Skön fredagskväll 30 augusti 2013. Hemma igen 1 maj 1977.

Kom inte iväg  till träningen på grund av tidsbrist. Inte bra! Kokade svart vinbärssaft av bären jag plockade hos Isaks familj i går. En och en halv liter bär blev en och en halv liter saft. Bärmassan av svarta vinbär kokar man om två gånger med lite vatten och häller tillsammans med första "avrinningen". Svarta vinbär är så smakrika.
Så var det dags för städhjälpen att dammsuga och torka golv. Tiderna förändras. Nu överlämnar jag en del sysslor åt en städfirma och betalar vad det kostar,tacksam över att hjälp finns att få och att kommunen subventionerar kostnaden.

Tänkte i dag på hur mycket i mitt liv som blivit annorlunda de senaste åren. Jag sjunger inte numera, inte spelar jag gitarr,inte kör jag bil och inte cyklar jag. Men jag orkar gå och det är jag så tacksam för.
Jag kan också tänka ganska klart. Kan sköta min ekonomi men utan att dra in "nätet" i den biten. Jag har en dator, en ipad och en iphon, vilka jag använder med hjälp av barnbarnen. Att blogga och att skanna kort har jag till slut lärt mig och tycker att det är roligt.

I TV får vi veta att världsläget är något spänt, på grund av att det efter många strider i Syrien nu också använts kemiska stridsmedel  med många dödsoffer till följd  och nu börjar andra länder göra sig redo för ett ingripande för att få  slut på  detta. Många från Syrien flyr och kommer även till Sverige. Stackars människor!

Nu vänder vi åter till år 1977 och avslutar vår resa i Mellanöstern. Jag sa i förra inlägget att vi for över gränsen till Jordanien men glömde nämna att vi medan vi var kvar i Jerusalem naturligtvis besökte "The four homes of mercy" i Betania, där Kerstin och Ulla arbetade i början på 70talet. Georg åkte alltid dit med sina resenärer och mycket gott kom därav hemmet till del genom gåvor och fortsatt intresse för att hjälpa. Elsemarie överlämnade många teckningar från sin klass i skolan i Borensberg, speciellt gjorda för barnen på hemmet.

Dagen efter besöket i Petra var det så dags för hemfärd som skulle ske klockan halv tolv från Amman.
En halv timme senare fick vi besked om att vi skulle bli försenade. (Minns ej orsaken). Först klockan 18.00 lyfte vi och när vi några timmar senare kom till Köpenhamn var det för sent att komma vidare den dagen så vi fick bo kvar över natten. Vi var alla trötta och därför tacksamma att få sova på ett bra hotell.

                                           Här lämnar Elsemarie planet i Norrköping.    
Klockan sju på kvällen 1 maj,som var en söndag, hade vi sagt farväl till gruppen och anlände till Borensberg.
I min fickdagbok ser jag att jag redan nästa dag var i skolan i Fornåsa, någon mil bort.
Georg åkte till Östgötagården. Elsemarie var glad över att vara i sin skola igen. Själv hade jag efter skolans slut en studiecirkel på ett hem för äldre i Borensberg och på kvällen studiecirkel hemma då elever från Optiker och Urmakarskolan kom som de brukade på måndagarna. De bjöds på te och smörgås och vi läste Bibeln och samtalade om det vi läst. Nästa dag "vickade" jag i en klass i Borensberg.I fickalmanackan för den dagen står det: "Elsemarie och jag lagt oss klockan 19,jättetrötta."

Pappa Georg bodde  över på Östgötagården, där det tydligen vårstädades och "var ska sleven vara om inte i grytan", som ordspråket lyder.

Nu har det blivit ny dag och bloggen lite "rekonstruerad" när jag sänder den på nytt.
För min och Elsemaries del var utlandsresandet över för detta år. Icke för Georg, som återvände senare samma år. Hans resande tog aldrig slut. Han trivdes därmed och vi var vana vid det så vi klarade det. Elsemarie had ju sina äldre syskon som alltid fanns till hands för henne och det var en tillgång. Syskonbarnen ej att förglömma!
Just nu, denna nya dag, ringde Kerstin och frågade om jag ville följa med till en klädaffär. Ska bli trevligt. Jag har ej varit i en sådan på hela säsongen, därför att jag ej vill gå ensam ut för klädköp.
Så därför, kära bloggläsare säger jag "Hej då" och ger mig ut på shoppingrunda med dottern!