Jag är så glad att de på min förfrågan svarar ja till att jag får bo över: De är numera så stora så de klarar sig själva men det är de två yngsta och de enda som ännu bor kvar hos sina föräldrar, så jag passar på att ta vara på varje tillfälle som ännu återstår.
Filip köpte Pizza, som hör till när vi är ensamma hemma. Det tändes flera ljus och vi hade en riktigt mysig kväll. I morse gick jag hem en sväng medan pojkarna sov. Sista veckan innan skolan börjar. Tobias kom senare för att klippa gräset men vi fick inte igång gräsklipparen. Det får bli en annan dag.
Jag passade nu på att få lite undervisning gällande min iPhone, som jag inte klarar av så bra. Jag frågade, han visade och jag skrev på ett block ner det han lärde mig. Ett enormt tålamod har han och det behövdes men o , så glad jag är för undervisningen och så tacksam jag är att han blir kvar i stan när nu storebror flyttar för fortsatta studier till annan ort.
Nu till år 1977 och vår resa i Mellanöstern. Vi hade kommit till Masada dit man åker linbana. Masadaklippan har en säregen historia, som jag gärna vill berätta om, men väljer att göra det i en särskild blogg, eftersom jag nu vill skynda på så vi kommer vidare och till slut landar i Norrköping.
Efter lunch på vårt hotell åkte vi till Qumran och grottorna där. Också dessa har en intressant historia, som jag berättar om i samband med berättelsen om Masada.
Vi fortsatte med vår buss som tog oss till Jerusalem där vi kom till vårt hotell på söndagskvällen. Efter en god middag somnade vi gott.
Nu ska jag passa på att (om det lyckas) visa ett foto från Masada.
Ja ,det lyckades alltså!
Nu ska jag säga Godnatt till er alla och så fortsätter jag i morgon. Är tacksam för varje dag och för allt gott som kommer mig till del.Gud är god.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar