söndag 30 november 2014

Söndag 30 november 2014. 1a Advent! Lite om dag som gått.

Söndag igen! Jag hade inviterats till dotter, måg och deras, ännu några år, hemmavarande son, på adventskaffe och TVgudstjänst. Första advent saknar jag Georg särskilt mycket. Vi hade så mysigt vid morgonkaffet. Nu fick jag "mys" i dag också med den lilla fina familjen och den svansviftande Isak, som låg en stund i knät hos mej för att sedan gå till Elsemarie, för säkerhets skull!

En fantastisk adventsgudstjänst från Malmö med vacker körsång och sedvanliga härliga adventssånger där alla sjöng med. Vilken vacker kyrka, dessutom. Det är allt bra roligt att alla kyrkor är så välbesökta,  år efter år. Nu ska Jesus firas en hel månad!

Klockan 18 var det stormöte i Filadelfia med fullsatt kyrka. Besök av indianstammen motilonerna genom dess representant, Bruce Olson, som redan som 17åring utan några utlovade bidrag, på Guds order, gav sig iväg till de farliga motilonerna. Människorna var skeptiska till hans utvandring i så unga år, och mänskligt sett med "alltför lite på fötterna" Men Gud sviker aldrig och jag upphör aldrig att faccineras av denna berättelse där det inte fattas farligheter. Men Gud hade bestämt denna uppgift för Bruce och stod för det enastående resultatet.Bruce sågs av motilonerna som en farlig fiende, blev beskjuten med pilar. Han var fångad av gerillan i 1½ år, fastbunden vid ett träd med ett mål mat pr dag. Det slutade med att han sista tiden av fångenskapen, på ledarens uppdrag, fick lära 50 soldater att läsa och skriva.

Han levde sitt liv tillsammans med motlonerna i 7 år innan han fick se den första motilonen ta emot Jesus, som sin frälsare och sedan blev hela stammen kristen. De  har nu skolor och sjukhus och mycket annat gott men de är fortfarande motloner med en genuin gudstro! Många har nu hög utbildning och är med i större sociala sammanhang.

På 70talet när Georg, jag och Elsemarie bodde i Borensberg hade jag hand om bokförsäljning för Libris räkning till församlingarna i Östergötland samt på läger och konferenser. På Östgötagården i Rimforsa med många läger för olika åldersgrupper och där vi sommartid hade vår uppgift,  ordnade vi år efter år något som kallades "Stråkfamiljen", som jag tidigare berättat om.
 En av deltagarna var Kerstin Gårsjö från Örebro. Hon har översatt många böcker från engelska till svenska och på ett av stråklägren var hon sysselsatt med att översätta en bok som fick namnet " Driven av kärlek", boken där man läser om Bruce Olsons spännande liv. Hon avsatte en viss tid varje dag till översättning av  boken. Jag minns att hon en gång sa att det var tidskrävande för det fanns så många ord från Bruces långa färd i djungeln med namn på växter och annat som hon, trots sin skicklighet i språket, måste slå upp i lexikon för att vara säker på att det blev rätt.

När den boken kom ut hade jag den alltid med vid våra församlingsbesök. Jag var så faccinerad, och är än i dag, av den bokens spännande innehåll så jag sålde den, delade ut till skolor och gav bort till privatpersoner. Att vara med och se Guds fantastiska möjligheter och vilja att leda en människa, som ställt sig helt i Hans tjänst, se Guds ingripande i de svåraste situationer, gör mig så glad.

Efter en  fantastisk kväll är jag så upprymd av det jag lyssnat till och så tacksam att jag ännu en gång  fått se denne "indianmissionär". Tror det var på 80talet han var här i Örebro på en konferens, då jag senast hörde honom. Han verkar fortfarande vara vid god vigör. Han började med att säga att han efter 10 år som "motilontalande" ibland hade svårt att hitta sitt modersmål, engelskan. Allt gick dock perfekt och tolkades till svenska av en av kyrkans medlemmar.

Med risk för något "klavertramp" i denna blogg
 säger jag GodNatt. I morgon är en ny dag. Till 90talet återkommer jag. Sov Gott, kära bloggläsare!   


lördag 29 november 2014

Lördag 29 november 2014. Vi väntar!

Nu är det fest i advent för barn och barnbarn.
Lördag före första advent är lite speciell. Mina tankar går numera ofta till de som under året varit med om att någon älskad fått sluta sitt jordeliv. Längtan, saknaden, tomheten. Jag minns den första adventslördagen då jag under året mist den som i så många år stått mig nära. Då jag ensam satte upp adventsstjärnan. Hur jag saknade mannen vid min sida. Nu har åren gått och även om det är så att tiden ej läker alla sår, ty ärren finns kvar, så känns det ej så svårt, som de första åren.
Med största deltagande tänker jag  på dem som nu sörjer. Hoppet om återseende är en tröst, även om man ej kan ta till sig det fullt ut för det läker ju inte smärtan.

Nu ska jag berätta om att det grå väder vi haft en lång tid med undantag för tisdagen denna vecka, bara fortsätter. O, vad vi längtar efter lite sol! 0 grader är en tröst även om en klen sådan.
Mina försök att få telefonkontakt med min städhjälp har misslyckats totalt så därför tog jag med glädje emot erbjudandet av Kristin att dammsuga och moppa golven. Hon hade vaniljbullar att hämta och vi åt en enkel lunch tillsammans innan hon tog itu med golven. Det där med golven "har gått ifrån mig", som mamma sa om matlagning när hon blev gammal.

Nu går jag till dagboken och 11 maj år 1990. Överst har jag skrivit: "Ta inte jour i sommar!"
Georg skjutsar Kerstin till hennes extrajobb på morgonen. Georg köper grejor till trädgårdspumpen och försöker laga den. Kl 13 kommer en socialsekreterare för att hämta tonårskillen, som senare i dag ska till psyk. för att träffa läkare, för att sedan skickas vidare. Stackars barn! Han är nu på musikfestival och ska hämtas när han kommer därifrån.
Georg tar bilen till Nyköping för ett jobbuppdrag några timmar. Kommer hem och är jättetrött. "Värsta resan jag någonsin gjort" säger han!!
12 maj. Ur dagboken: " Georg jobbar med vattenpumpen. Vi köper via annons en hammock, som jag får som för tidig morsdagspresent.
Klockan 18 middag hos Johannes syster och svåger som tidigare än Johannes kommit från Eritrea till Sverige. Ser film från deras hemland.

Söndag 13 maj. Vi åker med mat och tårta till Johannes syster som ska ordna med kalas åt Johannes.
Sedan kör jag bilen till Katrineholm där vi träffade makarna Törnberg, som ska vara värdpar på bröllopet i juni.
Georg åkte tåg till Linköping. Jag till Örebro.  Sven har i dag åkt till Jugoslavien tillsammans med Örebromissionens Predikantkör, som dess pianist.

Så får det räcka för i kväll. Avslutar med första versen ur den psalm som i morgon kommer att brusa fram i fullsatta kyrkor över hela vårt land. Jesus Kristus till ära och pris!
" Gå Sion din konung att möta, Jerusalem gläds åt din Gud!  Strö palmer på väg för Messias, bered dig som väntande brud. Var glad, var glad, var glad i din Herre och Gud. Var glad var glad och hylla din konung och Gud.

fredag 28 november 2014

Fredag 28 november 2014. " I need your help!.

Visst tog barnbarnet häromdagen ner advents och julgrejor från vinden, men fick i dag se att ljusstakarna( som ju är allra viktigast) hade blivit kvar däruppe. Jag måste ha ner dem!
Men hur jag slet och drog i kroken som,   höll vindsluckan, så var det omöjligt att rubba den.
Det är bl.a. vid sådana tillfällen man inser att en man i huset fattas.

OK! Jag bestämde mig för att antingen gå till träning eller att gå till "min" kyrka, Filadelfia på RPGmöte med adventskaffe, mycket sång samt tal av prästen Moni Höglund. Jag valde kyrkan. Tog Färdtjänst dit. Hemma var jag så frustrerad av att jag inte kom någon vart med mina adventsförberedelser. Att nu komma till kyrkan, träffa vänner, lyssna till fin sång och musik, dricka kaffe med lussekatter, pepparkaka och en bit helt ljuvlig fruktkaka och så få lyssna till Moni som var pastor i Immanuelskyrkan på den tiden jag tillhörde den församlingen, var perfekt!
Moni berättade om sitt liv, som åttonde barnet av nio i en lantbrukarfamilj i Örmon. Eftersom vi några år bodde i Borensberg, ett par mil därifrån hörde det till att vi ibland besökte församlingen där Monis föräldrar var den fasta punkten. Jag minns när hennes far,  alltför tidigt, som vi tyckte, omkom i en älgolycka.Ett hårt slag för familjen. Men så länge vi lever på denna jord så drabbas vi alla av svårigheter men det stora är att GUD är med i allt och bär oss över djupen.Det är så det är.

Hon berättade om Guds ledning, steg för steg, i hennes liv och nu senast att hon som varit frikyrkopastor nu är präst i Svenska Kyrkan. Jag älskar att höra om hur Gud leder i det tysta, i vårt inre, utan buller och bång. Han bara finns där med sin milda röst, ibland genom situationer som möter oss.
När vi litar på Gud så ser vi, kanske först när lång tid förflutit, att Han var där. Att det där och det där ingick i Guds plan för vår fortsatta vandring.
 Gud sviker aldrig, som jag brukar säga. Intressant att höra hur Gud också talat till Moni genom andra människor för att visa henne den väg hon skulle vandra.
Förmodligen har de flesta av mina bloggläsare sett och hört Moni i olika TVutsändningar både före och efter "prästadömet." Att hon dessutom poängterar varje människas lika värde, något hon, liksom jag, fått med från våra hem där vi som barn fick vara med och se hur hemmets dörr alltid stod öppen för alla, utan åtskillnad, gav extra tyngd åt hennes livsberättelse. Nu gör hon en god insats i OPkyrkan dit Gud ledde henne till tjänst. Hurra, Gud säger det inom mej!

När jag kom hem ringde jag dottern, som bor nära och frågade om jag möjligen i morgon kunde få hjälp med vindsluckan. Ett par timmar senare ringde det på dörren. Där stod de, dottern med sonen. Nu gick det undan ska jag säga. Ljusstakarna snart på plats. Sista köksgardinen likaså. Vilken hjälp! Snabb och effektiv!

Med denna hälsning från dag som svunnit säger jag GodNatt och återkommer till år 1990 i nästa inlägg.
" Guds frid, som övergår allt förstånd, bevare våra tankar i Kristus, Jesus! Amen!
   

torsdag 27 november 2014

Torsdag 27 november 2014. Mer av år 1990

Det nyförlovade paret paret väntar på maten när familjen är samlad till sedvanlig lunch i advent 1989.25 årsfirande förra veckan.
Samma grå väder som i går men 1 grad +. Det gläder mig. Vad har jag gjort i dag?
Mådde inte så bra i morse så jag tog det lugnt. Har blött näsblod ett par dagar, dock inte i dag.
Bakade några vaniljbullar, som barnbarnet hämtade på väg hem från skolan. Packade barnvagnen full med "återvinning". Gick till brevlådan med postgirokuvertet så räkningarna blir betalda i tid.
Återvinningen med alla stora containrar finns bredvid brevlådan men när jag denna gång kom dit var klockan halv 6 och det var mörkt, mörkt. Tur att jag har en liten ficklampa i fickan så allt hamnade på rätt plats.

Nu åter till maj månad år 1990. Jag återger från min dagbok. Fredag 4 maj.
En ny dag. "Hos Herren, Herren finns räddning från döden. Han uppehåller mig med sin rättfärdighets högra hand. De bibelorden kom till mig när jag vaknade i morse. Det är underbart att få vakna till Guds Ord. I dag kommer inte Georg hem. Jag arbetar i trädgården till kl 22. Rensat upp bakom växthuset och i jordgubbslandet. Do ar trutt. Jag kan se det, säger Johannes och skrattar."

Lördag 5 maj.Ur dagboken. Jag jobbar i trädgården. I Adolfsberg och köper staket. Kerstin med make och pojkar klipper gräset och fikar med mej. Jag fortsätter med hallonhäcken till klockan 22  då det är för mörkt att arbeta ute.
6 maj. Jag hälsar på hos Greta Lennqvist. Kokar kroppkakor. Vilken meningsfull dag det blev. Hon är så ensam. Pratade med Georg som gladdes över att jag gjort Greta glad. Hon vill åka till Almby kyrkogård och titta till gravarna så Georg lovade att skjutsa henne dit den 18 maj då han ska vara hemma i Örebro.
7 maj. Sol och värme fortsätter. Lennart till lunch. På kvällen Studiecirkeln här hemma. Efter det kom en socialsekreterare med en pojke i nedre tonåren. Han hade varit efterlyst en vecka.
8 maj. Rita skrivs ut från Mellringe i dag.
9 maj.Tonårskillen och jag jobbar i trädgården. En socialsekreterare kommer och pratar med Johannes om en framtida lägenhet.
10 maj. Tonårskillen och jag till Socialen i det område där han hör hemma.
Hämtar Georg vid tåget 20.40. Han är trött!

Med detta avslutar jag dagens bloggande. Ska greja lite i köket innan jag tar tidig natt. Det blev ingen träning i dag. Hoppas komma iväg i morgon!  Sov Gott, kära bloggläsare! Gud är med oss!


onsdag 26 november 2014

Onsdag 26 november 2014. Lite mer från år 1990.

Kristin bakar pepparkakor till Advent 1989.Så roligt vi hade!
Det har varit 0 grader och mulet i dag. Inget av vikt har blivit uträttat. Rotar i mina lådor för att slänga det onödiga. Hittar då ett och annat att läsa och tiden går. Jag fastnar lätt !!!
Ska faktiskt delge lite från ett tidningsurklipp.
 "För 70 år sedan, år 1944,  kom 850 estniska flyktingar med en båt till Örnsköldsvik. De svårt medtagna esterna hade stått tätt packade på däck flera dagar i hård storm och blev omhändertagna av sjukvårdare.
Omkring 30.000 balter kom till Sverige i andra världskrigets slutskede." (Jag var då 17 år och bodde och arbetade i Stockholm.)


Nu halkar jag in på år 1990.Den 3 maj. Återger från min dagbok." Fortfarande sol och varmt. Ulla och Kristian kom och fikade. Ulla åkte till en kiropraktor för behandling av sin onda rygg. Lennart kom till lunch tillsammans med Ulla och sonen. På eftermiddagen träffade vi Monica och pratade bröllop. Monica skulle ha ansvar för mat och se till så att allt klaffade på Elsemaries och Lasses bröllop den 16 juni.Monica är en "klippa" och har sedan det bröllopet varit oss behjälplig vid åtskilliga familjehögtider och är tingad till ännu ett bröllop. Kerstin kom och lånade bilen."
Kertin och hennes familj bodde i nästa kvarter.

Jag är lite trött i kväll och vill ej skriva mer. Känner att jag måste sova. I morgon ska jag, enligt önskan av ett barnbarn, baka några vaniljbullar och sedan träna.

Nu säger jag GodNatt till er alla och avslutar med en sång som vi sjöng i söndagsskolan, nr 608 i psalmboken. "Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand. Vi är en massa syskon som tycker om varann.
Tack gode Gud för jorden och alla människor. Gör EN familj av alla. En enda, jättestor !

tisdag 25 november 2014

Tisdag 25 november 2014. SOL,SOL i dag. Lite år 1990.

Efter SÅ många dagar UTAN sol kan jag ej annat än uttrycka min stora glädje över dagens strålande väder. Jag började inomhus med att förbereda fönstren för advent men insåg att detta väder lämpade sig för städning av altan, något som borde ha gjorts tidigare. Påbörjade jobbet innan jag fick fikabesök av min syster, som nu, med rullator och lite sällskap tagit sig hit. Så roligt att hon nu är så mycket bättre. Nu kanske jag kan räkna med flera besök.

Från Figeholm ringde vår syster Stina, som kommit hem från sjukhuset i Västervik, glad för att armen fixats med skruvar, utan operation. Sex veckor ska hon nu använda enbart vänster hand men känner jag henne rätt så kommer hon att  köra bil efter halva den tiden! Skönt att det gick så bra. Guds närvaro kan ej förnekas när man inser vad som skulle kunnat hända.Inte en skråma i ansiktet, alla tänder i behåll och allt, utöver handen, intakt. Tack Gud! När det gäller pepparkaksbaket så upplyste jag henne om att pepparkakorna man köper i butiken är jättegoda. Hon verkade, skönt nog, acceptera detta! Mina systrar är så energiska!
Från våra vänner i Betlehem kom i dag gratulationer till Filip på min FB. Ska försöka vidarebefordra dessa till 20åringen.

Nu till 2 maj 1990.Skriver som det står i min dagbok.
"Sol och värme i dag också. Skjutsat Kristina T. till Örebromissionen där hon ska vara hela dagen. Hämtar henne till lunchen som vi äter tillsammans med Johannes som fortrfarande bor hos oss medan han väntar på lägenhet."

Nu lämnar jag dagboksanteckningarna! Jag har tidigare berättat om Inga, från Finspång, som jag fick kontakt med när hon påbörjade sina studier i Örebro. Hon gick nu sin sista termin och ville, innan hon lämnade Örebro, döpas. Nu var dagen inne och i Filadelfia, runt dopgraven, samlades vi, som varje vecka träffats på gården Palmbohult. Vi var 16 personer och Filadelfias pastor Öjvin Berbres döpte Inga. Vi sjöng sånger som Inga tyckte särskilt mycket om och efter dopförrättningen åkte vi i bilar till Palmbohult för att fira Herrens Heliga Nattvard, tillsammans. Gud var så nära och vi gladdes med Inga, som bestämt sig för att följa Jesus. "Vilken kväll! Tack Gud," står det i dagboken.

På söndag är det första Advent. Det är så högtidligt. Många minnen dyker upp. Jag saknar Georg när jag ska sätta upp adventsstjärnan, något som han brukade göra. Saknar honom vid adventskaffet på söndagens morgon. Förra veckan bakade jag saffransbröd för att Linn skulle få med sig till Växjö. Bakar till mig själv denna vecka. Det där med saffran har förändrats under årens lopp. Förr köpte man EN påse saffran till ½ liter mjölk och brödet SMAKADE verkligen saffran. Numera tar man 2 påsar till samma mängd mjölk och saffranssmaken är minimal. Via FB fick jag rådet att handla oblandad saffran på apoteket.
När det gäller saffransbröd så kan jag ej baka utan att tänka på våra tidigare omtalade vänner, sedan vår tid i Stockholm, Dagny och Henry Jakobsson. Själva barnlösa tog de Georg och mej och sedermera våra fyra barn till sina hjärtan. De hade haft konditori i Enköping innan de kom till Stockholm.
Så många julhelger de firade tillsammans med oss! Under vår tid i Lesjöfors kom de en dryg vecka före jul, lagom till söndagsskolans julfest i Saron. "Ja, nu är det jul när ni kommit", brukade en tant i Saron säga. Nu bakades det saffranskransar och kakor om dagarna medan Georg och jag hade fullt upp att göra i affären.  Vilka härliga minnen! Ibland kom också mamma och Stina. När julafton kom var allt klart.  Efter julhelgen  var det julbjudningar båd´ här och där. Så roligt vi hade! Många barn i ungefär samma ålder!
Nej, nu sitter jag här och drömmer. Jag är även nöjd med nya tiders julfirande. Det är ju, trots sekulariseringen i vårt land, ändå så att Jesus och hans kommande till jorden är det väsentliga för många. "O helga natt"! Så mäktigt med alla julsånger på Stortorget i vår stad andra advent. Bra att det sänds i TV på julhelgen för ibland tycker jag det är för kallt att stå på torget.
Nu har jag verkligen tjuvstartat mina skriverier om julen men tankarna bara kommer.Och alla minnen!
I morgon hoppas jag att min städhjälp svarar i telefon så jag kan få lite fint till advent.
God Natt och Sov Gott!   

måndag 24 november 2014

Måndag 24 november 2014.Och lite mer.

Yv
Så gick helgen. Både Linn och Filip kom hem för att fira Filips 20årsdag på söndagen. Lördagen skulle jag ha varit på barndop i Stockholm, i Örebro för att gratulera Gustav, barnbarnsbarnet som fyllde 8 år, förutom att jag lovat Filip att ta hand om hans storasyster Linn på kvällen medan han hade fest med sina barndomskompisar för firande av födelsedagen. Elsemarie och Lasse hade tursamt nog tänkt gå på restaurang för att fira sin 25åriga förlovningsdag, så de försvann. Tobias gick till en kompis. Linn och jag hade inte  träffats på tu man hand sedan lång tid så vi fick en myskväll tillsammans. Åt god mat och tittade på Carola på TV innan Tobias hämtades och familjen vid midnatt samlades där hemma.

På söndagen var det en liten enskild fest för familjen. Jag hämtades och fick skjuts hem.
Tidigt i morse tog Filip tåget till Göteborg, Linn till Växjö i sin bil, tillsammans med sin lilla vovve Frank.

I dag kom jag iväg till träningen efter en veckas brake. Fick i ösregnet skjuts av matgästen, som vanligt.
I dag har "lillasyster" Stina opererats på sjukhuset i Västervik. Får stanna till i morgon då hon får ta hand om sig så gott hon kan efter hemkomst. Men kavat som hon är lär det nog gå bra! Hon har varit med förr!

 Nu är det dags att titta lite på maj månad 1990. Som jag sagt så är jag fortfarande detaljerad när jag berättar det som står i min dagbok.
Maj 1. Sol och värme i dag också. Vi jobbar i trädgården. Georg gräver och jag rensar hallonlandet.
Vi åker till Centralen och hämtar Kristina Tufvesson, som ska vara i Örebro ett par dagar innan hon åker till Paraguay för en ny period i Örebromissionens tjänst. Georg och hon pratar medan jag fixar middag. Efter det skjutsar vi Georg till tåget. Martin och Magnus flyttar hem till sina familjer efter några dagar hos oss. Kristina och jag pratar hela kvällen.

Jag får avsluta här för jag är alltför trött för att fortsätta. Är så glad att Filip ordnat så det trådlösa funkar. Telefonen är ej ännu igång men det ska jag ta med Telia.

Nu tackar jag dig Gud för allt gott du givit i dag. Hjälp alla tiggarna på våra gator! Välsigna och hjälp människorna som ordnar med härbärgen åt dessa som sitter och räcker fram sin pappersmugg för att få en slant. Ingen skulle behöva ha det så! Livet är inte rättvist. Utanför "min" mataffär sitter varje dag en kvinna från Bulgarien. Vi har god kontakt men vi kan bara prata genom rörelser. Ska skaffa ett lexikon så jag kan ställa lite frågor. Att hon har man och två halvstora barn i Bulgarien har jag "fått fram" men jag skulle vilja veta var hon bor här i Öerebro.

Nu tar jag kväll! " Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är...."


 
            

fredag 21 november 2014

Fredag 21 november 2014. En kortisblogg blev det bara.

Så kom fredagen då jag vaknade alldeles för tidigt. En tupplur fram på dagen borde ha ersatt den förlorade sömnen men icke. Jag är jättesömnig nu!
Vad jag gjort sedan jag vaknade? Bakat tekakor och 70 Finska Pinnar. En del av dem ska till Stockholm i morgon, då där ska bli barndop. Marys lillasyster Lily denna gång. Gud välsigne henne och den lilla familjen! Den här gången kan jag ej vara med vid den högtidliga och betydelsefulla stunden.


Nu var det dags att ta vid där jag slutade år 1990. Tyvärr hade jag missat detta datum och har nu suttit och skrivit det jag redan berättat tidigare. Nu har jag raderat och orkar inte skriva mer så jag har bara ett att göra och det är att gå till sängen. Nästa gång ska jag börja 1 maj 1990.
Nu säger jag Natti, Natti till er alla. "Herren är min herde. Mig skall intet fattas. Han leder mig på rätta vägar. Godhet allenast, och nåd, ska följa mig i alla mina livsdagar och jag ska åter få bo i Herrens hus, EVINNERLIGEN!" Några citat ur psalm 23.



torsdag 20 november 2014

Torsdag 20 november 2014. Vad månde bliva?

Så sitter jag här igen. Det har gått många dagar sedan Linn fick iväg en blogg åt mej. Den sista före modembytet. I går skulle det nya börja. Icke. I dag fick jag hjälp av Lasse, men inte hjälpte det för att det trådlösa skulle funka. Nu går datorn på gamla sättet. Skrivaren är trådlös men den funkar inte alls i kväll. Nu haltar jag mig fram med en liten blogg i alla fall. Har ju mycket att ta ifatt.

Ska dra ihop lite efter 9 november då den senaste lämnade Linns dator efter min diktamen.
Vi hade då kommit hem från de intressanta dagarna på Gräddö. Mamma nämnde aldrig detta namn. Bara att hon och hennes lillebror var med till båten, som förde föräldrarna till Stockholm och polisen där fått order att möta vid båten och anhålla föräldrarna. Mamma berättade yttrerst lite om åren i Stockholm och besöken på Gräddö hos farföräldrarna.

Den 14 november kom vår syster Stina till Örebro på väg till Uppsala där hon skulle fira sin 80årsdag 19 november hos dotter med familj.
Den 15 november var en lördag och vi tre systrar handlade på Maxi och på kvällen åt vi surströmming, som vi missat tidigare detta år.
Söndagen var det konsert i Nikolaikyrkan med Örebro kammarkör, kl.18.00. Då var vi där och lyssnade till Requiem for Peace. Kompositören, Larry Nickel var på plats. Allt var så mäktigt!

När det var slut gick vi ut genom en annan dörr än vi kommit in. Av någon anledning missade Stina att det var en lång trappa framför henne.  Efter att ha stigit över en tröskel, trodde hon att hon var på fast mark, ramlade nedför alla trappstegen, 7 st, och bröt armen. Ulla körde oss till Akuten. Efter flera övertalningar fick jag henne till slut att lämna oss och åka hem. Klockan var då halv tio och hon bor 50 kilometer från Örebro. Armbrottet var komplicerat och fjärran var tankarna på att åka till Uppsala.
Dagen därpå hämtades hon och bilen av dottern för att köras hem till Figeholm. Så det kan bli!
Nu blir det operation i Västervik på måndag och vi hoppas och tror att allt ska gå bra! Skönt ändå att det ej gick värre. Man tänker på hur det kunde ha blivit!
Skönt nog har hon många vänner som ställer upp och hjälper henne.

I dag har jag haft besök av barnbarn med liten dotter.SÅ roligt!
Det känns lite konstigt att börja blogga igen men jag kommer väl in i mönstret såsmåningom. Hoppas att det trådlösa ska fungera och att skrivaren ska komma igång! Det är mycket med det här jordiska! Särskilt besvärligt när man inte fattar hur det funkar.
I alla fall säger jag Godnatt och önskar er alla God sömn! Tack gode Gud för dagen som gått och att jag mår så bra! Amen!

söndag 9 november 2014

Söndag 9 november 2014- Lite datastrul. En kortisblogg.

Nu är jag så glad att jag har ett barnbarn som heter Linn och bor långt här ifrån och ändå kan hon hjälpa mig i min svåra situation. Jag håller på att byta bredband och tyvärr råkade det bli just i de här dagarna då jag, Ulla, Kerstin och Elsemarie har varit på Gräddö och fått många nya vänner i samband med samlingen omkring min mormors liv på Gräddö. Kjell Åhlander har på ett engagerat sätt skött om annonsering och meddelat bygdens folk om tillfället att få höra om Änglamakerskan på Gräddö. Han har intresserat sig för saken och bland annat skrivit om min mormor. När vi på fredagskvällen kom till Bygdegården blev vi väldigt förvånade över att mer än hundra personer kommit för att lyssna. Kjell berättade om mormor och änglamakeriet. Efter det fick jag tillfälle att tala om vad min mamma berättade för oss när vi var små. Jag har i tidigare bloggar berättat om detta. På lördagen var vi i Norrtälje på arkivens dag där Kjell också berättade om Änglamakerskan på Gräddö och betonade vilka nödtider det var. Att mormor som även skötte om sina svärföräldrar gjorde allt för att få ekonomin att gå ihop, även om det här sättet inte var det bästa. Hon blev dömd till fängelse i två och ett halvt år för misshandel. Fängelsestraffet avtjänades i Växjö. Mamma och mormor fick aldrig mer kontakt med varandra, trots mormors ihärdiga försök att få veta var mamma fanns. Mormor dog 1948 vid 72 års ålder och mamma dog 1989, 90 år gammal. Trots att jag hela livet sökt mormor har jag först för tre år sedan fått veta om hur hennes liv fortsatte efter fängelsetiden. Hon träffade en ny man och fick en dotter och en son, vars barn jag nu har kontakt med. Jag har också varit vid min mormors grav i Folkärna.

Nu hoppas jag att jag snart ska få mitt nya bredband så jag själv kan skriva på egen dator. Tack för hjälpen Linn!



En bild från resan till Rhodos 2012

torsdag 6 november 2014

Onsdag, torsdag 5,6, november 2014.Lite 90tal.

I går bakade jag tekakor och nötrulle till träffen i går kväll. Vi berättade "Jesushistorier",som vi säger. Det är lite speciellt när kristna människor träffas och berättar om erfarenheter som  gjorts. Hur Gud givit vägledning vid olika tillfällen och allt har blivit rätt. Gud älskar att hjälpa sina barn och dessa älskar att berätta om vad han gör.
I dag blev en överraskningens dag då telefon ringde i morse. "Hej farmor, är du hemma i dag? Kan Amelie och jag komma?" Mamma på utbildning, de två syskonen på Dagis.
"Hej, nu är vi på Maxi. Något du behöver?" "Nja, jovisst, mjölk". Så kommer den lilla damen 1½ år med sin pappa, mjölk och tomater.
Snabb, som tanken klättrar hon upp i babystolen, alldeles själv innan pappa räcker ut en skyddande hand. Hon älskar att klättra och jag befarar att det kan bli en liten vilding. Men vad då? Alla barn är unika och värdefulla gåvor som vi fått att vårda. Så gott det går i denna hårt pressade tid då vi ska hinna med så mycket!
Det är inte så ofta jag får besök av småttingar nu för tiden och jag älskar att få umgås lite med sådana så jag tar för mig.Men först  bullar, nötrulle, saft och  kaffe. Till lunch Maklobeh och kycklingfile' från frysen. Rester sedan i söndags. Så enkelt! Efter besöket gick jag till hårfrisörskan här i närheten.
Vilket väder det blev! Snö och 0 grader. Gillart? Nej!!!
På FB står det att Rådmansö Hembygdsförening ska ha samling på Gräddö i morgon kväll och att barnbarn till Alva Nordberg ska finnas med. Trots allt känns det lite spännande.

Nu återvänder jag till min dagbok och april 1990.
26.Torsdag. Kerstin kom klockan 6 för att låna bilen till jobbet. Mattias kom en stund och bjöds på saft och bullar. Fem tjejer med anknytning till kyrkan bjöds på lunch. Börjes dotter Rita vistades på ett hem för att hon ej mådde bra. Jag hämtade henne efter lunch och hon stannade några timmar. Sedan jag skjutsat hem henne var jag barnvakt hos systersonens familj ett par timmar. På kvällen fixades köket.

27 fredag. Socialen ringde och önskade jourtjänst en vecka framåt. Det kunde komma något barn, eller inte. Cyklade (O vad jag saknar den tiden då jag vågade cykla!) till stan och ordnade bank och postärenden. Hämtade Georg vid tåget 16.40. Handlade i Ekershallen. Georg var trött och gick att vila sedan vi fikat. Martin och Magnus kom för att sova över. Vi åkte sedan alla fyra till OBS där vi åt lunch och handlade lite småsaker. Träffade där Elsie och Sören Alnehill, bjöd hem dem till kvällen, åkte hem och fixade lite mataktigt.
29. söndag. Georg bar tidningar i Magnus ställe eftersom han sov här. Martin följde med Magnus hem på dagen. Efter TVgudstjänsten åkte Georg och jag till Hovsta för att gratulera Eva Sturve som fyllde 50 år.
Oj, så fel det blev! Hon skulle ha mottagning och fest i kapellet klockan 16, så vi åkte hem och åt lunch
medan vi inväntade rätt tid. Dessutom hade vi missat att hon faktiskt önskat sig pengar till en Brasilienresa och inga presenter. Så det kan bli! Elsemarie och Lasse kom hem en sväng.

Så blev det 30 april.En måndag detta år.Strålande sol hela dagen! Vi åkte till Mikael och hälsade på en stund.Efter det åkte vi till OBS där Lasse köpte skor, Elsemarie en klänning och lite småsaker. Sedan står det inget mer om dem.
Vädret var så fint och så varmt . Martin och Magnus var hos oss. Vi ämnade promenera till slottet och majbrasan . Vi gick en bit innan Georg sa att han ville hämta bilen i stället för att gå. Jag visste ju hur trött han var så det var helt OK. Kunde ej undgå att försiktigt fråga varför han körde på tvåans växel men fick ett undvikande svar och snart var vi framme vid parkeringen. Gick fram till slottet, hörde vårtalet. Njöt av den härliga stämningen den vackra kvällen och av att se så många glada, förväntansfulla människor! Så skulle som avslutning sjungas:" Härlig är jorden". Georg älskade att sjunga, hade alltid gjort det och just denna psalm hade jag hört honom vara med och sjunga många, många gånger vid  lägereldar och andra tillfällen. Nu noterade jag, med förvåning,  att han INTE sjöng. Jag sa ingenting. Vi hämtade bilen och jag vill minnas att jag satt vid ratten på hemresan.

Nu är april slut och jag skriver ej mera i kväll. Ska ta itu med en del av det som skulle gjorts
 under veckan. I morgon åker vi till Gräddö utanför Norrtälje. Hoppas att det inte blir mera snö!

Avslutar dagen med tack till Gud för all hans godhet.Är så glad för att jag fick så trevligt besök i dag. Att vara tillsammans med småbarn mår så jag bra av. Nu önskar jag oss alla en fin fortsättning på kvällen! Gud med oss alla, stora och små!  

 

  

tisdag 4 november 2014

Tisdag 4 november 2014. Inte alla dagar blir som man tänkt. Forts. År 1990.

Från källarvalven och tiden i Borensberg. Elsemarie fick se detta och hon säger att det är från 9ornas resa till Leninggrad. Håll till godo, flickor. År 1982.

Att jag har så dålig ordning på mina foton! Underligt nog har jag ej slutat att hoppas att en dag ha alla foton i pärmar! Ska berätta hur dagen avlöpt. Trots att jag är obotlig tidsoptimist så hade jag just i dag bestämda planer, vad jag skulle göra och i vilken ordning. Först städa sovrummet. Sedan gå till Immanuelskyrkan på en träff för seniorer. Hemkommen därifrån städa skafferiet.

Kom inte igång med städningen. Kom att tänka på att jag skulle åka till Gräddö på fredag. Måste nog ringa Kjell som sköter om träffen på kvällen. Joodå, allt är planerat, men invånarna är så gamla så de minns ej och vet ej så mycket som önskvärt vore, från år 1905 och vår mormors liv. Några har hört att föräldrarna talade om saker och ting som barnen ej skulle höra. Intresset var väl ej heller så stort bland
dessa på den tiden.
Efter samtalet kom jag på att jag skulle ju gå till min bosniska väninna, som återkommit från sommarvistelsen i sitt hemland. Sagtoch gjort! Ringde och frågade om hon i stället ville komma till mej. Joodå, hon känner mej och mitt motstånd att ge mig ut, och kom omgående. Vi fikade och pratade. Isak viftade på svansen i snabb takt vid åsynen av sin vän, hoppade upp i soffan och höll sig nära henne. Han hade inte glömt!

Efter besöket skulle jag börja städa sovrummet, men kom på att jag faktiskt länge tänkt städa skafferiet så då gjorde jag det . Skulle, så klart, hinna städa också. Jag är mycket grundlig när jag städar skafferi, hemma eller hos barnen, så det tog sin rundliga tid. Fint blev det!

Telfonen ringde. Min vän Stefan mådde inte bra. Han hade flyttat tillbaka till sin lägenhet från husvagnen där han bott några månader. Han hade, när han hyrde ut lägenheten, slängt eller gett bort sina möbler, så det var ju inte så konstigt om han var lite deppig när han kommer åter och i stort sett bara har en soffa .
Han kom hit. Vi fikade och pratade och sedan gick han till tisdagsbönen med en grupp kristna här i stan. Gud är med honom och har alltid varit så även när livet ibland sett hopplöst ut. Gud sviker aldrig!

När han åkt tänkte jag att det skulle väl vara lika bra att städa ur kylskåpet också. Jovisst, det gjorde jag. Efter det två telefonsamtal. Men Bloggen! Javisst, det var dags för den,så jag satte igång. Men städningen då? Må Gud välsigna tiden i morgon och må jag bestämma rätt syssla på morgonen och utföra den. Tyvärr är det så här det ofta blir för en tidsoptimist och lite slarv i hanterandet av tiden.

Jag fortsätter med april1990.Den 16, annandag påsk.Georg och jag tittar på TVgudstjänsten.Sven, Maria och barnen äter middag med oss. Johannes kompis, som varit här några dagar åkte hem. Georg till Linköping.
17 april. Trädklippning här under ledning av Nordström. Jag bjöd på hembakad tårta och kaffe.
18. Köpte 16 liter grädde hos Lucullus. Vispade hälften. Frös in allt med tanke på bröllopet. Tårtor och potatisgratäng. Till Palmbohult på kvällen. Andra har flyttat in där så vi måste dela utrymmet med dem. Inte var det så vi tänkt!
19. Bakar bullar och massor av kakor hela dagen. Kristin här.
20. Fredag. Hämtar Georg vid tåget. Handlar på Ekershallen.

21. Hämtar flistuggen hos Nordström. Flisar grenar efter trädklippningen. Mikael hade fått en egen liten lägenhet. Vi åkte dit och gratulerade 18åringen. Sedan till Vessels där vi åt och handlade. På kvällen konsert i Sörbykyrkan. Sedan tittade vi på Musikfrågan i TV.
22. I dag bjuder jag Georg kaffe på sängen! Lite ovanligt. Pojkarna fikar med oss vid köksbordet efter tidningsutbärningen. Pannan har stannat. Igen! Sett Påskmässa på TV. Georg med tåget till Linköping.
23. Måndag. Jag till Sörbykyrkan på fm. "Förbön för Sverige."
Besök av min "syjunta" från Borensberg. Elsie, Erna Ingeborg, Gunborg och Eivor. Jag bjöd på potatissoppa,  kaffe med kakor och tårta.

24.Ulla och Kristian kom kl 9.00. Ulla till sammanträde. Sedan till Nordström och lärde oss att ympa. SÅ intressant.
25. Georg ringde kl.6. Min morgonpigga Georg! Jag läste klart Loren Canninghams bok. Så bra! Arne, min väninna Doris man, kom hit med ett kassettband där jag fick lyssna till Doris och jag fick höra hur dålig hon egentligen är. Det gör så ont i hjärtat. Min bästa vän! Inga och jag till Palmbohult på kvällen.

Jag har använt mig av  min dagbok även denna blogg. Nu ska jag gå till vila. Förhoppningsvis ska jag göra i morgon det jag inte gjort i dag. Gud med oss alla!





  

måndag 3 november 2014

3 november 2014. Träning. Mera från år 1990.Kortisblogg.

Från "källarvalven" och tiden i Lesjöfors. Lars Erik Östell är barnvakt åt Ulla, som äter kvällsmat.Ulla 3 eller 4 år.
10 grader i kväll. Regn och solsken i dag.Matgästen fick Makloubeh och gillade det. Efter träningen sov jag en stund. Nu känns det bra att få sitta och blogga lite. Jag går genast till 90talet så jag hinner ifatt mig själv innan det är för sent.

6 april 1990.Fredag. Johannes och Fredrik till skolan. Satte sedan igång med att förlänga ett par jeans åt Fredrik. Lennart kom med en säck Svennevadpotatis.
Kerstin ringde och frågade om jag kunde gå till Magnus, som var sjuk, med lite mat. Det var ju enkelt, så nära, som de bodde. "Städade i Mattias rum", står det bl.a.
Bakade bullar, som senare hämtades av yngsta dottern. Georg kom med tåget och vi tog en tur på stan.

Lörd.7. Kaffe på sängen som vanligt.Johannes till stan och samlar pengar till Eritrea.
Georg är trött och lite orolig för sitt hjärta!!!!!
Elsemarie och Lasse åker till fjällen i sällskap med Hans och Birgitta. Georg och jag tar det lugnt och tittar på TV. Johannes sover hos en kompis i natt.

Sönd. 8.Tittat på TVgudstjänsten sedan vi först druckit kaffe med Mattias, som ensam, kört tidningar i dag. Han började kl ½5. Då var det tio gr minus. Georg med tåget till Linköping.

Påskafton 14 april. Sven och Georg grejar med inbjudningskort till bröllopet. Sedan hos Kerstin på påsklunch.
15 april.Georg var med Kerstin och Magnus och delade ut tidningar på morgonen. Ringde sin bror Elon och gratulerade på födelsedagen. Lars och Berit var där.

Så får det räcka för i kväll. Nu ringde Elsemarie. Hon hade varit och sjungit i kammarkören och tog sedan en promenad med Isak. Det är trevligt med en liten signal på kvällskvisten.
Önskar er alla GodNatt. I kväll kommer jag i säng tidigt. Så skönt!

söndag 2 november 2014

Söndag 2 november 2014. Makloubehtillverkning. Varför? Mera av år 1990.

Våra vänner Abdullah och Noah med dottern Shireen.De två bröderna har flyttat till andra länder för utbildning. Fotot från år 1986. Nu är Shireen gift och är mamma.
Ja så har denna mörka, men varma höstdag svunnit.Klockan är nu halv tio på kvällen och det är 11 grader varmt ute. Så nöjd, så nöjd!
Tobias spelar fotboll varje dag och föräldrarna engagerade så det passade bra att de åt lunch hos mej i dag mellan två matcher. Att det kan vara så roligt att spela fotboll! Ögonen lyser på Tobias.

Till den där Makloubehn . Det började med att jag i frysen i går upptäckte en stor påse lammkött, inköpt i somras. Men så bra! Då kunde jag göra Makloubeh. Så gott! Tänkte inte på att jag faktiskt är ensam. Vem skulle jag dela all denna mat med? Tobias och hans föräldrar föredrog kycklingfile. Det fanns också i frysen så de kunde få som de önskade. Ringde Kerstin. Hon och mannen är ju vana vid arabisk mat och om de bjöd sina söner med familjer så borde väl maten ta slut. Både maken och sönernas familjer hade andra planer. Det slutade med att Kerstin kom ,åt och tog en liten låda mat med hem.  Resten står nu på altan och min svenske måndagslunchgäst har nu inget val.


 Jag minns när jag år 1970, i november, första gången var med Georg i Jerusalem, i samband med att Frikyrkliga Studieförbundet startat sin reseverksamhet och hade etablerat kontakter med en Turistbyrå där.

Vi blev av denna,  tillsammans med två arabiska, kristna guider med fruar samt de två cheferna med fruar, bjudna till en restaurang utanför stan en kväll. Det finns något , som heter homos, som man äter tillsammans med bröd,som jag nu åt för första gången och som alltsedan dess varit en favoriträtt. 
Jag åt och njöt tills en av guidefruarna gjorde mig uppmärksam på att inte äta så mycket för "det kommer mera mat." Något jag just då ej funderade över.

 Servitrisen kom så med det största fat jag någonsin skådat. Där fanns denna superba maträtt Makloubeh. Sorry, men jag försäkrar att mitt försök i dag inte kom i närheten av den vi fick på restaurangen. Tillsammans med läckra grönsaker blev det en smakupplevelse, utöver det vanliga.
Vi fick så mycket gott denna vecka när vi reste omkring i landet med en guide. Georg hade ju en del att lära i början. Han fick senare guidelicens och skötte själv om guidningen på sina resor.

Men se hur jag fladdrar iväg. Tror att fotot där Noah stjälper upp sin goda Makloubeh har en del i detta. 

Sedan mina matgäster gått fick jag fikagäst av en väninna, som jag ej träffat på lång tid. Så glad jag blev!
Nu betar jag av lite från dagboken och april månad år 1990.
1 april. Söndag.Georg och jag fikar med Mattias och Magnus sedan de burit klart tidningarna. Ser TVgudstjänsten. Diskuterar bröllopsinbjudan. Till Katrineholm och Floda på jazzkonsert i fullsatt kyrka.
Maria och Sven, Bernard och Kristin kom också dit.Vilken konsert!
Jag skjutsar Georg till tåget. Vi andra blir bjudna på te och mackor av Elsemarie och Lasse.
Kristin åker med mig så Bernard kan ligga på hela sätet i deras bil. Han har huvudvärk.

3 april. Tandläkaren 8.00 Sedan kom Ulla, Emil, Jonas och Kristian. Åt tillsammans med Lennart här. På kvällen besök från NBV ang Studiecirkel.
4 april. Inga, kvinnan från Finspång, som varit med oss i Palmbohult på kvällarna där, hade anmält sig till dop. Hon skulle snart avsluta sina socionomstudier och ville absolut bli döpt innan hon lämnade Örebro. Denna kväll kom hon hem till mig, helt upprörd, sedan hon haft besök av Jehovas Vittnen, haft en hemsk dröm på natten och efter det beslutat att hon ej skulle döpas. Jag visste ju om J.V.s taktik, men litade på att Gud skulle fortsätta det verk han påbörjat i Ingas liv. Hon hade tagit emot Jesus som sin personlige frälsare och detta skulle inte Jehovas Vittnen ändra på. Jag sa inte mycket till Inga men vi i Palmbohultsgruppen bad för henne. Pr telefon nådde jag flera av dem.

Nästa dag var allt förändrat. Strålande glad följde Inga med till Palmbohult, Berättade för vännerna att hon skulle döpas den 2 maj. Sjöng "Jag har beslutat att följa Jesus" och "O jag vill bära ditt budskap, Herre" i bilen på vägen hem. Sedan står det att jag hämtat en cykel åt Fredrik. Det gick åt en del cyklar åt alla pojkar. Ibland gick de sönder, ibland blev de stulna.

Ja nu hann jag bara avsluta dag 5 på april men jag fortsätter med att återge mina dagboksanteckningar ganska detaljerade ännu ett tag.
Nu tar jag kväll. Har bakat bullar och ska plocka ner dem för att ta med till Marklyckans Servicehus i morgon förmiddag, där en av våra "kyrkor" bjuder på sång, musik och kaffe varje måndag.
Gud med oss alla! Sov Gott! Är så tacksam för att Kerstin gav mig mycket praktisk hjälp i dag, innan hon gick hem. Så förändrat livet blir när man blir gammal!  




lördag 1 november 2014

Allhelgonadagen lördag 1 november 2014. Lite 90tal.

Mulet i dag ,8 grader. Sven och Maria var i morse på Maxi och ringde till mej och frågade om det var något jag behövde. Vilka barn jag har! Alla fyra samma omsorg om sin mamma. Jag kan bara vara tacksam.
I dag är det den dagen då vi brukar gå till kyrkogården fram på kvällen. Elsemarie och jag, som bor i varandras närhet brukar ta en tur till Almby kyrka den här kvällen. Så vackert med alla ljus lysande i mörkret. Barn och äldre finns där som skuggor och jag tänker på alla de som under året mist en anhörig. Sorgen är en svår process att genomgå och det tar lång tid att komma över den. Elsemarie hade köpt ett batteridrivet ljus och en liten dekoration att lägga på graven. Vi är sällan där eftersom vi överlämnat vården till Kyrkogårdsförvaltningen. Den här dagen vill vi inte missa, utan det blir en liten minnesstund där.

På förmiddagen lyssnade jag till en god predikan från stadens Pingstkyrka.Ska försöka få den på band.
Men nu ska vi ta slut på mars månad år 1990.

20 mars.Besök av Margit Ström. Ulla, Lennart och barnen kom från Finland och fick kaffe och mat. Trädgårdskonsulent Nordström kom en stund, sedan Inga och en tjej från Mönsterås. Säger som mamma när hon i sin dagbok skrev:" Så kom den, så kom den och den! O,så roligt!"
Både mamma och jag menade det verkligen.

21 mars. Sven ringt att Bernard är sjuk så jag åker dit och är där eftermiddag och kväll.
Fredrik sover här.
22 mars. Georg ringt tidig morgon. Maria kom med Bernard som är sjuk i dag också. Joel ramlat ur en gunga. Börje ringt. Han mår ej bra.
23.mars. Bernard kvar här. Så mysig han är! Vi bakar bullar och sockerkaka. På kvällen kommer Georg hem från Israel. Johannes sover hos sin syster.

25 mars, söndag.Georg och jag till Katrineholm och beser blivande bröllopsparets lägenhet. Elsemarie lämnar sin och flyttar in där. Sommartid börjar. Fikade hos Lasses föräldrar. Georg tog tåget till Linköping. Jag ringde till Småland och bekräftade att vi ville hyra sommarstugan för 4.000 kr. Så nöjda!
26 mars. Måndagsbön men Doris och jag stannar hos mej. Doris orkar ej träffa flera människor samtidigt, så vi har måndagsbön på två  ställen.
. Kristin ringde:"Farmor, kan inte du komma hit o va barnvakt?" Jag frågade om hon kunde komma hit. Hon kom och fem personer till. Doris hämtades av sin man och jag la på telefonluren ,som varit avlagd medan Doris och jag var ensamma. Då ringde förutom fyra från min familj, ytterligare fem personer.
Nästa dag var Kristin sjuk. Maria hämtade henne.
28 mars,onsdag.Tre pastorer och två kontorister från min församling Filadelfia fick lunch här. Efter det åkte jag till min blinda vän med kassettbandet jag läst in. På kvällen med Riafolket till Palmbohult.

29 mars.Ulla och Lennart ska få gäster från Småland på lördag så jag bakar bullar, två sockerkakoroch tre sorters kakor. Bernard och Kristin här en stund på eftermiddagen.Gullungar! På kvällen åker jag till vår granne på 70talet, Alfhild, och gratulerar på födelsedagen. Johannes har eldat i kakelugnen så rummet var fullt av rök när jag kom hem. För modligen ett stängt spjäll.

31 mars. Georg kom hem i går. I dag fick jag kaffe på sängen klockan halv sex innan han for till Jönköping på Studieförbundssamling. Jag cyklade i det fina vädret på förmiddagen till Rostahemmet, såg teater, lyssnade till en psykolog. Kanske socialen?? Georg kom åter på kvällen.
Så var också mars månad avslutad och jag kan gå till vila, tacksam för en lugn och stilla dag.
Säger Godnatt till er alla. Gud är god!