fredag 1 januari 2016

Fredag 1 januari 2016. Nyårsdagen.FFG. missade jag Nyårskonserten frånWien.

Traditionsenligt äts det i vår familj Schwarzwaldtårta på Nyårsdagen 
Så har årets första dag svunnit.
Jag hade tänkt vakna klockan 6 men satte inte på alarm så jag sov till klockan halv 9.
Middgasgästerna, Elsemarie, Lasse, Tobias, Filip med flickvännen Thea och hennes mamma skulle komma klockan två.

Kalkonen skulle stekas, Schwarzwaldtårtsbottnarna läggas ihop till en tårta, men allt gick vägen och alla tyckte att såsen var god. Tänker på historien om jägaren som i vredesmod skrek åt den flyende haren:" Ja spring du! Det är i alla fall såsen som är godast!"

När vi fikat med den goda tårtan, pratat och haft trevlig gemenskap hade jag räknat med att när alla gått hem så hade jag kvällen på mig att diska och fixa till det. Jag avböjde hjälp som erbjöds men till ingen nytta. Elsemarie hade bestämt att allt skulle vara i sin ordning när hon gick hem. Effektiv som hon är fick hon snart man och son i arbete och i ett nafs var allt diskat, torkat och undanplockat.
"Mamma, nu ska du ha en skön kväll! Visst var det bra att vi fixade till det!"

Ja så fick jag en lugn kväll utan arbete i köket.
I går kom Ulla och Lennart . Dammsög,dukade och förberedde det de kunde, innan jag hämtades till Nyårsaftonsfesten hos Sven och Maria.
I söndags tog Kerstin med mig till Mattias födelsedagsfirande. Alla rycker in "NÄR det behövs, DÄR det behövs." Så har deras mamma präntat in i dem. Jag lever själv efter det egenhändigt myntade uttrycket.

När jag ändå är på bloggen så kan jag väl berätta om det som återstår beträffande juldagen.
Petter med familj skulle åka hem till Pålsboda och ett beslut fattades att alla skulle åka dit för att dricka eftermiddagskaffe tillsammans med Kristian och Ulrika, som kom dit från Göteborg samt Jonas och Jenny från Örebro. Ett tillfälle för de fyra bröderna att ses i helgen. Det är, och har alltid varit, stor sammanhållning mellan dessa bröder, och att under jul eller nyår träffas, kortare eller längre tid missar de inte. Detta år bara några timmar, men betydelsefulla sådana.

Jonas och Jenny väntade tvillingar  om tre dagar och nu fick farmor och farfar ta hand om Anton och Thea innan deras småsyskon skulle inta sin plats i hemmet.

Jag fick åka med till Örebro och inta MITT hem. Jag är numera van vid att komma hem ensam men att veta att inte Isak finns mera, se hans korg och leksaken däri, gjorde lite ont och gör fortfarande.
När jag öppnar min iPhone så finns hans fina foto där och jag vet ej om jag skulle må bättre av att ta bort det. Tar en dag i taget. Trodde inte att jag skulle sakna honom så mycket som jag märker att jag gör. Dock påminner jag mig hur trött han var med sitt dåliga hjärta. Precis som Georg!
Om döden gör det bättre för den som lider så är det bara att acceptera, hur svårt det än är!

Annandag jul fyllde Svens och Marias son Fredrik 43 år. Svärföräldrar, Kristin och jag var där och grattade. Maria och Sven kunde ej vara med då Maria var sjuk.

Söndag 27 åkte Kerstin och jag till deras son Mattias, som hade fyllt 42 år på julafton och jag fick nu några dagar försenad gratta mitt tredje barnbarn.

Nu avslutar jag kvällens blogg för att i nästa inlägg  berätta om en av årets stora händelser i vår familj.
Säger därför GODNATT till er alla trogna bloggläsare. Roligt för mig att se att så många läser . Jag säger dock som Elsemarie. "Jag kommer att fortsätta med att blogga. Den som vill läser. Man kan välja att inte läsa om man så önskar."
Önskar er alla en GOD FORTSÄTTNING på år 2016! "Vi förändras, Jesus aldrig", sjunger vi i en sång. Så är det. Det är det underbara! Samma kärlek, samma väntan på att vi ska säga ja till honom när han vill bli vår följeslagare, samma tålamod med oss! "Gud som haver barnen kär"...






























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar