Lördag 29 november 2014. Vi väntar!

Nu är det fest i advent för barn och barnbarn.

Lördag före första advent är lite speciell. Mina tankar går numera ofta till de som under året varit med om att någon älskad fått sluta sitt jordeliv. Längtan, saknaden, tomheten. Jag minns den första adventslördagen då jag under året mist den som i så många år stått mig nära. Då jag ensam satte upp adventsstjärnan. Hur jag saknade mannen vid min sida. Nu har åren gått och även om det är så att tiden ej läker alla sår, ty ärren finns kvar, så känns det ej så svårt, som de första åren.
Med största deltagande tänker jag  på dem som nu sörjer. Hoppet om återseende är en tröst, även om man ej kan ta till sig det fullt ut för det läker ju inte smärtan.

Nu ska jag berätta om att det grå väder vi haft en lång tid med undantag för tisdagen denna vecka, bara fortsätter. O, vad vi längtar efter lite sol! 0 grader är en tröst även om en klen sådan.
Mina försök att få telefonkontakt med min städhjälp har misslyckats totalt så därför tog jag med glädje emot erbjudandet av Kristin att dammsuga och moppa golven. Hon hade vaniljbullar att hämta och vi åt en enkel lunch tillsammans innan hon tog itu med golven. Det där med golven "har gått ifrån mig", som mamma sa om matlagning när hon blev gammal.

Nu går jag till dagboken och 11 maj år 1990. Överst har jag skrivit: "Ta inte jour i sommar!"
Georg skjutsar Kerstin till hennes extrajobb på morgonen. Georg köper grejor till trädgårdspumpen och försöker laga den. Kl 13 kommer en socialsekreterare för att hämta tonårskillen, som senare i dag ska till psyk. för att träffa läkare, för att sedan skickas vidare. Stackars barn! Han är nu på musikfestival och ska hämtas när han kommer därifrån.
Georg tar bilen till Nyköping för ett jobbuppdrag några timmar. Kommer hem och är jättetrött. "Värsta resan jag någonsin gjort" säger han!!
12 maj. Ur dagboken: " Georg jobbar med vattenpumpen. Vi köper via annons en hammock, som jag får som för tidig morsdagspresent.
Klockan 18 middag hos Johannes syster och svåger som tidigare än Johannes kommit från Eritrea till Sverige. Ser film från deras hemland.

Söndag 13 maj. Vi åker med mat och tårta till Johannes syster som ska ordna med kalas åt Johannes.
Sedan kör jag bilen till Katrineholm där vi träffade makarna Törnberg, som ska vara värdpar på bröllopet i juni.
Georg åkte tåg till Linköping. Jag till Örebro.  Sven har i dag åkt till Jugoslavien tillsammans med Örebromissionens Predikantkör, som dess pianist.

Så får det räcka för i kväll. Avslutar med första versen ur den psalm som i morgon kommer att brusa fram i fullsatta kyrkor över hela vårt land. Jesus Kristus till ära och pris!
" Gå Sion din konung att möta, Jerusalem gläds åt din Gud!  Strö palmer på väg för Messias, bered dig som väntande brud. Var glad, var glad, var glad i din Herre och Gud. Var glad var glad och hylla din konung och Gud.