Från Figeholm ringde vår syster Stina, som kommit hem från sjukhuset i Västervik, glad för att armen fixats med skruvar, utan operation. Sex veckor ska hon nu använda enbart vänster hand men känner jag henne rätt så kommer hon att köra bil efter halva den tiden! Skönt att det gick så bra. Guds närvaro kan ej förnekas när man inser vad som skulle kunnat hända.Inte en skråma i ansiktet, alla tänder i behåll och allt, utöver handen, intakt. Tack Gud! När det gäller pepparkaksbaket så upplyste jag henne om att pepparkakorna man köper i butiken är jättegoda. Hon verkade, skönt nog, acceptera detta! Mina systrar är så energiska!
Från våra vänner i Betlehem kom i dag gratulationer till Filip på min FB. Ska försöka vidarebefordra dessa till 20åringen.
Nu till 2 maj 1990.Skriver som det står i min dagbok.
"Sol och värme i dag också. Skjutsat Kristina T. till Örebromissionen där hon ska vara hela dagen. Hämtar henne till lunchen som vi äter tillsammans med Johannes som fortrfarande bor hos oss medan han väntar på lägenhet."
Nu lämnar jag dagboksanteckningarna! Jag har tidigare berättat om Inga, från Finspång, som jag fick kontakt med när hon påbörjade sina studier i Örebro. Hon gick nu sin sista termin och ville, innan hon lämnade Örebro, döpas. Nu var dagen inne och i Filadelfia, runt dopgraven, samlades vi, som varje vecka träffats på gården Palmbohult. Vi var 16 personer och Filadelfias pastor Öjvin Berbres döpte Inga. Vi sjöng sånger som Inga tyckte särskilt mycket om och efter dopförrättningen åkte vi i bilar till Palmbohult för att fira Herrens Heliga Nattvard, tillsammans. Gud var så nära och vi gladdes med Inga, som bestämt sig för att följa Jesus. "Vilken kväll! Tack Gud," står det i dagboken.
På söndag är det första Advent. Det är så högtidligt. Många minnen dyker upp. Jag saknar Georg när jag ska sätta upp adventsstjärnan, något som han brukade göra. Saknar honom vid adventskaffet på söndagens morgon. Förra veckan bakade jag saffransbröd för att Linn skulle få med sig till Växjö. Bakar till mig själv denna vecka. Det där med saffran har förändrats under årens lopp. Förr köpte man EN påse saffran till ½ liter mjölk och brödet SMAKADE verkligen saffran. Numera tar man 2 påsar till samma mängd mjölk och saffranssmaken är minimal. Via FB fick jag rådet att handla oblandad saffran på apoteket.
När det gäller saffransbröd så kan jag ej baka utan att tänka på våra tidigare omtalade vänner, sedan vår tid i Stockholm, Dagny och Henry Jakobsson. Själva barnlösa tog de Georg och mej och sedermera våra fyra barn till sina hjärtan. De hade haft konditori i Enköping innan de kom till Stockholm.
Så många julhelger de firade tillsammans med oss! Under vår tid i Lesjöfors kom de en dryg vecka före jul, lagom till söndagsskolans julfest i Saron. "Ja, nu är det jul när ni kommit", brukade en tant i Saron säga. Nu bakades det saffranskransar och kakor om dagarna medan Georg och jag hade fullt upp att göra i affären. Vilka härliga minnen! Ibland kom också mamma och Stina. När julafton kom var allt klart. Efter julhelgen var det julbjudningar båd´ här och där. Så roligt vi hade! Många barn i ungefär samma ålder!
Nej, nu sitter jag här och drömmer. Jag är även nöjd med nya tiders julfirande. Det är ju, trots sekulariseringen i vårt land, ändå så att Jesus och hans kommande till jorden är det väsentliga för många. "O helga natt"! Så mäktigt med alla julsånger på Stortorget i vår stad andra advent. Bra att det sänds i TV på julhelgen för ibland tycker jag det är för kallt att stå på torget.
Nu har jag verkligen tjuvstartat mina skriverier om julen men tankarna bara kommer.Och alla minnen!
I morgon hoppas jag att min städhjälp svarar i telefon så jag kan få lite fint till advent.
God Natt och Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar