fredag 21 juli 2017

Fredag 21 juli 2017. Trevlig dag hos dotter och svärson.

Och det var morgon och blev afton också denna dag. Det är sent ign men jag måste skriva medan jag minns.
Färdtjänst hämtade mig. Chauffören hälsade glatt och frågade hur jag mådde. I en ton som om vi var bekanta med varandra. Jag tänkte att han har väl skjutsat mig några gånger tidigare och tycker väl att han känner igen mej.
Jag har en stor medfödd brist. Jag har inget utseendeminne. Något som ofta har ställt till problem för mig.
"Har du kört mig tidigare",frågade jag lite försiktigt. Han såg förvånad ut . Han nämnde sitt namn.
Nej men är det du??? Jag berättade att jag många gånger undrat varför inte han varit chaufför när jag åkt färdtjänst.

 Han skjutsade mig för några år sedan till Sjövik utanför Avesta  där våra vänner från Betlehem var på besök och jag skulle träffa dem där.
Det blev så att chauffören väntade på mig de timmar jag umgicks med mina vänner, så vi hann med att prata en hel del på både dit och hemresan.

Vi pratade om att han och hans familj, fru och tre pojkar varit hemma hos mig och fikat.
  Nu var det jag som frågade om familjen, om hans fru som på den tiden studerade för att bli socionom och om att jag ej kom till hennes examen för att festen inte hölls i Örebro.

Han påminde om att de fick plocka goda äpplen i min trädgård och berättade hur allt gått så bra för dem och barnen. Att de köpt en stor villa där de bor nu.Jag frågade mera om hans fru och var hon jobbar och fick veta att hon har tjänst som socialsekreterare i Örebro kommun,

 Den där resan  i dag blev ett minnesrikt och kärt återseende.

Hos Kerstin och Avad vankades det spenatsoppa med ägghalvor. Kerstin som opererades för ett par dagar sedan har ena armen i mitella, vill jag minnas att det heter, det där att vila armen i.
Så i dag fick mannen och jag hjälpa till lite med mat och kaffe.
Att sitta där på landet i stillheten och med allt grönt runt omkring är så rogivande.
För att inte tala om att titta in i deras nya växthus där de godaste tomater växer förutom gurka och annat gott.
De skjutsade mig till Holmgatan där jag skulle plocka hallon åt Elsemarie men det fanns bara så många som jag kunde äta upp ensam. Goda var de!

Familjen är denna helg samlade i Göteborg. En sådan träff varje år brukar det vara!
Jag åkte Färdtjänst hem. Denna gång med svensk chaufför.
Satte mig framför TV med jackan på och somnade.
Innan dess hann jag ringa mina två systrar. I dag svarade IngaMaj och jag fick veta lite om roligheter som hon ska få vara med på i helgen.
Vår lillasyster Stina håller igång som vanligt. Tycks orka det mesta.
Ulla ringde och berättade att hon och Monica återkommit från Falkenberg där de tjänstgjort några dagar åt barnfamiljer. I morgon jobbar Ulla i Bo Hembygdsförening.

Nu tar dagen slut och jag är så nöjd att få gå till nattens vila under den högstes beskydd! Har så mycket att tacka för! Ser fram emot morgondagen då jag hoppas komma vidare i att gå igenom hemmet efter flytten. Sov Gott mina vänner!

 















torsdag 20 juli 2017

Torsdag 20 juli 2017. Första pensionärsträffen på Gillet. F.ö. letar jag!

Jag blev hämtad till Pensionärsträffen av en granne som ville hjälpa mig första gången. Tacksam var jag. Flera bord och samtliga dukade för kaffe.
Gick framåt för att ta en plats då någon vid ett bord glatt ropade mitt namn.
Det var min vän sedan många år, Inger Torstensson. När vi första gången träffades så var det med anledning av att hon jobbade som Socialsekreterare i Örebro kommun och Georg och jag tog ibland emot barn och ungdomar som behövde stöd och bostad, ofta bara för en kort tid.
Naturligtvis kom vi i dag in på just den placering som skedde med Ingers medverkan.

" Jag glömmer aldrig detta! Det blev en verklig solskenshistoria, kan man säga," sa Inger i dag!
Jag har heller inte glömt och ska framöver ha återträff med den då unga personen, för vilken allt har gått så bra med utbildning och bra jobb!  Att ha en Socialsekreterare, som Inger, som är lätt att samarbeta med är ovärderligt! Det här hände i mitten av av 80-talet så det har gått några år!
Ljuspunkter i livet, att minnas!

Träffar, som i dag ordnas av bostadsrättsföreningen varje vecka. I dag var det föredrag om sångerskan "Lapplisa!". Medborgarskolan var medverkande!

I övrigt så letar jag fortfarande. Hittar ibland det jag letar efter!
Just nu är det dagböcker från  90-talet som jag skulle behöva ha för att skriva lite "Forntid". Har inte tittat i förrådet, där det ska finnas en del att gripa sig an, enligt vad jag hört.



onsdag 19 juli 2017

Onsdagen den 19 juli 2017. Hämtat från frysboxen och sagt farväl till det hus där jag tillbringat 23 år.

Ja dagen började med att jag bad en bön till Gud att han skulle ge mig tips om hur jag skulle kunna få hjälp med att tömma frysboxen på Trängkårsvägen. Den frysboxen köpte jag av en konservator för några år sedan. Den kommer att hålla ännu många år och får behållas av Fredrik och Anna.  Den står så bra i matkällaren.

Jag ringde min vän Anna Torgny. Kunde hon hjälpa mig. "Så gärna. Vad roligt att få hjälpa till!"
Att ha sådana vänner är guld värt.
Jag hämtades. Vi drog iväg. Tömde frysboxen, Kramade om varandra där vi stod i köket. Vi fällde en tår. Då kom jag på att det var väl ingen som mer skulle passa att på mitt sista besök i det hemmet finnas med än just Anna. Vi har så många gånger suttit vid bordet i det köket. Ibland bara vi två. Vid
andra tillfällen  tillsammans med Ingrid och Folke Sandin, båda nu hemma hos Gud, samt Gullan och Arne Österberg. Vi hade en bönegrupp som träffades varje vecka under ett antal år. . I någon tidigare blogg har jag berättat om detta och vilken betydelse det hade!

Nu kändes det bra att stå  där i köket och och påminna oss detta och även sända en bön till Gud om att han alltfort skulle vara med i detta hus och att Fredrik, mitt barnbarn, med sin fru Anna och deras söner Johannes och Lovin ska få uppleva att "I detta hus bor Gud". Ber att han ska hjälpa dem med allt  det, som nu ligger framför dem av intressant sysselsättning!

För mej är det ännu lite skört i känslovärlden men det går snart över.
Att efter 23 års nedslitning av ett hus se att både det ena och det andra behöver åtgärdas, vara ensam med allt, ha nedsatt syn och avtagande krafter då mår man bättre av att lämna över till unga människor som orkar och med glädje griper sig verket an!

Georg och jag "tog tag i " sådana hus vid minst tre tillfällen. För oss var det, av ekonomiska skäl, enda sättet att "komma över" ett eget hus vid de tillfällen då Georgs arbetsuppgifter krävde att vi måste flytta och därmed söka ny bostad. Grubbensgatan, Borensberg, Eklundavägen. Vad vi jobbade!
Särskilt Georg. Tidigt uppe, tapetserade, målade, var med och byggde ny källare!

Samtidigt var det ju roligt att fantisera och planera och att det, även med enkla medel, blev som vi ville ha det och så det passade våra behov vid varje tillfälle.
Nu börjar datorn krångla precis som i går kväll och jag ser bara en utväg och det är att skicka iväg i befintligt skick, Hade tänkt skriva om ett besök i dag men gör det i morgon Godnatt och Sov gott!  
 
 

tisdag 18 juli 2017

Tisdag 18 juli 2017. Kerstin opererad i Karlskoga.Frysskåpet anlänt. kort om dagen!

Käre tid, jag höll på att glömma bloggen. Men med mitt dåliga minne är det bäst att rafsa ner några rader då ju bloggen också är något av mina memoarer.  Denna, som jag tror; sista flytt före flytten hem till Gud bör ju också få sin historia.

Det skåp som inköptes i går finns nu på plats. Ommöbleringen i sovrummet utförd.något skåp i klädkammaren blev det inte. Jag tog de två delarna och satte på var sin sida om skrivbordet i sovrummet.. Jag är så nöjd med mina skåp med dörrar uppifrån och ner och ogenomskinligt glas i dörrarna. Precis vad jag önskat till mina papper!

Så kom frysskåpet.Härligt! Nu ska jag baka och plocka blåbär!
Naturligtvis klarade jag inte av något själv mer än att tänka, fundera och tänka ännu mera! Prova !

Sven ,medhavande verktygslåda, samt Kristin kom och bar omkring på det mindre av skåpen vartefter jag fick nya ide'er om var det passade bäst.
Rickard, förre ägaren till bostadsrätten kom och satte i en list i ugnen, visade mig hur diskmaskinen fungerar och lite mer jag behöver veta.

När jag tog in tidningen på morgonen kom mina grannar som köpte den trea som jag först tänkte köpa men valde tvåan i dörren bredvid när jag fick veta att den skulle ut till försäljning nästa dag.
Ett ungt par, som sa att behövde jag hjälp med något så finns de där för mej. Visst blir man både glad och tacksam att få höra detta!

Nu ska frysvarorna jag har kvar i frysboxen i villan flyttas till nya frysskåpet. That's all! Sedan drar jag vidare till nya upplevelser!

I dag har jag ofta tänkt på Kerstin som opererats. Hoppas att hon kommer att få leva ett liv utan smärta när  Nu krånglar datorn igen. För att komma ur detta dilemma så publicerar jag nu precis som det är

måndag 17 juli 2017

Måndag 17 juli 2017. Ibland blir det bara så bra så jag har svårt att ta in det. Vilken dag!.

Jag var på jakt efter ett skåp med dörrar till alla mina pärmar och pappersinnehav.
Elsemarie kollade på nätet. skickade SMS och föreslog bokskåp från Ikea att skruva ihop själv. Till hyllorna fanns speciella dörrar och allt såg bra ut. Jag fick prisuppgift på de olika detaljerna. Ingen summa som jag direkt kunde acceptera!

Inte ville jag lägga så mycket pengar på ett skåp i sovrummet, hur snyggt det än skulle vara när jag inte till vardagsrummet köpt en enda ny möbel.
Kerstin kollade för ett par dagar sedan på blocket och meddelade mig storlek på skåp som fanns till salu till ett mycket lågt pris. Hopskruvat och klart!!!

I dag tog hon sina söner med sig och köpte skåpet för 500 kronor.
Det visade sig vara just det skåp som Elsemarie föreslagit. Nu hopskruvat och klart med samma fina dörrar till ett pris som jag med glädje kunde acceptera. Jag hade pratat med Gud om att hitta ett skåp som passade mig. Gud hörde min bön och gav mig mer än jag kunnat tänka.

Nu har jag gått omkring med måttband och planerat för ommöblering i sovrummet.
Jag är så nöjd, så nöjd! En del av skåpet, som är i tre delar, får plats i klädkammaren bredvid den frys som levereras i morgon. De andra två delarna sitter ihop och kommer att göra sig bra bredvid skrivbordet. Jag tackar Gud för en fin lösning på mitt pärmproblem!

I dag har Petter varit här och ordnat med internet. Vi åt ris och kyckling på min härliga balkong!
 Om Internet vågar jag inte yttra ett endaste ord  för att inte trassla in mej i något som jag med största sannolikhet inte skulle kunna ta mig ur. Petter sa, när han satt vid min dator och svarade på min direkta fråga, att jag behövde inte veta vad han sysslade med. Tacksam tog jag emot svaret.

Han tog med sig något som Telia vill ha tillbaka och det skulle han skicka till dem. (Hörde jag något om Router?) Sedan han fixat med min dator så den funkar som den ska utan några extrasladdar!

Välsignade barnbarn! Bara i dag har tre av dem varit mig till så stor hjälp. Förutom Kerstin som verkligen hittade rätt möbel. Nu blir det att bit för bit ta sig igenom alla pärmar och om möjligt se till att antalet av dessa minimeras.

Från Elsemarie kom  meddelande om att hon tillsammans med de andra körsångarna anlänt till Riga. Önskar dem fina dagar där.
Klockan halv åtta i morgon bittida ska Kerstin vara i Karlskoga för operation under dagen. Hon tror att hon inte kommer att stanna där mer än någon dag. Ber att allt ska gå bra!

I dag var hennes handväska ute på språng. Då gällde bönens väg igen och allt ordnade sig  så småningom så hon kunde hämta den.

Se bara, nu kommer jag för andra kvällen i rad hinna komma i säng före klockan 22.00 som jag i går  fantiserade något om.
Tacksam för en lyckad dag går jag till sängen. Solen ska skina i morgon också. Hoppas att det blir lite varmare! Godnatt mina vänner! Sov Gott!

söndag 16 juli 2017

Söndag 16 juli 2017. Stillsam dag!

Så har jag bott i min nya bostad i en dryg vecka! Har i dag suttit och läst igenom flera papper från Bostadsrättsföreningen om vad jag får och inte får göra.

Att ha bott i egen villa i ca 50 år och nu åter hamnat i en tvåa ! Tja, det har sina för och nackdelar. Med tanke på min ålder fler fördelar än nackdelar. Tro dock inte att det här har varit en lätt match.
Det kommer nog att fällas en och annan saknadens tår, fast mer och mer sällan kan jag tänka mej.

I dag har jag mest hållit till på balkongen. Nej, inte suttit och njutit! Jag har placerat om stora krukväxter och små krukväxter så det ska vara en liten trädgård men också finnas plats för ett par stolar. Ska köpa till en klängros av samma sort som de jag lämnade på Trängkårsvägen.
De hade växt sig stora och blommade för fullt just när jag lämnade  huset Jag hade köpt och planterat dem själv och jag känner att jag bara MÅSTE ha samma sort på min balkong.
Utan balkongen hade det varit ännu  svårare att lämna villan! Så jag är tacksam för den och att jag kom att bo i det område där jag önskade att få bo.

Ingen kyrka av något slag i dag!
Elsemarie ringde från affären och sa att hon tänkte komma in en stund innan hon tog bussen till Arlanda.Behövde jag något från affären. Hon kom med det önskade och två härliga Wienerbröd, så gott! Lasse skjutsade henne hit innan han fortsatte till Skanör och den kurs han  är anmäld till.
Elsemarie gick den korta biten till buss som tog henne till Arlanda där hon fick lov att köpa snabbpass för att hon glömt att förnya tidigare. Bor på hotell på Arlanda i natt.
I morgon åker hon tillsammans med övriga i Örebro Kammarkör till Riga.

Ulla är i Falkenberg där hon, som sed är, några sommardagar varje år, tillsammans med Monica lagar mat åt barnfamiljer, som på detta sätt kan ha roligt tillsammans med varandra och sina barn utan en tanke på matlagning.
Ulla och Monica stod i flera år för köket på Östgötagården och dess läger "STRÅKFAMILJEN" så de vet "hur en slipsten ska dras".
Jag är inte lämnad åt mitt öde med inflyttningen. Kerstin ringde att hon på blocket hittat det skåp. som jag behöver i mitt sovrum och som vi ska titta på i morgon. Tömde bokhyllorna och gav bort dem innan jag hade skaffat ersättning.

Sven ringde att han kommer på tisdag då frysskåpet anländer. Ska sätta upp hyllor , jag vet ej var men det blir nog bra! Syskonen gick vid inflyttningen noga igenom vad som behövdes för att jag ska få det så bra som möjligt så jag är inte orolig.
Hoppas att jag kan återgälda allt slit de stått ut med under flytten. Måste hitta på något roligt till dem! Nu tar jag tid på mig för att få allt på plats. Jag är inte snabb i vändningarna utan tänker och bearbetar i mitt huvud innan jag kan fatta beslut. Till skillnad från både min avlidne make och en del av våra barn. Visst krockar det ibland men vi blir inte osams.
Finns sätt att klara knipan. Som i måndags. Föreslå att jag skulle ta ett par dagars semester i Hjortkvarn och som jag förstod att jag gjorde rätt i att acceptera. Dum vore jag annars.

Nu fick syskonen och deras familjer fria händer och det gick då mycket snabbare än om jag varit med. Dessutom har jag hört att de hade väldigt roligt. Det hade jag också där jag var.
De är värda stort tack, mina barn! Som synes så tänker de fullfölja flytten åt sin 90-åriga mamma! Toppen!
Jag har börjat fundera på att gå till vila lite tidigare om kvällarna. Tänkte börja med EN kväll och det blir denna dystra, kyliga afton. I morgon ska solen skina och det ska bli både 18 och 20 grader varmt.

 På tisdag ska Kerstin operera sin värkande axel och kommer sedan att vara sjukskriven en tid.
Då är det min tur att hälsa på hos henne, som sedan inte kan köra bil på ett tag.  Ber till Gud att allt ska bli bra så hon blir fri från värken och får rörligheten tillbaka i axel och arm.
Det känns bra att veta att Gud är med när vi ber och vill ha honom med i våra liv.

.Nu är det alltså dags att gå till sängen så klockan inte hinner bli 22.00 Innan dess anser jag det som tidigt sänggående. Eller hur?
Sov Gott mina vänner! Gud har hjälpt mig med så mycket i dag och jag är så tacksam.

lördag 15 juli 2017

Lördag 15 juli 2017. Lotta kom! SÅ roligt!

Att få besök av Lotta är något man inte vill missa. Lotta, skolpastor  i Motala, Borensberg på vår tid där. Hon bara fanns i vårt kök, som en av oss och hon betydde och betyder ännu, så mycket för Elsemarie och mej som då befann oss i skolans värld. Jag har tidigare skrivit om detta.

Lotta har en kusin i Storfors och kombinerar ibland besök där och hos oss i Örebro.
Tyvärr kunde inte Elsemarie och Lasse, på grund av tidsbrist, i dag träffa Lotta för i morgon åker Elsemarie med Örebro kammarkör till Riga och Lasse till Skåne (?) på en kurs.

I dag har Kronprinsessan Victoria fortsatt sitt 40-årsfirande med besök av många besökare på Solliden. Hon har vunnit Svenska Folkets hjärta och det där med ett sommarbesök på Solliden hörde till på den tiden då vi som familj var i Figeholm, hos mormor Alva på somrarna. Då åkte vi färjan från Mönsterås eller Oskarshamn. Att en prinsessa skulle bli född  mitt i sommaren var inte så dumt. Lite fest är roligt.

Att bo i Centrum av staden Örebro är heller inte så dumt. Ut genom porten, några steg in på nästa gata vad fanns där? Jo en Libanesisk restaurang. Dit in gick vi så gärna och den alltid generösa Lotta envisades med att få betala. ( Hon skojar om de där besöken i Borensberg då hon kom in och fick lite ätbart innan hon gick till skolgruppen, att hon gör avbetalningar, HaHaHa! det är betalt för länge sedan säger jag och låter henne få som hon vill)

Mycket och god mat åt vi där. " Nu ska vi gå till ett kondis och fika", sa Lotta. Vi var ganska mätta må jag säga men det där med generositet är en av Lottas troligen medfödda egenskaper så några steg på gatan och snart satt vi med fika och gott bakverk fortsättande vårt samtal.
Lotta och Hans har två barn och tre barnbarn. Jag har träffat barnbarnens föräldrar och kan bara älska dem och deras familjer. Vi ber för varandras familjer och "vi vet var vi har varandra", som jag brukar säga om Guds och min relation till varandra.

Jag gick hem sedan vi sagt farväl. Fick en smula arbetslust och tog itu med ett par hyllor. Jag tänker och tänker och pratar högt med mig själv så allt ska hamna på rätt ställe.
Jodå, visst är det lättare att flytta från lägenhet till villa än tvärtom men om en tid, kanske framåt jul, så har jag kanske bott in mig och förlikat mig med att det inte finns ett utdragbart skärbräde  och att det är så högt till översta hyllan i skåpen och att det inte finns en slasktratt i diskbänken.

Så är det ju detta med alla flyktingarna! Som varit tvungna att lämna sina hem fast de inte ville! Vad är då ett avsaknat utdragbart skärbräde att tala om???

Så är jag så enormt glad över den inglasade balkongen, som jag upplever som en trädgård i miniatyr. Ser fram emot den dag då vindruvan växt till sig och kommer att bära frukt.

Som en Jesu lärjunge kommer naturligt tanken på att vi som tror på honom är som grenar i ett vinträd som Jesus sa när han var på jorden. Han sköter om oss så att vi kan bära "en frukt som ska bestå för evigt".

Nu tackar jag Gud för en härlig sommardag tillsammans med vännen Lotta! Sov Gott mina vänner!
I mina tankar kommer just nu Psalm 32:8. "Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du ska vandra. Jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig." Jag älskar den versen! GodNatt!