söndag 31 januari 2016

Söndag 31 januari 2016. Så roligt det är med födelsedagar. I dagkyrkobesök!

Se så goa de är! Aline, Amelie och Alfred, mina barnbarnsbarn! 
Har märkt på senare tid att jag kan vakna och stilla undra vad det är för veckodag.
Dags för Ginko Biloba! Vet bara inte var jag får tag på det sedan Efi i Karlstad slutade sälja !

I alla fall så visste jag att idag var det söndag och jag kom med Färdtjänst till kyrkan. Så många fina vänner jag har där. Det har gått en tid då jag ej varit i kyrkan så ofta. Kyla mm har orsakat detta.
På sista bänken satt en "främling". En man från Rumänien. Jag satte mig där och fick veta att han talade engelska, ett språk som jag hjälpligt kan hantera men i dag hade jag dåligt beställt med hörapparat, tyvärr.
När mötet var slut var det dags för kyrkkaffe, som vi drack tillsammans. Jag fick veta att han sovit utomhus ett par nätter, sista natten på en toalett. Han skulle i dag åka till Göteborg för att därifrån med en buss, som kom från Oslo åka med den till sin familj med 4 barn i Rumänien.
Han fick en kram innan jag måste gå från kyrkan.

 I en bil utanför fanns Marias och Svens sonhustru med sina två barn. (Pappa Fredrik är i USA tillsammans med Martin Stenmark på turne´) Nu skulle Svens 66 år firas. Bernard och Lydia med sina tre barn var där och Sven och Maria hade, som alltid, så god mat. I dag småplock av alla de slag. Vilket tålamod att fixa detta!

Nu ska jag beta av lite från 90-talet. Bloggen kom ju till i stället för " Ruths memoarer", så det gäller att återge ett och annat, som kan väcka minnen hos barnen och deras familjer.
Att det också är andra som läser gör mej bara glad.

År 1994, Måndag 16 maj. Om vår lilla mamma levt skulle hon ha fyllt 95 år.
Jag bakade 6 tårtbottnar och gjorde en stor smörgåstårta! Ullas 40 år firades i flera dagar!
Linn och jag åkte med Lennart till Hjortkvarn.
17 maj. Bakat bullar. Garnerat 4 tårtor. På kvällen kom 15 personer från Mikaelskyrkans kör i Örebro där Ulla sjunger sedan lång tid tillbaka. Trevlig kväll!

Jag tog hand om barnen, som skulle i säng.Jag sa : "Så ska vi väl be aftonbön!"
Emil svarade:"Det är ingen ide,´så stygga som vi har varit och bråkat när mamma har gäster här.
( De hade fått tillsägelse av pappa och mej när de lekte med vattenpistoler. Något som Lennart och jag tydligen lagt mindre vikt vid än Emil, som alltid varit en djupt tänkande gosse!
När jag nu i min dagbok läser detta undrar jag lite vad han menade med invändningen, " ingen ide´".  Säkert fick vi ett litet samtal om detta fast jag ej skrivit mer om det.

18 maj. Ullas 40-åriga  födelsedag.En stor bukett rosor av Lennar och naturligtvis presenter och uppvaktning, som höll på till kvällen. Linn och jag hämtades då av Lasse.

19 maj. Intressant för mej att ha dagen antecknad. Körde emot en vägg i parkeringsgaraget på Ekershallen. Jätteledsen. (Första tecknet på min försämrade syn) Hämtade Linn på Dagis.
21 maj. Åkte till Glottra och hade en trevlig dag hos Kerstin med familj. De hade köpt en Volvo för 8.000 och sökte nu en extrabil.
På hemvägen tittade jag in på Almby kyrkogård och Georgs grav. Grät en stund där. I boken står det:" Georg, jag älskar dej och saknar dej!" Fyra år sedan han så hastigt dog!

Söndag 22 maj, Pingstdagen, följde jag med min vän Hjördis till "Rikets Sal", Jehovas Vittnen, där hon numera var medlem.  O, så tråkigt möte! Vilken lagiskhet! Jag tänkte på Bibelns Ord: " För att vi ska vara FRIA har Kristus frigjort oss." Min fina vän, Hjördis! Så fel det blev! Enligt mina erfarenheter!
Annandag Pingst, 23 maj.Dopförrättning i sjön Lången,i Hovsta.
Bernard, tillsammans med åttakamrater döptes medan vi sjöng:" Jag har beslutat att följa Jesus, Jag har beslutat att följa Jesus, Jag har beslutat att följa Jesus. Och aldrig mer tillbaka gå.
Hörde en präst vid ett barndop säga att dopet är ett avstamp. Så är det även när man döps som vuxen och själv har valt.

28 maj.Sex tusen människor är samlade på Sergels Torg i Stockholm för att bedja!!
Ann fyller 17 år. Hennes föräldrar är bjudna hit på födelsedagskaffe tillsammans med Anns kontaktperson och en kompis. På kvällen kom några kompisar på liten fest.
31 maj. Grävskopan kom till Lasse och Elsemarie. Nu ska huset dräneras. Elsemarie och Linn här medan en bro byggs så det går att komma in i huset.
Jag hämtar Margit Hiding vid Hamnplan. Hon stannar över natt här.
Linn är sista dagen för terminen på Dagis. Hon bjuder alla på glass!

Så avslutades bloggen med denna sista dag, maj månad 1994. Sov Gott kära bloggläsare!

Jag hade för ett par veckor sedan besök av Bernard och Lydia med deras tre små barn. Jag lovade då att återkomma med ett foto. Nu tänker jag skicka det med denna blogg.
Så roligt att den familjen nu bor nära Sven och Maria. Barnen älskar sin farfar och farmor och jag ser och minns! Nu är mina barnbarn vuxna och visst älskar jag dem men saknar den där tiden då de var små och vi lekte tillsammans, läste böcker och sjöng. Är så tacksam för att jag, en del av deras uppväxt, bodde i deras närhet.

lördag 30 januari 2016

Lördagskortisblogg. 30 januari 2016.

Så åkte tomtarna ut och barnbarnen är på plats igen. Det är allt för i dag Har haft annat för mig i kväll och hinner ej skriva mera. En stor dag är det i dag. För 66 år sedan föddes Sven på Södersjukhuset i Stockholm. Vilken lycka! I morgon ska vi fira honom!!💐🌸🌷🍀🌹

fredag 29 januari 2016

Torsdag 28 och fredag 29 januari 2016. Datorhjälp via barnbarnet iGöteborg. Nu funkar det!

 Barnbarn av alla slag har jag fått. En av dem fortsätter sina studier i datainlärning på Chalmers i Göteborg. I går kväll satt jag här och stirrade på en ruta som ej gick att få bort Och hur många gånger jag än försökt få bort min gamla e-mailadress  så  har den hängt kvar i mer än ett år.

I kväll ringde Filip, som fått sms om mitt dilemma. Med datorn och den envisa rutan framför mig och min iPhone i handen och några frågor. "Vad står det nu?"   "Gör så" Jag följde varje instruktion. Plötsligt var allt OK. Min tacksamhet visste inga gränser.. Filip sa bara att "det var så lite".

Den här helgen har han besök av sin mamma Elsemarie, som med kollegor i går åkte till Göteborg.
I kväll var han ensam då mamma skulle träffa sin bästis från tiden i Borensberg, Helena. En outplånlig vänskap, då avstånd ej betyder så mycket.

Nu ska jag berätta att det i kväll inte är kallt (som är min fasa) men jag fasar också för storm.
I kväll stormar det rejält och jag gillart INTE! Hänger i sedan barndomens höstkvällar med Östersjöns vågor dånande, när jag i mörkret gick hem från juniormöten i Missionshuset Höganäs.
Sedan var det bara att somna vid ljudet av denna hemska blåst.

Det som i kväll, i någon mån, tröstar mig är att jag, helt ovetandes, i eftermiddag fick arbetslust,vilket inte är så vanligt numera. Lusten visade sig i att jag tog itu med att städa altan. Ordentligt dessutom. Korgar med frusna, ruttna äpplen, mattor, (många), hinkar,blomkrukor.Allt bars in för att rengöras, placeras i källare och på vind, sedan komposttunnan fått sitt.
Nu sitter jag här och myser av glädje, medan vinden dånar utanför fönstret. Tänk att jag tog itu med det! Passade på medan mildvädret varar. Kylan är redan annonserad och kommer nästa vecka!

I går tog jag mig till stan för att få några ärenden uträttade. Ringde min väninna, Elsa.
Köpte två semlor (första för året för min del), tog bussen dit. På gator, där jag sällan färdas, fick jag se nybyggen av sjukhus, villor och hyreshus.
Elsa har måst avliva sin katt och min dagishund Isak har gått samma öde till mötes så vi hade något mer än Jesus gemensamt. Innan jag hämtades av Färdtjänst tackade vi Gud tillsammans. Vi är två nöjda pensionärer och är tacksamma så länge "huvet funkar".

Min vän Stefan har åkt till Stockholm i dag. Någon kurs med tillhåll i närheten av den gata där Georg och jag bodde, som nygifta för 67 år sedan. Tvårummare för 75 kr i månaden. Omodernt. Dög till bytesobjekt något år senare, då vi fick en modern trea.

Då jag i kväll är tidig med min blogg så kastar jag mig över dagboken från 90-talet.
Senast jag skrev om 90-talet så var Linn 2 år och vi var i Småland för att bese Stinas barnbarn, den vackra, nyfödda Alexander.
Den 1 maj var det dags för hemresa. Kunde ej motstå att ta en sväng förbi Lugnet, där jag bodde mina första fyra år, samt den stora gården Hasselås varifrån jag och min bror Helge har så många härliga minnen tillsammans med familjen Östling. Hemma i Örebro kom Magnus och sov över.
Nästa dag, måndag 2 maj, åkte Magnus till Karlstad där han skulle mönstra.
Måndagsbönegruppen kom på förmiddagen.

3 maj skjutsades Kristin hit och vi två tog buss till Birgittaskolan där Kristin skulle vara med döva och hörselskadade barn i 5an. Lennart bjöds på,stekt östersjögädda till lunch.
På kvällen hade Ann några kompisar här. Jag pratade med Kristin i telefon om hur dagen blev. "Kristin är så gudfruktig", har jag skrivit.
9 maj. Besök av Elsemarie, Uno Andreassons efterlämnade maka.
På eftermiddagen hjälpte jag Karin Sollerman, också änka, med städning.
11 maj. köpte jag
 hem Chinamat till kvällen.  Mikael, Anna-Lena, Fredrik, Mattias, Magnus och några till var här.

Torsdag12 maj.Kr. Hf.dag. Bernard och Kristin här. Sven och Maria på ÖMs årsmöte i Rimforsa,
Jag bakar bullar och 4 sorters kakor. Ullas 40-årsdag nalkas.
Bernard och jag åkte till Hjortkvarn den 13 maj. Plockade liljekonvaljer på kvällen.
Lördag 14 maj firade vi Ulla som några dagar senare skulle fylla 40 år

Släkten samlades i Skrankebol. Ulla gratulerades och vi bjöds alla på tjälknöl och potatisgratäng.Kaffe, kakor och tårta. Roligt med födelsedagskalas,! Tillfälle att mötas!!

Så var halva maj avslutad. Jag har bara kvar att önska mina bloggläsare God Natt.
Inom mig tonar den lilla kören:"Herren är min starkhet och min lovsång,Herren är min starkhet och min lovsång. Han blev mej till frälsning, Han blev mej till frälsning. Herren är min starkhet och min lovsång."  Amen!


onsdag 27 januari 2016

Onsdag 27 januari.2016. Tvillingar, så fina fick jag titta på i dag.I övrigt har dagen gått åt till att leta.

Ju äldre jag blir desto fortare försvinner dagarna.
Det blir liksom ingen ordning när inte Isak kommer varje morgon.
I dag kom Ulla, som uppgjort var. Alla fyra barnen hjälper mig på det sätt som lämpar sig.
Sven ringer på tisdagarna och frågar om jag behöver något från Maxi när han åker dit för att handla.
Den dagen är pensionärernas dag då de får rabatt och handlar då det är lite lugnare än i slutet av veckan. Bra för alla parter!

Ulla har dragit ner på arbetstiden och jag får ibland besök. Hon har med färska  ägg, inhandlade på vägen hit. I dag hade jag disk i diskhon. Den tog hon hand om. Hon småstädade lite innan vi åkte till tvillingarna, som jag ej sett tidigare.

Där låg de små liven, så fina och sov i Babykorgen som Georg och jag inhandlade medan vi hade affären kvar i Lesjöfors. Den stod i ett lagerrum ett par år utan att bli såld
Men vad hände? Plötsligt 13 år efter Ulla som dittills var yngst, föddes Elsemarie.
Babykorgen hade vi då tagit med till Örebro, i samma veva som vi sålde affären.
Nu har en del av barnbarnen, de flesta tror jag, haft denna korg som sin första bädd.
Roligt att se Edvin och Wilma sova så gott i den. Elsemarie fyller 50 år nästa år så korgen har några år på nacken! Om jag lever ännu några år så får jag se någon mer ättling ligga i den.

Om jag inte behövt använda så mycket tid till att leta så skulle jag skrivit om 90-talet men nu prioriterar jag åter sängen, som jag gör emellanåt,

Elsemarie skickade nyss ett kort SMS på väg hem från kammarkören. Elahe, vår vän från Komvux, skickade nyss på FB ett ord från Koranen 39:7:" Gud vet vad som rör sig i människans innersta"
Det får bli avslutningsordet för i kväll. Tack Elahe! Så bra!
GodNatt , vänner!

tisdag 26 januari 2016

Tisdag 26 januari 2016. Ett handskrivet brev har jag åstadkommit i dag.

Börjar på en blogg innan jag går på visit.
Dagen har varit grå, som de flesta dagar, denna vinter. Jag har fortsatt med att säga adjö till julen. Det går inte fort. I dag var det tomtarna,  julkrubban och kyrkan som hamnade i kartonger. I morgon kommer foton av mina 14 barnbarn åter upp i hyllorna, som tomtarna lånat en tid.

Hämtades i bil till en stunds samvaro hos Elsemarie, Lasse och Tobias. Visst är det tomt när inte Isak kommer och viftar på svansen. Man vänjer sig med tiden, tänker jag.
Elsemarie och Lasse har så mysigt och det är vilsamt att sitta en stund framför brasan och sedan få skjuts hem.

Nu sitter jag vid köksbordet, som vanligt. Ute är nu mildväder och snön smälter bort. Ska ta in bilen i garaget så jag kan få ny generator insatt. Sakkunniga tror att det var därför den stannade mitt under körning. Spekulant finns men jag kan ju ej sälja en bil som inte är åkduglig. Här gäller det att ha tålamod tills någon som kan bilar anländer.

I TV pratas om att man inte kan vara säker på att det är svenskt kött man äter fast det står "Sverige" på paketet. Fusk finns överallt.

I morgon ska jag beskåda det senaste tillskottet i vår stora familj, tvillingarna Edvin och Wilma.
I dag har jag gråtit lite efter Isak och lite för att jag inte kom iväg till Linn i Malmö i lördags. Just då kände hon sig ensam och ledsen i Malmö och hon hade behövt mig. Mannen ar i Stockholm med sitt basketlag.
Nästa bortamatch tar jag tåget till Malmö. Vi skulle ha gått till någon kyrka i söndags hade vi tänkt.
Men, som sagt, det blir fler dagar !

Nu säger jag Godnatt. I morgon ska jag ta fram lite material från år 1994, som  jag fann i går.

måndag 25 januari 2016

Måndag 25 januari 2016. Kortisblogg i kväll. Källarvalvsfoto.

Sven, 2 år är med till sjukhuset där hans goa, snälla morfar vårdas. Ett knappt år senare var han död.

Sakta skrider dagen framåt. Konstigt att det blir kväll så fort. Denna kväll ska Ruth gå tidigt till sängs. Måste ändå skriva några rader. Det har blivit en vana, som jag trivs med.
I dag, förresten, fick jag SMS:" Så bra det är med din blogg. Nu har jag ringt och gratulerat"
Jag skrev i går om en vän som har födelsedag i dag och den som SMSade till mej blev påmind.
Jaa, alltid till någon nytta, min blogg!

Bara EN matgäst i dag. Skjuts till Träningen. Handlade på hemvägen. Fastnade vid hemkomsten i ett långt inlägg på FB. Tog alltför lång tid men jag lärde mig en del.
Telefon från en bloggläsare och vän, som bor nära Malmö och som skulle få besök i dag. Det blev ingen färd till Malmö, tyvärr.
Egentligen ett fall av missförstånd. Nu ser vi fram emot ett nytt tillfälle, inom kort.

Hur har det gått med att säga farväl till julen? Joodå, i morgon blir det slutfört!

I torsdags då jag var på husgrupp talade vi om att en människa består av Ande, Själ och Kropp.
I dag kom jag att se ett foto på vår lille Sven, två år och vår pappa Edvin, Svens morfar. Han dog månaden innan han fyllde 58  år, Han insjuknade i cancer tre år tidigare.
Deprimerad fick han tillbringa, 2½ år innan slutet på S:T Gertruds Mentalsjukhus i Västervik.
Sista sommaren han levde var Sven och jag hemma på sommaren och besökte pappa på sjukhuset. Då togs detta foto, som jag ska få med på kvällens blogg.

På Husgruppen  berättade jag om att mamma, efter pappas död, fick ett brev från en man, som jobbat på sjukhuset och blivit god vän med vår pappa, som var sjuk i själen och ej alltid hade kontroll över sitt tal.
Brevskrivaren berättade om hur han på kvällarna ibland gick in till pappa och hur de bad och tackade Gud och sjöng läsarsånger tillsammans.Pappa och mamma tog emot Jesus i sina liv redan som nygifta och hade fortsatt detta kristna liv genom åren. Pappa älskade att sjunga låtar ur sångboken Andliga Sånger. Han var söndagsskollärare och han älskade Jesus.
När han blev inskriven på sjukhuset hade han Bibeln och en "Jesustavla" med sig. Dessa fick han ej ha kvar. Men Gud är god och, som pappa ofta sjöng:" Mästaren från Nasaret alltid, alltid någon utväg vet." Han visste att den där pingstvännen som jobbade på pappas avdelning skulle få bli ett Guds redskap! Sådan är Gud!
Nu hade alltså denne troende vårdare och pappa små möten på kvällarna. De sjöng och talade om sin tro och tackade Gud tillsammans, Vårdaren berättade hur glad pappa då var.

Anden var levande! Den kunde inte sjukdom eller drogmediciner komma åt. Det fungerade, livet med Jesus!
I frid flyttade han hem till Gud, trots sjukdom i både kropp och själ.
Vad  brevet betydde för mamma och oss syskon är ej svårt att förstå.

  Med denna solskensberättelse avslutar jag bloggen för i kväll. Sov Gott alla bloggläsare! Eller, ha en bra dag , ni som läser i morgon.


söndag 24 januari 2016

Söndag 24 januari 2016. Jag musikalisk? Nej! Julen ut? Nej! Inte i dag heller.

Nu ska den packas ner, den lilla fina tomten som Emil gjorde i skolan och gav till mej i julklapp.
Dagen har varit "lessam" Grått och dystert ute även om vi har mycket snö, som lyser upp .
Ingen kyrka men  gudstjänstrepris på Närradion!

Det roliga som hänt i dag står två barnbarn för. Först kom Kristin för lunch innan hon tillsammans med Maria åkte till kattutställning på Conventum,

På eftermiddagen såg jag reprisen från konserten jag missade i går. Bra med repriser. Trots att jag i familjen är omgiven av duktiga musiker så är jag densamme. Dagens konsert från Royal Albert Hall kunde jag dock njuta av. SÅ fantastiskt! När det gäller musik så har jag ej tillfört något. Georg står ensam för den delen. Kommen från en musikalisk familj.

Bortsett från konserten så var det alltså barnbarnen som "gjorde min dag", som det heter.
Sedan Kristin försvunnit till katterna ringde Filip från Göteborg. Han jobbar för sitt uppehälle och pluggar samtidigt. Han är en klok ung man som, efter mitt tips, tillsammans med sin Thea, på datorn skulle se och lyssna till konserten från London.

Det blev alltså tre goda ting som gjorde denna dystra dag lite gladare.
I Lesjöfors bor fortfarande min goda vän Barbro Nygren, som i morgon fyller 90 år. Georg och hon har samma födelseår.
När vi år 1954 kom till det lilla Brukssamhället var familjen Nygren bland de första vi fick kontakt med. Dottern Marianne var 14 år då hon tog hand om våra tre barn och skötte hemmet medan Georg och jag var sysselsatta i affären. Jag säger det igen! Vilken tjej! Så mycket hon betydde för vår familj! Barbro sydde kläder till mej och flickorna, samt till dockorna . Hennes man, den alltid vänlige och glada Sven, fixade  vår bil när den var trasig! Vilken familj! Nu ville jag gratulera och vi pratade i en hel timme.
Egentligen har jag ju haft en ganska bra dag i dag. När jag tänker efter!

Just nu plingar det till i Nyhetsappen i min iPhon. SVT Nyheter:" Hot stänger Örebro Universitet hela måndagen" Aj då ! Ondskan fortsätter!. Så gott att vi har en Gud som står för det goda och till honom får vi komma med vår oro. För den som läst Bibeln är det ingen överraskning att ondskan tilltar.
Vi vet att vi närmar oss den dag, som Gud förutsagt, en dag då Gud ska ha sista ordet. En dag då Jesus ska komma tillbaka till jorden. När detta sker vet vi inte . Bara att det kommer att ske.
I Första Tessalonikerbrevet, kapitel fyra skriver Paulus till församlingen. " Ty när Herren själv stiger ner från himlen xxx då skall de som är döda i Kristus uppstå först och därefter skall vi, som är kvar i livet föras bort bland molnen tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och sedan ska vi alltid vara hos honom, Ge nu varandra tröst genom dessa ord."

Om Paulus hat mot de kristna och hans dramatiska omvändelse står att läsa i Apostlagärningarna kapitel 8 och 9.  Apostlagärningarna finns i Nya Testamentet. Den berättelsen är så fascinerande!

I TV berättas om kommunernas bekymmer för att ta hand om alla flyktingar och speciellt de ensamkommande barnen och ungdomarna. Bostäder, sjukvård, undervisning, skollokaler, lärare,
personal till Migrationsverket. Väntetiden för asylsökande blir allt längre. Många kyrkor öppnar för boende och  ideellt ställer många upp med "läsestugor" där invandrare kan få hjälp med att lära sej språket men det räcker inte till.
Ibland önskar jag att jag var 20 år yngre. Som nybliven pensionär skulle jag kunnat hjälpa till.
Jag var på den tiden klassmormor i Grundskolan och hjälpte mest svenska men även invandrarbarn, på den tiden från Bosnien. I alla fall i den skola där jag "ställde upp" i tre år. Fyran, femman, sexan.
Läraren i Högstadiet ville inte ha någon klassmormor så då ägnade jag mig åt annan välgörenhet.
Människor som behöver en hjälpande hand eller ett lyssnande öra finns alltid.

I kväll hade jag ej lovat någon "kortisblogg" och så blev det som det blev. Jag hoppas att mina läsare har omdöme nog att avgöra hur långt de vill hänga med.

Nu ska dagen avslutas med bön till Gud om beskydd för vår stad och dess universitet. Säkert är det många som ber. Vad var det pastorn sa på vår "Grötfest?" Jo "Bön gör skillnad".
Sov Gott alla vänner! I morgon ska julgranen ut! Har jag planerat.




lördag 23 januari 2016

Lördag 23 januari 2016 Kortisblogg i kväll. Dagen bara tog slut!

En vän till Georg och mej sedan 40 år.Erik Ydreborg dog  för ett par dagar sedan. Ålder 106 år Se så fin han är!
Ofta så tänker jag i dagens början på allt jag ska göra och bestämmer ibland kvällen innan vad jag ska börja med. I dag var det "vattna krukväxter"
Kaffe med bulle är obligatoriskt det första med eller utan beslutsfattande!!
 Vattenkannan fylldes och jag började en runda. Men titta där hänger ju en kula i fönstret. Ner med den! Så blev det som så ofta en del olika saker påbörjade innan vattningen var klar. Jag skrev om den där sjukan för en tid sedan men nu har jag glömt vad den heter. Medicinen mot glömska heter Ginco Biloba. Har ej lyckats få tag på rätt sort ännu!

Min vän Stefan ringde. Han hade jobbat i Luleå i veckan och ville komma och bjuda på delikatesser, som torkat renkött, därifrån. Han skar Pitepalt i bitar, Blodpalt likaså. Stekte allt i smör Lingon, smör och som måltidsdryck mjölk kom på bordet. Jag inbjöds att äta av sådan mat som Stefan åt i sin barndom.
I min barndom åt jag Kroppkakor och Blodpalt. Också!! Jag berättade sanningsenligt sedan jag ätit en liten bit av varje att jag nog föredrar kroppkakor och blodpudding, det senare en god ersättning för blodpalt. Nog minns jag när grisen var slaktad och mamma kokade blodpalt hur gott det var men nu tager man det affären haver! Jag hade nyss ätit sen frukost så det var ej svårt att avstå delikatesserna!

Läste i tidningen att en kär vän, sedan åren då Georg var Provinssekreterare i Östgötamissionen, hade flyttat hem till Gud. Denne pastor, Erik Ydreborg, var fyllda 106 år. Han hade gott minne in i det sista. Han var Örebros äldsta invånare. Vårt arbete i Östergötland utgjordes av kontakter med församlingar och pastorer samt på sommaren lägerverksamhet på Östgötagården. Varje höst samlades alla pastorsfamiljer till en utflyktsdag innehållande någon sevärdhet, god mat och kaffe på restaurang.
Det berikade gemenskapen ytterligare.
Att komma till Erik och Eva var alltid trevligt. Erik berättade från sin ungdomstid då han var dräng och med ett klappträ fick hjälpa till med att arbeta degen i stora trätråg när det skulle bakas jullimpor.
Jag vet att Eva och han gjorde sådana limpor till varje jul. Vill minnas att det talades om att barnen, om nu vuxna, var angelägna att få just dessa jullimpor.
Erik hade 14 syskon och av dessa är en bror, Ragnar 96 kvar i livet.
Vi kom att under senare år tillhöra samma församling, Filadelfia här i Örebro.

I dag är det  23 januari och en minnesdag för mej. Georg var 17 år, jag 16 då vi blev förälskade. Det är alltså 72 år sedan. Jag älskar honom fortfarande!

Vad skulle jag då göra mer än vattna krukväxterna? Jo ta bort julsakerna, Kan meddela att adventsstakarna är borttagna. That´s all!
Måste erkänna att det är svårt att "kasta ut julen". Jag drar på det i det längsta.
Alltså  blev det, som synes, ingen kortisblogg i kväll.
Nu tackar jag Gud för all omsorg jag fått uppleva i dag. Jag tackar Gud om och om igen för att han är trofast och att hans kärlek räcker till för oss alla, En liten bön och han finns där. Men han tränger sig inte på utan respekterar vår fria vilja. Dum jag vore om jag ej accepterade hans varma kärlek och hans vilja att leda mig framåt i livets labyrinter.
GodNatt, vänner! Sov Gott!







fredag 22 januari 2016

Fredag 22 januari 2016. Läkarbesök och vad mer?

Måste bara ta fram lite av sommaren som var.
Jamen, vad nu? Detta var ju dekorationen på bröllopstårtan.Hur kom den hit?

Dagen började med en promenad till Vårdcentralen. Kallad dit för "årlig kontroll." Jag har i många år haft förmånen att höra till en välfungerande vårdcentral. Att där ha samma läkare år efter år känns tryggt och bra. Hon lämnar inget åt slumpen. Blodtrycket är lite väl högt varje gång vi kollar det och hon respekterar att jag ej vill få ytterligare medicin för att få ner det.

Väl hemma igen började jag planera för resan till Malmö i morgon.
Innan Ulla beställt tågbiljett åt mig så ringde jag till Linn. Hon går sista terminen på universitetet och skriver på sin uppsats. Den här helgen är hennes Sebastian i Stockholm med sina Basketbollspelare så hon kanske kunde använda tiden för sina studier.
  Jag fick en ingivelse att ringa och prata med henne om vad som kunde tänkas vara bäst att göra. Vi kom till slut överens om att Linn använder sin ensamma tid till sina studier och att jag kommer en helg då uppsatsen är klar och inlämnad. Det finns ett datum om några veckor för detta. Då kan vi fira med var sin semla på något kondis i Malmö. (vet ej varför jag föredrar att äta semla på kondis) Hahaha! Surströmming och semla ska man äta tillsammans med någon vän har jag fått för mig!!

Kom att tänka på att jag lovat att en tid framöver förse familjen, som utökades med tvillingar vid nyårshelgen, med bullar och, som många vet, så tillhör det mina favosysselsättningar att baka, så  snart var en deg på jäsning.

Kristin har i dag åter besökt sjukhuset för sina öronproblem och skulle sedan komma till mej. Vi hade ju båda läkarbesök och skulle sedan höras men jag tror att hon åkte till sin skola för vi fick ej kontakt med varandra. Det blir fler tillfällen!!

Hörde nyss i TV att i dag 42 personer drunknat i Medelhavet. Av dessa var hälften barn. Det ser inte ut att bli något slut på eländet. Flest människor flyr till Turkiet och vidare till Grekland. Sedan det har blivit svårare att få söka asyl i Europeiska länder så blir alldeles för många kvar i Grekland, som redan tidigare har hög arbetslöshet och dålig ekonomi.
I går åkte jag Färdtjänst till Träningen med en chaufför från Kurdistan. Han talade ej så god svenska trots att han varit här i ett antal år. Han sa att han mycket lång tid var arbetslös och därför ej lärde sig svenska så fort som han önskat.
Denna vecka har varit kall och dyster. Nu ska det bli mildare i helgen. Plusgrader längst i söder.
Det ser jag fram emot! Nu blir det inget 90-tal i kväll men skickar en sommarbild som piggar upp i det grå.och mulna vädret. Sov Gott vänner! I morgon ska julen ut. Gör det i stället för tågresan.

onsdag 20 januari 2016

Lite om Tisdag 19 och onsdag 20 januari 2016.Om dessa dagar skulle mor sagt:" Hu så lessamma dagar!" Lite om år 1994.

"Gårdagen är förbi. Morgondagen har du icke sett och i dag hjälper Herren." Så stod det på en gammal tavla i barndomens Hasselås. Den stora gården där min bror och jag tillbringade mycket av vår fritid när vi bodde i "Lugnet", som vi, för att pappa skulle få närmare till jobbet, flyttade ifrån år 1931. Hos tant och farbror Östling upplevde vi härliga sommardagar även sedan vi flyttat till Figeholm. Åkte med när hästskjutsen var i Figeholm med mjölsäckar till kvarnen.

Att vakna och det är 20 grader Minus gör mig handlingsförlamad. Elsemarie åkte till London med kollegor. De ska vara på föreläsningar och förkovra sig! Undrar om det är varmare där!

Vid 13-tiden åt jag frukost.Innan dess kaffe vid 8-9 tiden förstås!
 Sent på eftermiddagen vågade jag öppna ytterdörren. I går var det tjockt med snö på trappan och tidningen i brevlådan hämtades inte. Tänkte att det i dag skulle vara ännu mera snö på trappan men se bara! Någon hade varit där! Sopat trappan och skottat. Undrar om det var grannen till höger eller till vänster eller någon annan. Jag läste tidningarna medan jag drack kaffe. Fick telefonsamtal från min vän i Skåne. Vi ska kanske ses nästa vecka då jag planerar att åka till Malmö och Linn kanske kan skjutsa mig till Bjuv.

Alltså har inget särskilt hänt i dag. Jo, jag fick återbud från Audiologen, som hade för lite personal.  Jag blev glad över att slippa ge mig ut i kylan. Fick en ny tid i februari.

Nu drar jag iväg till år 1994.Halva april var klar.
 Nu var jag i huset och fick mycket hjälp av familjen med transport av garderober från Ike´a och mycket mer. En del av de yngre kusinerna kom och kollade och lekte i nya huset.
Grannhuset såldes snabbt. Damen som sålde ville inte bo kvar när hon insåg att hon skulle få ny granne. Hon hade upplevt en viss trygghet med de "gamla" grannarna och var inte glad över deras flytt.

22 april står det i dagboken:" Georg! O vad jag saknar dej!" Bara 4 år hade gått sedan jag blev ensam!
Denna dag 22 april föddes Alexander. Så många sysslingar han redan som nyfödd begåvades med.!
23 april är det bröllop i Lundsbrunn där svåger Vidor (som var gift med vår syster IngaBritta, som dog år 1987) gifter sig med Majken.
Underbart vårväder hela veckan!

29 april åkte Elsemarie, Linn och jag till Figeholm.  Linn sjöng i bilen och var så snäll. Två år gammal skulle hon nu få träffa en liten nyfödd syssling.
30 april besökte vi Uthammar där det fanns 5 dagar gamla kattungar, som beundrades.
På eftermiddagen åkte vi in till Oskarshamn och beundrade Alexander.
På kvällen kom vännen Peter med 18 (?) nyfångade gäddor som Stina och jag rensade. Det var på den tiden det fanns gott om gäddor i Östersjön.
Vi hann också vika reklam, som Stina skulle distribuera på landsbygden den veckan.

Tja detta var allt för i dag.  GodNatt alla vänner! Hoppas att köldgraderna minskar till morgondagen.
Tänk om någon av mina vänner ska åka till Malmö fredag eller lördag! En önskedröm är att i så fall få "hänga med". Jag känner mig numera en aning osäker när jag ska ta tåget! Kan det vara åldern? SOV GOTT!

måndag 18 januari 2016

Måndag 18 januari 2016. Vilken rolig avslutning på dagen!

I dag kom en middagsgäst, som i dag ej blev välkomsthälsad av lilla Isak men som vanligt körde han mej till Träningen.
På hemvägen besökte jag, som vanligt min Närbutik.
Elsemaries födelsedag skulle ha firats i en hel vecka. I kväll hämtades jag och bjöds på supe´.

Under kvällens lopp kom tel.samtal från Borensberg och vår vän Gunnel. Elsemarie och hon gick i samma klass. Dessutom bodde vi grannar och som familjer träffades vi ofta. Av samtalet förstod jag att det var goda nyheter på gång och vi ser framåt med glädje!

Ytterligare samtal kom från en glad invandrare. Så glad att hon ville komma direkt för att låta oss få del av hennes glädje.
Det var denna tjej, som sa till Elsemarie att hon i sin nöd bedit till Allah om hjälp." Och så träffade jag dej, Elsemarie!"

Själv kan jag bara säga: "Jaha, sådan är Gud!"
Att i kväll få sitta och lyssna till denna förtjusande tjej och höra hur hon berättade olika situationer som hon hamnat i och tydligt varje gång sett hur Gud på olika sätt har kommit henne till hjälp i den stund hon behövde hjälpen.
I dag var det glädjetårar vi fick bevittna. Hon har varit i Sverige bara fyra år. Talar jättebra svenska. I kväll lärde Lasse henne att det finns något som heter  "motorvärmare". Hon har tagit körkort och ska nu byta bil och fick veta att hon skulle köpa en med motorvärmare.

Elsemarie och Lasse har verkligen tagit henne till sina hjärtan.  Hon trivs med dem och ville nu dela sin glädje med dem. Att jag råkade vara där var för mig en stor ynnest.
Hon har både studerat och jobbat med ett ganska tungt jobb. I dag fick hon heltidsanställning i kommunen, som lärare till ensamkommande ungdomar. Hon, om någon, vet hur det är att känna sig ensam i ett nytt land med ett nytt språk. Att nu tillsammans med en annan lärare få se till så de nyanlända så snabbt som möjligt lär sig vårt språk gjorde henne så glad och skolan där hon ska jobba är så nöjda.
Jag blir rörd till tårar när jag tänker att Gud nog har en alldeles speciell tanke vad gäller denna tjej och hennes uppgift i vårt land.SÅ tacksam att jag får vara med på ett hörn och följa vad som sker.
Gud är god!


lördag 16 januari 2016

Lördag 16 januari 2016. Kortisblogg om dagen som kom och gick. "Bön gör skillnad", sa pastorn på grötfesten.

Jo jag har varit på GRÖTFEST i kyrkan i dag. Grötfesten är till för pensionärer som fyllt 80 år.
En fin tradition, som återkommer år efter år. "Seniorsångarna " sjöng , gröten och mackorna var goda. Tårtbuffen till kaffet var en fröjd både att skåda och att äta av.
 Bilburna medlemmar hämtade och skjutsade hem de som saknar bil. Pastorn höll ett kort tal där han berättade det positiva att mitt i denna mörka tid, med tråkiga nyheter varje dag, så blir människor kristna och Jesu efterföljare.

Så intressant att höra  hur antalet kristna växer undan för undan. Nya församlingar bildas och Guds rike blir större och större för varje dag. Något att vara glad för, verkligen!
"Bön gör skillnad", sa pastorn. Även om vi vet att det är så behöver vi påminna varandra om  denna sanning.

Vid bordet, där jag satt samtalades om hur Gud finns till vår hjälp i vardagens mångahanda. En man, som i många år tillhört församlingen berättade om hur han gräddar pannkakor och ber till Gud om hjälp att vända pannkakan i rätt tid. Han har endast 0,8 % syn på varje öga numera (Han körde förr stadens bussar minns jag). Han var glad över många goda hjälpmedel som han fått för att klara vardagen och när han gräddar pannkakor ber han, som sagt, Gud om hjälp och han får  bönesvar.

 Att be till Gud i vardagens mångahanda är det många som upplever välsignelsen av. " För Gud är allting möjligt"står det i Bibeln. För min del har jag i hela mitt liv gjort anspråk på Guds hjälp, inte minst i s.k. småsaker och det är så roligt att se Guds omsorg i det lilla.Ibland skrattar vi tillsammans. Så upplever jag det.

Elsa, som också satt vid mitt bord, berättade att hon varit evangelist i Nordmark i Värmland. SÅ intressant att höra för mej som under vår tid Lesjöfors ofta var i grannförsamlingen i Nordmark  på gemensamma möten och umgicks med pastorerna och deras familjer. Elsa bodde i Nordmark 10 år innan vi flyttade till Lesjöfors men vi hade mycket att samtala om. Det var roligt att påminnas om härliga människor som vi båda två kände till.

I morse fick jag telefonsamtal från en god vän i Skåne. Vi har aldrig träffats men hon läser min blogg sedan tidningen Dagen skrev om den i dess begynnelse. Vi har båda varit med om att mista våra män hastigt och vi har alltid en hel del att prata om. Ska träffas när jag kommer till Malmö.

Sådär ja! Det var alltså berättelsen om den givande GRÖTFESTEN.Församlingen har många medlemmar och vid sådana här tillfällen träffar man ibland sådana man inte annars pratar med.
Det blev ingen kortisblogg detta, fast det var så jag tänkte.
Du som möjligen orkat läsa så här långt önskas en God Natt och kom ihåg att "Bön gör skillnad".    

fredag 15 januari 2016

Fredag 15 januari 2016. Fortfarande Minus 22! Gillart inte! Sol i dag,friskt!! lite 90-tal.

Svårt att komma igång på morgnarna. Särskilt när jag inte har en fyrbent vän att välkomna!
Ringde min fantastiska hårfrisörska. Jag har , på grund av att jag alltid blir så nöjd med resultatet och att håret efter att jag fått det tvättat och friserat av henne, blir så lättskött och håller sig fräscht  länge.
Det känns lite lyxigt att besöka hårfrisörskan utan att håret ska permanentas eller klippas.

Gick hem och bakade bullar. Var jag gör av alla bullar jag bakar? Några ger jag bort. Resten äter jag själv. Kaffegäster ibland. Jag börjar dagen med kaffe och bulle. När Georg levde och inte var ute på resor så bjöd han alltid "kaffe på sängen" och även om jag numera sitter vid köksbordet så är det en god början på dagen tillsammans med att jag tackar Gud för Hans nåd och omsorg,frid och hälsa. Jag ber för alla de mina  och mycket mer. Gud tröttnar aldrig på sina barn, som vill ha kontakt med Honom.

Kylan håller i sig. Tyckte dock att det var friskt och skönt med en promenad i dag men nog längtar jag efter något högre utetemperatur.
Inget mer finns att säga om dagen så jag går till 90-talet och flytten från Eklundavägen 32 till Trängkårsvägen 78. Jag tror att alla i vår stora familj hjälptes åt med att få det hela att gå ilås.

En del bråte som var kvar i uthus från tidigare ägare tillsammans med ännu mer från mej, fraktades till soptippen.
1 april. Långfredagen."Vaknar på golvet i sovrummet med lite huvudvärk också i dag. Men nu ska det sista iväg. Jag är ensam i dag . Kör det allra sista med min bil".

2 april.Påskafton. "Påsksupe´ hos Elsemarie och Lasse. Sven, Maria ,Martin, Bernard, Kristin och jag.
Sover över där."
3 april. Påskdagen." Det par som ska flytta in på Eklundavägen kommer dit tillsammans med mej och ser att allt är OK. De är glada och nöjda. Jag också. Men trött."
Jag åkte till Hovsta och var barnvakt. Sven och Maria i Uppsala för att se Passionsspelen på "Livets Ord." De  kom hem halv ett. Jag var ej klar med bullbaket när de kom. ( Då var jag ung och stark)
Jag sov över till nästa dag,
 4 april. Annandag påsk, gick jag upp tidigt och strök in en stor tvätt, står det i boken. Vilken energi jag hade på den tiden. Vart försvann den?
Jag flyttade till Holmgatan och sov där några nätter så de gamla ägarna kunde bo kvar tills reparationen i deras bostadsrätt var klar.

5 april flyttar paret in i sin bostadsrätt och jag kan flytta in efter några dagar. Allt kändes så rätt och jag sa till min osynlige vän:" Nu flyttar du och jag in tillsammans."
8 april. Ser i boken att en hel del flyttkartonger var inställda hos Elsemarie och Lasse så nu kördes  grejor ännu en gång. Möblerna var tydligen till stor del placerade i garaget och många villiga händer hjälptes åt att bära in dem i nya hemmet. Tidigare ägarna var så tacksamma för att de fått bo kvar.

10 april flyttade Ann hem till mej igen. Hon hade bott hos sina föräldrar några dagar medan flytten pågick.

11april. "Linn har feber. Jag cyklar dit. Skönt att ha så nära." De följande dagarna handlades en del smått på Ikea, ser jag.
 De sista papperen på huset hämtade jag på Handelsbanken. Nu hade jag lagfarten. Den kostade 11.700.
15 april. Kristian och Kristin hos mej och leker "Röda rubinen"med ledtrådar och grejor lite överallt. Kusinerna har SÅ roligt. Vi  var alla tre trötta när kvällen kom och orkade bara läsa några få sidor ur Bamsetidningen.
Så har halva april svunnit hän. Spännande att fixa till det i nya villan.

Nu är det åter dags för sängen och jag säger Natti, Natti och tackar Gud för en bra dag. Har i dag påtagligt känt att jag haft förebedjare engagerade och är så tacksam. Har haft en bra dag! Gud är god!


 

torsdag 14 januari 2016

Torsdag 14 januari 2016. Om denna dag finns intet att säga. Minus 20 grader! Handlingsförlamning och sömn.

Som rubriken antyder,så blev dagen. Jag har dock min osynlige vän. Tidningen ligger kvar i brevlådan. Ingen Isak, ingen tidning! Ingen träning heller! Men kyla!

Jag har läst, sovit och haft ganska tråkigt, ärligt talat. Hade jag bara haft arbetslust skulle jag ha bakat bullar och mycket mer.

För att ej fortsätta mitt gnäll så går jag till sista hälften av mars månad år 1994.

16 mars. Lennart och jag packar i källare och på övervåningen. Flyttfirmans ägare kom och tittade. Nu höjdes priset från 3.300 kr häromdagen till 6,000 kr!!
Ser ut som om det blev så att vi själva fick frakta diverse kartonger och Flyttfirman tog det som de räknat med från början.
17 mars. Ann (flickan som från början var placerad hos Kerstin och som jag tog hand om när Kerstin med familj flyttade till Frommesta.) åkte till Arlanda för att möta sina föräldrar som kom hem från Thailand.Kom hem och grät trots att hon fått en massa presenter! Elsemarie på studierea till Göteborg.

22 mars. Nu packas det och fraktas till Trängkårsvägen. Alla ställer upp. Lennarts och Ullas Toyotabuss tas i anspråk. Mats Andersson från Flyttfirman kom och tittade på det som nu var kvar att flytta, i stort sett möblerna och pianot. Pris 3200 kronor.
Pratade med nye ägaren till min villa. Han ville ej ha Tvättmaskin och den stora Frysboxen så Tvättmaskin fick följa med till nya villan, Frysboxen till Hjortkvarn. Tvättmaskinen, lite omodern fungerar fortfarande. Den moderna, som fanns i villan gav jag bort.

Har ej berättat hur det gick för Janne och Elisabet att få bostad på så kort tid. Jo Gud är god. En stor lägenhet, Bostadsrätt på Floragatan, nära Stadsparken annonserades ut. Jag vill minnas att priset var 350.000. Eftersom de ville reparera den innan de flyttade in så ställde vi kartonger i garaget och deras möbler fick stå kvar i huset och trängas med mina några dagar.

31 mars.I flera dagar har alla hjälpts åt att flytta kartonger och annat. Ojojoj så många böcker!
 Det blev många kassar. Så skönt att mina systrar, Stina och IngaMaj tog hand om städningen. Det var ett stort hus jag lämnade.
Alla familjer var engagerade och jag bjöd på mat och kaffe.
Nu är mars månad avslutad och nu är det dags för mej att avsluta den här dagen.
Nyss pratade jag med Filip, som haft tenta i dag och kände att det gått bra. Han har en omtenta väntades sedan tidigare så det måste kännas skönt att denna gick bra.

Sov Gott, vänner! Tänker på vad han sa, Filip. " Där ser man att det lönar sej att sova mindre och plugga i stället" "Men vad trött du ska va", sa jag. "Jaa, hela dagen har jag tänkt på hur skönt det ska bli att få sova!" sa han.. Och jag säger Natti. Natti!




onsdag 13 januari 2016

Onsdag 13 januari 2016.Vilken bra dag det blev trots grått väder och 12minusgrader! Lite från år 1994.

Lite sommar en grå dag, som denna
Vaknade ovanligt pigg och kry.
Kokade potatis ock kålrötter som hade skalats i går kväll. Nu skulle det serveras rotmos till lunch.
Av de två"ordinarie" matgästerna kom bara en men pr tel hade jag fått veta att Ulla och Lennart också skulle komma, vilket gjorde mig glad. Eftersom jag, redan i min barndom, lärde mig att om man ska koka rotmos så ska man koka mycket, så krävdes det att ytterligare någon matgäst skulle infinna sig. Snabbt, som tanken, ringde jag Statistiska Centralbyrån där min systerson Anders jobbar.
Skulle han kunna tänka sig att komma och äta rotmos. Jag sa inget om att Ulla och Lennart skulle komma. Det skulle bli den stora överraskningen.  Det blev ett kärt möte för dem alla tre, även för mig, som gillat Anders sedan han var liten. Han har lärt mig en del om livet, faktiskt!

Rotmos med fläskkött, julskinka och korv smakade bra och räckte också till två matlådor, som gästerna fick ta med sig. Ulla och Lennart hade (på grund av sin godhet, för att härma Emil i Lönneberga) planerat att "ta ett rövartag" med dammvippa, dammsugare och övrig städning. Inte så dumt att få hjälp av familjens pensionärer. Jag har fyra barn och alla stöttar mig. Var och en på det sätt som passar dem bäst och jag har bara att ta emot. De är så omtänksamma. Jag är bara så tacksam!

Nu drar jag till mars månad år 1994.  Dagboken plockas fram. Vad finns väl där att läsa?
Tisdag 1 mars. Får i N.A. se en dödsannons. Vår vigselförrättare och goda vän Linne` Eriksson hade flyttat hem till Gud. Jag åker till hans fru Emy samma dag . Under våra år i Stockholm var det Emy och Linne´, som var pastorspar i "vår" kyrka. De flyttade till Örebro några år före vår familj och vi kom att träffas ganska ofta under årens lopp.

2 mars. Lennart hjälpte mig efter lunchen  med att slänga skräp från källaren. Bara EN månad kvar till flytt.
3 mars, Min 67-årsdag.Liten Linn ringde och sjöng hela låten:" Vi gratulerar"samt Hurra och Har den äran. Ralf ringt. Han mår inte bra men har flyttat tillbaka till sin lägenhet Tänker på honom, mycket!
7 mars. Lånat 20.000 kronor av Mikael. Betalat 25.000 i handpenning för villan. Stannade länge där.
Gick omkring i huset. Tittade och planerade möbleringen.

8 mars. Mäklaren ringde och sa att Hypoteket ej ville låna ut den summa, som vi begärt hos dem.
Kronor 177.000! Köpt villan för 725.000! Övriga lån i Handelsbanken. I min dagbok står att jag tyckte det bara var kul för jag förstod att det var en missbedömning de gjort. Jag ringde och sa att det verkade konstigt. Vi hade i så många år varit kunder hos dem.
Damen jag talade med tittade på "vårt förflutna" och sa att hon skulle prata med sin kamrer och sedan återkomma. Efter en stund ringde hon och sa att det var OK. Jag blev ej förvånad.

9 mars. "Kristin och jag till Vårdhögskolans aula och såg "Passionsspelen" med kören "Svart på Vitt". Å vilken upplevelse!
10 mars. Hämtade Kristin och skjutsade Sven till Vårdhögskolan redan på eftermiddagen.Han var ledare för kören med ansvar för att allt klaffade! Kristin stannade hela kvällen hos mej.

12 mars,lördag. A. som bott hos oss en tid men nu var bosatt i Skövde kom med en god vän med rymlig bil och hämtade div. möbler.
Soffbord, bokhylla, porslin, dukar, handdukar och frottehanddukar, husgeråd, gardiner mm.
Jag hade kvar en hel del efter Dagny och Henry, som jag ej behövde.

14 mars. Lokalradion pratar om Hannaskolan, som utsatts för hård och orättvis kritik av N.A. vilket fick mig att säga upp min prenumeration en tid.
15 mars. Lennart hade två kompisar med till lunch och fick av dem hjälp att till en släpkärra bära ut gröna Hörnskåpet, det tunga Ekskrivbordet och Mahognyskåpet (som vi köpte år 1948 då vi gifte oss). Skulle t.v. magasineras i ladan hos Ulla och Lennart i Hjortkvarn.

Så var flytten påbörjad. Jag gillar inte att flytta just för att jag vet att jag borde slänga mer än jag tillåter mig och får alltid för mycket med till nästa ställe. Det här skulle bli flytt nr elva. Bara Gud vet om det var den sista!!!

Nu är det dags att sova och jag är lika nöjd varje gång jag går till sängen. Natti, Natti!  





tisdag 12 januari 2016

Måndag 11, tisdag 12 januari 2016.Grått väder. Väntar på sommaren!


I dag är det en stor dag. Yngsta barnet, Elsemarie, fyller 49 år. Hon städar ut julen i kväll så jag ska få komma och gratta på lördag i stället. Ett SMS får räcka så länge..
Det är tisdag. Sven ringde och frågade om jag behövde något från Maxi och kom hit med det önskade.

Två grå dagar har nu passerat. Gud give att det inte blir fler, så gråa den här veckan!
Jag skulle iväg till träning båda dagarna men icke!
I morgon kommer mina matgäster. Måndagen utbytt mot onsdag.

I dag ringde Stefan. Kom hit och fikade. Vi hann med att prata en del och lyssna till en predikan på hans iPhon.
I går knivskars en 15-årig pojke till döds av en 14-årig kamrat på skolan i Broby i Skåne.
Jag lider med de stackars familjerna. Ber om Guds förbarmande nåd över dem! Vilken smärta!

På TV visas  hur hjälpsändningar nu rullar in i Syrien samtidigt som de svältande människorna berättar om hur de livnärt sig på löv och gräs. Många har dött av undernäring. Priserna på bl.a. Ris har stigit så bara de mest välbeställda har kunnat köpa. Det är så fruktansvärt. Så det blir när ondskan breder ut sig! Det var ej så här Gud ville att det skulle vara. Nu tar jag en dag, ett ögonblick i sänder i vetskap om att Gud finns till vår hjälp när vi väljer att vända oss till honom. " Och se, JAG är med er alla dagar intill livets slut",sa Jesus. Det håller att lita på! Gud sviker aldrig!

Nu ska jag återgå till 90-talet
År 1994 var tidigare påbörjat och nu ska jag fortsätta.21 februari skjutsade Sven och Maria oss till Hjortkvarn där kusinerna, som vanligt, skulle tillbringa sportlovet. Huset är stort och många får plats där. Ulla hade åkt för en ny vecka på Universitetet i Härnösand.

Kristian hade skadat sitt knä  och fick i tidig morgon åka med Lennart till Akuten där de fick vänta halva dagen. Jag åkte med in till stan för att på Hedgården, där Ralf befann sig vara med på ett sammanträde med Socialen och en del av Ralfs vänner för att tillsammans  diskutera hans framtid.

I dagboken står det att jag ber till Gud om ett bra boende för det par, Elisabet och Jan-Olof, i vars villa jag ska flytta in 1 april och de har ännu ej fått ny bostad. " Tiden går fort. Jag vill att Gud ska bli ärad genom lösningen av deras bostadsfråga", står det i min dagbok.
Veckan i Hjortkvarn fortsätter och kusinerna roar sig.


25 februari. Sista dagen.Mycket ska hinnas med! Bakar frukostbullar, Rågbröd,Semlor, kokar grönsakssoppa, tvättar täcken, som Ronja kissat på. Vem var Ronja? Hund eller katt?
Emil, Bernard och Jonas tar bussen in till stan och går på bio.Linn får en sticka i fingret. Vi filmar älgar och hjortar som går omkring på tomten. Kristin och jag hämtas av Sven och Maria.

 Gud säger att jag ska hålla fast vid att jag ska flytta den 1 april och lita på att Gud ordnar bostad åt Elisabet och Jan-Olof. Spännande! Så tog februari månad år 1994 slut.
Denna dag också! Tacksam går jag till nattens vila! Sov Gott, vänner!


söndag 10 januari 2016

Söndag 10 januari. Superkort blogg trots att det bara är minus 2 ikväll.

Fotot från Kerstin och Awad i Spanien !
Fick på morgonen SMS att Bernard, Lydia och de tre barnen accepterat gårdagens inbjudan att i dag äta lunch här tillsammans med Kristin. Kristin deltog med sång och musik i Betelkyrkans Radiogudstjänst, som jag lyssnade till hemma i köket medan lunchen, Orientalisk kyckling, lagades.

Det var länge sedan Aline, Alfred och Amelie med föräldrar var här. Nog hade barnen växt en del.
Så söta och goa barnbarnsbarn! Jag njöt av att höra deras skratt när de lekte och var glad att de tog lite tid på sig för att vara hos gammelfarmor, som älskar barn och särskilt i den ålder där de är just nu.

Alfred fyllde fyra på Nyårsafton, samma dag som familjen kom hem från Frankrike, där de firade jul hos mormor och morfar så han ska ha sitt födelsedagskalas lite längre fram och hade bestämt att bara hans två killkompisar ska inbjudas. På min direkta fråga så skulle också jag få komma. " Två killar och en tjej", sa han belåtet!

Den äldsta flickan, som fyllde strax före jul och då hade kalas för oss "vanliga" ska på lördag ha kalas för sina klasskompisar, som är tolv till antalet. Har erbjudit mig att baka något som kan behövas vid det tillfället.
Så glömsk jag är! Tänk vilket strålande tillfälle jag hade att fotografera barnen för bloggen, ett tillfälle som gick mig ur händerna. Ska se om jag kan ordna det, via Bernard i nästa blogg!

O, så mycket snö vi har nu! Jag var på förmiddagen ute och skottade trottoaren. Tro mig eller ej, men det var faktiskt riktigt skönt att vistas på utsidan av huset en stund!

Inte mycket har uträttats i kväll men i morgon blir det en ny dag, en sällsam gåva. Jag har bytt dag för mina måndagslunchgäster då jag väntar annat besök i morgon och i min ålder gör man bara EN sak pr dag. För att ej röra till det för sej!

Må Gud välsigna och hjälpa oss alla och låta oss sova gott i natt! AMEN!
Fick i dag på min iPhon foto från Kerstin.De njuter av blommor , sol och varmt klimat.
De ser likheten med klimatet i Palestina och känner lite extra mysigt därför.GodNatt, vänner!

 

lördag 9 januari 2016

Lördag 9 januari 2016. Grått i dag också. Minus 11 grader! Hur kommerdenna blogg att se ut?

Tvillingarna Edvin och Wilma slumrar intill varandra.
Grannen skottade i dag också. Så privilegierad jag är!
Fram på dagen kom min vän Stefan. Vi lyssnade till predikan av Frank Mangs på YouTube. SÅ underbart att efter många år åter höra hans speciella röst och lyssna till hans klargörande predikan!
Vi hann också lyssna till Emanuel Minos,pasor från Norge.
Att "forska" har blivit väldigt modernt. Nu har det forskats om Sveriges berömda välfärd och i samband därmed fick vi veta att Sverige är nummer ett i världen vad gäller ensamhet. Tänka sig! Vi som har det så bra har i vårt land en massa människor som är ensamma! Ingen att prata med. Ingen som bryr sig.

Man kan måhända förvänta sig en utredning angående detta samhällsproblem, som nu blivit "offentliggjort"! Kanske åtgärder kommer att diskuteras.
Något att fundera på  för oss en och var! Jag kommer att med intresse följa vad denna nya forskning kan komma fram till! Om jag inte hinner bli för gammal!

28 december var dagen då det första tvillingparet i vår stora familj föddes. Jenny och Jonas fördubblade därmed sin barnaskara. Jag har ännu inte sett de små underverken men har av pappa Jonas fått ett foto. Även om jag ej lyckas skanna sedan jag bytte dator så kanske jag via min iPhone kan förmedla en bild.

I morgon ska jag fylla på den familjens bull- och kakförråd så gratulanterna även fortsättningsvis kan bjudas på fika.

Morgondagens Radiogudstjänst kommer från Betelkyrkan  här i Örebro, Kristins kyrka, där hon är med och spelar i orkestern och sjunger i kören. Eventuellt hinner hon sedan med ett besök hos sin farmor för att äta lunch. Ser jag fram emot!

Från Kerstin kom telefonsamtal att hon och mannen nu kommit fram till det hus i Spanien där de ska tillbringa de kommande veckorna. De satt vid stranden och jag kunde höra vindfläktarna. Oj vad jag  längtade till havet!

Från Stockholm och Elsemarie kom också ett telefonsamtal "O vad jag fryser! Jag har ätit på Djurgården tillsammans med Ingrid Engback och haft sååå trevligt. Nu ska jag stå här i kylan i 10 minuter till innan Djurgårdsfärjan kommer och jag ska åka till Gamla Stan där jag ska träffa Lotta och Mats i deras fina lägenhet".

Olika falla ödets lotter som mor plägade säga!
Förstår att det var kärt att träffa Ingrid, som var Elsemaries musiklärare i Borensberg. När hon sökte till Musikhögskolan i Stockholm fick hon bo över hos Ingrid och när hon sedan började sina studier kom hon att bo hos Lotta och Mats under studietiden.

 I morgon ska hon sjunga i Rissnekyrkan där hon var engagerad under sin tid i Stockholm. På den tiden gick inte Mats och Lotta till kyrkan men har nu båda, sedan några år tillbaka funnit samma tro som Elsemarie.  Lotta är  engagerad  i den församlingens styrelse.

 Förstår att både det forna värdfolket och Elsemarie gläds över att efter så många år få mötas både privat och i kyrkan.
Jag hade glädjen att få träffa de här vännerna under tiden Elsemarie hyrde lägenhet hos dem.
Jag har i tidigare inlägg berättat om hur Gud, som svar på våra böner, plötsligt, på lite speciella vägar, ledde allt fram till denna bostad.
 Alltid spännande att se hur Gud bryr sej om våra vardagsbekymmer.
Han visste också om framtiden. Det där med att han VET framtiden tycker jag är både roligt och en  stor trygghet.  Jag kan överlämna saker och ting i hans händer, utan oro!

Har plockat fram min Dagbok från år 1994 för att ta upp den röda tråden igen men jag tar mig friheten att vänta till morgondagen för att mentalt komma i balans efter detta långa uppehåll. Tror att jag ska ta en bok och lägga mej tidigt. Låter som en bra tanke!

Säger därför GodNatt till er, mina vänner! Gud är god och är på VÅR sida. Han som skapat oss och vår vackra värld! Vi går framåt med honom. MOT det onda! FÖR det goda! AMEN!

fredag 8 januari 2016

Fredag 8 januari 2016. Så tacksam för goda grannar! I dag minus 9 ochsnöfall! Ännu en vilodag.

Jo så är det. Vilodag. Nu är dagen snart tillända och jag har ej gjort det ogjorda sedan ett par dagar tillbaka.
Pratade nyss med min syster, som bor i närheten. Ingen av oss vågar gå ut i kylan så vi umgås pr telefon!
Jag tar det lugnt . Kanske beroende på kylan  och att den gör mig handlingsförlamad även om vi just nu bara har 9 minusgrader. För min del är det just det där ordet "MINUS", som inte går hem!

Hur som helst så har jag ,utan ansträngning haft en rolig dag!
Min granne Karin hade födelsedag och jag gratulerar varje år med en s.k. Nötrulle, som vi födelsedagsfirare åt efter den goda Smörgåstårtan som av Karin beställts i god tid, i dag hämtats och åts med god aptit. En mysig eftermiddag blev det. Det finns ju så mycket att prata om! För att ej tala om gamla fina julsaker att beskåda.

Om man, som jag gjorde i dag, sover till klockan halv tio så går dagen fort.
Efter födelsedagskalaset tänkte jag ( att lite senare) gå ut och skotta snö. Efter en stund hörde jag ett skrapande på trappan. ( Jag hade faktiskt sagt till Gud att om han hade någon som ville skotta trottoaren så vore det bra.)
Jag öppnade ytterdörren. Minsann, stod inte min andra nära granne, Sven, med snöskyffeln i full fart med att skotta. "Jag var lite orolig för dej. Jag har inte sett dej",sa han
Jag kan försäkra att den mannen, han kan skotta snö så proffsigt som om han avlagt examen i snöskottning. Jag har någon gång på FB visat hur hela gatan framför ingången till hans och fruns villa är som om han gått fram med dammsugare. Ja, detta var väl lite överdrift men ni förstår vad jag menar!!!

Jag är SÅ tacksam för den alltid påpasslige Sven, som ger ett handtag då och då. Jag håller med mamma, som brukade säga att god grannsämja är något att vara rädd om.
I vår lilla by med tre hus och i dessa fem barnfamiljer rådde grannsämja. Visst kunde vi barn bli osams men det gick över och grannsämjan stördes ej därav.

Från Kerstin och Awad har meddelats att de befinner sig nu i Spanien och sover även denna natt på hotell. Den sista natten innan de är framme vid målet med några härliga veckor framför sig.

Någon resume´ över år 2015 blir det inte i kväll heller. Ett vinterfoto ska jag försöka få med.
Sov Gott, vänner! Önskar er allt gott!

torsdag 7 januari 2016

Onsdag 6 och torsdag 7 januari 2016. Å så lessamt, skulle min mamma ha sagt! Då gäller det att ta vara på de ljuspunkter som ändå finns.

Den kom redan i går kväll! Ovälkommen i högsta grad!
I morse var det ännu värre! Jag ville inte kliva ur sängen. "Kylan har nu kommit för att stanna", kvittrar de på TV, utan minsta hänsyn till mej och andra frusna. Dagen gick utan att jag gjorde det som ej blev gjort i går.
Ingen ringde och själv tog jag ej kontakt med någon. Förmodade att andra är lika handlingsförlamade som jag. Och jag bara väntar att det ska bli varmare. I Nikkaluokta var det minus 47. I Örebro 19.

Efter en fikastund tillsammans med min osynlige vän, då vi hade en pratstund, kom jag på att jag kanske borde ta tag i det som ej blev gjort i går så jag fick ändå lite gjort!

Nu är det Aktuellt på TV. Jag blundar nu för jag såg det hemska i en tidigare sändning. Jag gråter.
Bilder visas på människor som är magra och eländiga. Man hade kontaktat någon i en viss stad i Syrien (har glömt namnet) och fått veta att det inte finns mat. Människor dör av svält. Någon sa:" Vi kunde äta gräs förut men nu när det har snöat så kommer vi ej åt gräset". Värst att höra i Nyhetssändningen är att " Världen tittar på och gör ingenting". Nu sägs dock att FN fått tillåtelse av Syriska regeringen att föra in livsmedel.
När en annan stad ringdes upp får man veta att där är situationen ännu värre. Många dör av svält.
Behöver vi fundera på varför människor flyr? Svält för många  och  de kristna som flyr för att ej bli halshuggna!

Kan ej begripa hur läget i ett land kan få fortsätta så här år efter år!!!

Alltnog. Eftermiddagen fortskred och telefon ringde. Det var en man från en välgörenhetsorganisation vid namn "ANKARSTIFTELSEN".Förutom att han berättade att de mottagit pengar, till stiftelsen, i stället för julklappar jag skulle ha givit mina barn så berättade
han om hur han varit med på en av Georgs resor och hur vid ett tillfälle,i Kairo, det hade blivit strul med ett hotellrum. Georg avstod sitt rum och bad att få dela rum med den man som ringde i dag. Det var år 1984. Herman Holmgren, Georgs chef hade samma år hastigt avlidit, vilket jag tidigare berättat om. Nu fick vi en stunds samtal om detta och om  Georg. Sådana där spontana samtal är alltid roligt att få.

Jag fick nu veta hur väl pengar, som skänks till Ankarstiftelsen, tas tillvara för att mesta möjliga ska gå till det de är insamlade för. Den man som i dag ringde är 82 år och jobbar gratis med administration.  Grundaren, Börje Erdtman, en gång ungdomspastor i Filadelfia Örebro, ser till att få mycket gratis, kuvert mm, för att ej få stora omkostnader.
Skolor i Colombia har byggts och byggs fortfarande och fler och fler barn får utbildning. Så roligt att veta!

Ja det var lite om dag, som inne är.  I går hade jag två lutfisksälskande matgäster här på middag.
Den dagen hände inget mer. Jo TV- Gudstjänsten från Enskede kyrka !

Elsemarie åkte i morse till Loka Brunn med sina kollegor för vidareutbildning.
Kristin, som jag beundrar otroligt, inte minst i dag, meddelade på FB att hon i kylan gått till bussen för att åka de två milen till skolan, där det också blir en promenad från busshållplatsen till skolan.
Det är ju så roligt att hon  får hålla på med det hon är intresserad av även om hon ej är så stark emellanåt.

Själv sitter jag inne i stugan och väntar på sommaren. Nu har jag inte ens en hund att gå ut på kisspromenad med. Det går åt en del kaffe och bullar sådana här dagar.

Jag fick i dag ett SMS från en FBvän som jag aldrig träffat men fick kontakt då jag tryckte på någon knapp för länge sedan. Hon hade varit kamrat med Elsemarie i musiksammanhang så de kände varandra. Hon hade en del bekymmer, som jag fick ta del av. Jag lovade att be till Gud om hjälp och även om hon, som hon uttryckte det  att hon drivs av tvivel då hon trivs bäst med det som är konkret och påtagligt. Jamen visst! Så är det för mej med. Men eftersom jag SÅ många gånger fått se hur Gud konkret och påtagligt ingripit, så fortsätter jag min kontakt med honom och jag sa att vi kan be tillsammans för det här böneämnet. Om du som läser bloggen vill vara med oss i bön  så är jag glad åt det.

Konstigt att jag blir så sömnig när kvällen kommer. Vilken tyst och lugn dag det har varit. En VILODAG.  Fick för en stund sedan meddelande från Kerstin att de nu befinner sig i Sydfrankrike. Luften är ljummen och det är ljust till klockan 18.00
Jag känner mig strax lite varmare!!! Tänk så bra att få veta  så snabbt hur de har det.

GodNatt alla bloggläsare! Sov Gott! Gud är god och älskar oss alla! MOT det onda! FÖR det goda!
Vi fortsätter att be för flyktingar på väg och de arma som tom förvägrats hjälp på plats!  Vilken ondska! De kristna har i skaror varit tvungna att fly inför hotet. Precis som den nyfödde Jesus och hans föräldrar fick fly när kung Herodes ville döda gossebarnet Jesus. Men efter allt elände kommer det en dag då vi får se Jesus och all ondska slutligen fördrivits. Det ser jag fram emot!





 


tisdag 5 januari 2016

Tisdag 5 januari 2016. Foto från gårdagen, förutom små händelser i dag.


Visst lovade jag mina bloggläsare att jag skulle hinna ifatt tiden i dag men sorry , jag lyckades ej med detta. Åtminstone inte vad jag vet i skrivande stund.
Dagen har varit kall och grå med just nu 11 grader enligt min iPhone. Minus alltså. Kerstin och hennes man smsade nyss att de är på ett hotell i Tyskland på väg mot sitt semestermål i Spanien. Varmare dagar väntar dem.
Det var kallt i morse. Jag vågade mig inte ut för att hämta tidningen i brevlådan ens.
Sven kom hit med varor som han handlat åt mig.
Min vän Jimmy, med son och dennes kompis, kom och fikade.

Några telefonsamtal hann jag med. Läste på FB om den sjukdom, som heter ÅNK (åldersbetingad nedsättning av korttidsminnet) Jag har länge haft känning av ÅNK och märker att den tilltagit i styrka. Symptomen kan vara att jag tex. ska vattna blommorna. På väg att hämta vattenkannan ser jag gårdagens tidning på bordet. Läser den.Men visst jag har ju inte druckit kaffe! Sätter in vatten i Micron. Tar vattenkannan och vattnar växterna i TVrummet. Vattnet tar slut. Jag ställer kannan  och kommer på att jag inte hämtat tidningen i brevlådan men visst vattnet i Micron. Nu måste jag värma det en gång till.
 I hallen på väg till brevlådan kommer jag på att jag ska hämta bullar i frysen i källaren. Tvättstugedörren står på glänt. Lika bra att sätta på en maskin tvätt när jag nu är i källaren. Blir efter det stående och undrar varför jag gick ner i källaren. Går upp för att komma på det.

 Värmer ännu en gång vattnet till kaffet. Visst det var ju bullarna från frysen! Väl ute i hallen kommer jag att tänka på tidningen i brevlådan. Hämtar den och får äntligen en stund med kaffe och tidningen. Men vart tog bullarna vägen?. Visst jag glömde ju att hämta dem när jag gick in i tvättstugan!
 Hämtade blir de och kaffestunden med tidningen "blev av"  till slut. Vattenkannan blir kvar där jag ställde den och står där tills jag ska se TV på kvällen.

Lika bra att blogga nu medan jag minns hur dagen varit. Det är ju dessutom rolig sysselsättning!
 I morgon ska jag göra det jag borde ha gjort i dag! Skulle önska att få träffa någon som  haft liknande symptom som jag! Eller är det b a r a ??

Nu är dagen slut och jag ska försöka få med en bild av de fina barnbarnsbarnen som med sina föräldrar, farmor Maria och farfar Sven var hos mig i går och tände julgransbloss i granen.

GodNatt alla bloggläsare och Sov Gott! I morgon ska jag jaga tid igen! Tacksam att jag har min osynlige vän med mig alltid!


Så fina tjejer! Cornelia och Stella på besök hos gammelfarmor.

måndag 4 januari 2016

Söndag 3 och måndag 4 januari 2016. Grå dagar oc nu kommer kylan! Brr!Lång söndag. Gäster på måndag.

 Dessa tre syskon, Linn,Filip och Tobias firade jul med familjen i New York .
Om söndagen skulle min mamma ha sagt:" Hu en så lessam dag!"
Vi har olika syn på hur lessamma dagar ska se ut. Denna söndag gick i stort spårlöst förbi , kan man säga. Samma grå väder som i dag.
Jag såg TVgudstjänsten från "vår" stadskyrka då Sven var nyfödd och vi bodde på Drivhusvägen i Eskeede, Stockholm. Någonstans har jag ett foto från vår första promenad med barnvagnen just utanför den lilla kytkan. Roligt att se så många barn och ungdomar sjunga lovsånger till Jesu ära i Gudstjänsten.
Sedan var det dags för Närradiogudstjänst som kom från Sköllersta. Ulla och Lennart medverkade där och den så hörvärda kyrkoherden Kenneth Wachenfeldt, som predikade!

Dagen i dag började med att jag upptäckte att kylan kommit på riktigt. Något jag inte gillar!
Ringde Kerstin, som denna kalla dag, med bil, lämnar Sverige för att en tid bo på varmare breddgrader. Jag har alltid beundrat hennes man, som tåligt, i alla år, stått ut med vårt kalla klimat. Unnar honom att en tid få vara i lite varmare nejder, påminnande om det klimat som rådde i Palestina,där han föddes och tillbringade sina barn och ungdomsår. Sol,Sol!
De kom förbi för att ta farväl och lämna en stor boganvilla (?)  att skötas om medan de är borta.
Jag har tyvärr fått krukväxter att dö tidigare så jag hoppas att denna stora växt ska få möta ett annat öde.
  Dagen fortsatte att vara dyster så jag måste hitta på något. Ringde min granne, Karin. Ville hon komma in och dricka förmiddagskaffe med mej? Inom en halv timme satt vi och fikade med saffransbröd, julkakor och Swarzwaldtårtan som var kvar sedan festen på Nyårsdagen.

När denna trivsamma stund närmade sig sitt slut ringde Martin och undrade om det passade att de kom en stund. Jag blev jätteglad över att få bjuda Sven, Maria, Martin,Tina, Stella och Cornelia på eftermiddagskaffe. Sista dagen innan hemresan till Stockholm i morgon.
SÅ roligt att få träffa medlemmar av familjen när de är i stan.
Barnen har upptäckt att jag ej är riktigt lika rask som förr så Maria och Sven tog hand om disken.
Sven skottade trottoaren från snön som föll i natt.

Nu är det kväll och Kerstin ringde nyss att de kommit in på hotellet i Malmö där de ska övernatta för att i morgon efter frukost åka vidare mot Tyskland där de övernattar innan de nästa dag fortsätter till Spanien. Det är bra roligt med mobiltelefoner och Facebook . Så enkelt att hålla kontakten med varandra.

I dag hade jag inga matgäster med anledning av den bistra kylan.
Det som piggar upp är att vi går mot ljusare tider. Dagarna blir längre.
Jag kan dock ej låta bli att gråta över alla dessa flyktingar, som sökt sig till Norden med vår kyla, bara för att de är tvingade att fly från sina hemländer. Så fruktansvärt!

Egentligen borde jag ha skrivit en resume´över det gångna året, hade jag tänkt men det har kommit ett och annat i vägen under bloggskrivandets gång så tiden har ännu en gång gått ifrån mig. Ska försöka hinna upp den i morgon.

Nu ska det bli skönt att sova. Jag är så tacksam för varje dag. Tar ingenting för givet. Vi är alla beroende av Guds Nåd antingen vi inser det eller ej. Herren är min herde, mig ska intet fattas, Amen!

lördag 2 januari 2016

Lördag 2 januari 2016. Berättelsen om tvillingfödseln den 28 december.

Hittade i källaren en kruka med något som växte . Nu är växten 65 cm hög med fyra klockor. Rak och stolt! 
Minus 5 ! En lugn, skön dag vars mesta tid gått åt till ett antal telefonsamtal av varierande längd.
Hur tacksam är jag inte att dottern i går kväll tog sig an köket, så allt var fint när dagen började.
Så mycket prat och SMSande jag hann med!!

I mitt förra inlägg hade jag hunnit till den 27 december.
Den 28 var dagen för en av årets större händelser äntligen inne. En pojke och en flicka med en vikt av ca 3,5 kg vardera och längd 50 cm.
Allt väl med familjen och vi gläds med dem. Nu har jag 21 barnbarnsbarn att bry mig om.
Jag orkar inte längre leka som förr och, som jag tidigare skrivit, de har farmor och farfar, mormor och morfar.
Jag är innerligt tacksam för allt roligt jag upplevt med mina 14 barnbarn och jag ångrar inte att jag oftast prioriterade barnbarnen när det gällde att välja sysslor. Ett av mina två valspråk i livet är, som bekant, "Människan först". Även om jag ej är så begeistrad av "bebisar" som många andra, så har jag tåligt väntat på ett-årsdagen för att sedan aldrig släppa taget.
SÅ många roliga lekar, sagoboksläsande, egna påhittade berättelser om troll och djur, TV serier för barn, besök i Vadköping , Utställningar , Bussresor, Tågresor, Museum, Kaknästornet och mycket mer. Vi hade alla lika roligt, inte minst jag själv. Bamse, Nalle Puh, Alfons Åberg, Barnen i Bullerbyn, Grishuset.
SÅ mycket roligt och så berikande. Det är bara ett par år sedan jag lyckades få mitt då 15åriga yngsta barnbarn att tillsammans med mej titta på Pelle Svanslös och minnas tillsammans.

När det gäller denna, i familjen, första tvillingfödsel så kan det vara läge att se lite bakåt i tiden.
Jag  tänker  på att min farfar (eller om det var farmor) var tvilling, en faster och farbror likaså, två av mina systrar var tvillingar, Georgs far var tvilling.

Nog är väl detta något att lägga märke till!!

Elsemarie och Lasse serverar på en god väns 50-årsfest i kväll. Jag skulle ha berättat lite mer om veckan, som ligger bakom men nu har jag tappat kontrollen och kan bara säga GodNatt och SovGott, samt tacksam lägga denna dag bakom mej. Även i dag har jag fått se att Herren är god och bryr sig om sina barn. Det är alltid så.Ibland ser jag det genast, ibland i efterhand! Han sviker aldrig!




fredag 1 januari 2016

Fredag 1 januari 2016. Nyårsdagen.FFG. missade jag Nyårskonserten frånWien.

Traditionsenligt äts det i vår familj Schwarzwaldtårta på Nyårsdagen 
Så har årets första dag svunnit.
Jag hade tänkt vakna klockan 6 men satte inte på alarm så jag sov till klockan halv 9.
Middgasgästerna, Elsemarie, Lasse, Tobias, Filip med flickvännen Thea och hennes mamma skulle komma klockan två.

Kalkonen skulle stekas, Schwarzwaldtårtsbottnarna läggas ihop till en tårta, men allt gick vägen och alla tyckte att såsen var god. Tänker på historien om jägaren som i vredesmod skrek åt den flyende haren:" Ja spring du! Det är i alla fall såsen som är godast!"

När vi fikat med den goda tårtan, pratat och haft trevlig gemenskap hade jag räknat med att när alla gått hem så hade jag kvällen på mig att diska och fixa till det. Jag avböjde hjälp som erbjöds men till ingen nytta. Elsemarie hade bestämt att allt skulle vara i sin ordning när hon gick hem. Effektiv som hon är fick hon snart man och son i arbete och i ett nafs var allt diskat, torkat och undanplockat.
"Mamma, nu ska du ha en skön kväll! Visst var det bra att vi fixade till det!"

Ja så fick jag en lugn kväll utan arbete i köket.
I går kom Ulla och Lennart . Dammsög,dukade och förberedde det de kunde, innan jag hämtades till Nyårsaftonsfesten hos Sven och Maria.
I söndags tog Kerstin med mig till Mattias födelsedagsfirande. Alla rycker in "NÄR det behövs, DÄR det behövs." Så har deras mamma präntat in i dem. Jag lever själv efter det egenhändigt myntade uttrycket.

När jag ändå är på bloggen så kan jag väl berätta om det som återstår beträffande juldagen.
Petter med familj skulle åka hem till Pålsboda och ett beslut fattades att alla skulle åka dit för att dricka eftermiddagskaffe tillsammans med Kristian och Ulrika, som kom dit från Göteborg samt Jonas och Jenny från Örebro. Ett tillfälle för de fyra bröderna att ses i helgen. Det är, och har alltid varit, stor sammanhållning mellan dessa bröder, och att under jul eller nyår träffas, kortare eller längre tid missar de inte. Detta år bara några timmar, men betydelsefulla sådana.

Jonas och Jenny väntade tvillingar  om tre dagar och nu fick farmor och farfar ta hand om Anton och Thea innan deras småsyskon skulle inta sin plats i hemmet.

Jag fick åka med till Örebro och inta MITT hem. Jag är numera van vid att komma hem ensam men att veta att inte Isak finns mera, se hans korg och leksaken däri, gjorde lite ont och gör fortfarande.
När jag öppnar min iPhone så finns hans fina foto där och jag vet ej om jag skulle må bättre av att ta bort det. Tar en dag i taget. Trodde inte att jag skulle sakna honom så mycket som jag märker att jag gör. Dock påminner jag mig hur trött han var med sitt dåliga hjärta. Precis som Georg!
Om döden gör det bättre för den som lider så är det bara att acceptera, hur svårt det än är!

Annandag jul fyllde Svens och Marias son Fredrik 43 år. Svärföräldrar, Kristin och jag var där och grattade. Maria och Sven kunde ej vara med då Maria var sjuk.

Söndag 27 åkte Kerstin och jag till deras son Mattias, som hade fyllt 42 år på julafton och jag fick nu några dagar försenad gratta mitt tredje barnbarn.

Nu avslutar jag kvällens blogg för att i nästa inlägg  berätta om en av årets stora händelser i vår familj.
Säger därför GODNATT till er alla trogna bloggläsare. Roligt för mig att se att så många läser . Jag säger dock som Elsemarie. "Jag kommer att fortsätta med att blogga. Den som vill läser. Man kan välja att inte läsa om man så önskar."
Önskar er alla en GOD FORTSÄTTNING på år 2016! "Vi förändras, Jesus aldrig", sjunger vi i en sång. Så är det. Det är det underbara! Samma kärlek, samma väntan på att vi ska säga ja till honom när han vill bli vår följeslagare, samma tålamod med oss! "Gud som haver barnen kär"...