går. Det gällde att hålla ordning på två skruvar. Fast jag hade placerat dem en bit ifrån varandra för att veta så fick jag problem med att få i dem. Jag tog den långa skruven först. Gick inte bra varken i ena eller andra hålet. Gjorde likadant med den korta. Samma resultat. Jag sa till Gud att jag vet att han har osynliga änglar och att det borde finnas någon att skicka. Förresten Georg finns ju hos dej! Han skulle kunna. Förresten Gud, så sa du en gång att du hjälper mig med allt!
Plötsligt upptäcker jag precis hur jag ska göra och efter ett petande runt med skruvmejseln så sitter båda skruvarna där de SKA sitta.
För mej är sådana här till synes SMÅ bönesvar tämligen vanliga . En sång kommer i skrivande stund upp i min tankevärld:" Låt mig växa stilla, som ett träd i skogen! Gör mig i det lilla för det stora mogen!" Att tro på Gud i det lilla är stort för mej.

Ibland läser jag eller hör talas om att det sker mycket som svar på bön. Mirakler. Det händer att jag önskar att jag skulle få vara med och förmedla något sådant men när jag påminner mig alla gånger jag sett Guds omsorg och bönesvar i min vardag så blir jag överväldigad av tacksamhet.

I kväll fick jag ett kärt besök av min vän Annelie, som flyttat tillbaka till Örebro efter att ha bott i Malmö. Vi skildes under tårar för åtta år sedan och nu kramar vi varann och gråter tårar av glädje. Att hon, med sin man, fick lägenhet alldeles nära mej gör glädjen ännu större.
Vi hade mycket att prata om. Det händer en del på åtta år och kontakten har ej varit särskilt tät.
Nu gläds vi alla tre. När de bodde i Örebro brukade Annelie gå omkring i trädgården med trimmern och ta bort gräset på sidorna av gräsmattan så nu får Alfons hjälp med att hålla gräsmattan fin.
Själv har jag fått tillbaka min fikavän.

När jag gick hem från hårfrisörskan i dag så stannade jag vid en grindstolpe och fotograferade den katt som jag nu hoppas kunna få med på bloggen.
Fick i dag samtal från Bjuv där jag har en god vän. Vi har aldrig träffats "på riktigt" men hon har följt mitt bloggande sedan dess begynnelse då tidningen Dagen hade en intervju med mig alldeles i början.
Vi pratar om våra familjer och känner oss som om vi alltid känt varandra. Ganska kul med Facebook och bloggande också för den delen. Jag har fler vänner som jag bara har kontakt med via FB eller bloggen. SÅ roligt! Har smsat med barnbarnet Martin i dag.
Men nu, kära vänner, tar jag kväll, som det heter. Betyder att jag går direkt till sängen. Sov Gott!

måndag 26 september 2016

Måndag 26 september 2016. Den bortkomna delen av gårdagens blogg kommerhär.

Som sagt!  Något hände! Jag kanske drog med handen över några "knappar, ovetande som jag ofta är när jag hanterar datorn. Är förvånad att det ofta funkar, trots allt! Hur som helst så kom inte sista delen med. Här kommer det bortkomna.
År 1995.Augusti 10. Elsemarie, Linn och Filip hämtar mig och vi åker till Sandsta och hälsar på hos våra vänner Kerstin, Markus och Johanna. Tyvärr utan filmkamera!
På hemvägen fick Linn en ide'. " Mamma jag ska sova hos mormor fyra nätter."
 Väl hemma, efter dagens trevliga utflykt, plockade hon ihop sitt bagage i en liten resväska och följde med hem till mej.
" Blunda inte! Blunda inte", säger hon när jag inte orkar hålla ut tillräckligt länge i läsandet av "Bamse". Till slut somnade vi båda två. Jag först förstås!

Augusti. 11. I dag ska Elsemarie sjunga på en begravning i Hovsta och Linn och jag ska passa Filip, 9 månader gammal. Vi går till den närbelägna lekparken. Har matsäck med oss.
På kvällen ser Linn och jag "Småstjärnorna" på TV. Har myskväll! Så roligt!
Augusti. 12. I går var Maria och Kristin här och inbjöd till kräftskiva så i kväll ska vi till Hovsta.
Linn skulle ej veta att hennes familj också var bjudna, men säg det som undgår dessa små öron!
Morfar, tänker jag! Han hörde och såg allt! Inget undgick honom! Lasse och Elsemarie sjunger på bröllop i Axberg och kommer sedan till kräftskivan hos Sven och Maria.

När vi ska åka hem väljer Linn att "korta" antalet nätter hos mormor till  två och då kan hon ju följa med mamma och pappa hem eftersom hon redan sovit de två nätterna hos mormor.
Underbart det är, förhållandet mellan barn och föräldrar!
Augusti. 13. I dag ska jag hämta en kvinna  på Runnagården.
Så tog vecka 32, år 1995 slut.

I dag, denna soliga, vackra sensommardag, har jag haft matgäst  och, som vanligt, bilskjuts till träningen. I dag utan att gå till Närbutiken på hemvägen.
Linn hade smsat att hon skulle ringa när hon slutat jobbet. Det gjorde hon och vi pratade en bra stund. Lugn och skön dag. Alfons har skött sitt jobb och sedan gått hem för att hämta ny power. Inte stannat för några hinder på vägen i dag!!

Nu önskar jag er alla en God Natt! Gott att veta att Jesus lever och går fram ibland oss fast vi ej med våra fysiska ögon ser honom. Men lever vi i en relation med honom så ser vi med våra "andliga ögon" hur han utför sitt verk  hos än den ene än den andre. Spännande liv tillsammans med honom!
Nyss fick jag telefonsamtal från en väninna, som varit på retreat på Solliden, strax utanför vår stad,  tillhörande Svenska kyrkan, över helgen. Hon var så glad och tacksam för dessa dagar. I morgon ska vi träffas. Ser jag fram emot med iver!

söndag 25 september 2016

Söndag 25 september 2016. Dagen bara försvann! Går till år 1995 igen!

Den senaste delen av denna söndag blev så händelselös. Nu sitter  jag här, flyende verkligheten, för att skriva en blogg. Det är både vilsamt och avkopplande att avsluta dagen på det sättet.

När Mika vid 10-tiden stod utanför dörren blev jag något förvånad. Han hade åkt med pappa Stefan när han var på väg till en av stadens kyrkor. Mika skulle fortsätta med att ansa gårdens stenplattor från "grönt". Han gör det noggrant och nu ser det riktigt bra ut när man tittar in från gatan.

Vi upptäckte att den gröna tråden, som ska dirigera Alfons framfart, var felplacerad på ett par ställen så nu blir det att be om hjälp från de som en gång placerade ut den.
Mika lovade be för min försämrade syn, trots att han inte tror att det finns en Gud. Jag är så tacksam för bönehjälp och jag vet att Gud alltid lyssnar och sänder hjälpen i rätt tid.

I dag gick jag och tänkte på hur mycket jag önskar att jag ej var så trött och att jag skulle ha lite mer energi. Jag har så lätt för att skjuta uppgifter framför mig när jag är trött. Den försämrade synen gör inte saken bättre. Att läsa och skriva går bra. Det är "på håll" det är svårare.

Ändå är detta småsaker i jämförelse med vad många andra får utstå. Jag har inte ont någonstans och jag är tämligen, enligt mitt sätt att se, klar i huvudet.
När jag gick och tänkte så började jag fundera på varför jag hela tiden tänker att om jag bara inte var så trött och håglös så skulle mer bli uträttat. Då började en sångstrof höras inom mig. "Själv han är mig alla dagar nära. För "var särskild tid" med särskild nåd. Jaha tänkte jag, kanske det är bäst att ta itu med sysslan och då får jag det som behövs av kraft för att genomföra uppgiften. Why not?

När jag sitter här så är TV nyheter på gång. FN är maktlösa, trots sina möten för att få ordning på läget i Aleppo, Syrien. Senaste dagarna har striderna utökats. USA och Ryssland anklagar varandra för att försena ett slut på striderna. Staden är till stora delar förstörd och bomberna fortsätter att öka på katastrofen i staden där människor saknar både vatten, mat och sjukvård och det verkar som om sjukhusen är bland de främsta målen för förstörelsen. Amer, som bodde hos mej i tre månader, levde sina första 6 år i Aleppo, där också hans föräldrar fick sin utbildning.  Amers pappa fick ett bra jobb i Förenade Arabemiraten och familjen flyttade dit. Jag har tidigare berättat om Amers påtvingade flykt.

Nu till den gamla dagboken från år 1995.
Augusti. Onsdag 9. I Gropen och plockat 5 liter skogshallon
Ja sedan hade jag skrivit t. o. m.den 13 augusti men allt det är plötsligt borta. Skriver nytt i morgon.
Sov Gott, kära vänner! Ska jag också göra!

lördag 24 september 2016

Lördag 24 september 2016. Födelsedagskalas. Lite forntid.

Hämtades av Kerstin till vår vän Solevis födelsedagskalas i Vasakyrkan. Så roligt att vara med.Kerstin och Solevi var med i samma ungdomsgäng i Filadelfia i tonåren och naturligtvis var de ibland hemma hos oss.
För min del hade jag långt tidigare träffat Solevis föräldrar. Redan under min tid i Stockholm då Georg och jag var förlovade så träffade jag dem hos Georgs föräldrar.
 När Georgs far var pastor i Nora Baptistförsamling
 på 30-talet fanns i församlingen evangelister anställda. Dessa hade möten på s.k. utposter, byar och samhällen i bygden. Då var det cykel som gällde. Evert Eriksson var en sådan evangelist och vänskapen mellan Georgs familj och Evert bestod genom åren.

 På min tid i Georgs familj fanns ju även mamma Svea med. De var då missionärer i Indien eller var på väg dit.  Då vi kom till Örebro 1965 fanns deras fem barn i Örebro och det blev naturligt att träffa dem. Solevi, som äldst, hade ansvar för sina syskon, Hon var, och är, en fantastisk människa, som jag och många med mig beundrar. När syskonen klarade sig själva åkte hon tillbaka till Indien där hon levt sina första barnaår. Gifte sig med en indisk pastor, som reser i Indien och andra länder och har Bibelundervisning. Är ibland  i Sverige och då mest hos sin fru i Örebro förstås.
Evert och Svea är sedan flera år hemma hos Gud.

. Så många välförtjänta fina ord fick Solevi höra i dag av syskon och barn. Själv tänkte jag  bakåt i tiden, på hennes föräldrar och hennes syster Hillevi, som  omkom i en bilolycka i Indien. Som vi alla då tyckte var alldeles för tidigt. Att lyssna till "lillebror", som blev hemskickad från Indien till sina syskon i Örebro, tolv år gammal, och hans varma ord till storasyster, rörde mig till tårar.  Jag minns den tiden och de fina ungdomarna.
 Kerstin skulle till sitt jobb så vi måste lämna festen i förtid.

Så det blir när jag "förlorar mig" i minnen. Men det är ju så man lever när man blir gammal. Tänker bakåt och tar en dag i sänder framåt. Mesta tiden har vi ju, trots allt, bakom oss i min ålder.
Hoppas att det kom in mycket pengar till det projekt i Indien, som Solevi önskat få pengar till. I stället för presenter.

Bäst att jag betar av en vecka till från år 1995. Fram med dagboken!
Juli 30, söndag. Stina, Lova, Kristin och jag åkte til "Gropen" en sväng innan Kristin tog med Lova till Hovsta för att sova där. Roligt för tjejerna!
Juli 31, måndag. Anders hämtat Lova. Stina, Alexander och jag till Ralf i Brickebacken med tvätt som jag fixat. Inte långt från Ralf bodde Stinas goda vän Margit Lindkvist så vi gjorde ett besök där också. "Svart på Vitt" hade konsert på kvällen. Eller något slags avslutningsfest?

Augusti.3, torsdag. Klockan 12 åkte Kristin, Stina, Alexander och jag till Figeholm. Bodde första natten i Filadelfiakyrkan för samma dag hade Ulla och Lennart, Elsemarie och Lasse med sina barn och kusin Bernard åkt till Högskulla och bodde i Stinas hus, helt eller delvis, vet ej!

Augusti.4,fredag. Skjutsat Bernard och Jonas till tåget i Oskarshamn för vidare färd mot Linköping.
Ulla och Elsemarie med sina män på sjön i den ljumma sommarkvällen. Fick en ide' om att bygga en liten sommarstuga på Stinas tomt om hon skulle tillåta.
Augusti.6. Söndag. Sven och Maria till Stockholm och firar sin bröllopsdag.
I Högskulla befinner vi oss vid sjön större delen av dagen. Sen eftermiddag åker vi, Kristin och jag, till Hjortkvarn där Sven och Maria hämtar.

Jag skriver lite utförligt för att väcka minnen hos de mina! Men nu tar jag nog kväll ändå!
Sov Gott alla mina vänner!


Fredag 23 september 2016. Besök i staden. Inget besök på Kondis. Liteforntid.

Fredag kväll! Tänker på alla fredagskvällar då Georg kom hem från jobbet i Stockholm. Han kom i regel redan vid 3-tiden på eftermiddagen så vi hann med en liten affärsrunda också.  På kvällen satt vi en trappa upp i det gamla huset, där Georg gjorde eld i den vackra, gamla kakelugnen. SÅ mysigt!

Åren har gått och nu sitter jag här och skriver på en blogg. Alldeles ensam men det stör mig inte. Jag har egentligen aldrig tyckt illa om ensamheten. Hahaha, det är klart, jag har ju egentligen aldrig haft tillfälle att känna efter! Utom små korta stunder, det kan ju ej förnekas! Mest då saknaden efter Georg!

I dag tog jag färdtjänst till Stortorget. Uträttade bara ett enda besök innan jag gick in i Nikolaikyrkan där en begravningsgudstjänst just hade avslutats. Jag kom in strax innan kistan hämtades och fick se hur enkelt det skedde. Kistan var av enkelt material, helt övertäckt  med ett kisttäcke. så vill jag också ha det. Gärna små blombuketter på detta. Att lägga pengar på en dyr kista passar inte mej.
Sådärja. Nu vet ni det också. Just nu minns jag när mitt lilla barnbarn Kristin , så liten hon var, ändå tänkte på att livet en gång tar slut. " När det är dags, farmor, då dör du." Sedan ett kort, begrundande uppehåll innan nästa mening kom: " När det är dags". Jag bevarar de där orden i mitt hjärta och tänker på dem ibland. "När det är dags". Så skönt att det bara är Gud som vet stunden och jag vet att då är jag väntad där hemma i en bättre värld.

Men just nu är jag så tacksam för livet här på jorden där jag har gemenskap med så många i min familj och bland vänner.
För att återgå till stadsbesöket så skulle Elsemarie komma från sitt jobb i Katrineholm ett visst klockslag och vi skulle fika på Elsemaries gamla stamkondis från musikhögskoletiden, Vasa, som då musikhögskolan bodde granne med.
Jag satt i kyrkan och fick SMS:"Tåget försenat. Lasse hämtar dej och vi fikar hemma hos oss."
OK! Så blev det och den omtänksamme Lasse hade köpt ett och annat gott i matväg till mej också när han handlade åt familjen. Jag blir nog lite bortskämd tror jag. Men o, så tacksam jag är!
Hemma hos mig hade Mika varit och rensat ogräs i stenplattorna och grävt fram jord ur komposttunnan. Tittade på hemvägen in hos Elsemarie och Lasse, som genast värmde mat i mikron åt Mika som inte ätit något tidigare under dagen.
Elsemarie och Mika gav varandra en varm kram. De hade ej träffats på lång tid. Elsemarie var biträdande rektor under Mikas tid på Karljohansskolan så de känner varandra sedan många år. Filip och Mikael gick förresten redan som små på samma dagis.

Jag fick skjuts hem och nu sitter jag här och tänker  ta fram den gamla dagboken igen. År 1995.
Medan jag skriver lyssnar jag, som vanligt fredagskvällar, till Närradion, som har utsändning hela kvällen till klockan 24.00 Underbart! Förbönstjänst och vackra, gamla sånger!

20 juli. Torsdag. Vilken dag! Skriver precis som det står i dagboken :" Jag vaknade klockan 7. Gick ner till sjön och tog ett morgondopp. Sedan kaffe och bulle, som alltid! I dag ska vi plocka jordgubbar. I morgon ska vi åka hem. Barnen vill stanna längre. Såsmåningom får vi nog skaffa en bostad här men så länge Stina finns så har vi ju möjlighet att bo hos henne.
Vi åker iväg och plockar jordgubbar, självplock! Tänk att få plocka för att ta med hem och samtidigt äta så mycket man orkar."

21 juli. fredag. "Sista natten svunnit hän" Solen skiner och barnen vill inte åka hem. Men vi MÅSTE!
Åker framåt eftermiddagen. Stannar i Kisa och köper dricka. Lämnar Emil och Kristian i Hjortkvarn innan Kristin och jag fortsätter mot Örebro och Hovsta. Sven och Maria var hemma och tog emot sin dotter med stora famnen. Tittar in till Elsemarie som är ensam hemma.
Petter och Bernard var på party i Adolfsberg och sover sedan över hemma hos mej.

22 juli, lördag. Lasse, Filip och Linn kommer hem från Katrineholm där de hälsat på hos farfar och farmor. Bernard kvar här. Ire'n och jag jobbat i Ralfs trädgård.
23-30 juli. Ulla och Lennart kom och hämtade husvagnen. Martin och Kristin här. Bernard hos kusinerna i Hjortkvarn. Elsemarie, Sven och Maria i Stockholm med kören"Svart på vitt". Kristin kvar här.
Stina, Alexander och Lova kommit och Kristin fick en kompis.
Så var det slut på vecka 30 år 1995.

Nu sjunger de i Närradion:"Härligt sången där skall brusa, stark som dånet av en vattuflod. Äran tillhör Gud och lammet, som oss vunnit med sitt blod."
En gammal  välkänd sång sedan slutet av 1800-talet. Nu fortsätter de med "Långt bortom rymder vida". Fredagskvällarna är givande för den som älskar andliga sånger.
"Mörkaste natt skall ljusna, bittraste kval få ro. Lär du dig blott att vandra på bönernas himlabro."

Med denna fras från sången säger jag GodNatt och går tacksam till vila efter en trevlig, omväxlande dag!


torsdag 22 september 2016

Torsdag 22 september 20176. Träning blev det. Hurra!

 Att det gått mer än en vecka sedan jag tränade senast känns i kroppen. Skönt att jag kom iväg. På väg hem fick jag ett telefonsamtal, som gjorde mig glad!
Gick vidare till Närbutiken,inte den bästa av affärer men tar man  lite tid på sig så har man snart fått ihop det man tänkt köpa. Glömsk som jag är så skriver jag redan hemma i köket en lista över vad jag behöver. I dag satt åter den gamla fårade kvinnan utanför butiken. Jag önskar att jag kunde prata med henne. Jag gav henne ett par sedlar sedan jag handlat. Känns inte bra att se dessa vänner sitta och tigga och om jag vore 35 år yngre så skulle jag nog åka till de länder dessa, som tigger kommer ifrån.

Mika som skulle hjälpa mig lite, kom inte. Annelie som skulle följa med till Alphakursen väntar till nästa vecka. Då hon meddelade detta bestämde jag mig för att inte heller gå dit i kväll.

Min vän Inga, vars efternamn jag hela tiden glömmer (i telefon står det "bussen" efter förnamnet)
ringde för att få veta om jag var hemma så det passade bra att jag tänkte vara det.
Hon hade tekakor med sig och vi fikade och pratade. Vi har vår barnsliga tro på en Gud som kan både skratta och gråta med oss och berättar Jesushistorier, ett uttryck som min vän Mikael Grenholm använder sig utav.

"Ring när du kommit hem", sa jag när hon försvann ut på gatan, tacksam för att vi bor ganska nära varandra. Nu har hon ringt och vi kan sova i lugn och ro.
Kan dock ej låta bli att tänka på alla dessa som ej just nu har möjlighet till detta.
I kväll pratas det i TV om att c:a 12000 personer med utvisningsbeslut beräknas gömma sig  i vårt land och har de gömt sig i fyra år så kan de söka asyl på nytt. Ingen lätt uppgift för våra myndigheter att hantera detta och inget lätt liv att leva för dem som står under risken att utvisas till ett, i många fall, land där de ej är välkomna tillbaka.

Nu blev det en kort blogg i kväll. Klockan går ännu en gång mot midnatt och jag har bara ett att göra. SOVA! "Bred dina vida vingar o, Jesus över mig och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig. Bliv du min ro, min starkhet, min visdom och mitt råd och låt mig alla dagar få leva av din nåd."
 Med den psalmen avslutades ofta våra juniormöten i Höganäs Missionshus i Figeholm. Barndomsminnen som inte bleknar och Jesus finns kvar med sin NÅD, varje dag!
GodNatt alla vänner och Sov Gott!




onsdag 21 september 2016

Onsdag 21 september 2016. Nutid och forntid och kanske mer.

Denna klase tog jag från altan , där den mått gott i solen.
Jag kommer inte igång förrän halva dagen passerat. I dag skulle jag träna. Gör det i morgon!
Tänkte mig en tur till stan. Gör det på fredag!
 Skulle plantera skott av pelargoner. Gjorde jag. Klippte några skott av vindruvan och satte i blomkrukor. Spännande att se hur det går. Jag brukar ta skott i december och sätta i vatten tills de fått rötter och då plantera i jord.
På TV berättas om att" Migrantbåt kapsejsad utanför Egyptens kust. Minst 43 personer har mist livet Ombord fanns 600 personer.. Drygt 150 personer har räddats. Ännu söker räddningsarbetare efter fler överlevande i Medelhavet."  SÅ mycket lidande!

Nu går jag till år 1995 för jag inser att tid går fort och jag har en del att berätta från den tiden, som kan vara av intresse för en och annan. Ibland undrar jag varför jag inte började skriva dagbok förrän på 80-talet. Jo från mina tonår i Stockholm minns jag att jag skrev dagbok men från den tiden har jag bara en dikt, som jag, som 17-åring  fick av Georg, samt en bunt brev och kort från honom. Dagböckerna försvann på ett tidigt stadium. Min syster Stina har skrivit dagböcker hela livet.

Juli. 17, måndag! Så fick jag ännu en ny dag vakna upp i mitt barndomshem i Högskulla, den lilla bullerbybyn nära Figeholm. Gårdagens kväll då jag tillsammans med tre barnbarn anlände till Figeholm och hamnen där båten Shalom lagt till och besättningen, ett stort antal ungdomar, sjöng och spelade för en stor publik i vilken fanns flera av mina barndomsvänner och andra bekanta till stor glädje för mej. Båten Shalom kommer varje år vid ungefär samma tidpunkt till Figeholm på sin resa utmed kusten där flera platser får besök. Efter mötet är det kaffeservering ombord för de som önskar.

Denna första dag i Högskulla bjöd på både sol och regn.Vi åkte de knappa två milen till Oskarshamn för att hälsa på Alexander, trions lilla syssling, 15 månader gammal. Där fick vi, till kaffet (något som jag aldrig glömmer) skinksmörgås av nybakad julskinka, tillagad av ekologisk , fast den benämningen ej fanns då, gris. Jag har många gånger undrat om dessa skinksmörgåsar var något alldeles utöver det vanliga eller om jag var särskilt hungrig. Jag tror på det första!
Juli. 18. Stina till Oskarshamn. Barnen och jag småpratar om Gudsrelation och tackar Gud tillsammans.
Barnen går nedför backen till sjön med sina metspön och, minsann!! Kristin fick upp en stor abborre, som sedan stektes till lunch.
 Juli. 19. Min bästis från skolåren i Figeholm, Britt, var också på besök i föräldrahemmet, som hennes bror och svägerska tagit över och där syskonen kan träffas. Vi har under alla år hållit kontakt med varandra och nu fick vi några dagar på "hemmaplan" då vi sågs vid tillfälle.
Den här dagen åkte vi till Uthammar där vi hade en kamrat, Ingegerd, boende. Så roligt att ses efter så många år.Ingegerd gick ej i skolan i Figeholm, men väl i "Skolköket" och då  vi "läste för prästen".

Torsdagen den 20 juli, en rolig, intensiv dag, sparar jag till i morgon.
Lovade mig själv i morse att jag skulle gå i säng tidigt i kväll så nu gör jag så.
Det kan inte vara nyttigt att vara uppe till midnatt flera kvällar i rad för en gammal människa.
Säger GodNatt till er alla, kära vänner!  Sov Gott och dröm vackra drömmar!!


tisdag 20 september 2016

Tisdag 20 september 2016.En intressant dag igen! Lite Forntid också, kanske!

Bäst att skriva lite om dagen medan jag minns något av vad som hänt. Att sitta och slöa tar numera alltför mycket tid tycker jag. Trots att jag säger till mej själv att jag uppnått en ålder då jag FÅR slöa, så är jag inte tillfreds.
När jag vid dagens slut sätter mig för att blogga känns det inte som att jag slöar så därför kan jag alltid gå till vila med tillfredsställelse. Dagen avslutas på rätt sätt.

I dag har jag varit trött och yr och faktiskt längtat efter att det skulle bli kväll så jag skulle få gå till sängen. Men som så ofta fick jag en ide'! Jag skulle koka soppa och grädda pannkakor och ge till Lasse och Tobias när de kommer från skolan. Elsemarie är borta med jobbet ett par dagar. Tänkt och gjort!

Tog några äpplen med från deras trädgård och gick hemåt. Mika hade lovat att komma och klippa ett träd och rensa ogräs från gårdens stenplattor, samt ösa jord ur komposttunnan. Han är arbetslös sedan lång tid och borde verkligen inte vara det, en man i 20-årsåldern.
Samtidigt med Mika kom Markus som har sin motorcykel parkerad här tills vidare. Kvällen var ljum och vi satt i var sin trädgårdsstol och pratade medan Mika jobbade men han var också med i samtalet. Det handlade om kristen tro och alla tre hade vi synpunkter på denna viktiga fråga. Tiden räckte ej till för längre utläggningar, Markus fru väntade därhemma. Mörkret kom smygande och det blev ett par hinkar jord från komposten innan Mika måste gå till bussen. Kylskåpet hos honom var tomt fick jag veta så en kasse med lite matnyttigt satt bra.

Nu har jag kommit fram till att jag bör hinna skriva lite om vad som står i min gamla dagbok från år 1995 varifrån jag i går skrev t.o. m. 30 juni. Hoppas att andra halvåret går snabbare än det första!
Juli. 3. Farfar Erik, farmor AnnaMaria och Anders hos familjen Hallqvist.
Juli 6. Familjen Landh hem från Kreta.
Juli. 8, lördag. Kristin och jag åker med Elsemarie, Filip och Linn till Rimforsa. Är med på lägret "Stråkfamiljen" på Östgötagården ännu en gång. Jag tar Linn med till Östgötasalen för att Mamman ska få lugn och ro med Filip! Aj då! Linn skriker och ska absolut till mamma, som är hos Filip och gossen vägrar att somna. Det blir i mesta laget för en trött mamma, som bestämmer att det ska bli hemfärd. Packar ner, packar upp och vi beslutar oss för att stanna kvar!!!

Juli . 10. Måndag. Natten har varit tämligen lugn. I dag kommer lägerdeltagarna. Personal från Borensbergs baptistförsamling tjänstgör på årets "Stråkfamilj". Roligt att träffa vännerna därifrån.
Ett husköp rapporteras under veckan. Pris 148.000!
Juli. 16. Söndag. Avslutning på en fin vecka på Östgötagården med mycket musik.
Emil, Kristian, Kristin och jag åker till Figeholm och kommer till hamnen just som Evangelisationsbåten Shalom lagt till vid kajen. Emil träffar en vän,där som tar oss med på båtens inre, så vi får se hur ungdomarna bor tillsammans. Så var vecka 28 år 1995 avslutad och jag gör som jag brukar. Går till nattens vila!
GodNatt kära vänner och Sov Gott! Tack Gud för en solig och fin dag! Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är!


måndag 19 september 2016

En måndag, 19 september, ej som andra måndagar.

Ulla kom och vi fikade länge utanför huset i solskenet. Härligt!
Solsken, Solsken redan från morgonen. Man blir glad av solsken. SMS från Elsemarie att hon satt på tåget mot Katrineholm, gjorde mig också glad. Det där med att pendla varje dag är en sak för sej. Då Elsemarie alltid haft lätt för att vakna på morgonen och snabbt komma igång, lik sin pappa Georg, så är jag ej orolig för den biten. Men att sitta på morgontåget med tågbyte dessutom, ger större anledning till att jag vill veta hur läget är.Kom tåget i tid tex.

Som sagt, solen sken och tidigt fick jag besök av Ulla, som hade ledig dag från jobbet. Som vanligt hade hon med ägg i bagaget. När vi bodde i Borensberg köpte jag ägg på en bondgård och skickade med barnen, när de kom och hälsade på. Nu får jag tillbaka.

Vi fikade länge i solen på husets framsida där solen finns på förmiddagen. Ulla tog ett foto av mej, klädd i "blåbärströjan" just då. Jag ska visa det i bloggen.
Lite nytta kändes det som att vi ville göra så det blev lite sortering av diverse ting.
Medan Ulla höll på med det så fick jag telefon från min "nya" kusin i Västerås. Ni som följt min blogg vet vad jag menar med "nya".
Vi ser båda fram emot att snart ses men hon har för kort tid sedan mist sin Håkan och har diverse krämpor, så vi har dröjt med besöket. Vi passar då på att prata av oss en del pr telefon. Vi pratar om oss och om våra barn. Tänk att vi levde i så många år utan vetskap om varandra!
Efter lunch fick vi ett överraskande besök av farmor Kerstin och lilla gulliga Celia. Så mysigt!
Att få sådana spontana besök gör så gott och roligt var ju att systrarna också fick träffas!
I kväll ska jag försöka komma i säng i någorlunda hygglig tid.

Tar fram min gamla dagbok från år 1995 även i kväll.
Juni.23 och 24. Stina och jag roar oss med att besöka Vadköping, tar den korta båtturen över Svartån, besöker Stinas forna arbetsplats , numera Universitetssjukhuset, fikar i Stadsparken, besöker Stora Holmen, hälsar på hos Kerstin och Awad i Glottra, där vi ser TVgudstjänsten från Torp-konferensen
och äter god kycklingmiddag på deras altan. Sitter hela eftermiddagen och en bit in på kvällen och njuter av solen. Stina åker hem till Figeholm och jag stannar kvar över natten.

Juni 25, Anders, vår systerson fyller 40 år. En stor dag väl värd att fira. Strålande väder!
Kerstin och jag åkte vid 7-tiden till Örebro där Mikael och Anna-Lena tog bilen för att åka till Arlanda och vidare med flyg till Frankrike för en veckas semester. Jag till Gudstjänsten i Immanuelskyrkan och därefter till Anders och  firar hans födelsedag.
Roligt att träffa släkt och vänner och äta god mat. Anders blev föremål för många hyllningar.
Alla gladdes med honom.

Lasse och Elsemarie har i veckan köpt bil.
Juni 27. Ulla, Lennart, Elsemarie och Lasse tillsammans med de yngre  barnen till Kolmården. Fortfarande strålande väder varje dag!
Juni 28, Petter och Jonas som bott i stan i natt cyklar tillsammans med kompisar till Kalkbrottet för att bada. Jag skickar med matsäck! Elsemarie, Lasse och barnen hem igen efter några dagar i Hjortkvarn.
Juni 29. Jag tillsammans med några vänner hos en broder i Brickebacken där vi firade Herrens Natt vard  och hade god gemenskap också vid kaffebordet. Jag hade bakat bullar och bakat tårta.
Juni 30. Jag hämtade Linn, som cyklade på sin trehjuling med mig hem. Vi tog matsäck med oss och gick till lekparken, bakade pepparkakor, cyklade hem till mamma och pappa. Det hade börjat regna och den 3-åriga Linn utbrast:" Nu duschar Jesus."

Nu är det redan mörkt ute och då är det dags att sova. Så jag önskar er alla GodNatt! Sov Gott!

söndag 18 september 2016

Söndag 18 september 2016.Lite nytt och event. lite gammalt.Besök av barnbarn

Vaknade tidigt. Somnade om efter att ha envisats med att inte gå ur sängen. Var väl inte så bra. Men jag fick vara med på TVgudstjänsten från Alunda, som tydligen finns i närheten av Uppsala. De sa så tyckte jag.
Vilken levande gudstjänst! Församlingen omsluter  tre församlingar, som gått samman till en. Jag tror ca 300 medlemmar. Jesus var i centrum.
Efter TV lyssnade jag till en Örebropastor, Birger Skoglund, på Närradion. Så givande predikan, studiogudstjänst.

Ett uteblivet besök ersattes av ett annat då barnbarnet Mikael med fru AnnaLena och Dottern Matilda stannade till för att hälsa på väg hem. Det är roligt att ses ibland, även om det så bara blir en kortare stund.  En kasse äpplen fick de med sig hem. Jag tog många med mig från Hallqvists trädgård häromdagen.
Klippte av några klasar gröna vindruvor, som växer in på altanen fast rankan är planterad i husets hörn utanför. De är så goda!

Nu blir jag snart hämtad till Tacosfest så jag gör en paus och skriver efter hemkomsten, lite mer!
Resan från Göteborg hade gått helt programenligt. Tacosmåltiden var en fest, som alltid.

 Så är jag hemma igen . Skjutsad av mamma Elsemaries körkortselev, Tobias.
I morgon är ny arbetsdag för somliga. Andra gör vad de själva önskar. Ett gott liv!

Jag bör nog ta tillfället i akt och ta fram min gamla dagbok och ta tag i ett par veckor från år 1995.
Fredagen den 9 juni hade vi studentfest igen. Denna gång var det Magnus och Martin som var klara för vita mössan.
Festen hade familjerna Avad och Landh ordnat gemensamt, som förra gången när det var två kusiner som slutade skolan samma dag. Den här gången var festen i Hovsta. Släkt och vänner samlade.
10 juni. Lördag. Jag åker till Hovsta på kvällen och stryker kläder. Stannar över natt och fortsätter  med klädstrykandet på söndagsmorgonen. Tydligen är föräldrarna ej hemma för jag skriver om att Bernard och jag äter frukost tillsammans och att jag sedan skjutsar honom till kapellet. Vi hade samtalat om våld. Han är så fin att prata med, står det i boken.
Jag åkte till kyrkan och sedan till Rockesholm för att hälsa på Ralf som inte mådde så bra.

Juni. 13, tisdag tar jag tåget till Skövde för vidare färd mot "Nyhemsveckan", där Stina och jag skulle delta i  Pingströrelsens årliga stora konferens. Vi hade hyrt en husvagn i Skövde och dess ägare hämtade mig vid tåget där och i Nyhem mötte Stina upp. Vi lagade mat i husvagnen och gick på olika sammankomster emellanåt. Så mycket bra vi fick lyssna till och så mycket fin sång och musik.
Juni 17. Lördag. Vi åkte i Stinas bil till Örebro.
Måndag 19 juni köpte Mattias en Ford, årsmodell 87, för 24.000 kronor. Enda som står den dagen.
 På tisdagen var vi hos Sven och Maria på grillfest. Onsdag kväll till Torpkonferensen och lyssnade till Stanley Sjöberg.
Juni 22. Jag bakade 5 tårtbottnar till Anders kommande 40-årskalas. Besök av Ulla Josefsson, Iris och Gertrud Sjöberg. Stina och de hade många minnen från sin gemensamma tid i Brasilien att prata om vid kaffebordet.
Så känns det som om det är dags att sova igen fast jag har en hel vecka kvar på juni 1995. Natti, Natti, kära vänner!
.



lördag 17 september 2016

Lördag igen! 17 september 2016 Jag både bloggar och bakar FinskaPinnar..

Ännu står den gamla kärran med alla blommor kvar.
Att plötsligt komma på att bullarna är nästan slut och Finska Pinnarna likaså, eftersom jag brände de flesta vid förra baket.Det kräver handling! Nu har jag bakat en plåt F.P.i kväll. Inte en pinne bränd!
Bullarna klara. En deg till drömmar får nog vänta till i morgon för nu ska jag skicka iväg en liten blogg till alla er som läser den som godnattsaga så ni kan lägga er i normal tid kanhända.

Summera dagen en dag som denna tar inte lång tid beroende på att jag förutom några telefonsamtal inte uträttat så mycket.
" När kvällen kommer får den late bråttom", var ett ordspråk som jag ofta hörde min mor säga. Jag tror, särskilt till och om mej. Och sant var det.
Tänker ofta på mamma. Särskilt när jag bakar. Minns hur degen såg ut när hon stjälpte upp den på bakbordet, bakkniven med brunt träskaft. Bakplåtarna, "smörsnäckorna", som hon vred till så fint, Den fyrkantiga plåtburken, modell större, där bullarna förvarades i skafferiskåpet i förstugan utan eldstad. Bullarna brukade ta slut på torsdagarna. På fredag var det dags att baka igen. Aldrig på en kväll, som jag gör. När fredagskvällen kom var de nedplockade i burken sedan vi naturligtvis fått så många vi ville ha.

Minnena rullar på. Beundrar vår mamma så mycket. Ensamkommande, i ordets rätta bemärkelse, med en uppväxt i fosterhem utan kärlek men som hade så mycket av kärlek att ge till både sina egna och andras barn. Karaktärsfast och arbetssam, "så in i vassen"! Jag tror att alla förstår vad jag då menar. Hahaha!
Ja så "föll då äpplet en bra bit från päronträdet" som pappa Georg skämtsamt brukade säga!
Jag är dock tacksam för det jag uträttat i dag, även om det ej är så mycket.

Att gå här i kökets tystnad och prata med Jesus är inte heller så dumt. Han är jämt med mig och vi har faktiskt ganska roligt tillsammans. Solskenssångaren, som han kallades, Hultman, sjöng i en låt " Vi trivs så gott tillsammans, min Frälsare och jag" Så upplever jag vårt förhållande, också!

På väg hem från fotbollsmatchen tittade Tobias in. Han skulle hem och fixa mat tills en kompis skulle komma i kväll.  Med kyl och frys välförsedda med mat så kan det ej vara något större problem.

Nyss ringde en vän, som ville gå med till kyrkan på torsdag för att börja Alphakursen. SÅ roligt.
Nu har jag suttit här och vilat lite så jag ska kolla om jag har energi tillräckligt för att baka ut den kakdeg som ligger i kylskåpet och väntar. Eller så gör jag det i morgon.

SovGott, alla vänner! I kväll jobbar Kerstin natt och Kristin är på en kompis bröllop. För att berätta något av det jag vet om familjen. Efter några få dagar av högsommarvärme börjar det nu bli kyligare.
Ännu är det långt kvar till jul, snö och kyla, dock!!!

fredag 16 september 2016

Inte ofta som dagen blir som planerat men kanske mer intressant.

Nu har jag rensat bort grenar och löv så solen får tillträde till frukten! Heja mej!
Klockan var halv sju när jag vaknade. SMS från Elsemarie att hon och maken skulle åka till Katrineholm redan klockan halv 7. Elsemarie till jobbet. Lasse för att hälsa på sin mamma, som befinner sig där på ett sjukhem sedan några månader tillbaka. Klockan 12 skulle de åka därifrån till Göteborg.  Tobias ensam kvar i stan. Han har match i morgon och det är mycket viktigt för honom.
Jag hade enligt löfte kokat en burk äppelmos att ta med till Göteborg så denna och lite annat hämtades före avresan.
Efter detta gick jag åter till sängen för ytterligare ett par timmars sömn. Ett telefonsamtal från min syster IngaMaj och jag gick dit , i dag utan rullator, liksom för att kolla hur det skulle gå. Jag kom dit och stannade till klockan halv fyra.
 På hemvägen träffade jag en granne som var i trädgården denna fina sommardag. Det gick ytterligare en timme till samtal om invandrares situation, deras upplevelser före och efter ankomsten till Sverige, och mycket mer. Jag har så bra grannar och ibland tar vi oss tid att prata lite extra med varann.

Min vän Inga, som jag blev god vän med på bussen för länge sedan ringde att hon hade färska frallor med sig när hon tänkte komma på besök en stund senare.
 Vi pratade i kväll igen om vårt första möte på bussen vid Stortorget. "Jag såg dig komma in i bussen.  Det fanns många platser tomma och jag hoppades bara att du inte skulle sätta dig bredvid mig, som ville sitta ensam. Du tittade dig omkring och så kom du. Precis det jag inte ville."  Sa min vän.
Vi skrattade gott åt detta vårt första möte och hur vi vid avstigningen på samma hållplats bytte telefonnummer. Förunderliga äro Herrens vägar för vi har roligt tillsammans, har samma barnsliga Gudstro och känner oss trygga med varandra. Båda kan vi se Guds ledning med den där bussfärden.

Måste skriva lite om gårdagen. Som vanligt kom jag ej "igång" förrän vid middagstiden. Solen sken och ännu en sommardag förunnades oss. Jag hade under en tid tänkt klippa skymmande grenar och löv i IngridMarieträdet för att frukten skulle få sol och luft. "Nu eller aldrig", sa jag till mig själv, gick ut med sekatören i handen och började rensningen. Se så vackra äpplen som dolt sig bland grenarna!
Så härligt att vara i trädgården denna vackra dag!

På kvällen var det start i Filadelfia för höstens Alphakurs. Bibelstudiekurs, en s.k. Grubbelkurs och en kurs med filmvisning på arabiska med översättning till engelska. Så många kom till kyrkan . Många har kommit till en personlig Gudstro genom att gå Alphakursen, "en grundkurs i kristen tro."
Jag tycker det är så intressant att träffa nya människor och att få vara med om att ta del av andras funderingar kring livets stora frågor, inte bara mina egna. Vi fick skriva ned på papper frågor som vi bär på.

Nu är det slut på fredagen och jag önskar oss alla GodNatt. "Nu somnar vi alla så gott". Det här blev också en bra dag! Utöver att ha träffat min syster IngaMaj har jag också träffat hennes son, Anders och pratat med vår syster Stina i telefon.


onsdag 14 september 2016

Onsdag 14 september 2016. Grattat Elisabet, 97 år. Strålande sommardag! Långpromenad.


En solig, varm sommardag håller på att ta slut.
Som vanligt försöker jag summera dagen. Något synligt agerande kan jag ej komma med.
Jag har tidigare omtalat min benägenhet att fastna i detaljer. I dag gick lång tid åt att på datorn läsa om den man, Christer Pettersson, som dömdes för att ha mördat Statsminister Olof Palme, men senare blev frikänd.  Intressant att man först nu hittat plastsäckar som innehöll mycket av intressanta tidningsurklipp och anteckningar. Bl.a. flera biblar, som jag inte skulle ha haft något emot att få ta över ett exemplar av. Nu ska det bli en film om Christers liv. Den ser jag fram emot att få se.

 På ett äldreboende finns min vän, Elisabet. Hon fyller 97 år i dag. Jag bestämde mig för att gå dit. Då jag ej skulle passera någon blomsteraffär så tittade jag ut på altan om det möjligen skulle finnas.... Jodå en pelargon i en vit porslinskruka såg bra ut så jag tog den och en påse godis och beredde mig på en promenad. Men det där med färdtjänst är något bra som jag använder mig av emellanåt.  Nu fick jag skjuts till Elisabet. Tänkte att jag kunde alltid ta en promenad på återvägen.

Hos Elisabet fanns mina vänner Öjvin och Verna samt Margareta, som håller kontakten med en grupp äldre personer i församlingen.
Jag kom lagom för att få kaffe med tårta och fick tillfälle att överlämna blomman och påsen med godis. Elisabets vackra möbler, som hon hade i sin villa, inte så långt från där jag bor, gjorde sig bra i hennes nya hem på ädreboendet.
Där satt vi en bra stund och pratade om gamla tider. I de åren minns man bäst det som hände för länge sedan. Hon berättade om Patron på Hjärsta, om de stora kalasen där, om fina hästekipage, om betesmark där nu stora hyreshuslängor  finns, om hästar, kor och höns,om hur hennes tre bröder fick hugga ved för att elda med i husets kakelugnar och om villor hennes far hade byggt. Hela familjen var medlemmar i Filadelfia och hon mindes namn som O.L.Björk och Birger Eriksson, pastorer där i hennes ungdom.
Flera gånger sa hon att hon önskat skriva en bok om livet på Hjärsta, om sin familj och mycket mer från den tiden det begav sig. Hon berättade om hur hennes första jobb var på Kexfabriken och hur illa hon trivdes där. Det var ingen bra miljö för en ung flicka. Det pratades ett språk som fick henne att må så dåligt så doktorn sa att hon måste sluta jobba där. I samma veva blev hennes mor svårt sjuk och sängliggande och måste skötas som ett barn så där fick Elisabet och hennes syster en stor uppgift.

Det är nyttigt att påminnas om gamla tider utan TV ,mobiltelefoner och annat som splittrar nutidsmänniskan.
Promenaden hem avslutades med att jag gick in till Elsemarie och Lasse,vilka ej var hemma men alla äpplen, som ramlat till marken tog jag med mig en del av. De har mycket mer än de kan använda och har flera gånger inbjudit intresserade att plocka. Nu är det ett rikt äppelår i år så det verkar som om "marknaden är mättad", som man plägar säga!

Jag tror att detta är allt jag mäktar med i dag. Tacksam och nöjd med att ha gått långpromenad med rullatorn som hjälp avslutar jag mitt bloggande för i kväll med en önskan om en God Natt till er alla!

tisdag 13 september 2016

Tisdag 13 september. Utan Jesus skulle jag inte klara mej ! Så ofta jag känner av det. Oj vilken sommar det har varit i dag!

En helt underbar dag har svunnit hän! Strålande sol och varmt. Tyvärr kom jag på det alldeles för sent så jag har tillbringat alltför mycket tid inomhus. Kokat sylt av de där blåbären som var blandade med lingon. Bärplockaren sorterar inte så det tänkte jag göra. Gällde bara en dryg liter. Gav upp på en gång. Hällde alltihop i en kastrull tillsammans med lagom mängd syltsocker. Så var det problemet ur världen.
I går glömde jag att ta med min iPhone till träningen. Hade fått tre samtal varav ett gått vidare till röstbrevlådan.  Det var från en läkare på USÖ som ville prata lite med mej. Han hade så vacker röst. Jag tänkte att en person som har så vacker röst måste vara ganska ung. Plötsligt kom i mitt minne upp när någon för många, många år sedan sa till mej att jag hade så behaglig telefonröst. Nu är min röst skrovlig för jämnan och då är det kul med det där minnet att ta fram ibland. Nu gällde det en annan person!
Jag tänkte att när den där läkaren ringer igen så ska jag fråga om hans ålder.
Av hans sätt att uttrycka sig och förklara sitt ärende borde han vara minst medelålders. Men rösten? Nej, den måste vara en 30-årings! En sådan kan väl också framföra sitt ärende på samma sätt som en lite äldre. Men jag fortsatte att fundera. Kanske för att jag själv inte gillar min egen röst och jag blev medveten om skillnaden.

I dag ringde han och jag svarade.  Han framförde sitt ärende. Jag sa sedan att jag ville ställa en fråga om hans ålder. Skrattande undrade han varför jag ville veta det. Jag sa: "Du har så vacker röst" och jag blev så nyfiken på din ålder. Han skrattade igen och sa:" Jag är 65 år så någon mer erfaren läkare kan du aldrig få.
 Nu är det så för min del att om läkaren är ung eller lite äldre betyder ingenting i min värld av okunnighet om fysiologi.
  Men rösten! Den borde tillhöra en ung person och nu får jag veta att den tillhör en person på gränsen till pensionär. För två dagar sedan var jag ju med om en liknande händelse när jag åkte Färdtjänst.
Men den gången hade det ju med utseendet att göra!

Vi pratade lite mer om ålder och alldagliga ting innan vi avslutade samtalet som befriade mig från dessa viktiga funderingar!!!
Dagen fortsatte med samtal från Linn, på väg hem i bil från Kalmar till Växjö. Både hon och hennes mamma pendlar nu till sina nya jobb.
Sven och Maria skulle till Maxi och undrade om det var något jag behövde. Jag handlade i min Närbutik i går, men tycker om att se omsorgen om en gammal farmor!

Jag har varit lite yr i dag och kom på att jag kanske skulle må bättre av att inte vara som fru Kantarell bort i enebacken. Tidigt uppe, sent i säng. Jag tänkte faktiskt på den låten när jag vaknade i morse.

I dag har Riksdagen öppnat för nytt verksamhetsår. Kungen var förstås på plats, som brukligt är vid denna stora högtid.

Jag har vattnat min blomkärra i dag. Plockat nedfallna äpplen fast fortfarande finns de flesta på trädet. Vinterfrukten, alltså! Sommarfrukten har ramlat och blivit förstörd. Det är så gott om frukt i år.
Jag har mer än jag behöver så om två, tre veckor finns här att plocka IngridMarie, om någon så önskar!

Nu säger jag GodNatt och tar kortaste vägen till sängen. Sov Gott, kära vänner!

måndag 12 september 2016

Måndag 12 september 2016. Matgäst, besök av Kerstin, tränat, handlat iNärbutiken, mött tiggerskan.

Hade ingen söndagskänsla i går. Däremot måndagskänsla i dag. Matgästen återkom i dag efter "sommarlovet".  I dag bjöd jag på orientalisk kyckling, en currydoftande rätt med ursprung i Mellanöstern.
Fick ett spontanbesök av Kerstin. Hon hade gjort ändringar på kläder jag köpte när vi var i Spanien på vårkanten. Så skönt att få hjälp med detta. Det är både det ena och det andra som jag tappat intresset för i takt med att åren går. För att ännu en gång citera min moder, så sa hon på äldre dar. "Det där har gått ifrån mej."
Att ta fram symaskin nu för tiden bär mig emot i så hög grad att jag helt enkelt inte gör det.

Jag fick skjuts till Träningen. På hemvägen besökte jag Närbutiken. Jag såg att någon satt och tiggde men med ansiktet vänt åt "fel håll" så folk gick enkelt förbi in i affären, Så också jag.
När jag betalat mina varor så var det aktuellt att ta ställning till hur stor sedel som skulle användas för att skänka. Jag hade bara en 100-lapp och en 200-lapp i plånboken. Jag gick med min rullator ut genom dörren. Kunde fortfarande ej se ansiktet på den som satt och tiggde. Skulle jag gå hem utan att ge eller? Jag pratade lite snabbt med Gud. Skulle jag ge något alls? Jag gick tillbaka in i affären för att växla min 100-lapp och ge ett par 20-lappar, tänkte jag.
"Så snål du är", sa jag till mig själv. Gick fram och såg ansiktet på en äldre mager kvinna. Jag bara kände en värme inom mej, räckte fram 100-lappen och något ätbart.

Att se den gamla kvinnans fårade ansikte glad ta emot gåvan och se upp mot Himlen och strålande mot mej säga "tack så mycket". Jag blev så rörd och gick raskt därifrån.
Jag VET att jag aldrig kommer att svälta ihjäl. Jag vet att Gud alltid kommer att ge mig allt jag behöver och det så mycket att jag alltid kan ge den som ber om en gåva. Dess storlek varierar men jag tänker på Bibelns ord:" Ge åt den som beder dig och vänd dej inte bort från den som vill låna av dig".

Viss om att Gud aldrig sviker, att Hans tillgångar är oändliga, att Han älskar mig, att Han vill oss alla väl, att jag så många gånger sett hur hjälpen kommit, även om det  ibland skett i sista stund, gör att jag tror att Gud finns för att ge oss hjälp i rätt tid. Men, vi väljer själva om vi VILL be om hjälp, eller jobba för egen maskin. Jag har i  tidigare blogg berättat om hur Gud och jag har hanterat detta. Då i ett speciellt sammanhang.
I samband med träningen i dag tog jag blodtrycket. Jag är så nöjd med resultatet. Bara det att jag vet att när jag kommer till min vanliga Vårdcentral och min vanliga läkare tar provet är det ett annat resultat men jag är glad för dagens utfall och gläds, så länge!

Under tiden jag sitter här och skriver så gräddar jag "Knaseboller". I affären fanns i dag ej det grova bröd jag brukar köpa så jag bakar nu två plåtar eget grovt bröd.

I dag fyller ett av mina barnbarnsbarn,12 år så jag har ringt och grattat. Hon har samma namn som vår mamma. En mjuk och rar tjej. Ska bli roligt att följa henne genom åren!
I dag klättrade Kerstin upp på en trappstege på altan och klippte ner ett par fina vindruvsklasar, som jag just kalasat på.

Nu har jag inget mer att säga för i kväll utom GodNatt och Sov Gott! Guds änglar vakar över oss. Nu ska jag be för en mamma med man och tre barn. Modern har i dag lagts in på sjukhus för canceroperation såg jag i dag på FB. Hon bad om förbön och vi är då många som ber för henne.
Det är varje dag några som vill ha hjälp i förbön  via FB. Ganska intressant tycker jag!
Nu är de färdiggräddade, knasebollarna, så jag tar dem ur ugnen. Ska se om jag kan "fota" dem.





 

söndag 11 september 2016

Söndag 11 september 2016. En vilodag kan man säga..

Dagen började med att jag blev hämtad till frukost av Filip, som gör weekendbesök i föräldrahemmet.
Det fanns en del att prata om och så underhölls jag med att på Elsemaries dator få se olika platser där vi som familj varit bosatta. Började på Renstiernasgatan 26 i Stockholm. Besökte även Sannerudsgatan 45 i Kil. Såg affärshusen i Lesjöfors, där vi bodde några år. Borensberg ej att förglömma. Jag var så imponerad. Jag ger mig inte på så avancerade sökningar  själv, men det var roligt att se både det ursprungliga och det som var förändrat.

Dagen har gått i lättjans tecken, som så ofta numera. "Det är inga tag i dej", skulle min hulda moder ha sagt till mig om hon varit här i dag.
Jag klippte av ett par klasar från min vindruvsranka. De är så goda, dessa druvor!
Då jag misstänker att det någonstans finns en bok med anteckningar från den resa jag berättade om i gårdagens blogg, så tog jag en liten runda bland tänkbara ställen där den skulle kunna finnas, dock utan resultat. Lite roligt i alla fall fick jag då jag hittade några små brev från barn och syskonbarn, skrivna då de gick i lågstadiet.
Duktiga att formulera sig, minsann!

Då ingenting av vikt har inträffat denna dag så återgår jag till år 1995 för att det året också ska få ett slut.
Månaden maj tog slut i går.
Juni.5 I Hovsta och strukit in tvätt. På hemvägen besök i Vessels där jag köpte Björnbärsplantor, violer och tomater. Björnbären ger fortfarande skörd varje år. Plantorna finns hos Sven och Maria samt hos Elsemarie och Lasse.
Juni. 8. Marknadsafton.
 Juni.9. Studentexamen för vissa.

Jag blev plötsligt trött och då är det lika bra "att lyda kroppen", som de säger, en del människor.
Så därför säger jag Godnatt och fortsätter i morgon med studentexamen år 1995. Ärligt talat så måste jag inhämta lite mer information ang. examinanderna, om man nu säger så!Återkommer,alltså!
Denna dag, 11 september är det 15 år sedan den stora katastrofen i NewYork då ett terrordåd gjorde att lvet tog en ny vändning för många människor. Hemska minnen!

Nu tackar jag Gud för en skön dag och o, vad jag ska sova gott!

lördag 10 september 2016

Lördag 10 september 2016. Två åldringar möts. Jag åkte på en blåsning.

Roliga lördagar tar också slut. Det är mörkt ute när jag börjar skriva.In genom den öppna altandörren smyger sig den ljumma kvällsvinden , 20 grader. Kan man vara annat än nöjd?
 I dag har "min" församling haft församlingsdag i den, för dagen, lånade Lundhagskyrkan i Hovsta.
Samlingarna började klockan 9 och avslutades halv 5.
Jag ringde efter Färdtjänst för att ta mig dit. Min syn är numer inte så bra och jag observerade ej när jag satte mig i baksätet att där redan satt en man. Jag sa urskuldande, när jag slängt in min väska på sätet, att jag ser lite dåligt och tillade att "Jag är ju gammal men du är ung du." Han såg ut att vara i 70-årsåldern, efter min bedömning. Han såg på mej och frågade:" Hur gammal är du?" "89,"svarade jag.
Då sa han:" Jag är 92". Vad mitt svar blev har jag glömt!

Så kan det gå! Lundhagskyrkan var fullsatt. Filadelfia, som för dagen lånat kyrkan är en stor församling. Alla medlemmar var ändå ej där.
Ämnet för dagen var "Lärjungaskap". När Jesus vandrade här på jorden och proklamerade Guds Rike sa han:" Gå ut i hela världen och gör alla folk TILL LÄRJUNGAR". Att ta emot Jesus, bli frälst, fortsätter med att bli lärjunge. En Jesu lärjunge. Det poängterades att detta att vara lärjunge är något som pågår hela livet och att Jesus sa:" Och se, jag är med er varje dag intill livets slut."
Att vara Jesu lärjunge innebär att i vårt vardagsliv leva i gemenskap med Jesus, som alltid är med och leder oss på rätta vägar.

Efter detta samlades vi i "spontana" små grupper för att prata oss samman om de korta anföranden vi fått lyssna till.
Ute lyste solen och många valde att samlas på utsidan av kyrkan. Barnen roade sig i en hoppborg och annat roligt. Lunch för alla, bestod av en jättegod pastasallad. Alla åt och var så nöjda. Val av maträtt en sådan här dag kunde ej varit bättre. Både med tanke på de som lagat maten och matgästerna.
God tid fick vi sedan att träffas och pratas vid, För mej som ej så ofta går till kyrkan blir det extra roligt att träffa vänner.

Min son och sonhustru, medlemmar i Lundhagskyrkan, bor inte så långt därifrån. I dag skulle de få besök av fem barnbarn med föräldrar. Detta gjorde att jag i förtid lämnade kyrkan och gick dit.
Kristin var också där. Vilken trevlig fest det blev med hembakta bullar och två sorters paj, båda lika goda.
För mej är det högtidsstunder när jag får möjlighet att träffa dem alla. Aline, Alfred och Ameli är så glada när de får prata lite med de nu stora kusinerna Johannes och Lovin. Jag älskar barn och njuter av att se dem och att kunna notera likheter och olikheter mellan dem. Att se deras kärlek till farmor och farfar gör så gott i hjärtat. I dag fick jag alltså träffa 5 av mina 21 barnbarnsbarn. Så det blir fler sådana här fina träffar.

Tror att jag ska avverka några dagar från min dagbok och år 1995. Förvånad blev jag i går då jag upptäckte att flera sidor i boken var oskrivna. Måste finnas en annan bok någonstans för jag måste ha skrivit om fortsättningen på min resa, som jag började berätta om. Nu blir det att leta. Igen!!

Maj. 16. I dagboken står endast:" Till Jerusalem, Telaviv, Landvetter, Hjortkvarn. KALLT! KALLT!
Det är allt som står i boken men mitt minne kan nu ta vid.
Ulla hade åkt från Hjortkvarn för att hämta mig. Vi kom sent på kvällen till Landvetter och det var SÅ kallt. Hon hade med varm kappa och stövlar.
Nästa dag, den 17 fick jag på kvällen skjuts till Örebro. Bouganvillean blommar, står det.
Maj. 19 Hämtat Kristin på Mikaelsskolan. Köpt parasoll som Ulla ska få i present på födelsedagen.
Maj,20 På auktion i Pålsboda tillsammans med flera ur familjen. Tradition.
Maj. 21. Gratulerat Bernard på kvällen. Hade vinterdäcken kvar på bilen.
Maj. 24.I dag kom sommaren! Bakat bullar och kakor. Hämtat Christina Tufvesson vid tåget.
Maj.25 Torsdag, Kristi himmelsfärdsdag.Örebromissionens årskonferens. Besökare äter här. Någon bor här ett par nätter.
Maj. 27, lördag. Lennart hjälper Lasse med grunden till garaget. Elsemarie och jag till Stora Hyddan och köper plantor.
Maj. 28, söndag, Mors dag. Jag grät lite på morgonen. Längtade efter Georg.
Tog mat med till Martin och hämtade Bernard och Kristin i Hovsta.
Sven och Maria, Elsemarie och Lasse åt snabbt tillsammans med sina barn och for sedan åter till Stadsparken där kören "Svart på Vitt" skulle sjunga. Jag åkte dit en stund. Känner mig så ensam i stora sammanhang. Georg fattas mig.
Fick vid hemkomst besök av Kerstin, Avad, Magnus och Largo. De uppvaktade med två fina häng-
 petunior. Av de andra hade jag fått en rund duk till köksbordet.
Maj. 31. Till Katrineholm och gratulerat Lasses pappa Erik, som fyllde 70 år.
Se bara! Nu tog maj månad slut. Dagen också slut. Jag inte slut men trött och ska nu sova.
Natti, Natti alla mina fina vänner!



fredag 9 september 2016

Torsdag 8, fredag 9 september 2016.Lite nutid och lite dåtid.

Så håller den här dagen också på att ta slut. Det är fredag. Jag vaknade med en bön om att få energi och arbetsglädje, men fick ej bönesvar. Kanske det krävs lite disciplin från min sida också. Alltså blev det en dag då ej mycket blivit gjort utöver tittandet på prins Alexanders dop i Drottningholms Slottskyrka.  Tänkte i dag på att kungens äldsta syster Margareta är född samma år som min lillasyster Stina. Då var jag 7 år. 
Att bo så nära Öland gjorde att vi hade chans att besöka Öland och Solliden ibland. Särskilt när vi hade långväga gäster blev det en tur med färjan till Öland och Solliden. På något sätt har man följt kungafamiljen genom åren. 
Jag hade tänkt mig en dag i trädgården i dag men därav blev alltså intet.
I går, torsdag fick jag tidig morgon SMS från Ulla, på väg med tåg till Stockholm på konferens ang jobbet. Ungefär samtidigt SMS från Elsemarie på väg till jobbet i Katrineholm. Fram på dagen telefon från både Kerstin och Sven. Roligt att ha kontakt med barnen.
Om jag fattat rätt så var det någon form av avsked för Elsemarie från KomVux här i kommunen på kvällen. Hon är glad att åter få jobba med Grundskola och Gymnasium, som passar henne bäst.

På eftermiddagen kom en kille, som är med i Husgruppen och som lovat stå för maten i går kväll. Han lagade maten här, i mitt rymliga kök och vi gick den korta vägen till vår husgruppsledare, där vi åt Chili con carne och hade, som vanligt, en fin stund med mat, bibelundervisning och samtal med Gud.
 I morgon är det Församlingsdag i Lundhagskyrkan Hovsta. Om jag orkar tänker jag mig dit.
Har inte känt mig i toppform i dag, precis. Vet ej om det är lättja eller något annat. Blev ändå glad av små saker, som hänt  i dag och då jag förstod att Gud hade sitt finger med för att uppmuntra mig. Sådant är roligt att se och då skrattar jag och säger till Gud:" Så rolig du är Gud. Tack för det och det och det!" Det är i de små sakerna vi lär känna hans omsorg och trofasthet. Arbetslusten som ej kom i dag infinner sig väl någon annan dag. Ska ringa min städhjälp nästa vecka!

Nu ska jag beta av lite från år 1995. Hade avslutat april så nu går jag till maj månad.
Ser att jag i slutet av april gjorde diverse stora inköp av kem.tekn. varor och en del kläder. Hann också med ett besök på Mc Donalds med Linn och hennes mamma. Linn, 3 år, frågar mej:" Kan du säga Mc Donalds?" Efter tre försök blir jag godkänd. Hon vänder sig till Elsemarie och säger: " Mamma, nu har hon lärt sej!" Jag skriver detta från min dagbok.
I den ser jag också att de stora inköpen tydligen hade med en kommande resa att göra.

När Georg levde och ofta jobbade som guide var jag vid några tillfällen med honom till bl.a. Israel där våra vänner Noah och Abdullah bodde i en by nära Betlehem.
Visst hade jag önskat att få komma dit igen men sorgen efter Georg tog ut sin rätt och jag väntade på att jag skulle få mod att ge mig iväg dit. Denna gång gjorde jag sällskap med en barndomsvän, Majken Enoksson, vars man hastigt avled ett par år före Georg. Deras dotter var gift och bosatt i Israel så nu gjorde vi sällskap. Majken, hennes Rune, Georg och jag umgicks emellanåt , då våra män levde. Majken var mig till tröst då jag blev ensam. Hon hade upplevt smärtan av att bli ensam kvar.

 1 maj står det att jag packade resväskan ( något, som Georg alltid gjorde när vi reste tillsammans.) och plockade sedan ur hälften, som jag lämnade hemma.
Jag bodde hos Majken i Göteborg och vi åkte från Landvetters flygplats den 2 maj.

Nu är det dagboken som gäller. Majken och jag åkte var och en till sitt boende.
Jag blev väl emottagen av mina underbara arabiska vänner, Abdullah och Noah samt dottern Shireen, som ju varit hos mig i Örebro. Om detta har jag tidigare berättat.
 Maj. 3 Abdullah och Shireen till skolan och jag fick god breakfast av Noah.
Vi åt Mansaf och vi åkte till Herdarnas äng, ganska nära. Hälsade på hos Birgitta och Håkan Sandvik på hemvägen.
Maj.4. Åt Fetta (?) till middag, hälsade på hos Abdullas mamma, åkte till berget Kremizan, besökte marknadsplatsen och kondis. Hem och kokade saft och sylt av nyinköpta jordgubbar. Konserverade Äggplanta. På kvällen var jag med Noah på möhippa.
Maj.5. Greenleeves till middag, Dadlar till efterrätt. I dag på besök i brudens hem. Stor samling av släkt och vänner. Jag undrade varför bruden grät och fick till svar att det var känsligt för henne och hennes familj för efter vigseln kom hon att tillhöra makens familj. På kvällen var det party, där Noah och Abdullah var med.

Maj. 6. Hälsade på i skolan där Abdullah är rektor. Åt Greenleeves i dag också. Så otroligt gott!! Som f.ö. all mat ,varje dag! Denna dag åter i brudens hem och på vigsel i kyrkan. På kvällen är jag ensam hemma medan de övriga är på Party för brud och brudgum.
Maj. 7. Kyligt i dag. Borde inte ha lämnat träningsoverallen hemma.
I skolans kyrka, hälsat på hos farmor. Rensat persilja, som skulle frysas in.
På barndop i Grekisk ortodoxa kyrkan. Hem och hackade persilja till potatissallad. (se recept står det. Undrar var jag skrev det) Middag hos Släktingar. På kvällen besök hos en familj. Såg film där Georg fanns med!!!
Märkligt nog så står det inget mer i dagboken förrän den 16 maj då vi åkte hem. Måste väl ha skrivit i någon annan bok. Ack ack ack! Jag och alla anteckningar!

Nu får det alltså bli natt så jag säger Sov Gott till er som hinner läsa före sovandet. Jag är nöjd med att se en skymt av sängen. Hoppas på en bra morgondag. I Närradion sjungs det fina låtar att somna till. "Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är!"




onsdag 7 september 2016

Tisdag 6, onsdag 7 september. 2016. Fina varma dagar.

Dagarna går ifrån mig. Jag är numera så trött och jobbar så sakta. Är dock tacksam för att jag kan gå upp ur sängen varje morgon. Jag har en ovana, som följt mig genom livet och det är att jag så lätt fastnar i små bagateller. Får se en rubrik och bara MÅSTE fortsätta att läsa.
När min mamma var och hälsade på ett par veckor  ibland så hann hon med så mycket. Ibland var jag kanske försvunnen en stund och då jag kom tillbaka tittade hon strängt på mig och frågade vad jag nu hade fastnat i.
Det kan också vara andra saker än tidningar och böcker, som fångar mitt intresse och då är det kört!

Gårdagen fick jag besök av Benjamin, som hämtade blåbären han plockade dagen innan. Han cyklade iväg med allt som skulle skänkas bort. Hans egna bär och blåbärssylten ska han hämta senare.
Vi ska i morgon ev. ta bussen till ett blåbärsställe nära stan, där jag plockade förr i tiden dit han sedan kan åka ensam och plocka. Han tycker det är så roligt och det finns många som behöver bär.

I dag fick jag besök av Kristin, på väg hem från jobbet.  Så roligt att få besök av barnbarn. Hon ringde från en butik och frågade om jag behövde något. Så omtänksamt. Mjölk och ägg behövde jag.
Jag hade kokat grönsakssoppa och gräddat pannkakor, som vi åt med blåbärssylt och vispad grädde..
Det är så roligt att få besök av barnbarnen. Jag har så fina minnen ihop med dem alla.
Efter besöket sov jag minst en timme. Så tidigt som jag vaknade i morse så behövde jag det.

Träningen, en vecka sen sist, är ett måste, så jag promenerade med rullatorn dit i det fina vädret.
Så härligt med varma vindar.
I Spanien har de ovanligt hög temperatur just nu, förutom att stora bränder härjar både där och i Portugal. Tacksam att vi "bara" har 25 grader i Örebro. Och inga stora bränder.

I går kväll var det bön för Örebro i Frälsningsarme'ns lokaler, gemensamt för alla stans kyrkor och de är ganska många. Hade tänkt mig dit men blir ofta trött och så blir det att jag avstår.
Jag hängde i stället tvätten, som legat klar i maskin flera timmar och jag hade glömt att hänga den..  Det var måhända det enda synliga som uträttades den dagen.

Nu är dagen slut igen och jag som skulle skriva om lite forntid! Men, neej, jag avstår detta i kväll. Jag ska sova sedan jag talat med Gud om böneämnen som jag har. Det är en stor förmån att få bedja för någon eller några och att ibland själv få känna hur man är föremål för förbön. Vi behöver be för personer vi känner, för vår stad och vårt land. Gud är med och ett liv tillsammans med honom  är ett spännande liv.

Nu önskar jag oss alla en God Natt! Tänk att jag får ha det så bra, tänker jag ofta. Tack gode Gud !
I kväll har jag kontakt via datorn med nya vänner i ett land långt , långt härifrån. Spännande!

måndag 5 september 2016

Måndag 5 september 2016. Vilken underbar dag i skogen men ack såtröttjag blev.


Hämtades tillsammans med Benjamin och målet, dit vi skulle, var Hjortkvarn. Där finns massor av blåbär och Benjamin var en hejare på att plocka. Jag har så svårt både med balans för benen och den försämrade synen så jag föreslog att Benjamin, Ulla och Lennart skulle plocka och jag rensa. 

Visade sig återigen vara ett lyckokast för oss alla fyra. Lennart och Ulla har redan tillräckligt med blåbär så de letade efter lingon. Alla tre kom till mej med sina fulla bärplockare och jag hann inte alltid med att hålla undan så då fick Ulla hjälpa till med att rensa. Vi hade två rensgaller med oss.

 Solen strilade ner genom tallarna denna underbara sensommardag. Äggmackorna och kaffet som fanns i Ullas utflyktskorg smakade underbart. Vi befann oss i skogen 4 timmar. Benjamin plockade mest. Han skulle ge största delen till två familjer, som hade önskat få blåbär.Han plockade 15 liter. 

Det roliga avslutades i Ullas och Lennarts hemtrevliga stora kök med Hjortbiffar,Ris, grönsaker, lingon och syltad gurka. O, så gott !

Benjamin skulle på KDSsammanträde klockan 18.00 Vi var i stan i god tid innan dess. Han hade så bra plastpåsar med så vi fyllde många sådana med blåbär. Jag kokade sylt och såg till så allt togs om hand. En hink med bär står på altan och väntar på att bli hämtade i morgon.
Benjamin cyklade iväg , nöjd och glad. Han var från början inställd på att gå till Karlslundsskogen, beredd på att kanske få ihop 4-5 liter. Tur att vi träffades i går så han fick en annorlunda bärplockningsdag i Hjortkvarn. Han var så nöjd, så nöjd! Hans frys är just nu trasig så han förvarar både bär och sylt här. Jag har gott om plats.

Nu ska jag kolla om jag kan få med ett foto på bloggen. Jag använder mig i så fall av min gamla iPhone. När jag lärt mig så ska jag få en bloggknapp på den nya också. Vis av erfarenheten förstår jag att det behövs ett barnbarn för att lyckas med den bravaden.

En härlig dag i skogen har gjort mig trött så jag går direkt till sängen. GODNATT alla vänner!

söndag 4 september 2016

Lördag3 och söndag 4 september 2016. "Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet!!!" Lite om två dagar, i all enkelhet!

Lördag 3 sept. Nejdå, jag kom inte iväg till stan och banken, som jag tänkt.
Elsemarie och Linn kom hem från Loka och ringde från Maxi. Något jag behövde? Lite mjölk och 2 citroner levererades lite senare av Linn, som bjöd på en liten pratstund.
Elsemarie ringde om Tacosfest. Lasse spelade på bröllop i en kyrka och senare på kvällen också på bröllopsfesten. Han och några till spelar i ett band som då och då anlitas vid festliga tillfällen.
Det blev en fin Tacosfest för Linn, Tobias, Elsemarie och mej. Så gott, så gott!

Dagen i dag var den dag då Linn och den lilla vovven skulle återvända till Växjö efter den lediga veckan. De åkte den här vägen, tittade in och sa adjö.
Jag tog en promenad till min syster, lagom för att se Gudstjänsten i TV 2, som i dag kom från Rom där det var massor av folk samlade denna dag, då den kända nunnan Moder Theresa helgonförklarades av påven.

Lite annorlunda Gudstjänst än den vi är vana vid men så fantastiskt att se dessa stora skaror av människor vända i vördnad mot Gud. Vi har lite olika uttryckssätt men vi tror på samma Gud och Hans son Jesus Kristus, som dog på ett kors för att försona oss med Gud men som uppstod och nu finns med oss dagligen i denna tid och i evighet.

Över hela vår jord finns det i dag kristna och alla har vi detta gemensamt. Vi tror på Jesu död och uppståndelse.Vi tror på syndernas förlåtelse och att vi är så älskade av Gud.
En av vår pappas favoritsånger,som han ofta sjöng minns jag just nu. Refrängen " Kristus på korset vunnit frälsning för var och en. Han uti sig förenat människa och Gud igen. Brusten är templets förlåt, vägen är öppen fri. Öppen till Nådastolen för dig och mig", kan jag aldrig glömma.
Samma budskap som vi kan läsa i Bibeln och som gäller i alla tider.

Har under dagen pratat i telefon med vår storebror Helge och vår lillasyster Stina. Så gott att ha varandra och att vi alla fyra har skapligt minne och tankeförmågan funkar även om vi har lite åldersbetingade skröpligheter.

Solen ska skina också i morgon säger de på TV. Då ska jag ut i skogen och plocka blåbär om allt går som planerat.Ser jag fram emot. GodNatt alla vänner. Sov Gott!

.



fredag 2 september 2016

Torsdag 1,Fredag 2 september 2016. Bagarn bor bortom bergen, bakar bara brända bullar!

I dag har jag återigen varit ineffektiv. Jag gillart inte. Att slöa mer än halva dagen, plötsligt upptäcka att det bara finns två bullar i frysen och först framåt kvällen sätta igång med att baka. Nej det låter inte bra. Jag sa till Gud när jag satt in sista plåten av tre, att jag kände mig trött och bad att han skulle ge mig ork nog att utföra det jag börjat med.
Orken fick jag men slarv gjorde att tredje plåten blev som de bullar som omnämns i rubriken ovan.
Tänka sig att en ramsa från barndomen lever kvar i minnet.  Äggklockan hade blivit felinställd när sista plåten skulle gräddas.Av allt att döma.
Nu är samtliga bullar ute ur ugnen och jag ska samla krafter för att, medan minnet står mig bi,
 blogga lite om tvenne dagar.

I går, alltså, var det torsdag. Tid var beställd hos hårfrisörskan. Jag ansåg att träning borde hinnas med innan jag skulle få håret permanentat, vilket lyckades. Jag bor mitt emellan hårfrisörskan och Karla Vårdcentral, där jag tränar.
Besök av Linn. Passar på att träffas när hon några dagar finns i Örebro.
På kvällen var det husgruppssamling. Jag hade bakat en "specialtårta" för att ge min vän Annelie som skulle fira sin födelsedag i går kväll och dit jag var bjuden. Hon SMSade återbud då hon inte mådde bra så jag tog tårtan med till husgruppskaffet.

I morgon är det traditionsenligt, första lördagen i september, " Marken" i Borensberg. Vi hade talat om att åka dit  men  anledningen till ett tänkt besök är att träffa vänner, mer än själva "Marken" och  träffa vänner kan vi göra en annan dag så det blir en lördag framöver i stället.

Elsemarie och Linn passade på att göra en vilsam utflykt till LOKA i dag. Så mysigt för dem. Bara mor och dotter. Båda behövde lite vila och avkoppling och ibland så räcker det med ett lite kortare avbrott för att man ska hämta andan och sedan kunna gå vidare.
Att vi är inne i september redan har jag svårt för att fatta. Har inte haft sommarkänslor, och så, plötsligt, är det höst.  Det är då jag ska göra allt som ej blivit gjort förut. Likadant tänk varje år.

Jag tackar Gud för varje dag som benen bär, jag inte har ont och mest tacksam är jag för att huvudet hänger med.
Visst satt hon ett par år i fängelse, vår mormor, Alva Nordberg, men jag tänker att hon måste haft bra gener att vidarebefordra för vi syskon, nu mellan 82 och 93 år, kan tänka klart och föra ett resonemang  med människor vi möter.  Jag hör lite dåligt men kan gå. IngaMaj har god hörsel men har svårt att gå. Men alla fyra har vi huvud, som funkar. Något att vara tacksam för.

Men vad ser jag? Klockan närmar sig 11 . Då ÄR DET BÄST FÖR MIG ATT SOVA! SÅ DÅ GÖR JAG DET! GODNATT KÄRA VÄNNER!