Att jag inte kan ta itu med bloggen förrän framåt midnatt! Det är märkligt!
Men nu ska jag ta dagen i ordning efter vad jag kommer ihåg.
I går fyllde barnbarnet Kristin år och i dag är det Linn som fyller år. Mellan de här två flickorna är det tio års åldersskillnad!
Kristin och jag firade i går. Till Linn skickade jag SMS och grattade i dag! Förr skickade jag kort men bekväm som jag blivit med åren så blir det numera en digital hälsning i stället för kort!
Eftersom min hälsa trappas ner med åren så har jag inte heller i dag utfört något att skryta med.
Vid lunchtid kom Bernard med varm lunchlåda från gatans fina restaurang. Det är så bekvämt att skicka matgästen på väg hit för att titta in och hämta den goda maten som är nytillagad och mycket god. I dag kycklingfile´ med ris och grönsaker!
Sedan vi ätit oss mätta och avhandlat en del för landet viktiga spörsmål utan att fatta några beslut så blev jag åter ensam och då är det fåtöljen som gäller. En pratstund med min bäste vän Jesus avslutas ofta med att iPhone ramlar till golvet och jag sover gott någon timme eller ett par!
Så också i dag!. Då är det dags för en och annan att sova för natten!
För mej att tänka på om jag gjort något, värt att berätta i en eventuell kvällsblogg!
Från Gambia ett antal foton som visar hur Elsemarie och Lasse njuter av solen!!!!!!!
Men också berättelsen om skolan de besöker och där man utnyttjar både lokaler, material och lärare till det yttersta. Lasse har tidigare varit på någon utbyteshistoria just på den skolan och återsåg kollegor där. Till glädje för samtliga!
En av lärarna hade lyckats få ihop pengar så det nu fanns el i det hus där han och hans familj bor.
Tyvärr fanns inga pengar för att lösa vattenfrågan till huset, något som skulle kosta 40.000 kronor.
Vattnet måste bäras i hinkar från en källa.
Elsemarie och Lasse är ej sena att ingripa, generösa som de är,så nu är redan en insamling här i Sverige på gång! Nästa gång de besöker kollegan i Gambia ska vi få se foton där vattnet ska komma ur en kran och de 40.000 kronorna betalda.
Jag gråter glädjetårar! Precis i den andan har jag och mina syskon växt upp, trots att vi själva ofta fick ta emot hjälp av givmilda människor när arbetslösheten slog till mot pappa på 30-talet!
Jag förstår hur Lasse och Elsemarie ska anteckna och fråga vad gäller skolans väl och ve och komma hem och samla och förmedla vad de kan samla in. Inga administrationskostnader där!
Ja, som sagt, tiden går och nu blir det för mig att tvärsluta för i kväll!
Tacksam till Gud som ännu en dag stått mig bi och givit goda gåvor säger jag GodNatt till er mina kära, trogna vänner! SOV GOTT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar