lördag 31 augusti 2013

Lördag 31 augusti 2013. Ingen forntid.

Ibland skrattar jag när jag ser hur annorlunda det blir mot vad jag tänkt. Så blev denna dag, som slutade med att jag fick besök av Isak eftersom familjen skulle gå på surströmmingsfest. Han svansar nu runt här och proffsar på att jag ska lägga mig så han får lugn och ro eftersom det är hans sovtid. Den sedvanliga lilla kvällspromenaden är avklarad. Har även frostat av frysen i köket i kväll. Men, som sagt, Hunden vill sova och hunden har rätt så jag får skriva mer i morgon. Roligt var det att tillsammans med Kerstin komma till klädaffären där jag hittade ett par plagg, som jag ska få nytta av framöver.

Nu önskar jag er en god natt och skickar med ytterligare ett foto från "inridningen" till klippstaden Petra.

fredag 30 augusti 2013

Skön fredagskväll 30 augusti 2013. Hemma igen 1 maj 1977.

Kom inte iväg  till träningen på grund av tidsbrist. Inte bra! Kokade svart vinbärssaft av bären jag plockade hos Isaks familj i går. En och en halv liter bär blev en och en halv liter saft. Bärmassan av svarta vinbär kokar man om två gånger med lite vatten och häller tillsammans med första "avrinningen". Svarta vinbär är så smakrika.
Så var det dags för städhjälpen att dammsuga och torka golv. Tiderna förändras. Nu överlämnar jag en del sysslor åt en städfirma och betalar vad det kostar,tacksam över att hjälp finns att få och att kommunen subventionerar kostnaden.

Tänkte i dag på hur mycket i mitt liv som blivit annorlunda de senaste åren. Jag sjunger inte numera, inte spelar jag gitarr,inte kör jag bil och inte cyklar jag. Men jag orkar gå och det är jag så tacksam för.
Jag kan också tänka ganska klart. Kan sköta min ekonomi men utan att dra in "nätet" i den biten. Jag har en dator, en ipad och en iphon, vilka jag använder med hjälp av barnbarnen. Att blogga och att skanna kort har jag till slut lärt mig och tycker att det är roligt.

I TV får vi veta att världsläget är något spänt, på grund av att det efter många strider i Syrien nu också använts kemiska stridsmedel  med många dödsoffer till följd  och nu börjar andra länder göra sig redo för ett ingripande för att få  slut på  detta. Många från Syrien flyr och kommer även till Sverige. Stackars människor!

Nu vänder vi åter till år 1977 och avslutar vår resa i Mellanöstern. Jag sa i förra inlägget att vi for över gränsen till Jordanien men glömde nämna att vi medan vi var kvar i Jerusalem naturligtvis besökte "The four homes of mercy" i Betania, där Kerstin och Ulla arbetade i början på 70talet. Georg åkte alltid dit med sina resenärer och mycket gott kom därav hemmet till del genom gåvor och fortsatt intresse för att hjälpa. Elsemarie överlämnade många teckningar från sin klass i skolan i Borensberg, speciellt gjorda för barnen på hemmet.

Dagen efter besöket i Petra var det så dags för hemfärd som skulle ske klockan halv tolv från Amman.
En halv timme senare fick vi besked om att vi skulle bli försenade. (Minns ej orsaken). Först klockan 18.00 lyfte vi och när vi några timmar senare kom till Köpenhamn var det för sent att komma vidare den dagen så vi fick bo kvar över natten. Vi var alla trötta och därför tacksamma att få sova på ett bra hotell.
                                           Här lämnar Elsemarie planet i Norrköping.    
Klockan sju på kvällen 1 maj,som var en söndag, hade vi sagt farväl till gruppen och anlände till Borensberg.
I min fickdagbok ser jag att jag redan nästa dag var i skolan i Fornåsa, någon mil bort.
Georg åkte till Östgötagården. Elsemarie var glad över att vara i sin skola igen. Själv hade jag efter skolans slut en studiecirkel på ett hem för äldre i Borensberg och på kvällen studiecirkel hemma då elever från Optiker och Urmakarskolan kom som de brukade på måndagarna. De bjöds på te och smörgås och vi läste Bibeln och samtalade om det vi läst. Nästa dag "vickade" jag i en klass i Borensberg.I fickalmanackan för den dagen står det: "Elsemarie och jag lagt oss klockan 19,jättetrötta."
Pappa Georg bodde  över på Östgötagården, där det tydligen vårstädades och "var ska sleven vara om inte i grytan", som ordspråket lyder.

Nu har det blivit ny dag och bloggen lite "rekonstruerad" när jag sänder den på nytt.
För min och Elsemaries del var utlandsresandet över för detta år. Icke för Georg, som återvände senare samma år. Hans resande tog aldrig slut. Han trivdes därmed och vi var vana vid det så vi klarade det. Elsemarie had ju sina äldre syskon som alltid fanns till hands för henne och det var en tillgång. Syskonbarnen ej att förglömma!
Just nu, denna nya dag, ringde Kerstin och frågade om jag ville följa med till en klädaffär. Ska bli trevligt. Jag har ej varit i en sådan på hela säsongen, därför att jag ej vill gå ensam ut för klädköp.
Så därför, kära bloggläsare säger jag "Hej då" och ger mig ut på shoppingrunda med dottern!

torsdag 29 augusti 2013

Torsdag år 2013, en bra dag. Klippstaden Petra 1977.

Det sedan gårdagen uppskjutna visiten med förmiddagskaffe hos min 97åriga väninna företogs med buss i dag.
Jag åt en mycket lätt frukost utan kaffe för jag visste att det skulle bli stor undfägnad vid framkomsten,vilket det blev.Som alltid så mycket gott, hembakat och konditoribeställt. Hon berättade att hon var så glad för att hon fått stor arbetslust. Jag dolde min smygande avundsjuka så gott jag kunde!

Bussen tog mig till Isak, som sov djupt innan jag fick liv i honom för en promenad. I samband med den tog jag en runda i trädgården,upptäckte svartvinbärsbusken, som jag uppmärksammades på då jag för en tid sedan plockade av de  röda vinbären på den busken, åtta liter. Tyvärr hade jag glömt,som ofta sker numera, vilket gjorde mig aningen förfärad då jag såg hur många bär som fallit eller torkat på busken. Skörden blev en och en halv liter i alla fall, men kunde ha blivit det tredubbla, utan missen jag gjorde. Bären tog jag med hem till mej och ska göra saft till familjen.

Nyheterna i dag berättar att den anrika Lundsbergsskolan av Skolinspektionen stängts en tid framöver på grund av saker som hänt i samband med s.k. "nollning"och att tidigare varningar ej givit önskat resultat. Svårt för de 200 eleverna att plötsligt skiljas och placeras i andra skolor. Värst för några som har sina föräldrar utomlands.
När det gäller vädret så har vi också i dag haft en underbar sommardag. Denna sommar har verkligen varit strålande alltigenom.Är så tacksam.

Nu åter till år 1977. Vi lämnade Gamla stan innanför murarna och allt nytt utanför och bussades till gränsen mot Jordanien och Amman där vi bodde åter fint på Hotell Holiday inn, samma hotell, som förut. Massor av goda maträtter på bordet där!

Så var det dags för utfärden till Klipp och Ruinstaden Petra, så oerhört vacker. På 300talet f. Kr. huvudstad i nabateernas rike och en btydande ort på den tiden. Skärningspunkt för karavanvägarna. Dess storhet blev kort och ruinerna av staden,som upptäcktes år 1812  har sedan dess varit av stort intresse.Den forna staden Petra ägde en mängd monument, kultbyggnader, teatrar, gymnasium nymfeum m.m. Klippgravarna visar en intressant förening av österländskt och västerländskt.
Att komma dit in går inte på annat sätt än att gå till fots, men eftersom det är enklare att sitta på en hästrygg. Det går åt många hästar och jag glömmer aldrig den lille mannen i trasiga skor och kläder som ledde min häst. Då och då tittade han upp på mig och sa:"Good?" "Yes, very good", svarade jag och han log belåtet.  Nu ska jag visa ett foto på Fasaden till Klippgravar i Petra, en av de märkligste ruinplatserna i världen.

 


onsdag 28 augusti 2013

Lite forntid och lite nutid 28 augusti 2013.



Jerusalems murar är många epokers verk. Sin slutgiltiga gestalt fick de under den "turkiska tiden"år 1542 e. kr.Omkrets 4 km. Genomsnittlig höjd 12 meter. Den har 8 portar.Mot norr Nya Porten, Damaskusporten och Herodesporten.Stefansporten (Lejonporten) och Gyllene Porten (igenmurad av turkarna år 1530 och fortfarande igenmurad, man tror att den kommer att öppnas den dag Jesus kommer tillbaka till vår jord) åt öster. Dyngporten och Sionsporten åt söder, Jaffaporten åt väster.

Vi besökte också Förintelsemuse'et med många, stora foton från koncentrationslägrens hemska tid.Där finns också ett stort rum med ytterst svag belysning där namnen på alla dödade judiska barn hela tiden läses upp via bandspelare. För oss äldre som var med under de där åren var allt detta en otäck påminnelse om åren 1939 till 1945.

Vi hade nu bara ett par dagar kvar på vår resa och återvände till Jordanien och dess huvudstad Amman varifrån vår hemresa skulle ske. Nu hade vi en fantastisk upplevelse kvar, nämligen besöket i den gamla klippstaden Petra. Om detta berättar jag nästa gång.

Den här dagen började med att jag efter en natt med dålig sömn, i min tankevärld, försökte få till det så att dagen skulle räcka till för allt som jag planerat. Jag hann med ett besök av en vän, träning ( efter mer än en veckas uppehåll), gå hem med Isak, bli bjuden på fika med Tobias nygräddade chokladmuffins, fixa mat till familjen, som krympt med två femtedelar, matåtgång därefter. På hemvägen handlat i närbutiken, fixat köket, kollat att den nya frysen håller rätt temperatur,burit ner saftflaskorna till matkällaren och slutligen fått denna vilopaus vid datorn. I morgon ska jag göra ett besök hos en väninna, som jag ej fick tid till i dag. Livet är härligt, mestadels!

Tack käre Gud för att Du varit med oss i dag och gjort så mycket gott, en del har vi sett, finns också mycket som Du gjort utan att vi uppmärksammat det. Tack för Din kärlek och omsorg om oss alla! Amen!

tisdag 27 augusti 2013

På resa år 1977. Saftkokning och bärplockning tisdag 27 augusti 2013.

I Nablus finns Jakobs brunn. Varje gång jag besökt denna plats har jag ställt mig frågan hur det var möjligt att gräva denna brunn. Den är 27 meter djup och mäter två och en halv meter i diameter.När Jakob vände åter från sin morbror Laban, tillsammans med sina fruar Lea och Rakel och hela sin stora familj, slog han läger i Nablus, köpte en bit mark och grävde där en brunn för sin familj, sina tjänare och djuren. Den har sedan dess varit känd som "Jakobs brunn." Vattnet är gott och det är självklart att  man ska dricka av det. Det var där som Jesus mötte den samaritiska kvinnan som vi läser om i Johannes Evangelium kapitel 4. En berättelse som det ofta predikas över.
På 300talet byggdes här en kyrka med brunnen mitt i kryptan. Kyrkan förstördes dock men år 1860 restaurerades kryptan. Att komma till Jakobs Brunn är viktigt för resegrupper från olika länder.

I dag har vi haft ett strålande sommarväder. En stunds blåbärsplockning i eftermiddag gav en och en halv liter bär. Morgondagens frukost räddad!
Innan bärplockningen hann jag dock koka fyra liter saft av upptinade bär från frysen. Den senare håller jag koll på så den håller rätt temperatur innan jag lägger i det som jag fick bortforslat och som förvaras hos Anna och Fredrik.

Nu är det dags att sova. I morgon är det en hel del som ska hinnas med. Jäktar gör jag dock inte numera utan tar dagen som den kommer. Steg för steg. Avslutar med "Blott en dag ett ögonblick i sänder, vilken tröst evad som kommer på. Allt ju vilar i min Faders händer. Skulle jag, som barn väl ängslas då?."
Nu sover vi alla gott och hoppas på sol också i morgon.
 

söndag 25 augusti 2013

Söndagskvällen tar också slut den 25 augusti 2013.

Det var länge sedan jag var i kyrkan men i dag gick jag dit. Jag är så tacksam  för att Gud finns med mig alla dagar och att jag kan prata med Honom när som helst. Därför kan jag vara hemma och ha denna gemenskap med Gud och med andra som jag pratar med och ber tillsammans med. Den församling jag nu tillhör är stor och man försvinner lätt i mängden. Därför är det bra med de grupper som kallas husgrupper och där antalet personer rör sig omkring ett tiotal. Där efterfrågas man automatiskt om man ej synts till på ett tag. För gemenskapen har ju också en viss betydelse även om jag anser att relationen med Gud är det viktigaste och att man i familjen ber tillsammans.

Ja sedan gick dagen och efter en god middag hos dotter med familj fick jag så åter säga farväl till Filip, som tidigt i morgon bittida åker tillbaka till Växjö. Det gör lite ont även i ett mormorshjärta när man ska skiljas. Så många år som vi har hållit ihop och bott nära varandra. Pappan sa i kväll att han är glad över att de två som lämnat hemmet ändå bor i samma stad och i det instämmer vi. Jag minns när Filip började på Dagis och var så ledsen när mamma eller pappa gick därifrån. Då hände det att personalen hämtade storasyster Linn på en annan avdelning för att han skulle få vara i hennes närhet så han blev glad igen.
Nu säger jag tack för i dag och ska sova för att i morgon ta kontakt med firman som säljer frysboxar så jag åter kan få ordning på den delen av livet. Sov gott! Gud är god! Amen!

Chagall. Minnen från år 1977. Strålande sol söndag 25 augusti 2013.


Här två av de världsberömda fönstren med glasmålningar av Marc Chagall.Varje fönster föreställer en av Israels tolv stammar, Jakobs tolv söner. Dessa två föreställer Josef och Benjamin, de två yngsta med mamma Rakel, som Jakob hade tänkt ta till sin hustru , men blev lurad att i stället gifta sig med Lea. Han väntade dock ut de sju år som flickornas far hade bestämt och fick sin Rakel och med henne de två yngsta sönerna.I Första Mosebok, kapitel 37 kan man läsa den intressanta historien om Josef och vilket annorlunda liv han fick.


Det här är alltså en liten fortsättning på förra inlägget och får förbli så.
En härlig dag med sol och värme gillar jag.

lördag 24 augusti 2013

Treårskalas 24 augusti 2013. Lite mer om år 1977.

Jag börjar med Frysboxen. Gav den verkligen en chans när jag lät den gå hela natten men se, nu gav den klart besked. Plus 5 grader fortfarande betyder ny frysbox eller skåp. Ska ge mig ut på måndag och kolla läget. Känner mig gladare nu när jag med säkerhet vet att allt hopp är ute. Det finns ju gränser även för en frysbox, som begagnad inköptes år 1994. Känns bättre också sedan jag förmått mig att slänga ett begränsat antal matportioner och samlat bären i en gryta för att i stället få ett antal burkar sylt att ge till barnbarnen. Nu är det i stort sett bara ett mindre parti bröd kvar och dess öde avgörs på måndag. Skönt att ha kommit så här långt.

Glad i hågen kunde jag alltså träffa den trevliga treåringen tillsammans med föäldrar, kusiner och övrig släkt. Det är roligt när jag har möjlighet att vara med på födelsedagar för jag träffar ju många fler än föremålet för firandet.
Annat bra, som hänt i dag är att min trädgårdsvän återkommit och kom hit och fixade sådant som jag inte kan (eller vill) göra. " När var det dina väninnor skulle komma?",frågade han. "Nästa vecka", blev svaret. Då tog han itu med att redan i dag också rensa mellan stenplattornaFint skulle det bli! Nu är det bara inomhus, där jag själv måste agera, som kan utgöra hinder för besök.
Ulla har nu på nätet kollat in Frysboxar (billigare än skåp) så jag kan, på måndag, telefonledes inhandla en sådan, tror jag.
Men nu till Mellanöstern år 1977. Den här dagen åkte vi till de västra delarna av Jerusalem. Besökte Knesset, Israels " riksdagshus", som invigdes år 1966. Det kostade 7 miljoner dollar och finansierades bl.a. av familjen Rothschild i England. Den över fem meter höga menoran = sjuarmade ljusstaken, symbolen för staten Israel, står mitt emot ingången. Prydd med scener ur judiska historien och skänkt av det brittiska parlamentet. Knesset består av 120 ledamöter, som väljs vart fjärde år. Rösträttsålder 18 år.Så var det i alla fall då.
Vi åkte vidare till Hadassasjukhuset som har en liten synagoga med de  tolv världsberömda fönstren med glasmålningar av Marc Chagall, föreställande Israels tolv stammar. Första Mosebok kapitel 49.
Så otroligt vackra.
Här en bild föreställande Knesset.
I och med detta säger jag Godnatt. Ska försöka få med Chagallfönstren nästa gång.Glad över att ha frysgrejorna under kontroll går jag nöjd till nattens vila. Gud är god.Tack, Gud, för en underbar dag med sol och värme och allt annat gott! "Jag är Ditt barn, Du är min far, o, salighetens gåta," som han skrev författaren Sven Lidman.

fredag 23 augusti 2013

Fredag med omväxling 23 augusti 2013. Betlehem år 1977.

Efter missödet när frysboxen strejkade i går kväll så var jag nog ej riktigt i balans. Visserligen fick jag ju hjälp med fortsatt frys för det viktigaste men ack så mycket som finns här i bunkar och grytor inväntande sin dom. Dottern sa i morse att jag skulle betrakta det som en olycka och slänga allt. Att invänta en ny frysbox låter sig ej göras så här på en gång. Jag insåg att det var rätt tänkt men visst gör det ont att slänga de fina bären som nu tinat. Några burkar drottningsylt (hallon och blåbär) får det nog bli i alla fall.För en stund sedan tog jag itu med att torka upp allt vatten som samlats i botten på boxen. Jag gjorde den ren och fin och torkade den torr inuti. Tänkte att sätta i kontakten i väggen igen, vilket skedde. Och se, den satte igång. Underbart ljud. Ska den nu funka? Nyss var jag åter där och kollade. Temperaturen sjunkit från plus 16 till plus 5. Nu är det spännande. Nog för att jag kan tänka mig att den gode Guden varit där. Jag har många erfarenheter av Hans praktiska hjälp i olika situationer. Det är inget konstigt med det. Sådan är Han. Kan det finnas en annan förklaring till denna temperatursänkning?

Jag ska titta innan jag bloggat färdigt och tala om hur läget är.
Nu till dagen som började med att jag avstod träningen. Hade bestämt att jag skulle ta bussen till graven för att komplettera lite sedan i onsdags. bäst att göra det direkt. Påverkad av det som hände i går kväll var jag lite "vimsig"i morse. Valde fel bussnummer, gick till hållplatsen för tidigt. Valet av buss gjorde resan betydligt längre än nödvändigt även om den tog mig till rätt hållplats. Grävde en grop och planterade den medhavda växten. Trött kom jag så till busshållplatsen. Hade tänkt att jag skulle handla på hemvägen men kände hur trött jag var och avstod. Åkte till Isak och hann ta en liten promenad med honom innan Tobias kom hem och tog nästa, lite längre. Sedan försvann Tobias upp på sitt rum där han satte igång med att dammsuga och damma. Jag plockade några plommon och gick hem till mitt kök, som flöt, icke av "mjölk och honung"men nog flöt det alltid. Jag var för trött för att ta itu med eländet så med tidningen intog jag hammocken och somnade i solskenet. Dagen har varit helt underbar.

Nu orkar jag vara vaken länge i kväll och går direkt till år 1977 där det var dags att med bussen åka den korta sträckan från Jerusalem till Betlehem där vi såg Födelsekyrkan och var nere i den lilla grottan där man tror att Jesus föddes. Vi besökte också Hebron där Abraham och Sara har sina gravar.
Även Isak, Rebecka, Lea och Jakob är begravda där. Som kung över Juda stam hade David Hebron som residens i över 7 år innan han erövrade Jerusalem och gjorde den till hela Israels huvudstad. Mycket har under årens lopp hänt med både Hebron och Jerusalem, som båda intagits av främmande härar.

Nu får det räcka med detta för i dag och nu går jag till källaren och kollar temperaturen i frysboxen.
Den är fortfarande plus 5.Har den bestämt sig för att stanna där har jag inte mycket att hoppas på men den knegar på och jag avvaktar till morgondagen.
Nu önskar jag er alla en God Natt. Tar med en bild från Hebron.


torsdag 22 augusti 2013

Så lägger frysboxen av. Torsdag 22 augusti 2013. Vad göra?

Egentligen kanske jag inte skulle skriva eftersom jag är aningen omtumlad av det som har hänt men ibland blir det lättare att bära motgångar om man får ventilera dem med någon så nu, bloggläsare, skriver jag av mig till er så sover jag kanske bättre. I Bibeln, någonstans, står det ungefär så här:" inga andra svårigheter än de som vanligen möter människor drabbar er." Nu är det inte roligt alltså!

Dagen har varit solig och varm och alla har sett ut att njuta av ännu några sommardagar, för fler ska det bli! Jag städade upp i köket sedan gårdagen, gick sedan i sällskap med Isak till Tobias som bjöd på kaffe och macka. Gick hem och gjorde det jag hade tänkt, nämligen jobba en del i trädgården. Det tog sin tid. När jag avslutat det jobbet gick jag ner i källaren för att kolla frysboxen, som ett par dagar visat för hög temperatur. Nu hade den fullständigt lagt av. Att gripas av panik ligger inte för mig och hjälper ju sällan, så jag funderade.Varför vänta till kvällen när jag under dagen skulle kunnat få in en ny frysbox om jag hade kollat tidigare. Men sen som vanligt så stod jag där alltså med ett stort bekymmer. I boxen fanns kött, grönsaker, bröd och , värst av allt , de fina hallonen som jag plockat i trädgården och som det fanns ganska mycket av. Även jordgubbar, björnbär och blåbär.

Jag bad en stilla bön om hjälp att klara av detta missöde. Kom att tänka på barnbarnet, boende på samma gata som jag. Hans fru Anna med son Johannes kom och hämtade sedan jag noga sorterat det som var viktigast att få in i frysen, nämligen kött och grönsaker.Detta hade de plats för. Sedan tog jag ur frysen i köket, bröd och annat som går att frysa om eller som kan få förstöras och fyllde på där med hallon och annat, men ändå mycket som inte finns omedelbar räddning för, så nu blir det att inhandla stor mängd syltsocker och använda fredagen till att koka sylt på det "överblivna".

Jag hade tänkt mig en helt annan blogg i kväll men nu är det som det är och jag har nu, som jag förut nämnde, skrivit av mig på det att jag må kunna sova utan att tänka på morgondagen.Åter ett Bibelord: "Var dag har nog av sin egen plåga, så bekymra er inte för morgondagen. Tack Gud för att Du alltid har en utväg och hjälp så jag får tag på en frys igen! Amen!  Nu sova, tacksam att jag fick "fryshjälp" för en del i kväll, snabbt och behändigt.. 

onsdag 21 augusti 2013

Tisdag 20 och onsdag 21 augusti 2013. Liten kortisblogg!

Tisdagens förmiddag gick i lugnets tecken, ensamma som vi var, Isak och jag. Eftermiddagen användes åt städning av det stora skafferiet, ett jobb som jag brukar stå för då jag är på besök.Ett par timmar på kvällen ägnades åt blåbärsplockning. Märker att jag har blivit ett år äldre. Kan ej gå lika lätt i skogen i år, som jag gjorde förra året. Benen har blivit vingliga och jag är väldigt försiktig. Det är dock jättebra bärmark med vägar som jag kan följa och plocka på båda sidor. Dessutom har jag hjälp av dotter och måg som på plats rensar alla bären. Fantastiskt bra ! Fyra liter blev skörden.

I morse väcktes Isak och jag klockan halv sex för att följa med Lennart till Örebro.
Så skönt att komma hem med bären rensade!
Klockan två hade jag tid hos tandläkaren. Vilken lycka att jag bara hade ETT hål den här gången.
Medan jag var där kom telefon från barnbarnet i Nora. " Vi tänkte göra en liten utflykt,passar det att vi hälsar på hos dej i eftermiddag." Så klart att det passade. Två föräldrar med två små flickor och en gosse, alla under fem år,kom och fikade med blåbärstårta som snabbt fixades tack vare färdiga tårtbottnar i frysen. Bullar och kakor finns alltid. Så roligt att vara tillsammans med den lilla fina familjen, som naturligtvis betyder mycket jobb för föräldrarna en ganska lång tid men också mycket av glädje. Tiden går så fort. Snart blir det mer lätthanterligt.
Vi hann äta lite kvällsmat innan de åkte hem med löfte att återkomma när de behöver lite omväxling.

Det är i dag Georgs födelsedag och vår bröllopsdag vilket i kväll föranledde ett besök vid graven. Sextiofem år sedan vi i Korskyrkan, Stockholm vigdes till ett äkta par.
I kväll besök av Tobias och hans mamma. De hade med sig två påsar Bridgeblandning till min karamellskål. Goda, goda!
Men nu har kvällen gått och jag avslutar mina rader med att säga GodNatt och Sov Gott! Jag kommer säkert att göra det. 

söndag 18 augusti 2013

Söndag 18 augusti 2013.Sol och regn.

Isak har sovit hela natten och jag också.Min vän som var ledsen i går skulle till Citykyrkan på Gudstjänst eftersom vår kyrka var i Stadsparken tillsammans med flera kyrkor i stan. Tyvärr kunde jag ej följa med dit men såg TV 2 med båten Shalom från Oskarshamn och alla ungdomar ombord, som sjöng om Jesus.
Jag hade en del att ta hand om sedan gårdagen medan jag lyssnade till en bra Radiogudstjänst från Gullbranna.

På eftermiddagen fick jag besök av min vän, som jag fick kontakt med på bussen för ett tag sedan. Så roligt att ses. Igen.
Från Växjö fick jag veta att Filip fått flytta in på skolan redan i dag och med mors och fars hjälp inhandlat diverse för att piffa upp rummet med.Skönt för mamma och pappa att vara med i början.

Nu är jag hemma hos Tobias, som kommit från sitt fotbollsläger och nu tillsammans med mej inväntar föräldrarna ,som suttit fast i en bilkö efter Jönköping och därmed åtskilligt försenas.

Isak,lycklig över att vara hemma igen, sover redan på golvet när ändå inte matte och husse är hemma. Det blir säkert stort pusskalas när de kommer. Han har avverkat Tobias.

Dagen började med sol men sedan har det växlat mellan skurarna. Ulla och Lennart hann plocka 4 liter blåbär innan regnet kom dit. Det finns en del bär men inte alls så mycket som förra året enligt rapport från bärplockarna.


Nu till år 1977 och fortfarande i Jerusalem. Där besöker vi både Gravkyrkan,som man tror byggdes på den plats där Jesus dog och Trädgårdsgraven som man också förknippar med Jesu död och uppståndelse och som för känslan är mer tilltalande. Jag har tidigare berättat om den, vill jag minnas.

Avslutar för i kväll med att önska er en God Natt.Jag skriver nu på min iPad,lite ovant men den är behändig att ta med i väskan. Så trötta vi är nu, Tobias och jag. Undrar om inte de som suttit i bilkö är ännu tröttare.
















P

lördag 17 augusti 2013

Lördag 17 augusti 2013.

Klagomuren med Klippmoske'n i bakgrunden..
Jag börjar med dagen som snart är tillända. Jag satte in det här fotot redan i morse och trodde att jag senare på dagen skulle skriva lite om dessa sevärdheter i Jerusalem. Nu blev inte allt som det var tänkt så därför håller jag mig till dagen som snart är slut då jag inser att varken Isak eller jag orkar vara vakna så länge till. Planerat var att jag skulle träffa barnbarnet Kristin på stan, vilket skedde. Jag blev bjuden på kaffe och en bit smörgåstårta på ett kondis. Vi satt där länge och pratade. Så roligt att få vara ute med ungdomen. Efter en del uppköp skildes vi åt och dagen fortsatte för Isaks och min del med en promenad för en fika hos min syster med Toscatårta, hallon och grädde.De två senare är viktiga nu i "slutspurten". 
En vänsom mådde dåligt ringde och vi sågs här hemma hos mig en stund. Ibland känner man sig så liten när man ser andra lida utan att kunna hjälpa så det går över på direkten. Men Gud vet om allt och hjälper i rätt tid när vi vänder oss till Honom med vår nöd.

Kvällen fortsatte med att än en gång koka den gele' som hälldes på burkar i går och som ej blev tillräckligt fast.Lite safttillverkning och inget mer. Några SMS utbyten förstås.

Nu blir det sängen tillsammans med Isak som snällt väntat i kväll. Sov gott kära bloggläsare. Vi hörs igen! Kom ihåg att Gud älskar oss precis som vi är.Amen!

fredag 16 augusti 2013

Avsked fredag 16 augusti 2013. Jerusalem 1977.

I dag ska jag säga hej då till ännu en som ska lämna sitt föräldrahem för att dra ut i livet och fortsätta på egen hand. När det var dags gick jag för att ta en fika med smörgåstårta tillsammans med Filip. Tobias hade på morgonen åkt på fotbollsläger, föräldrarna på sina jobb, så det blev bara vi två vid fikastunden med den medhavda smörgåstårtan. Föll sig naturligt med en sådan eftersom det är något som Filip aldrig tröttnar på. En liten avskedsgåva och en stor kram avslutade besöket. Visst kom det en tår, konstigt annars. Vi har varit tillsammans sedan han föddes, bott i varandras närhet och jag i min ensamhet fick genom de här tre sista barnbarnen skingra tankarna när saknaden efter min älskade Georg var svår. Men naturligtvis är det så här det skall vara. Livet fortsätter och jag är så tacksam att jag fått vara med så länge. Nu finns bara ett barnbarn av fjorton kvar i sitt föräldrahem. De övriga är sedan många år "utflugna."
Nu ska Växjö, där Linn bedriver studier sedan två år tillbaka bli vistelseort också för Filip ett år framöver. Innan de tre åkte iväg lämnade de in Isak till mej för det fanns inte plats för honom i bilen. Så nu har jag en kompis över helgen. Ska strax ta den sedvanliga kvällspromenaden.

I Jerusalem år 1977 fortsatte vi våraintressanta besök. Nu hade turen kommit till Tempelplatsen och vi besökte den pampiga Klippmosken med sina vackra fönster och äkta mattor. Utanför fanns en mängd skor. Alla måste ta av skorna före inträdet. Några problem med detta finns inte.
Efter det besöket gick vi till Klagomuren, judarnas heliga plats vid muren,vördad som den sista resten av det sista templet och en viktig böneplats. Vi gick ut genom Stefansporten för att där hämtas till vårt hotell för middag och nattlig vila. 

Som jag tidigare berättat har jag Isak här och nu är det tid för honom att sova och han ger mig ingen ro så därför säger jag Godnatt.

onsdag 14 augusti 2013

När vädret bestämmer dagen. Onsdag 14 aug. 2013. lite 1977.

Daqgen började med att jag vaknade för tidigt efter en kort natt. Jag hade tid hos hårfrisörskan och gav mig iväg dit i tid. Fick två matgäster varav en var ett hungrigt barnbarn som uttryckte sin tillfredsställelse över att ha mormor boende så nära. Vi håller ihop, vi två!

Så skulle jag hämtas på eftermiddagen för blåbärsplockning. Hade väskan packad (skulle sova över natten hos dotter och måg), då jag pr telefon fick veta om åska och regn över blåbärsskogen. Bestämde mig för att i stället i det soliga Örebro ta mig till ett mindre varuhus för en del inköp. Öppnade dörren för att gå ut då jag får se ett stort mörkt moln på himlen. Bådade inte gott. Ställde undan dragkärran och drack en kopp kaffe medan jag funderade.  Gick ut i trädgården Plockade två liter svarta och två liter vita vinbär, samt lite hallon till morgondagens frukost. Nu är alla bär slut för i år. Just som jag plockat klart kom regnet. Åskan höll sig borta i dag också.

Kom in lagom till Nyheterna i TV1. Undantagstillstånd i Egypten. Stort antal döda. Det känns ännu värre när ett lands invånare slåss mot varandra. Det blev något fel på sändningen så jag måste stänga av. Lika bra var det.
Nu till år 1977. Vi hade på vår resa anlänt till Jerusalem. Både Elsemarie och jag hade ju varit där tidigare men det hjälps inte. Man kan inte få nog av den staden. De olika portarna som leder in i gamla stan, dofterna av kryddor, de små butikerna. Folk av alla slag, kartongerna med små kycklingar till salu.
Åsnorna med sina sopsäckar, souvenirbutiker, männen med stora korgar nygräddat bröd. Det är säkert tio år, om inte mer, sedan jag senast var där men jag antar att det inte är så stor skillnad i just de kvarteren jag tänker på. Utanför stadsmurarna är det något helt annat.Men inte lika intressant.

Efter frukost måndag morgon tog bussen oss upp till Oljeberget där vi, om vi ville fick rida på en kamel.Vidare besökte vi "Fader Vårkyrkan ", belägen högst upp på Oljeberget,på den plats där man tror att Jesus lärde sina lärjungar bönen "Fader Vår". På väggar där finns bönen skriven på 62 språk. Vi svenskar letade oss förstås fram till den tavla där vi kunde läsa bönen på vårt språk. Här profeterade Jesus om Jerusalems förstöring och härifrån gjorde han sin Himmelsfärd.Han ock lärjungarna var ofta där. Nästa besök var i Getsemane örtagård där Jesus kämpade sin svåra kamp och bad till Gud:"Fader,om det är möjligt så tag denna kalk ifrån mig. Ske dock icke min vilja, utan Din." Det var där han under ångest och vånda fattade det svåra beslutet att lida och dö på korset för att ta människornas alla synder på sig så att vi skulle få tillbaka gemenskapen med Gud. Jesus och hans lärjungar var ofta tillsammans i Getsemane.Där finns (eller fanns) åtta olivträd som man tror fanns där redan på Jesu tid. I den vackra kyrkan som finns där skulle just mässan börja när vi kom dit.

Vi fortsatte till Kaifas hus och till Övre salen innan det var dags för lunch på vårt hotell.
Det är inte många lediga stunder på en sådan här upplevelseresa men ack så intressant!

Men nu tänker jag sova igen lite av den sömn jag förlorade i morse. Så jag säger Godnatt och är tacksam för ännu en dag då jag har orkat med. Tänker just nu på hur Jesus öppnade vägen tillbaka till Gud och att vi åter kan få leva i Hans gemenskap. Om vi vill. Sov Gott kära bloggläsare. Vi hörs!


tisdag 13 augusti 2013

Trevlig tisdag 13 augusti 2013. Lite år 1977.

I går blev det ingen blogg för jag var på annat håll. Hos mina barnbarn, vars föräldrar var med sina jobb på annan ort. Inte varskodde jag om detta avbrott heller. Ursäkta,du som skrev att du blivit "beroende" och därför uppskattar när jag varslar om uppehåll. Bättring är påtänkt!
Jag är så glad att de på min förfrågan svarar ja till att jag får bo över: De är numera så stora så de klarar sig själva men det är de två yngsta och de enda som ännu bor kvar hos sina föräldrar, så jag passar på att ta vara på varje tillfälle som ännu återstår.

Filip köpte Pizza, som hör till när vi är ensamma hemma. Det tändes flera ljus och vi hade en riktigt mysig kväll. I morse gick jag hem en sväng medan pojkarna sov. Sista veckan innan skolan börjar. Tobias kom senare för att klippa gräset men vi fick inte igång gräsklipparen. Det får bli en annan dag.
Jag passade nu på att få lite undervisning gällande min iPhone, som jag inte klarar av så bra. Jag frågade, han visade och jag skrev på ett block ner det han lärde mig. Ett enormt tålamod har han och det behövdes men o , så glad jag är för undervisningen och så tacksam jag är att han blir kvar i stan när nu storebror flyttar för fortsatta studier till annan ort.

Nu till år 1977 och vår resa i Mellanöstern.  Vi hade kommit till Masada dit man åker linbana. Masadaklippan har en säregen historia, som jag gärna vill berätta om, men väljer att göra det i en särskild blogg, eftersom jag nu vill skynda på så vi kommer vidare och till slut landar i Norrköping.
Efter lunch på vårt hotell åkte vi till Qumran och grottorna där. Också dessa har en intressant historia, som jag berättar om i samband med berättelsen om Masada.

Vi fortsatte med vår buss som tog oss till Jerusalem där vi kom till vårt hotell på söndagskvällen. Efter en god middag somnade vi gott.
Nu ska jag passa på att (om det lyckas) visa ett foto från Masada.



      Ja ,det lyckades alltså!                                                                              
Nu ska jag säga Godnatt till er alla och så fortsätter jag i morgon. Är tacksam för varje dag och för allt gott som kommer mig till del.Gud är god.

söndag 11 augusti 2013

En liten Nutidsblogg söndag 11 augusti 2013.No more!

Sov till klockan halv nio. Ösregnade så det var ej svårt att bestämma sig för att inte gå i kyrkan.Men tack och lov, än har vi både radio och TV, som låter det kristna budskapet komma ut i etern så först såg jag gudstjänsten i TV från Missionsbåten Shalom hemmahörande i min hemstad Oskarshamn. Under åren i sommarstugan i Figeholm brukade vi gå till kajen på söndagskvällen och lyssna.På måndagsmorgonen på väg ut såg vi den medan vi var vid vår badstrand för morgondopp och en stund kring medhavd kaffekorg, alltmedan vi lyssnade till sång och musik från båten. Så roligt då att i år via TV få se den flera gånger. Intressant var att få höra om hur båten blev just missionsbåt. Gudstjänsten går i repris måndag 15.30 om de ej tagit bort den. Efter TV lyssnade jag till radiogudstjänsten. Så bra!

Så var det dags för kaffebjudning hos dottern sedan vi först hämtat Tobias efter fotbollsmatchen. Var och en odlar sitt intresse och han har mycket nöje av fotbollen.
Efter kaffestunden varslades jag om att det fanns röda vinbär som nog behövde plockas. Eftersom jag var den enda i sällskapet som gillar bärplockning så förstod jag. Gick ut i trädgården till Linns buske (som hon fick av mej för 12 år sedan) där jag plockade drygt 7 liter, mellan regnskurarna vill jag tillägga. Husets föräldrar hade åtagit sig att passa två små syskonbarnbarn så de var helt upptagna med  den sysslan. När barnen hämtats av tacksamma föräldrar satte husets herre igång med att laga till en underbart god fiskmiddag som även jag inbjöds att äta tillsammans med familjen.

Fick sedan skjuts hem och har nu kokat bären som ska bli gele' när de runnit klart över natten för jag tänker inte uträtta mer i kväll.
Avslutar med tack till Gud för en härlig dag tillsammans med två små  roliga barn och mycket annat och tack för bönesvaret jag fick här hemma för en stund sedan. Ett vardagligt som visar att det är sant att "Du sviker aldrig". Sov gott!

lördag 10 augusti 2013

Solsken och regn lördag 10 augusti 2013. Döda Havet 1977.

Börjar med Döda Havet och Elsemaries flytande där. Något större nöje kan man knappast säga att det är men en annorlunda upplevelse.Man kan alltså inte komma under vattnet. Man bara flyter. Jag har letat efter ett foto där Elsemarie ligger och läser ur sin engelska läsebok men tyvärr lyckades jag ej finna det.Då får duga med det här. På stranden finns flera duschar och efter "badet" helt nödvändigt att få bort allt salt från kroppen.

Jag gjorde en del anteckningar som jag delar med er som brukar läsa min blogg. D.H. längd 78 km. Bredaste stället 18 km. Största uppmätta djup 433 meter. Det finns bara tillflöde till sjön och lika stor mängd vatten, som varje dag rinner till, dunstar bort så vattenmängden är konstant. (Israel övertog hela området år 1967.) 25% är fast substans. Dött är det men innehåller enorma mängder salter av olika slag. Flera hotell finns där och många som lider av eksem reser dit för att få hjälp. Från Sverige kommer många soriasispatienter.
Så for vi vidare mot Massadaklippan dit man åker upp i korgar. Denna klippa har en unik historia och att komma dit är en stor upplevelse.
Men nu lämnar vi resan och förflyttar oss till dagen som är, eller rättare, har varit, för den är snart slut.
Halva dagen var det fint och jag satt på altan med sent förmiddagskaffe innan jag plockade en liter hallon. Det är på slutändan nu vad dessa läckerheter beträffar. Efter det kom regnet och några åskknallar, dock ej så starka att de skrämde mej. Saften som jag kokade i går kväll fylldes på flaskor.
 Rester efter gele'koket, hallon och rabarber. 

Köksgolvet fick en ordentlig rengöring med grönsåpa och fiberlevang. Efter det polishbehandling.
Så var det dags att ta ett tag bland alla foton igen. Sortera, sortera, leta.Två kartonger försvann på detta sätt från sovrumsgolvet och de resterande ska också bort med det snaraste. Sedan blir det finsortering och sist insättning i album. Borde gjorts tidigare, men mitt liv har varit fyllt av plikter, som jag prioriterat. Och inte ångrar. Nu tar jag den tid jag behöver.  Men ännu har jag ej börjat med blåbärsplockningen och den måste komma först. Bara vädret blir bra i veckan som kommer.

Nu är det dags att sova och jag tackar Dig Gud för en skön och vilsam lördag. Tack för att Du aldrig lämnar oss. På Dej förtröstar vi och Du sviker aldrig. Du är så god! Amen!
Nu säger jag GodNatt till er alla kära bloggläsare. Sov gott!

onsdag 7 augusti 2013

Trevlig onsdag 7 augusti 2013. Långpromenad.

Här pluggas det . Läxböckerna fanns med och i Arad medan vinden tjöt utanför löstes matteproblem.
Någon berättelse om Döda Havet orkar jag ej med i kväll. Ni förstår när jag berättat om dagen. Det blev en skön dag som började med att jag tog min barnvagn och gick till vår närbutik för att handla mat.

Efter lunch med matgäst bakade jag två sorters kakor innan barnbarnet med fru och två barn infann sig för eftermiddagskaffe.En liten lektion i iPhonehanterandet ingick. Vi fikade med bullar, kakor ,glass och hallon. Jag liftade med familjen till en god vän på norr, som i ett tidigt skede av tomatplantornas vara, fick löfte om en sådan planta. Tyvärr har tiden ilat iväg och alla plantor är nu stora och tomaterna växer.Nu skulle den utlovade levereras och det blev alltså med biltransport. Jag överlämnade den stora plantan och skulle efter en stund åka hem med bussen, som tyvärr just hade gått och nästa skulle gå om en timme. Jag valde då att promenera den långa vägen hem, vilket tog en och en halv timme.
Är så tacksam att jag orkade och dessutom mot slutet träffade på goda vänner som var ute på kvällspromenad och gjorde mig sällskap sista biten. Jag ville prova om det var möjligt att ta sig hem by feet och det var det!!!
En God Natt önskar jag er alla! Själv sover jag säkert gott. Så roligt det är att träffa en så härlig barnfamilj. Till sist i kväll ringde Linn från Växjö och vi fick en trevlig pratstund, som alltid. Också detta bidrar till god sömn. Tack Gud för allt roligt en dag kan föra med sig! Amen!




tisdag 6 augusti 2013

Tisdag 6 augusti 2013. Grillfest. Besök i Gasa.1977.

Idag blev det grillfest hos dotter och måg. Störst uppmärksamhet fick den fem veckor gamla tösen, som var med på grillfesten hos farfar och farmor. Nu har jag 18 barnbarnsbarn. Hitintills kan jag namnen på dem och deras föräldrar. Något jag är mycket tacksam för. Det är så roligt att träffa dem. En familj var inte med på grund av semester. Maten som bjöds var, som alltid, superb!
Ett av barnbarnen skjutsade mig hem. Tycker inte det är så länge sedan vi njöt av att höra hans stilla funderingar och väl genomtänkta kommentarer vid middagsbordet då Georg och jag hade besök av hans familj. Han var då i femårsåldern.

På TV pratade man i kväll om en konkursdrabbad  Friskola i miljardklassen. Nu ska regler och lagar ses över för att,  om möjligt, förhindra sådant i framtiden. Kontrollen före beviljande av skolstart ska förbättras, bl. a.

Så går jag tillbaka till år 1977 och vår resa. Är kanske ej så kul att läsa om, men det blir en liten dokumentation för Elsemarie. Jag berättade tidigare om att vi kommit till Gasa. Georg var väl hemmastadd där och hade vänner som välkomnade honom eftersom han så ofta han kunde tog med sig resenärerna dit.Där träffade vi en svensk man som i 15 månader varit chef för UNWRA
 I mina anteckningar står det att efter 1967 kom 340.000 flyktingar till Gasa. Här hade FN gått in med hjälp. Nio sjukvårdkliniker, varav en var svensk gav mödravård, barnavård och familjeplanering.Sjukhusvård gavs i Israel. 75.000 barn var elever i de 131 skolorna som fanns.Av dessa fanns en skola med hjälp från "Frikyrkan hjälper" i Sverige. Där blev Elsemarie fotograferad i kemisalen. Egyptisk läroplan i skolorna eftersom Egypten administrerade området fram till 1967.Tjugu år tidigare var det 80% pojkar och 20% flickor i skolan. Nu, år 1977, 50/50.

  Det görs mycket för att hjälpa men ändå kände man att det skulle behöva göras mer.
Vi åt god fisklunch i en stor matsal.
Genom Negevöknen med sina sädesfält och apelsinodlingar kom vi så till Berseba, Universitetsstad och utbildningscentra för hela Negevregionen. Stor industristad.Alla salter från Döda Havet förs hit.
 Vi åkte vidare till vårt bokade "Hotell Masada" i Arad en , i alla fall då, ensligt belägen plats, men med fina rum och god mat.
Det blåste fruktansvärt den kvällen och det ven genom otäta dörrar, fast det var ett nytt hotell.Elsemarie, som hade läxor med sig räknade där några tal, minns jag.
Nästa dag är söndag och färden går till Döda Havet om vilket jag berättar i nästa inlägg.
För nu är det dags att sova igen efter en rolig dag, då jag också hann med att plocka tre liter hallon i min lilla trädgård. Så jag avslutar nu med tack till Dej Gud,som står oss bi, dag efter dag. Är SÅ tacksam för allt! Amen!

söndag 4 augusti 2013

Söndag 4 augusti 2013. Fyraårskalas för Stella, mitt BBBarn. Vi reser vidare i Palestina och Israel 1977.

Hämtades till Stellas födelsedagskalas hos farfar och farmor, där hon med sina föräldrar och syster  är på besök  några dagar. Syskon och barn åter samlade "i föräldrahemmet" och det är roligt att ha den möjligheten när det nu för tiden finns bilar. Jag minns andra tider!
Dagen har varit solig och fin och ännu i kväll har vi 20 grader.Underbart!

Nu tar jag upp tråden från gårdagen och använder mig av de enkla anteckningar jag, för en gångs skull, gjorde. Förmodligen för att Elsemarie skulle ha lite minneshjälp när hon i skolan skulle berätta om resan. Att samla minnesanteckningar var för mig på den tiden onödigt. Jag hade ju Georg att fråga om det jag ville veta.Han var som en levande uppslagsbok. Hade jag haft en aning om att det skulle komma en dag då jag skulle sitta vid en sådan nymodighet som en dator och behöva lite upplysningar hade jag kanske antecknat mer på resor där jag var med.

Men nu skulle vi alltså lämna den moderna staden Natanya och de skällande vildhundarna och fortsätta vår färd. Det regnade denna lördagsmorgon så vi lämnade gärna staden för soligare trakter. Måste väl ändå nämna om det väveri som finns i Natanya och där väverskorna är mer eller mindre synskadade. Där sjunger de medan de väver, en annorlunda upplevelse. Där kunde man köpa vackra alster som de sjungande väverskorna förfärdigat.

Vi åkte vidare genom TelAviv till Joppe och " Simon garvares hus vid havet." Här uppmanar jag mina bloggläsare att i Bibelns Nya Testamente slå upp Apostlagärningarna kapitel tio och där läsa om hur Gud visade att alla människor har samma värde och hur Jesu lärjunge Petrus fick vara med om en märklig händelse. Intressant kapitel! Jag har antecknat att vågorna i Medelhavet denna dag var så höga "att skummet yrde". Loppmarknaden stängd på helgdagen.
Staden heter i dag Jaffa. Det var från denna hamnstad som Jona begav sig ut på sin olycksamma färd till Tarsis. Gamla Testamentet Jona kapitel 1.Det var också i denna stad som Petrus uppväckte Tabitas från döden. Apostlagärningarna kapitel 9 från vers 36! Jaffa var länge huvudhamnen för korstågsfarare som härifrån påbörjade sin resa till Jerusalem, till fots, ridande, eller i vagnar.
Från Jaffa fortsatte vi till Gasa. Om detta berättar jag i nästa inlägg för nu har mörkret lagt sig över staden och i kväll MÅSTE jag vattna de stackars slokande tomaterna eftersom inget regn har fallit denna underbara sommardag. Jag vattnar så gärna!!

Önskar er alla en skön natt. "Tack Gud för i dag! Jag är så nöjd och glad för varje dag och tacksam för att du har omsorg om mig och oss alla när vi överlåter oss till dej. Amen!"


lördag 3 augusti 2013

Fotboll,syskonträff,hallonplockning lördag 3 aug2013.

Foto från Kapernaum. Rester från Förbundsarken i en mycket gammal synagoga.
I mitt förra inlägg berättade jag om vår ankomst till Haifa men glömde att på vägen dit besökte vi en stad vid namn Acko, också den belägen vid Medelhavskusten.Där finns många kopparsmeder och det satte sin prägel på staden.
Där stod mycket folk på hamnpiren och vi undrade varför.Vi fick veta att dagen innan, den 21 april, självständighetsdagen, då alla var lediga, hade en turistbåt, avsedd för 26 personer, tagit ombord 56 personer och vänt runt i havet och nu låg 30 personer på sjukhus, 8 hade hittats döda och 7 saknades. Det var sorg i den lilla staden.
Från Acko åkte vi alltså till Haifa. I den staden lever judar och araber sida vid sida och allt tycks funka på ett bra sätt. Det fanns mycket av intresse att skåda i Haifa.
Jag går vidare i mina små anteckningar och där står att vi åkte till Megiddo och Salomos stallar. Där finns en liten anteckning:"Fråga Georg!" Något jag inte gjorde och därför inte kan berätta mera om




detta.
Vi åkte till "Cesarea vid havet", där vi på Amfiteatern träffade en grupp svenska resenärer från en annan resebyrå. Därifrån gick färden till Natanya Efter lite uppfräschning gick vi till synagogan. Elsemarie höll i handen en liten sten, som jag tror att hon tagit med från Haifa. Alla kvinnor samlades på läktaren och följde därifrån gudstjänsten. Så gruppen delades upp i kvinnligt och manligt. Elsemarie och jag stod längst fram på läktaren och böjde oss ut för att se bättre. Plötsligt tappade hon stenen som hon fortfarande höll i handen. Den träffade ingen människa men en man tittade genast uppåt och jag fick snabbt ner Elsemarie på golvet och vände mig  bort, sneglande mot utgången dit vi snarast förpassade oss, tacksamma att stenen inte ställt till med något värre. På hotellet väntade oss en god kycklingmiddag.
Det var helgdagsafton. Georg, Elsemarie och jag tog en tur ut på stan och hittade en trevlig uteservering där vi kunde förnöja oss i den ljumma sommarkvällen innan vi åter gick till hotellet för att sova. Vildhundarna störde sömnen denna natt. Det får bli allt för i kväll. Resan fortsätter i nästa inlägg.

Lördagen som nu avslutas har varit mycket varm, c:a 30 grader. Det hindrade inte fotbollskillarna som traditionsenligt, första helgen i augusti, spelade fotbollscup med många fotbollslag.Jag hängde  med, som jag brukar göra. En riktig folkfest är det. Cupen fortsätter i morgon men då har jag annat för mig.Jag brukar nog förresten bara vara med vid ett tillfälle, men kul är det. Träffar människor och gläds över alla föräldrar som verkligen tar sig tid med sina barn och deras intressen.
 Efter fotbollsmatchen gick jag till min syster med hallon, jordgubbar och grädde. Vi fikade tillsammans med hennes barnbarn och barnbarnsbarn  medan barnets pappa var ute och joggade i värmen.
Plockade sedan hallon innan det efterlängtade regnet föll en kort stund, dock tillräckligt för att jag skulle klara mig från att gå ut och vattna. Tack för regnet och för att jag hann plocka hallonen!

Nu är det alltså dags för sängen igen och vi ska alla sova gott under Den Högstes Beskydd. Amen!

fredag 2 augusti 2013

Bra fredag 2 augusti 2013. Vi åker båt på Genesaret.

Vi skulle alltså över Genesarets sjö till staden Kapernaum. Båtresan tog en timme och som bilden visar så var Elsemarie kapten behjälplig med att styra båten och fram kom vi.  130 personer ombord.
Vi såg stenar med ornament från en gammal synagoga,byggd på den plats i Kapernaum där Jesu synagoga en gång låg.
Bussen åkte runt sjön och hämtade oss för att åka vidare till Petruskyrkan, där Jesus sa till Petrus:"Föd mina lamm!" Till Tabgha där bespisningsundret skedde med de fem bröden och de två fiskarna. Åkte vidare till Saligprisningarnas berg,sedan uppför höjderna till bergsstaden Safed,en av Israels högst belägna städer.På senare år känt för sina konstnärskvarter.Vi bodde på Hotell Rakeffet, rum 423.
På, knagglig väg,åkte vi vidare till Tabor, 588 m. ö. h.Jag tror att jag tidigare berättat om mitt första besök där år 1970.Läs Markus Evangelium kapitel 9 om Jesus och lärjungarna där.

Därifrån till Nasaret, där Jesus växte upp hos Maria och Josef. I Nasaret finns Bebådelsekyrkan med konstverk från många länder, visande Jesusbarnet så som man tänker sig honom just i det land som konstverket kommer ifrån. Ljust eller mörkt hår, sneda ögon,bruna eller blå. Sveriges konstverk visar en svensk Jesus. Vi såg också Mariakällan, där man tror att Jesus, som barn, hämtade vatten som alla andra i den lilla staden.
Vi kom åter till Genesaret och nu Kibbutzen NofGinosar där vi kunde bada i det underbara vattnet. På kvällen satt vi på altan och tillfälle gavs att ställa frågor i lugn och ro.

Efter en natts god sömn åkte vi efter frukost nästa dag, fredag, redan klockan 8 till Haifa, en stor stad med mycket trafik, byggd på Karmels sluttningar.Jag återkommer till den staden i nästa inlägg.

Nu är denna trevliga fredag slut. Varmt har det varit men ändå skönt med en liten vindpust emellanåt. Så roligt med besök av son och sonhustru, dotter med barnbarn,en charmig liten brunögd kille ,som snart ska fylla tre år. Det blir ej att man träffas så ofta, men så mycket roligare när det blir.
Vi fikade på altan. Härligt att kunna vara utomhus. Alla njuter och är glada!
Nu säger jag GodNatt till er, kära bloggläsare. Allt gott önskar jag er.

torsdag 1 augusti 2013

En del dagar går fortare än andra.Tex. torsdagen 1 augusti 2013.

Nu skrev jag det. Första augusti. "Jag vill inte, jag vill inte", ropar det på insidan av mig.Jag vill att det ska vara juli länge , länge. Jo, jag vet att augusti kan vara fin men ändå. Det vänder mot höst och en del gillar det för att det blir snart mörkt och de får tända lampor och ha ljus i fönstren. Tids nog kommer det, tänker jag!!

Den här dagen bara försvann. Den har dock varit värdefull för mig. Filip kom för att lära ut en del om iPhon. Listan med frågor avslutades med meningen:"Skriv upp allt som Filip säger." Det gjorde jag. Det hela tog därför ganska lång tid. Den tålmodige pedagogen tyckte dock att det var ett plus för mormors del att ändå VILJAN fanns. Han visade många saker som jag behöver kunna och det finns nu nedskrivet, vilket inte hindrade mig från att i kväll sända ett SMS med en fråga, som snabbt blev besvarad och det rullar på tills vidare.

Fikabesök framåt kvällen av en väninna som jag på senare år ej haft så mycket kontakt med men riktigt varm vänskap störs ej av sådant utan när man möts så knyter man an till den tidigare samvaron och minns gamla tider. Verkligen roligt!
Kan inte förstå vart dagen tog vägen men nu är den i alla fall slut och jag får åter säga att det där som ej skrevs i kväll,det tar vi nästa gång. Jag skäms lite varje gång jag skriver så. Dock, hav tröst, det kommer!