måndag 22 juli 2019

Måndag 22 juli 2019. Hostan tilltar men innan dess var det bara roligt.

På morgonen kom de två glädjespridarna, Kerstin och Ulla, som vanligt.
I går kväll kom jag hem från min två dagar långa semesterresa !
Jag åkte med i Tobias  ganska nyinköpta bil med hans tjej vid ratten ! Jag har ju inte själv någon bil numera så jag får vara tacksam att jag blir bjuden på skjuts.

Jag gillar att åka med unga människor som verkligen tagit till sig de lärdomar i bilkörande som de tillägnat sig. Ofta av sina mammor, som kompletterat körskolans undervisning.
Jag iakttog noga de snabbt fattade besluten den tuguettåriga tjejen gjorde , samtidigt som jag njöt av  att jag inte längre behöver utgöra någon risk i trafiken.

Alltnog! Resan gick perfekt, nonstop och min lila tvådagarspackning bars in i min lägenhet!
En kram till den duktiga chauffören och så ser v fram mot nästa resa!
Att Elsemarie och Lasse bor i en underbar trakt med ett rymligt hus gör att vänner gärna söker sig dit för ett par dagars rekreation.  På lördag,  så tar deras sista semestervecka vid och då ska jag åka dit och vara med om diverse utflykter den veckan. Hoppas att jag är frisk då! Jag  har fått en förfärlig hosta och min nattsömn blir störd i allt större omfattning.

Vid hemkomsten i går kom Kerstin och tog hand om mej! I dag har de städat, köpt god mat, som vi ätit på balkongen! Fikat med kringlor,som Elsemarie skickat hem till Sven som hon lovat honom men jag vet att han gärna bjöd oss att smaka!

I dag mår jag inte bra på grund av min envisa hosta  och tryck över bröstkorgen! I morgon hämtas jag av Kerstin, som följer med till Vårdcentralen där jag har en tid för besök!

I Onsala var  det mysigt med alla barnen samlade! Det är så gott att se den innerliga syskonkärlek som finns mellan Storasyster och hennes yngre bröder.! Hur ömt de kramar om varandra!
Den här gången var det Tobias 20årsdag som firades och familjen gratulerade!
Det är mitt yngsta barnbarn. Av fjorton! Av alla är jag älskad och ompysslad! Inte att undra över om jag är tacksam!

Nu blir det sängen för min del. Bed gärna till Gud att hostan tar slut! Och att jag får lättare att andas!
Så många gånger jag fått bönesvar! Sov Gott mina vänner!
Efter samtal med Tobias och ännu en skriftlig lektion angående  överföring av bild till bloggen inser jag min bestående oförmåga vad gäller denna exklusiva del i digitala världen och jag ger upp ännu en gång fast det var inte meningen!!!!  Han har långa dagar på jobbet men om han vill och orkar så tar jag hit honom i morgon för att låta honom sköta bilderna, minutiöst titta på och vips så har jag lärt mig! Sorry, jag ljuger ibland! Bara så ni vet. BSNV.

 

onsdag 17 juli 2019

Tisdag 16 juli 2019. "Var dag är en sällsam gåva. En skimrande möjlighet!"

I dag när jag skriver r det onsdag men jag lovade att skriva om gårdagen i dag.
Om gårdagen minns jag med glädje besök av Inga. Buss-Inga ni vet. Som hamnade bredvid varandra på bussen, upptäckte att vi hade samma barnsliga tro på Jesus när vi började samtala.
Sedan dess är vi goda vänner och träffas när Inga har tid och är i stan.

Som ni vet så bor jag , med för och nackdelar, mitt i centrum av staden.
Hämtade mat, casselergratin med stor burk färska grönsaker. Vad jag älskar de där grönsakerna!

Vi åt, vi pratade om våra familjer och bad för dem! Vi fikade och ser nu fram emot att jag ska komma åter från min semesterresa som påbörjas i veckan!

Det blev en nödvändigtvis kort blogg! Jag har börjat göra, som min lillasyster säger: "Att lyssna till kroppen."
Om den intressanta dagen i dag får jag skriva i morgon!!!Sov Gott mina vänner!

tisdag 16 juli 2019

Måndagen 15 juli 2019. Vilken fest i Betel i Odensbacken!

Fick inbjudan av min väninna Yvonne att komma till  Hampetorp där trubaduren Håkan Isaksson  med ett gäng gospelsångare skulle ha konsert.
Håkan är en god vän sedan flera år fast vi träffas sällan! Så klart jag ville. Vi tog plats i Tobias bil och så bar det iväg.  Dålig som jag är i Geografi så vet jag inte mycket om platserna mer än att jag en kort tid  för flera år sedan vikarierade som lärare på skolan i Odensbacken och att våra vänner Britta och Ingemar Engström med sina barn flyttade från Lesjöfors till Odensbacken något år innan vi också flyttade, för vår del till Örebro.
Så klart har jag under alla år i Örebro flera gånger varit på dessa platser!

Håkan har förmågan att få igång både kör och åhörare. Han är social och får alla att känna sig hemma i svängarna! Han blandar småprat , musik och sång men ingen kan undgå att märka   hur kärleken till Jesus och hans lust att föra ut budskapet om världens Frälsare finns där som en röd tråd. Det gör mig så glad.

Han blev glad över att se Elsemaries Tobias finnas där och sökte sig till vårt bord så vi hann med en pratstund vid kaffet. Han påminde mig också om att han och jag hade samarbetat med Närradioprogram som kallades Teofil för flera år sedan.

I dag har Elsemarie och Lasse kommit hem från Rotterdam där de vistats ett par dagar!

Att prata om sin hälsa på bloggen är ingen bra ide' så nu ska jag ta fram den stora svarta boken som jag tror att jag köpte redan på 90-talet för att skriva in ett och annat från mitt omtumlande liv för att kunna läsas som ett koncentrat! Tanken var god! Vad av den bliver låter jag vara osagt.

 Ute i världen är det bråkigt! Klimatförändringar med oförutsedda konsekvenser hörs om dagligen!

Den dag som svunnit har för min del varit av den lugnare sorten. Om den berättar jag i morgon.

Sov Gott mina vänner. 

söndag 14 juli 2019

Så blev det söndag som det skulle! Ingen kyrka, ingen promenad  fast jag hade tänkt ta en runda!
Nu är det kväll och jag hade bestämt att skriva lite om , och visa bilder från Island. Ulla har insett mitt dilemma angående foton och skickade i dag några foton med rubrik " lite  stöd för minnet!"

Det där med foto är inte min grej, tyvärr, Nu skriver jag (inte om Island ) något liknande en blogg   som  jag fått lära mig och när den är klar ska jag skicka foton och sedan trycka på "spara"

Jaha då är det alltså läge för att skicka foton och trycka på "spara"! Enligt vad jag fått undervisning om. Jo det är visst från Island. Det här är mitt examensprov! Han som lärde mig heter Tobias. Om det här går bra ska jag göra ytterligare ett försök. Dock icke i dag! Nu är det sängen som gäller!

lördag 13 juli 2019

Lördag 13 juli 2019. Lite fredag också.

I morgon är det en hel vecka sedan jag kom hem från Göteborg och Onsala!
Jag kom hem med en dröm om en fin vecka då jag skulle ha arbetslust, hinna med allt som låg och väntade. Kanske göra något besök. I alla fall bjuda hit någon! Visserligen är många av mina  "gamla" vänner döda. Satt i dag och tänkte på många namn  men några finns ännu kvar att kontakta och en del nya har tillkommit!

Hur blev veckan? Mest har jag sovit! Bortsett från min benägenhet att ej kunna hantera luftombytet så har det mellan sömnturerna  varit en del turbulenser som tagit ut sin rätt!
Vissa förkylningssymptom och händelser i min omgivning har, som jag tror, satt sina spår!

Det är semestertider. Folk har rest bort från stan och min utevistelse har inkränkt sig till den där promenaden längs med Drottninggatan till Nikolaikyrkan.
I torsdags var den,som vanligt, öppen

I går när jag kom dit var den stängd.  Jag satte mig på en bänk . Där satt en ung kille. för vilken jag berättade att jag brukar gå till kyrkan  och prata med Gud.  "Brukade han också be till Gud?"
"Nja , nej inte ofta. men om jag behöver hjälp med något!"  Jag sa till honom att det verkar som om han har en bit till att gå. Jo det var precis vad han också trodde !
För att livet tillsammans med Gud ska bli riktigt spännande så behöver vi ha en personlig relation med honom!
Vänner, som läser detta! Låt oss be för den där killen . Jag tror att han var på tillfälligt besök i staden. Jag lät honom förstå att jag var glad för att Guds ledning gjort att jag fick träffa honom!

I dag är det lördag!  Kerstin ringde. Barnen hör alltid av sig och jag har tidigare sagt att jag är så tacksam  för att de alltid, tillsammans med sina familjer , gör allt de kan för att på alla  sätt stötta mig de dagar jag har kvar att leva. Hur många vet bara Gud!

En del dagar känns bara som att jag har nog med att klara av livet för egen del fast jag gärna vill bli till glädje för mina medvandrare, Gör det ni ska medan ni orkar! Kraftlösheten smyger sig stilla på utan att det märks .

I dag blev det fest. Att bli bjuden till son och sonhustru på läcker sillunch med potatis från egen skörd är något fantastiskt. Tillsammans med Kristin bli hämtad från stan till "utkanten"  i Hovsta och få äta sill tillsammans med familjen var så mysigt!  Jordgubbar, grädde och glass till efterrätt! Bättre sommarlunch finns inte! Om ni frågar mej!
Satte mig, vid hemkomst, i en fåtölj och så blev det som det brukar. Jag somnade.

I dag har Lasse och Elsemarie anlänt till Rotterdam  för jazzkonsert, tror jag!
I morgon blir det, för min del, lunch tillsammans med barnbarn
Tack alla som ber för mig! Veckan kunde ha varit bättre  men jag är så tacksam för alla bönesvar jag får av Gud! Jag har änglar som Herren använder "för att hjälpa mig när jag känner mig lite dålig.

Ofta gråter jag lite när jag ser Guds fantastiska  omsorg om mig. I ALLT, som han sa för flera år sedan vid ett till fälle då jag var i" botten" av allt eget.  Han har stått fast vid sitt ord!Sviker aldrig!

Nu blir det sängen och jag ser fram emot en bra dag i morgon! Så tacksam för att ni ber för mej!
Gud välsigne er, kära vänner! Natti, Natti!

torsdag 11 juli 2019

Torsdag 11 juli 2019. Solig och sköpn sommardag! En liten kort blogg i kväll!

Begriper inte varför jag ej känner mig normal efter hemkomsten från Island och Onsala!

Visst brukar det ta ett par dagar men nu börjar jag bli otålig. Ibland  undrar jag om det är jag som ställer för höga krav på mig själv eller om det är min omgivning! Jag hörde i morse en bra Morgonandakt i Radion P1. Talaren sa att man fick lämna allt det där ogjorda till Gud och be om Hans hjälp att hantera det.  Något i den stilen, som jag minns det!

Jag fikade tidigt morgonkaffe i dag, åt frukost, gick åter till sängen och sov ett par timmar.
Då jag är i behov av att röra på mig så tog jag"konen vid hornen" och  gick till Nikolaikyrkan. Denna kyrka har mycket som passar mej.

Utanför står det på den där skylten som jag älskar att den finns där: ÖPPEN KYRKA !
Inga stängda dörrar! Bara att gå rakt in i den vackra kyrkan. Med eller utan rullator.

Jag har tidigare berättat att jag ganska ofta tar mig en tur till den kyrkan. Sitter en stund i stillheten.
Tar den lagom långa promenaden tillbaka.

Men vad nu då? Mer än 10 personer brukar ej finnas där i bänkarna när jag tar en förmiddagspromenad dit. I dag var det annorlunda! Kyrkan var fullsatt av människor.
På sista raden fanns en stol ledig och god plats bredvid för rullatorn.
Jag frågade damen som satt bredvid mig vad som pågick. Jo det var ungdomar som skulle sjunga och
spela, fick jag veta. Vilken konsert!  Jag fick lite hosta och gick innan det var slut.
 Vilken fullträff!

Jag gick hemåt med tonerna inom mig.  Att jag ej känt mig helt OK denna vecka gillar jag inte.
Bed gärna till Gud att jag blir bra och att synen förbättras! Ska gå till optiker någon dag.

Hade lite mer att skriva om egentligen men  känner att det ännu en gång är bara sängen som gäller!
Sov Gott, mina vänner!  Må vi alla få sova gott också den kommande natten ! Gud är god!

onsdag 10 juli 2019

Onsdag 10 juli 2019. En annorlunda dag! Så det kan bli!

Jaha, så blev klockan snäppet nära midnatt igen!
Fast jag började fundera på bloggandet redan vid tretiden denna dag!

Hur blev det så här? Som ni alla vet så är jag dålig på att tåla luftombyten!
Att, som i söndags, komma från Västkusten till Höghuset med Statistiska Centralbyrån mitt emot min bostad kan ta musten ur vem som helst. Visst kan jag ta mig till slottet i närheten och se på floden som flyter därförbi men det där med att känna havet i luften så fort man går utanför dörren det är en annan sak det. Som min lilla kille, som bott hos oss flera månader, sa när socialen flyttade honom till en släkting. "Att bo hos dej, det är en annan sak det!"

Nu har jag bott här i tre nätter och det vare mig fjärran att klaga! Jag bor så bra och har nära till det mesta!
Men att växa upp vid havet på Ostkusten och när man blir gammal ha dotter och måg att hälsa på vid Västkusten! Det är en annan sak det!

Eftersom jag inser att bloggar om  besök på Island  och i Malmö måste vänta ännu bara för att jag inte tog tillfället i dag så är det som det är.
Sovit till och från utan att bli störd. Då jag fick endast två ingående samtal tog jag mig för att ringa upp ett par vänner som sökt mig under tiden jag varit borta!Det blev långa, fina samtal!

Fick telefon från min kusin, som jag för inte så länge sedan fick kontakt med genom en person i ett radioprogram, som lotsade mig vidare! Om detta har jag tidigare berättat.
Då jag vet att det finns de som läser min blogg, som också vill vara med och be till Gud om hjälp för mina böneämnen så nämner jag att vid dagens samtal med min kusin  fick jag ytterligare tre vänner, som jag aldrig träffat men som jag förstår är i stort behov av ett möte med Jesus, som kan förändra människors liv! Låt oss tillsammans bära dessa vänner i bön till Gud!

Jag har gråtit några gånger i dag! Dels av glädje för att Gud är så god och visar sin kärlek och omsorg den ena gången efter den andra.
Så grät jag när jag lyssnade till radions program "Sommarpratare" med tonsättaren Sven-David Sandström, som intervjuades i maj i år och slutade sitt jordeliv tionde juni.
Sven-David var från Borensberg där vi under några år var bosatta!
Hans föräldrar Sven och Lisa blev våra vänner och när sonen kom hem på besök var det naturligt att vi skulle  träffa Sven- David. När han inte var med så pratade vi alltid om honom och föräldrarna gladdes över hans framgångar.  Med all rätt!
Minns med glädje när han vid jultiden kom med goda kakor som mamma Lisa bakat och önskade oss GOD JUL!  Så många minnen lockades fram i dagens radioprogram.


Det var en fin avslutning på dagens program om Sven-David när Einar Ekberg sjöng den fina sången: "Finns det kors alltför tunga att bära? Blir prövningen stundom så svår? Finns där ingen som ser dina tårar och ingen som nöden förstår?
Någonstans bland alla skuggorna står Jesus. För att hjälpa dig i nöden är han där. Ser du efter skall du finna att där står han för att lätta alla bördor som du bär!" 

Sven-David visste om sin dödliga sjukdom och man anar att han hade mer att ge men han  var klar med  sitt livsverk!
Nu är för länge sedan dags att sova sedan jag tackat Gud för en fin dag och för Sven-Davids "stund på jorden".