torsdag 27 februari 2020

Torsdag 27 februari 2020. Kan något gott komma från en vanlig torsdag?

I dag börjar jag tidigt med bloggen! Lika bra det så får både jag och de som envisas med att läsa gå till vila lite tidigare i kväll.

Jag kan ju börja lite försiktigt och skriva klart i vanlig tid, framåt midnatt!
Elsemarie på väg till jobbet dit jag tror att de åker i samma bil ringde från bilen och så fick vi dela några tankar, som vanligt!.

Etersom det är jag som har mest tid så tar jag reda på om det är något som jag behöver be till Gud för och "då jöj jag det", säger jag, i motsats till den lilla söta 3-4åriga Filip, som inte lovade något utan att veta vad han gjorde. " Vi kan fjåga mamma och hööja vad hon sääjej!"
"Det vet jag", säger mormor. Hon säger samma sak som jag!
Efter en stunds betänketid kommer det eftertänksamma svaret:" JAHAA! Och då jöj inte jag det!.

Så var den saken ur världen! Vår lilla medgörliga, snälla Filip  valde att själv avgöra värdet av händelsen! SÅ ofta jag tänker på denna lilla betydelsefulla episod !

I går var det s.k. storstädning  i lägenheten.  I dag kom "Betjäna Staden tillbaka!
 Välbefinnande kan också vara en kort pratstund " och i dag  tyckte vi  att kaffe och semla skulle utöka vårt välbefinnande. Jag är så glad för att både de som kommer till min hjälp och jag själv är ganska flexibla så vi inte strikt måste gå efter skrivna regler.
Jag har sagt att de själva ska hålla koll på tider och stunder för det är något jag tycker är skönt att slippa, särskilt nu när allt jag gör går så långsamt. I huvudet är jag klar tidigt men hinner ej med det fysiskt
Egentligen är det synen och ömmande ben som irriterar mig mest vad välbefinnandet beträffar!
Och så vädret förstås. "Var är solen? Var är solen? Finns inte när som bäst den behövs!"

Men så otacksam jag är! Lyste den inte i fönstren på SCB en kort stund i morse och reflekterade strålar in i mitt rum? Jo absolut!!!

    Lika bra att i  dag , tidig morgontimma avsluta det jag började skriva i går.
I dag är det fredag 28 februari. Jag har en väninna som fyller år den dagen så en telefonsignal till henne bör det bli! Jag har sovit oroligt i natt men hoppas på en "rolig" dag !

Om denna fredag skriver jag framåt natten, som jag brukar! Verkar som om jag mår bäst som Nattuggla! Ska kolla lite närmare! Ha en skön dag mina vänner!
Nu är dags för morgonkaffe!  "Herren välsigne oss och bevare oss och låte sitt ansikte lysa över oss!


 

onsdag 26 februari 2020

Onsdag 26 februari 2020. En liten hälsning till er mina trogna läsare!

Jo det är klart att det är roligare att skriva om man vet att det finns någon som läser vad man skrivit.
Ofta inte ens läsvärt  kan jag tycka  men jag gör vad som kommer till uttryck i  Gullan  Bornemarks visa: "Jag har glömt bort alla mina sånger men jag sjunger ändå!"

I dag ska jag börja med det tråkiga! Jag har inte känt mig OK i dag! Vaknade med lindrig huvudvärk och halsont.

Eftersom jag tillsammans med firman "Betjäna staden" har bestämt att klockan nio på morgonen är en lämplig tid för en åldrande patient att ha vaknat, vara klädd  och ha  intagit dagens grötfrukost så finns bara EN väg att gå.

Förra natten var orolig , sov vid flera tillfällen så jag tänkte sova igen en del av den förlorade sömnen i dag!
Tjejen från " Betjäna staden" utförde raskt och ordentligt, som vanligt, morgonens sysslor som tar 40 minuter.

Senare på dagen kom en annan tjej och det handlade då om grundligare städning!
Medan golven tvättas och  diskmaskin kommer igång hinner jag ibland få en liten intervju, människoödesintresserad som jag är och alltid har varit. Så också i dag!
Jag brukar säga att "Betjäna Staden" och jag samt en del andra talar samma språk!
Jag lär mig så mycket genom dessa små samtal, sådant som jag senare i mitt liv drar lärdom av!

För många år sedan jobbade jag, då som praktikant eller något i den stilen, på Ria här i Örebro  och i dag kom, till min överraskning, en av dem som jag på den tiden ofta träffade, och frågade efter kaffe.

Sådant gör mig så glad!. Tänk att inte vara bortglömd. Ytterligare besök gav mig viktiga böneämnen och fina samtal!

Då jag inte känner mig helt OK så skriver jag alltså tidigt i kväll och jag kommer att gå tidigt till sängs och prata med Gud om att jag litar på att Han ska bryta motstånd och att jag kan räkna med honom, som "gör det omöjliga  och som gör vad människor icke förmår!

Ett böneämne, som verkligen är akut gäller en ung människa som  behöver få hjälp från Gud i sitt liv.
Ingen stadga i hemmet och  snart begynner vuxenlivet för en ung människa som är ytterst farligt ute .

Jag vet inget om kontakter och inga namn eller bostadsförhållanden. Men jag blev så berörd av att läsa om någon som Gud har skapat till sin avbild och som kunde användas till mänsklighetens bästa men som nu inte, vad jag vet, har NÅGON mänsklig hjälp att få.
Jag hoppas och ber att NÅGON av Guds änglar ska bli sänd till den killen om vilken striden står

Det finns ytterligare en kille (i yngre ålder) som har de som ber för honom men som hamnat i fel sällskap Bed att Gud griper in och ändrar hans levnadsförhållanden.

Jag är så tacksam för att Gud  har sagt att vi får lägga allt  i Hans händer!
Som sagt, så vet jag inga detaljer i dessa unga människors liv men känner bara att här vill jag vara med. "Bed så ska ni få"!

Till sist något glädjande som jag på senare tid hört om.  Hur en ung människa  med ångest och mardrömmar och sökande efter något att tro på, som Gud på fantastiska vägar ledde denna vilsna själ i kontakt med någon som hade en levande tro på Gud och kunde vara en hjälp  i förbön och hur den sorgsne  fick uppleva frid från Gud i sitt inre  och nu är en glad  kristen som berättar för andra om  sin upplevelse av Gud, som hade sett  den personens längtan och hade en av sina barn redo att föra Gud och människa samman!

"Gud kan göra mer än vi kan bedja eller tänka", står det i Bibeln!

Godnatt alla! Sov Gott! Var gärna med i bön och tacksägelse! Gud är god!

lördag 22 februari 2020

Lördag 22 februari 2020.I dag har jag varit så yr och har sovit mycket!

I dag skulle jag ha varit på begravning. De flyttar, en efter en av mina vänner. Om dagens begravning ska jag ta reda på mera under morgondagen!

Jag har varit så yr i dag. Gått här med min käpp som stöd och sovit i fåtöljen!
Mina planer på att gå ut spolierades helt av vädret. Hela vintern lika kall och grå.
Kanske kommer våren ändå!  Minns att en av våra vänner som varit utsatt för svårigheter skrev s till oss fr många år sedan

Jag har varit yr hela dagen och nu hostar jag och nyser. Kan en förkylning hålla i sig i veckor?

Nu har jag talat om det jag inte gillar.
John som kom i morse för att fullgöra sitt jobb genom att se till så jag mötte den nya dagen på rä
tt sätt.
Senare tittade Tobias in för att som änglarna "se hur vi ha det"! Som vi sjunger i sången:" Glöm inte bort att änglarna finns! Att de är här för att se hur du har det!"

Som sagt så har jag varit yr och undrar varför ! Men i morgon är en ny dag, om vi får leva och ha hälsan!  Då kommer  en kille och ser till så dagen börjar med gröt och kaffe ! Om jag inte begriper det själv!    Nu kom SMS från mina barn! "Sov gott lilla mamma!"
Jag har så kärleksfulla och snälla barn att tacka Gud för! Jag älskar både dem och deras familjer!
Gud är vår far och Han är så god!SOV GOTT , mina vänner!

fredag 21 februari 2020

Fredag 21 februari 2020 Halleluja ! Om ni bara visste! Alltså Gud är så god och ger oss svar på våra böner!

För några dagar sedan fick jag förmånen att få löfte om hjälp från och med nu och varje dag från "Betjäna Staden", en firma som jobbar åt Örebro Kommun, med flera anställda, som arbetar inom vård och omsorg!

Så välordnat vi har det! Min synnedsättning gör en del sysslor lite besvärliga  att hantera och då får man tacksam ta emot denna hjälp även om det så här i början känns lite ovant för den som alltid klarat av både hem,  förvärvsarbete och försökt hjälpa människor i behov därav!

Så rara, fina människor kommer en stund på morgonen och en stund på eftermiddagen! 
Döttrarna som kommer varje måndag (den veckodag då det räcker med den hjälp och sällskap de ger), var med när handläggaren från kommunen var här och kollade vilka behov som förelåg för deras åldrande mamma!

Jag är så glad över att få denna hjälp så jag får på mig kläder, har ätit frukost och gjort mig klar tills hjälpen kommer. Jag har annars en tendens att gå omkring i morgonrock och stortrivs med det  men naturligtvis är det inte ett bra liv att leva. Nu kommer jag igång och har hela förmiddagen att disponera efter egen önskan!

Barnen kommer regelbundet! Alla tre, som bor i Örebro kommer med mat och bullar så alla som hälsar på hos mig blir erbjudna kaffe. Fast de flesta har lite ont om tid. Men en liten pratstund har sitt värde, med eller utan kaffe!

Nu till dagen som strax ska avslutas!. En tjej kom på morgonen med lite uppgifter om timmar och minuter!.Jag säger till dem att själva hålla ordning på tidsåtgången.
Numera styrs ju så mycket av tid och pengar.  
Morgonens minuter kunde vi titta lite på vad som händer under en vecka..

Jag har min familj, vänner och kan fortfarande fixa en del själv och skulle kunna ännu mera med full syn men jag är så tacksam för att jag har det så bra! Förkylningen håller i sig med snuva, lite halsont och annat som hör till förkylningar!
I dag hade jag tänkt gå en promenad men vecka efter vecka  går och jag är känslig för detta gråkalla väder så  jag sysselsätter mig med min iPhone  och denna dag har varit speciell!

"Sim låst" stod det! Efter en stund grät jag en skvätt och tänkte på  när Georg levde. och klarade av nästan allt  som inte jag otekniska människa  hade en aning om hur det skulle hanteras!

Vad gör man då?  Som lilla Linn sa när hon var liten och såg mig stå och gråta i ett hörn av köket."
"Vad gråter DU för?" En mormor ska väl inte gråta! Morfar dog ett par år innan Linn föddes!

"Jag längtar efter morfar", sa jag. Svaret kom snabbt medan hon förvånad tittade på mig.
" MEN HAN Ä JU DÖÖÖÖÖ! och HAN kommer inte tillbaka!" 
I dag kom jag att tänka på alla gånger hans medfödda tekniska kunnande förvånade mig, som ingenting begrep.!

Nu var alltså sim låst i dag!. Barnbarnen gav mig råd men det hjälpte föga så vi kom överens om att låta det bero tills vidare 'och återkomma. 
Det händer emellanåt att jag, som har en relation till Gud och som jag också vet att mina barn har, får någon slags "fighteranda" i mig och jag sa för mig själv att jag tror på Gud och nu Gud lämnar jag detta i dina händer  men jag förväntar mig att du ser till så detta problem blir löst snarast.

Gud har inte alltid lika bråttom som vi så jag , med visshet inom mig att nu hade inte fiendens hinder, som han är snabb med, någon makt emot Gud. Under en ganska lång tid hann jag med att få flera råd  från två kunniga barnbarn och följde dem alla till punkt och pricka! Men har du inte glömt osv. 

Till slut smsade jag till den yngre att nu ber vi, du och jag att detta ska lösa sig för Gud har sina vägar.  
Jag skrev:" Ring när du får tid!  Tack för ditt tålamod!"
Svar: " Nej det går inte! Röstbrevlådan kommer direkt! Vi får SMSa!" Jag;som trodde att Gud skulle   avgå med seger tillsammans med mej skrev: " Ring om en stund!"
Svar:" Mormor det går inte! När ditt simkort inte är upplåst så kan man inte ringa till dej!"
Jag svarar: " Jo ringa kan man! (underförstått att svar kan utebli men jag trodde ju att Gud skulle visa sin makt nu)

 "Du kan väl försöka upp till tre gånger under kvällen så får vi se vad som händer!
 Tre glada gubbar klämde jag också dit på samma rad och naturligtvis  så räknade jag som vanligt med Bibelns Ord  om Fader, Sonen och Den helige ande! Lade till orden:" Gud är god!"Svar:" Mm!"

Jag förstår! Efter att under så lång tid med intensivt tänkande är det tillåtet att svara så 
Dessutom med vetskapen om att ha att göra med en mormor, som aldrig någonsin förstått och förmodligen inte heller i framtiden kommer att fatta något utan att ha hjälp av andra vad gäller allt i medicin, teknik och el! Jag hade ju Georg! Och nu har jag en stor  familj där samtliga tycks bära på en teknisk begåvning!

Vad tror ni hände? Telefon ringer. "Hej mormor ! Det är Tobias  Då hade jag smsat vad jag iakttagit på nätet, eller vad det heter!
Vi var lika glada båda två!

Å, nu får vi tacka Gud och sova gott! Tack himmelske fader för att du aldrig sviker! Visst tog det hela kvällen  men glad är jag  Och tacksam!
 Sov Gott mina vänner!  Gud är god!        


  
       

onsdag 19 februari 2020

Onsdag 19 februari 2002

Klockan är 23.30  och det är absolut inte något bra initiativ att brja skriva nu nr ndå alla sover och ite läser frrän i morgon. Jo jag skriver fel men jag bryr mig inte just nu. Vill bara sga att jag varit inne hea dagen. Att vädret r dystert och att jag fortfarande  är förkyld med snuva och nysnigar!.

Tyck inte "synn om" fr det är bara sådant som drabbar människan.
Inga (buss Inga, ni vet) kom med semlor och vi hade trevig fkastund.

Sedan sov jag i fåtöljen.
På morgonen kom en tjej från "Betjäna Staden"  en stund.  Det besöket är för mig oerhört värdefullt  därför att det får mig att "komma igång".
Jag är i behov av det i allra högsta grad.

Jag är gammal vorden och inser att jag mer och mer blir i behov av hjälp "Utifrån".
Svårt att fatta fr mig so allt sedan  vården av mina små tvillingsystrar haft siktet inställt på att "ställa up" för andra.
Värre är att andra tror att jag inte kan förändras utan att det jag orkade med att göra för ett antal år sedan är jag fortfarande kapabel att uträtta

Nu förskönar jag inte denna text utan skickar den "osminkad"
Kan hyfsa till den i morgon!
Sov Gott mina vänner! Gud är god och hör när vi ber till Honom i namnet Jesus!

måndag 17 februari 2020

!7 februari 2020. Bäst att skriva på direkten! Måndagar är roliga dagar!

I dag är det måndag ! En dag som snart läggs till de övriga bakomliggande.

Så här blev den! Att måndagar är roliga dagar beror på att det föreligger vetskap om att denna veckodag kommer två systrar hit och fikar och hjälper till med ett och annat

I dag fick de träffa chefen för "Betjäna Staden", en firma som ursprungligen grundades av Citykyrkan här i stan. Så länge min syster IngaMaj bodde ensam så hade hon hjälp av dem och var så nöjd.

Nu ska de varje dag besöka mej och ge mej den hjälp jag behöver.
Gå ut på promenad, handla och sådant som kommer att stå p det papper jag skall få från dem!
En av dem som var med under tiden hjälpen kom från Citykyrkan äger nu, tillsammans med sin man firman och det känns bra för mej att jag har träffat dem hos IngaMaj.

I morgon var tänkt att vi skulle gå till IngaMaj för att i efterskott jag skulle få gratulera henne till hennes 89 år, som hon fyllde häromdagen.   

Nu är det så att det i , jag tror hela landet, blåst upp till storm och storm det är inget bra väder om ni frågar mej. Pratade nyss med en väninna som skulle ha  kommit till mej i kväll men som varit på väg att "blåsa bort"när hon gick hem från stan på eftermiddagen! Därför inget besk!

Får se om jag vågar mig ut i morgon!!
I dag hade Kerstin bakat goda kakor att bjuda företagschefen på och dessutom hade hon CHINAmat  efter gårdagens festmiddag med anledning av Awads födelsedag så vi festade värre här!

Någon gång om det passar in i Svens schema så kommer han och delar vår samvaro men inte i dag!
Men ojojojojoj vad det blåser ute. Trots att det hus jag bebor r otroligt välisolerat så kan jag höra stormvindarna! Att jag tycker så illa om blåsväder har sin upprinnelse i min uppväxt i Figeholm.
Nära havet! Minns hur jag smög utefter stenmuren nedanför bondens stora gård när jag skulle hem från juniormötena i Missionshuset i Höganäs  där vi hade så trevligt .
Eller alla kvällar när fiskarns fru, tant Elna, som bodde en trappa upp i samma stuga som vi och hennes man  farbror Arvid var på väg sena höstkvällar från Oskarshamn, där han sålde fisk på
lördagarna och tant Elna gång på gång gick ner till berget vid sjön för att lyssna till det efterlängtade tuffandet från den stora motorbåten i vilken maken färdades.

När den stora motorbåten kommit in till bryggan vid sjöboden drog vi alla en lättnadens suck.
Farbror Arvid visste hur farleden gick. Driven båtmänniska som han var.  Inte blev det ju så sena kvällar heller men hösten är mörk och skrämmande. I alla fall var den det för oss barn

Farbror Arvid kom ALLTID hem. Kan ej minnas en enda gång att det hände något farligt och han var  van vi d både båt och hav så han var aldrig rädd. Åtminstone har jag inget minne av det. Jag tror att pappa och mamma som ej var vana vid sjö och båtar var mer rädda.
Men visst drog alla en suck av lättnad när farbror Arvid körde båten i hamn.
Roligare var det på sommaren när vi från "det höga" berget kunde följa båten på vågorna in mot fastlandet för att sedan gå upp för trappan och beskåda leksaker som han i Oskarshamn köpt till sina barn. Alltid lika spännande! Men tänk att det alltid blev så att både båten och fiskaren kom hem till sin familj varje lördag! Förutom alla fisketurer ända till Öland ibland.

Så berikande för oss barn att få växa upp i denna miljö i den lilla byn med tre röda stugorna där fem familjer bodde ! Så klart bads det  mycket till Gud om beskydd både vad gäller fiskebåt, dess förare och övriga!  Det var naturligt att räkna med Gud! Något jag aldrig kan till fullo uppskatta värdet av. !

Nu halkade jag iväg igen. I morgon ska jag väckas pr telefon så jag r klar klockan nio då någon från "Betjäna Staden " kommer hit för att göra livet lättare för mig att leva!

Jag är så tacksam till Gud för ALLT! Natti, Natti! Sov Gott!

söndag 16 februari 2020

Söndag 16 februari 2020. En dag om vilken jag ingenting vill säga!

Kommer just ihåg en liten händelse från en av våra barns sagoböcker.
Kanske ej kommer ihåg storyn precis men det handlade om en , jag tror fågelmamma, som lärde sin unge att om han inte hade något gott att säga så var det bättre att inte säga något alls.

Om denna dag har jag att säga att jag varit sjuk och att jag inte  haft "ork" till någonting! 
I morgon kommer  hemtjänsten i det här området att göra besök här och se vad de kan hjälpa mig med. 
Min syn är ej längre så bra och jag blir alltmer osäker vad gäller både  det ena och det andra!

Jag vet att jag lovat att skriva något om att "bli gammal" Min mamma sa ofta:" Det är inte roligt att bli gammal"
Så rätt hon hade! 
Dagen som nu håller på att ta slut har varit en dyster dag både utomhus och inomhus. 

Hade tänkt ta promenad med rullatorn men har varnats för den hårda blåsten och regnet. 
På Västkusten har man storm. Stormen heter Dennis!

Det blev alltså ingen bra dag för mej!  Då gråter jag lite, vilket jag sällan har anledning att göra! Men ibland gör jag det i alla fall!

I går började jag skriva på första sidan gällande den dagbok som ska komplettera bloggen och där jag kan skriva  det som mamma i sina dagböcker skrev "mellan raderna" !"Sista Sträckan" ska den heta!

Passar bra att de kommer från Hemtjänsten i morgon och får se hur det är när jag faktiskt har behov av  hjälp! Sådant som jag inte ser. 

Att ha dålig syn är nog den åldersförändring som jag har mest besvär av. Hade skrivit några exempel men raderade!

När dagen blir tråkig eller om jag ligger vaken någon timme på natten kan jag tänka på sådant jag har att vara tacksam för och det är mycket mer än att stjälpa ut vattnet ur glaset eller leta efter ficklampan!
Gud är så god och Han finns hos mig. ALLTID! "Mitt älskade barn, jag hjälper dig med allt!"
Visst har det gått några år sedan Han hörbart sa de orden men eftersom Gud aldrig sviker så kan jag fortfarande i stor trygghet luta mig mot dessa ord. Viss om att jag ej behöver frukta något ont! 

"Du är med mig! Din käpp och stav de trösta mig" står det i Psalmen 23. 
Om du inte har en bibel så kan du få en av mej!

Natten är här! Jag är redo sedan länge och hoppas att någon ringer i morgon bittida och väcker mig. 
Skönt att ha hjälp med kaffekokning och löfte om goda bullar och veta att någon tar hand om den från "Betjäna Staden", som så klart ska få kaffe! Det får alla som kommer till mej . Om de har tid, förstås!

Tacksam för att också denna dag fick en början och ett slut önskar jag er alla GOD NATT!  

fredag 14 februari 2020

Fredag 14 februari 2020. Blogga, eller låta bli?

Så var det åter kväll i huset! Då betyder det, blogga eller inte blogga! I kväll var jag trött  och hade så där halvt om halvt bestämt mig för att  vänta till morgondagen och sova tidigt.

För att kunna , i någon mån, förklara hur jag nu sitter här igen må jag börja från början av denna dag!
Efter en natts skön sömn var det dags  att kolla lite på planeringen för dagen. Planering:Ingen!

Sådana dagar är sköna dagar och av sådana finns det många om man är pensionär.

Eftersom både Sven , Kerstin och Ulla är bra på att lägga i lite smått och gott i frysen  så fattas det sällan något ätbart.

Att den envisa förkylningen är uthållig är inte så bra men jag harklar, hostar och nyser tills det går över!
I dag ringde Kristin: " Farmor,  nu står jag utanför dörren med härlig lunch till dej!
Fläskkarre med Potatisgratäng så jättegod"

Maten varm och god färdig att ätas. Kristin  hade tänkt köpa en portion  till farmor sedan hon själv ätit och skulle gå hem. I dag sa chefen att Kristin skulle få maten gratis för att bjuda sin farmor eftersom det är "Alla hjärtans dag"

Jag kan försäkra att det var god mat. Kristin är min goda vän och har varit sedan hon var mycket liten.  Som jag nämnde om i gårdagens blogg så har jag ju  också Linn. Två flickor och  många pojkar!

Senare kom Inga  och Rebecka. Båda hade jättegoda semlor med till kaffet. 

Som i går så vill jag skriva mer men tror att jag vaknade för tidigt i morse så jag måste nogsova nu.

Nej, jag måste nämna om Filips och mina små Bibelstudier via telefon. I dag pratade vi om Gräshoppor som  vi kan läsa om i Gamla Testamentet i Bibeln.
Vi pratade också om Faraos drömmar och hur Josef, som var anställd vid kungens hov med Guds hjälp kunde uttyda dem. Ingen av oss hade en Bibel till hands just nr vi samtalade pr telefon så vi gav varandra läxa till i morgon då vi ska samtala mer om dessa frågor.

Tyvärr, mina vänner, känns det som om jag har feber i kväll så jag måste nu avsluta  med att önska er alla bloggläsare GODNATT!  Gud med oss!  Nu blir det sängen. Alldeles för tidigt! Om ni frågar mej! I morgon tar vi Faraos drömmar! Tack för att ni läser! 

 

torsdag 13 februari 2020

Torsdag 13 februari 2020 Födelsedagsfirande! .

För 89 år sedan medan Helge, min storebror och jag med våra föräldrar bodde långt från havet i Figeholm föddes i  röda huset " Lugnet" våra två små tvillingsystrar  IngaBritta Och IngaMaj. Så spännande med  två små systrar.  Jag skulle om någon månad fylla  fyra år, Helge var fyllda sju år och gick i första klass i den skola som låg ganska långt från vårt hem och dit han traskade varje dag med sin matsäck i en s.k. unikabox.
Ingen hade, vad jag kan minnas, sagt något om att syskon var att vänta. Vi två hittade ständigt på nya lekar, gick varje söndag till söndagsskolan i sällskap med pappa.
Snarås Missionsförsamling hade en liten "kyrka" där traktens barn och vuxna samlades för att tillbedja och sjunga om Jesus! O vad jag älskade söndagsskolan och vi lärde oss snabbt små körer som vi sjöng hemma tillsammans med mamma och pappa. De sitter i ännu i dag!
"Vänj den unge vid den väg den ska vandra och den viker ej av från den vägen när ålderdomen kommer," lärde oss mamma!
Jag var bara två-tre år när pappa tog mig på armen med Helge i handen bredvid och gick till Missionshuset. Mamma har berättat att en söndag blåste det så förfärligt så pappa övervägde att stanna hemma, men jag skrek och grät för jag bara MÅSTE till söndagsskolan och pappa valde att ge sig ut i blåsten!

Ibland kom s.k. evangelister på besök och hade flera kvällsmöten varje vecka. De gick också omkring och besökte ortens befolkning och gav en hjälpande hand här och där!
I mammas fotoalbum finns Eva och Anna med sina gitarrer. De predikade Guds Ord och många ungdomar och äldre fattade under några veckor beslut om att välja Jesus som sin följeslagare !

De små tvillingarna hann inte med att börja söndagsskolan i Snarås då de var bara ett halvår gamla då vi flyttade till Figeholm och de fann sin söndagsskola där!
Mamma tränade s.k. Poem och sånger med oss och inte en fest utan att någon av hennes och och pappas barn deltog med  något. Jag minns en julfest då tvillingarna skulle sjunga  och fick publiken att skratta gott när den ene började att sjunga och den andre, lite senare och var och en sjöng i den ordningen tills deras söndagsskollärare ingrep och fick dem att sjunga orden samtidigt! 
 
 Hur blev det nu med den där boken jag ska skriva och som ska heta" Sista sträckan " och handla om     mitt liv sett från min egen synvinkel. Sådant man i mammas dagböcker ibland kan läsa "mellan raderna". För oss efterlevande. Ganska intressant faktiskt. För säkerhets skull säger jag som Ulla när hon hade gått med på något önskemål i uppfostringsfrågor. "Jag löver int'!"
På äkta värmländska!
Jag blir alltmer orkeslös och sover mycket så jag fortsätter med att ta en dag i taget.
  Kanske finns mer att säga om denna dag men nu säger jag Natti, Natti och  somnar snart!
 

onsdag 12 februari 2020

Onsdag 12 februari 2020 Blev en bra dag

Att jag inte kan ta itu med bloggen förrän framåt midnatt! Det är märkligt!
Men nu ska jag ta dagen i ordning efter vad jag kommer ihåg.

I går fyllde barnbarnet Kristin år och i dag är det Linn som fyller år. Mellan de här två flickorna är det tio års åldersskillnad!
Kristin och jag firade i går. Till Linn skickade jag SMS och grattade i dag! Förr skickade jag kort men bekväm som jag blivit med åren så blir det numera en digital hälsning i stället för kort!

Eftersom min hälsa trappas ner med åren så har jag inte heller i dag utfört något att skryta med.
Vid lunchtid kom Bernard med varm lunchlåda från gatans fina restaurang. Det är så bekvämt att skicka  matgästen på väg hit för att titta in och hämta den goda maten som är nytillagad och mycket god.  I dag kycklingfile´ med ris och grönsaker! 

Sedan vi ätit oss mätta och avhandlat en del för landet viktiga spörsmål utan att fatta några beslut  så blev jag åter ensam och då är det fåtöljen som gäller. En pratstund med min bäste vän Jesus avslutas ofta med att iPhone ramlar till golvet och jag sover gott någon timme eller ett par!
Så också i dag!. Då är det dags för en och annan att sova för natten!
För mej att tänka på om jag gjort något, värt att berätta i en eventuell kvällsblogg!

Från Gambia ett antal foton som visar hur Elsemarie och Lasse njuter av solen!!!!!!!

Men också berättelsen om skolan de besöker och där man utnyttjar både lokaler, material och lärare till det yttersta. Lasse har tidigare varit på någon utbyteshistoria just på den skolan och återsåg kollegor där. Till glädje för samtliga!

En av lärarna  hade lyckats få ihop pengar så det nu fanns el i det hus där han och hans familj bor.
Tyvärr fanns inga pengar för att lösa vattenfrågan till huset, något som skulle kosta 40.000 kronor.
Vattnet måste bäras i hinkar från en källa.

Elsemarie och Lasse är ej sena att ingripa, generösa som de är,så nu är redan en insamling  här i Sverige på gång! Nästa gång de besöker kollegan i Gambia ska vi få se foton där vattnet ska komma ur en kran och de 40.000 kronorna betalda.

Jag gråter glädjetårar! Precis i den andan har jag och mina syskon växt upp, trots att vi själva ofta fick ta emot hjälp av givmilda människor när arbetslösheten slog till mot pappa på 30-talet!
Jag förstår hur Lasse och Elsemarie ska anteckna och fråga vad gäller skolans väl och ve  och komma hem och samla och förmedla vad de kan samla in. Inga administrationskostnader där!

Ja, som sagt, tiden går och nu blir det för mig att tvärsluta för i kväll!

Tacksam till Gud som ännu en dag stått mig bi och givit goda gåvor säger jag GodNatt till er mina kära, trogna vänner!  SOV GOTT!
     

tisdag 11 februari 2020

Tisdag 11 februari 2020! Födelsedagsfirande trots allt!

Jo i dag är en stor dag! Vårt barnbarn Kristin  fyller år! Jag ringde och grattade och hade gärna gått hem till henne i hennes nya lägenhet och grattat men i det väder som råder denna vinter så vågar jag mig inte ut.
Varje dag säger jag att "I morgon är dagen då jag och rullatorn ska ut på promenad." Men icke.

Då hände i dag att Kristin erbjöd sig att ta med det goda hon fått i present på jobbet till mej och att vi skulle fira födelsedagen med detta goda till fika som hon själv fixade!  SÅ trevligt!
Jag är verkligen privilegierad med en så fin och omtänksam familj vilket är stort ämne till tacksamhet! Gud är så god och jag har så mycket glädje av min familj!
En annan dag ska vi fira hemma i den nya lägenheten, hos Kristin!

Senare i dag kom Inga och hon hade med semlor, så goda, till kaffet som hon fixade. Jag tror visst att jag börjat koppla av en del av tidigare självklara sysslor!
 
Eftersom tiden närmar sig midnatt så bör jag nog avsluta mitt bloggande för i kväll!

Jag har i dag varit yr. Kristin föreslog mera vattendrickande!
Hoppas att jag , som Georg brukade säga, "tar konen vid hornen" och ger mig ut på promenad oavsett det grå vädret!

Hade så gärna varit vaken en stund till men nu är det dags att sova ! Godnatt mina vänner! Sov Gott!




måndag 10 februari 2020

Måndag 10 februari 2020. Jag har funderingar kring både FB och annat digitalt.

Det är länge sedan jag fick en hälsning att ge mig ut på öppna fält! Jag tg det till mig och började blogga.
Nu har detta blivit något beroendeliknande och på  den vägen är det!
Problemet är bara att det där beroendet inte kommer i tid medan jag själv och andra är vakna!  Därför blir det mestadels inte som jag önskar.

Ibland tänker jag på hur det skulle ha varit om mamma levt.
Hon skulle ha gillat att skriva blogg ! Tror jag!  Hon var nyfiken på att prova nya saker och ta tillvara det hon fick tag i! Hon önskade ju bli  lärare  men som fosterbarn, som Stockholms stad betalade bondfamiljen i Småland pengar för och att hon hamnade i en situation där samtliga  inblandade valde att se till det ekonomiska i stället för att se till den lilla människan så blev hon bondpiga och inget illa sagt om det yrket men för mammas del hade nog yrket som pedagog passat bättre.
Själv fick jag chansen att studera på folkhögskola, vilket ledde till Gymnasiebetyg i alla ämnen  men detta  kom mig till del först när jag hade tre barn i skolåldern och vårt fjärde ( s.k. sladdbarn) väntades.
Om detta har jag nog tidigare berättat.!
Så kom inte till mej och säg att allting var bättre förr! Jo, i vissa saker,  men icke när det gäller utbildning!  Jag har gråtit av tacksamhet för chansen jag fick och vad detta har betytt för hela vår familj. Jag är så tacksam till Gud, som så påtagligt öppnade första grinden och som sedan fortsatte att  bana väg för mig undan för undan! Jag ha sett Hans ofattbara kärlek och omsorg  i både ljusa  och mörka stunder! De senare ibland svåra men jag säger av hela mitt hjärta:" Gud sviker aldrig ! I går anammade mitt  barnbarn Filip och jag ordet "Förtröstan" och ska ha det ordet som vår gemensamma egendom att påminna varandra om! GODNATT ALLA! Och sov GOTT! Gud med oss!

!

torsdag 6 februari 2020

Torsdag 6 februari 2020. Jo jag letar i kväll också! Nu efter mina senast inköpta glasögon.

Ju äldre jag blir ju sämre blir synen! Bara så ni vet!  Jovisst är jag tacksam för att jag ser det jag ser och instämmer gör jag med den gamle mannen från Småland  som tröstade sig själv och andra med orden:" Tja, en har fäll sitt det meste!"

Jag fäller någon gång en tår för detta med synförsämrigen!  Men " hur eller hur" så är jag ändå tacksam för den syn jag har!  Jag har ju alltid Gud med mig och Han är verkligen pålitlig

Till Honom kan jag alltid vända mej Ni som läser det här minns väl den där gången han sa:" Mitt älskade barn, jag hjälper dig med allt" Eftersom detta hände efter det att jag vandrat med Jesus i många år så bara VISSTE jag att dessa ord var sanna och att Han den gången talade direkt till mej!

Han är både rolig och flexibel och stundom  lite svår att förstå Men "Han sviker aldrig och Han finns ständigt till vår hjälp!

Eftersom jag suttit och sovit i fåtöljen  några gånger denna kväll så hade jag räknat ut att bloggen  kunde bli kort och vara klar i god tid innan JON  BLUND skulle objuden, som vanligt, traska in genom dörren.  Jodå han är på väg men det är jag också. På vg att sga GODNATT till er alla, mina vänner!
För ett par veckor, eller mer, sedan drabbades jag av en lindrig men envis, förkylning som  gjort att jag ej varit utanför dörren mer än de få gånger jag hämtats och blivit hemkörd med bil.

Så fort jag gått ut i kylan så har jag blivit sämre. När jag uttalar mig om fysiska åkommor så ska ni ta det "med en nypa salt" för eftersom jag ej behärskar ämnet i ringaste mån så kan det betyda att det jag skriver  inte alltid är korrekt! Lite annorlunda vad gäller besvär åt det psykiska hållet!

Nu kan jag i min fantasi se Jon Blund tåligt vänta på mig.  Och jag som hade så mycket mer att skriva ! Jag har vissa mål uppsatta för sådant som jag anser  bör vara klart innan jag flyttar hem till Gud.
Jag har inte berättat om Island ännu. Jag tycker om att skriva av mig lite innan jag somnar på kvällarna, kämpande med den sena timmen som alltid infinner sig!

Natti, Natti, mina vänner! Nu tackar vi Gud för Hans hjälp denna dag ! Gud sviker aldrig!Sov Gott!
      


måndag 3 februari 2020

Måndag 3 februari 2020. Ville bara säga GodNatt till er som, liksom jag r släkt med nattugglor!

Ja märkligt är det! Nu minns jag vad min mamma sa när jag var barn:" Lathundarna får inte brått föprrn om kvällarna!  Så sant, så sant!

Denna kväll ska jag vara ärlig och säga att jag mår inte så bra! Egentligen har det pågått ett par veckor. Någon sorts frossa inuti mig.

Påverkad av  det grå vädret, som fråntar mig all lust att gå ut med rullatorn blir det nästan outhärdligt. "Nu lägger jag av ", säger jag till mig själv ibland! Men den som samarbetar med Gud får invänta Hans order! Förresten har vi en nära relation till varandra. Nej inte så att jag vet Hans planer i detalj  för mig för min  fjät på "sista sträckan" men jag vet att Han har mina dagar i sin hand och att Han VET hur många de äro.  Så jag fortsätter att inombords sjunga. " Och jag vilar, trygg jag vilar uti skuggan av hans hand. Vilar uti skuggan av Hans hand".
 
Min väninna, till vilken jag i morgon är bjuden att äta något så gott som Fläskpannkaka, har ständig värk i sin höft (om jag som är dålig på att fatta rätt vad gäller fysiska åkommor, nu ändå lyckats säga rätt) ! Kanske artros " eller nåt". Blev just påmind om min lilla elev ettan som första dagen i förtroende kom fram till katedern och pekade på  en tjej sägandes :"Du fröken! Hon där , hon KAN redan läsa så henne kan du lära något annat! Tyska eller nå´t!?? Vilken omtänksam kille! Ettorna är underbara!

Nu är det så att jag i två veckor haft förkylning av mildare slag i kroppen och jag håller mig inomhus om jag inte blir hämtad och hemkörd!
I dag kom mina flickor Kerstin och Ulla, något som återkommer varje vecka. I dag hade de både det ena och det andra ätbara med till mej.  Även bullar.
Förra veckan hade Sven och Maria rensat Lussekatter ur frysen och se, då kom dessa just när köpebullarna var slut! Jag har inte orkat med att baka på ett tag! I dag fick jag kardemummabullar så goda!
Visst har jag det bra med så omtänksamma barn!!

Minns ni att jag i torsdagens blogg skrev om en ung människa som stod inför att fatta ett viktigt beslut och att vi tyckte att hen fick hjälp och vi kunde nöjda somna.

Nyss fick jag ett SMS med bön om förbön i beslutet. Det gäller alltså att lämna ETT sammanhang och gå in i ett nytt! Ovissheten kommer smygande!

Nu avslutar jag med att säga till er som läser detta: Låt oss be om att Gud tydligt visar hur hen ska välja. I morgon ska beslutet tas och den unga vännen vill att Gud ska visa SIN vilja i ett för en ung människa viktigt val, som  kan få konsekvenser för framtiden!

Tack för att ni är med i förbön! Gud sviker aldrig! Amen! SOV GOTT!