torsdag 31 mars 2016

Onsdag 30 och torsdag 31 mars 2016. Det kör ihop sig! Ena dagen bakasockerkakor, nästa dag Hårfrisörskan! Ingen rast eller ro!

I dag flyttade Bouganvillean hem till Kerstin och Awad. Små blomknoppar har den som välkomsthälsning till ägarna.
Har man glömt att köpa Vetemjöl så  kan man inte baka bullar. Så då var detta ur världen Två sockerkakor  blev det i alla fall.
Amer till Vårdcentralen och får veta att fysiskt är det bra men hans psykiska hälsa borde föranleda besök hos Psykolog. Något han provat tidigare och inte var så nöjd med. Väntar på alternativ. Sådana finns. Jag avvaktar med stort intresse förslag i den vägen. Genom årens samarbete med Socialen och ungdomar placerade hos mig har jag sett att det finns bra hjälp att få och han blir nog erbjuden sådan.

Tendenser till "hungerstrejk" gav mig tillfälle att "mota Olle i grind". " Ska någon tänka sig att dö svältdöden kommer det aldrig att ske i detta hem" är mitt fasta beslut.

Ett längre samtal från Linn i Malmö gjorde min dag.

I dag hade jag tid för permanent och efter det kom Kerstin med saker som jag köpte i Spanien och som hon och mannen fraktat hem i sin bil. Resan hade gått bra och de kan tänka sig tre månader i Spanien även nästa vinter.

Amer skulle i dag efter skolans slut åka bussen till sin bror i Fellingsbro och stanna över natt där. Säkert har de mycket att prata om nu när också brodern har fått de fyra åtråvärda siffrorna och får börja med regelbunden svenskundervisning på SFI.

I kväll skulle jag ha varit på Husgrupp men kände att orken var på upphällning. Valde att stanna hemma fast jag så gärna önskade vara där.
I morgon hämtas jag av Färdtjänst till USÖ och ögonsjuksköterskemottagning. Mätning av ögontryck m.a.o.
Ute i världen fortsätter det med terrordåd här och var. Striden mellan det GODA och det ONDA tar inte slut förrän Jesus kommer tillbaka och för alltid det GODA skall råda. När detta ska ske är det bara Gud som vet men att det närmar sig vet varje ärlig bibelläsare och ser fram emot med förväntan!

Nu är dags att sova igen. Hade svårt att sova förra natten så jag har en del att ta igen.

 " Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull för ingen annan är som du! " Det där sista, att VARJE människa är unik är något som aldrig slutar att förvåna mig. SÅ många människor som finns och har funnits
Vilken SKAPARE vi har! Tänka sej, Han och jag är vänner och umgås.Han vet allt om var och en av oss och trots detta ÄLSKAR Han oss var och en och bara längtar efter att också få VÅR kärlek och tillgivenhet! ALLT på grund av det vi nyligen firat minnet av. Jesu död och uppståndelse, som öppnade vägen till Guds fadershjärta. Fröjda dig, människobarn! Närma dig Honom och du ska se att Han finns där för Han har länge väntat på dej!

tisdag 29 mars 2016

Tisdag 29 mars 2016. Inte bakade jag några bullar. inte! Matgästen kom.Jag betalade räkningar, tränade, handlade, tiggerskan fick en slant ochnågot ätbart.

Amer som tillfälligt bor hos mej.Vi trivs bra tillsammans.
Jovisst skulle jag baka men oförmodat så hittade jag en liten påse bullar i frysen och så fick jag ännu en gång tänka:"Jag gör det i morgon."
Efter träning, handlande och en liten träff med tiggerskan kom jag hem till en nyvaknad Amer.
Han hade satt på morgonkaffe åt sig så det passade bra. Jag fick på detta sätt eftermiddagskaffe till bullfyndet.

Skolan hade studiedag så han var ledig i dag.
Jag passade på med ett litet samtal om hans situation. Vi ringde socialen i Askersund eftersom de ej hört av sig i dag, som de skulle. Jag förstår att detta ärende ej är löst på en kafferast så jag bidar och uppmuntrar Amer att göra detsamma.

De små samtalen vi har klarlägger ett och annat för mej. Jag har undrat varför han ej sa ifrån när han hade det så taskigt vad gäller det senaste halvåret. Jag tänkte och trodde att han fann sig därför att han trodde att invandrare skulle ha det så. Nu klargjorde han för mig hur fel jag tänkt.
Han teg och led för han trodde att det var honom som person de ej gillade..
Inte undra på att han "sänktes" vad beträffar synen på sig själv.

Jag undrade hur han stod ut så länge. " Jag visste att Gud var med mig", svarade han ödmjukt.
Jag förstod att jag måste sluta med att skoja om "invandrare", som jag gjort flera gånger och vi har skrattat tillsammans åt det. Hans sår inombords är av den tyngden att han borde få gå i terapi för att få ett lyft för sin självkänsla och sitt självförtroende.
Jag har läst för honom den fina sången :" Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här, och nu. Att DU är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du."
Den behöver han höra många gånger. I morgon eller på torsdag ringer de från Vårdcentralen och han får komma till läkarundersökning. Jag har uppmanat honom att berätta ALLT!

I morse kom Sven förbi med "nötrullefatet" sedan påskafton. I hans tankevärld finns inte"jag gör det i morgon"...
Jag ringde i dag och avställde min bil. Så nu är det gjort. Den blev min i november.

"Jag har en fråga", sa Amer i dag. "Kan jag få köpa din bil?"  Han ska snart börja på Trafikskolan. Tjejen från Afghanistan, som har sitt "fäste" hos Elsemarie och Lasse har tagit körkort och har nu egen bil. Så varför skulle inte han också kunna göra det?
När Amer har tagit körkort så kommer han att  må bra även om det kommer att  ta sin tid.

Vi var i vårt samtal i dag överens om hur bra det är att vi har samma tro på en stor Gud och räknar med Hans hjälp.
Så härligt när vi pratar så den unge muslimen och jag ("gammelkristen") Jag bara känner att Gud är med oss och Han har  sina tider när Han lägger sitt pussel för en människas liv. Han ser till hjärtat och Han har tid att vänta. Vår underbare, store Gud! Försoningsverket är fullbordat.
Jag tog en snabbild på Amer och har hans tillåtelse att ta den med i kvällens blogg.
Sov Gott alla vänner! Bed gärna för Amer, hans bror i Fellingsbro och hans familj i Emiraten.

måndag 28 mars 2016

Annandag Påsk 28 mars 2016. Varför kom polisen i går kväll?

Tobias fotograferade detta och skickade till mej Fina Föräldrar!
På förmiddagen mådde jag inte så bra men , som vanligt, sov jag tills jag bestämde mig för att acceptera en inbjudan till en fikastund hos Elsemarie, Lasse och Tobias.

Innan jag hämtades dit hade jag av en granne fått sms med en undran vad två polisbilar hade hos mej att göra gårdagens kväll.
Jag smsade sanningsenligt tillbaka att jag inte hade en aning men skulle försöka ta reda på det.

En liten pratstund med Amer, angående huruvida han hade något att förtälja beträffande denna märkliga händelse, gav vid handen att när han i går kväll, tillsammans med en kompis, vid 22tiden kom hem råkade en av dem tappa något och började leta på marken. Det var mörkt och svårt att se .
Efter en stund kom de två polisbilarna och fyra poliser fick veta anledningen till att de kröp omkring där i mörkret. En av bilarna åkte genast därifrån. När killarna efter en kort stund hittade det lilla föremål de tappat fick både de och poliserna ett gott skratt.

När polisen kom så hade de ställt frågan:"Vad gör ni här?" "Jag bor här", sa Amer och när föremålet för letandet  var hittat så kunde poliserna med ett leende åka vidare.
 Tydligen hade någon sett de två killarna och kallat på polis.. Så omtänksamt!
Jag fick mig ett gott skratt! Hoppas att inte denna "utryckning" kom i vägen för något viktigare.

Hade tänkt baka bullar i dag men orken stod ej bi så när  jag kom hem från min lilla utflykt fick jag skicka Amer och hans kompisar  till affären för att inhandla bullar så ungdomarna kunde fika.
I morgon, i morgon ska det bakas bullar!!!

 Det är roligt att Amer nu kan ta emot sina kompisar i hemmiljö. Det har varit en del att önska i den vägen tidigare. I morgon ringer socialen och vi får veta hur de tänker ordna för honom.

Nu är dagen slut och jag är trött och kommer att somna gott. Det är märkligt att det är just mycket sömn som påskyndar mitt tillfrisknande. Jag tror också att Gud svarar på böner, som en del av er skickat till Honom," som kan göra mer än vi kan bedja eller tänka.", som det står i Bibeln. Tack!

Nyss ringde Ulla och berättade om ett givande möte i deras kyrka i Hjortkvarn. Flera kyrkor har gemensamma samlingar och det är berikande för alla.

På bordet hos Elsemarie och Lasse låg ett fint foto som Tobias fotograferade av och skickade till min iPhone, som säger att den inte kan ta fler bilder för den är fullmatad. Fast jag tagit bort så många bilder! Jag försöker skicka fotot på bloggen.Tack Tobias!

söndag 27 mars 2016

Vilken annorlunda PÅSKDAG 27 mars 2016. Kortisblogg blir det för vad finns att berätta om man sover stor del av dagen?

Mamma berättade om en påskhelg då " ingen kom, ingen ringde ( minns att jag skämdes när hon sa det), var inte utanför dörren". Hon sa det inte i anklagande ton. Bara ett konstaterande. Det finns också att läsa i hennes dagbok för det året, har jag sett.
Men tänk så mycken tid hon fick till att läsa, som hon älskade. Eftersom " att läsa" inte var förenligt med hennes vardagliga liv, då synligt arbete prioriterades, så tror jag att hon var ganska nöjd med en ledig helg. Kanske var det lite överdrift i det hon sa om att hon var ensam, men bara lite i så fall.

Jag hade en trevlig påskafton i går och har varit mer än tacksam att jag haft en lugn dag och fått sova.
I morse vaknade jag sömnig och anade att något inte var som det skulle. Sov efter frukost till långt fram på eftermiddagen. Nu är klockan åtta och jag gäspar i ett. Då vet jag vad klockan är slagen, som det heter.
Något på gång i kroppen. Visst träffade jag en förkyld vän för ett par dagar sedan och tänkte tanken....
Men icke jag!
Amer sov länge. Hörde ljud av kompisar, sedan inget mer. Kanske är de på stan och roar sig.
Nu ska jag sova och i morgon ses vi någon gång vid lunchtid, förhoppningsvis.

Jag har haft en lugn dag och ska vid denna, för mig mycket tidiga timme, fortsätta att sova i föprhoppning om att det saknade välbefinnandet inte är illavarslande.

Gud är god!  Jesus är uppstånden och jag har haft fina samtal med en vän på Facebook under dagens vakna timmar.
Familjen Hallqvist är på väg från Malmö till Örebro. Om kanske bara ett par dagar är Kerstin och Awad på väg från Spanien till Sverige. För nu är VÅREN här!!!

lördag 26 mars 2016

Påskafton, lördag 26 mars 2016. Kortisblogg i kväll.

När jag kom ut i köket i morse fanns tallrikar, två tomma formar som i går innehöll Makloubie, en risrätt omtyckt av araber isynnerhet.
Jag skrattade för mig själv då jag trodde att kompisarna gick hem tidigt i går kväll och tänkte att det väl ändå inte kunde vara möjligt att Amer själv orkat äta all maten. Det visade sig att två kompisar gick hem ganska tidigt. Två stannade kvar och det måste ha varit roligt för tre arabkillar att äta denna, för dem så speciella maträtt och kanske också prata sitt eget språk en stund.

Jag gick till affären på förmiddagen och köpte ny mat och förstås, påskgodis till Amer.

Bakade en Nötrulle som jag tog med till Hovsta när jag hämtades av Fredrik och Anna med deras fina pojkar, för att äta god påskmat hos Sven, Maria och Kristin.

Vi "skajpade" med Martin och hans familj i Stockholm. De firade påskafton tillsammans med mormor och morfar.
Så roligt att få önska dem "Glad Påsk" på nytt, annorlunda sätt. SÅ mycket jag har fått se av sådant som, i min uppväxt, jag inte ens kunnat drömma om!

Hemma igen möttes jag av ett antal par skor på hallgolvet. Jag log och mindes när Sven, Kerstin, Ulla och Elsemarie hade besök av kompisar på den tiden  de bodde hemma SÅ roligt det var och hur trivsamt!!

Nu var samma fyra kompisar, som i går kväll, här och jag känner mig så glad att de vill komma hit.   Amer vet att han  får bjuda på vad han hittar i frys, kylskåp och skafferi.
 Minsta motståndets lag gäller hos de flesta tonåringar. Så också här, så det bör helst vara något som redan finns färdigt.(Exempelvis Makloube.)
Jag önskade dem Guds välsignelse och meddelade att jag skulle skriva en kort blogg och sedan sova.

När jag gick ut i köket kom Amer dit. Kramade mig och sa:" Tack för allt, mormor."
" Allt vad ni gjort för en av dessa mina minsta " ringde på nytt i mina öron.
Att ha så fina ungdomar i huset en lördagskväll, fyra av dem invandrare,  är så roligt och jag tror att Gud både ger kraft och glädje i den här uppgiften. Av de fyra  invandrarna är det bara Amer som inte har sin familj här.Något som han far illa av.

Ytterligare en glädjande sak  är att i morgon visar mitt armbandsur rätt tid och vägguret i köket bara 10 minuter för mycket! Ulla påpekade i kväll att det är lite sorgligt att morgnarna blir mörka. Bort med sommartiden tycker vi!

Sov Gott kära vänner. Vid Midnatt ropas det i många kyrkorum ut att "KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN: JA HAN ÄR VERKLIGEN UPPSTÅNDEN!"
Georg upplevde detta i Jerusalem vid flera tillfällen när han var guide på  gruppresor dit. Han upplevde det så mäktigt  att få vara just i Jerusalem och tillsammans med en stor mängd människor från flera olika länder få ropa ut:" JA HAN ÄR VERKLIGEN UPPSTÅNDEN!"
Jag har flera gånger varit vid graven på Golgata. men har inget minne av att jag var med på någon påskresa.

Nu ser jag fram emot en ny dag i morgon. Då blir det möte på Stortorget då folk från stadens olika kyrkor samlas för att tillsammans prisa och tacka vår älskade JESUS för allt Han gjort för oss människor genom sin Död och Uppståndelse. " Vad ljus över griften, Han LEVER, vad fröjd!!!"

fredag 25 mars 2016

Långfredagen 25 mars 2016. Vad ska man tro?

Efter att ha haft samtal med s.k. gammelkristna där åsikterna gick lite isär beträffande  Gudsbilden, kommer jag hem till Amer som har fyra kompisar i sitt lilla rum där de sitter framför TVn. Han bjuder dem på kaffe och de tycks trivas. Det är så här det ska vara då man har en tonåring i huset.

En av kompisarna är ny för mej och kommer tillsammans med sin kusin ut i köket och blir presenterad. Han heter Abbe. Kusinen har varit här förut.
Så fina ungdomar. Jag fick ( ursäkta- tog) ett långt samtal med dessa båda då de fick berätta vad de visste om långfredagen. Joodå de visste mer än jag hade förväntat mig. Den ena av killarna hade läst igenom Bibeln och båda hade kristna kompisar, så klart!!!

Jag älskar ungdomar och gläds över att de söker sig hit så Amer får lite sällskap. Där han bodde tidigare kunde han ej ta hem kompisar.
Hans dröm är att få en lägenhet. Han trivs, mestadels, med att vara ensam och så klart förstår jag honom, som efter 1½ år i Sverige, då det funnits en hel del att önska vad boende och bemötande beträffar, att en egen lägenhet står högt på önskelistan. Vi fortsätter att be till Gud om detta.
"Jag VET att Gud älskar mej" säger han när vi pratar. Men han tycker att mycket gått honom emot.

Jag tror på en GUD som är stor och som ser varje människas ärliga intresse av honom. En Gud, som ser till hjärtat. Jag tänker som så att Jesus har fullbordat det verk han var sänd till jorden för att utföra. Sedan är det vår sak att anamma eller förkasta det han gjorde genom sin död och uppståndelse.
Samtidigt som Jesus dog på korset rämnade det tunga draperi, som i Templet avskilde " DET ALLRA HELIGASTE" och dit bara prästen fick gå. SÅ FANTASTISKT!

En sångkör, som jag minns sedan barndomen och som vi fortfarande sjunger i kyrkan får avsluta denna intressanta dag då jag har umgåtts med gammelkristna och unga muslimer. Alla med behov av en STOR Gud.
"Kristus på korset vunnit frälsning för var och en. Han uti sig förenat människa och Gud igen. Brusten är Templets förlåt, vägen är öppen, fri. Öppen till Nådastolen för dig och mig."
Är inte detta något att fröjdas över??? Det gör vi. Sov Gott alla mina vänner. I morgon är det Påskafton. Då ska vi äta ägg och god påskmat och umgås med nära och kära. Amer ska få ett påskägg med godis. Han älskar godis. Särskilt choklad. Given med kärlek!!!

torsdag 24 mars 2016

Onsdag 23 och torsdag 24 mars 2016. Påsken närmar sig.Kristnas stora högtid, världen över.

Onsdagen började med att jag redan på morgonen fick besök av Ulla som efter en kopp kaffe, som vanligt satte igång med att tvätta skåpluckor, göra ren den förfärligt smutsiga ugnsluckan och annat som jag inte har gjort. Tycker inte det är så många år sedan jag var hemma hos henne och gjorde samma sak. Nu ser jag inte så bra och har inte samma energi som på den tiden och är därför oändligt tacksam för hjälpen.

När hon åkte hem hade hon ett lass med tidningar till återvinningen med sig och några lakan för mangling. Tacksam!
Amer samtal med socialen. Åkte några timmar till sin bror i Fellingsbro. Kom hem och var ledsen . Förstod ej riktigt meningen med det som yttrats i samtalet med socialen. Jag har lovat att samtala med dem så vi vet vad som gäller och hur de tänker. Ej så lätt att komma ensam till ett nytt land.

I dag är det Skärtorsdag, dagen före Långfredag. På TV i kväll talades det om påskkäringar,påskägg och annat som hör påsken till. Trodde att något om Jesus skulle sägas men det var väl ej så viktigt.
Ibland tänker jag med saknad på forna tiders skola då hela Påskens budskap hörde till undervisningen. Det har säkert betytt mycket för enskilda människor och tänk vilken betydelse för allmänbildningen!
För ett par timmar sedan ringde Elsemarie från Malmö där familjen ska vara tillsammans hela påskhelgen. Hon var så berörd av en Gudstjänst i Svenska Kyrkan hon strax innan hade besökt.  Hon beskrev prästens tal så också jag fick tårar i ögonen. När man tagit emot Påskens budskap på fullt allvar upplever man en så stor tacksamhet och glädje över vad Jesu död och uppståndelse betytt för en själv och för hela mänskligheten.Mikael Järlestrand hade med sina väl valda sånger givit ytterligare tyngd åt Gudstjänsten.

 På skrivbordet, framför mig, finns ett gammalt kort, som jag nu fotograferar och skickar med i kvällens blogg.
Forntiden får vänta och jag nöjer mig med det skrivna för i dag.
Önskar er alla en God Natt och jag vill säga till oss alla, den som tror och den som inte gör det:" Låt oss denna kväll knåppa våra händer och säga Tack Jesus! Denna kväll påminns vi om hur han i Getsemane utkämpade sin kamp mot ondskan.
 " Fader, OM det är möjligt så låt mig slippa, men SKE ICKE MIN VILJA UTAN DIN!" Han greps och fördes till Pilatus, som uttryckligen var emot att döma Jesus till döden, men gjorde det för att tillfredsställa översteprästerna och folkskaran, som ropade :"KORSFÄST, KORSFÄST! Hans blod komme över oss och över våra barn."

tisdag 22 mars 2016

Måndag,Tisdag 21,22 mars 2016. Gud är så god! Ibland överraskar han oss med snabba bönesvar!

Ärligt talat , måndagen har redan fallit i glömska.
Tisdagen, i dag, blev intressant. Jag ska berätta om dagen, som började med att jag åkte Färdtjänst till
USÖ där en läkare från Grekland, boende i Sverige i tre år, tog ultraljud på mitt hjärta.
Jag tillhör en Vårdcentral som jag är helnöjd med, en läkare där som jag haft i några år och hon är så bra  på allting. Ser till att skicka remiss om hjärtundersökning varje år. Håller kontakten och kallar till regelbundna besök.
Färdtjänst hem. Jag är så nöjd.

Min "ensamkommande" 19åring, som bor här tillfälligt, kom ledsen hem. Vi satt en god stund och samtalade och jag fick veta att han av sin socialsekreterare fått två förslag om sitt nya boende. Antingen en lägenhet i Askersund eller familjehem i Örebro.
Att få egen lägenhet är mycket viktigt för Amer, men att bo i Askersund? Nej! I Örebro vill han bo.
Jag sa att det är många svenska ungdomar, som vill ha egen lägenhet men måste bo kvar hemma fast de inte vill.

Vi bad tillsammans att det hela skulle lösa sig. D.v.s. Jag uttalade orden och vi sa båda AMEN, vissa om att Gud är stor och att han hör oss när vi ber.
Killen gick ut medan jag pratade i telefon. Han var borta länge.
När han kom hem berättade han att han gått på stan hela kvällen och att Gud sagt till honom att han skulle acceptera att få lägenhet i Askersund. Han var nöjd, glad och  tacksam över att han kände frid över sitt beslut och vi tackade Gud, muslimen och jag.

Att få vara med om att se hur Gud leder oss är så stort. allt kommer att bli bra!

I kväll kom ett SM från en kille som bjöd in till sitt 11årskalas i början av april. Vilka tider jag får uppleva! Hans farfar och farmor, Sven och Maria roar sig i Göteborg några dagar denna vecka!
Roligt att de tar vara på pensionärstiden och reser medan de orkar.
Elsemarie, Lasse och Tobias åker i morgon till Malmö dit också Filip kommer. Så får familjen vara tillsammans igen. Linn har i dag, i Växjö, fått grönt ljus för sin uppsats som hon satsat mycken tid på och har nu bara sin praktik kvar på utbildningens sista termin.

Ute i världen har det hänt hemska saker i dag. I morse en självmordsbombare i Bryssel orsakade stor förödelse på flygplatsen där och ytterligare anfall i en tunnelbana betydde att ett 30-tal människor dog och ännu fler blev skadade. Att det görs i Guds namn gör det så mycket hemskare. Gud är kärlek och detta dödande av människor blir så fel.
TV och Radio har hela dagen följt händelseutvecklingen och pratat med människor som fanns på plats.

Nu är jag så trött så jag ska dyka i säng omedelbart. Sov gott alla vänner1 GUD är god!


söndag 20 mars 2016

Söndag 20 mars 2016. Några minnen från denna dag.

SÅ vackert! Nu kommer våren. Hahaha! Ser att hund och katt varningen kom med för att jag ej var uppmärksam!
Amer och Abdullah ville går med till Lundhagskyrkan i dag. Under gårdagskvällen hade de pr telefon bestämt sig för att stanna hemma. Ensam tog jag mig med Färdtjänst till kyrkan. Tog ett foto på de vackra blommorna vid kyrkdörren.
Det är alltid berikande att komma till den församlingen där alla känner varandra och även jag har vänner där, som det är roligt att träffa.
I dag leddes Gudstjänsten av Maria.  Bernard och Lydia med sina tre barn hade åkt till Östersund, där de bodde, som nygifta och hade en fin tid. Nu ska de i påskveckan träffa  sina vänner där.

Predikant i dag, var Leila, med ursprung Libanon.  En grupp vänner från Polen var med i mötet. De hade kommit till Örebro för att vara med på Bröllop i Lundhagskyrkan.under gårdagen. Brudgummen från Polen gifte sig då med en flicka, som tillhör församlingen i Lundhagskyrkan.
 Brudparet  hade träffats på ett läger med svenska och polska ungdomar, om jag fattat rätt.
En av bröllopsgästerna fick vi lyssna till då hon delade Bibelns ord med oss.

När jag ändå var ute och for så ringde jag till vännen Elsa Nordenborg och frågade om hon ville ha besök. Fick "ja" och fick skjuts dit av Sven och Maria

 Tog Färdtjänst hem.Där var huset tomt. Invandraren hade gått ut. Kanske träffat någon av sina  kompisar. Han är annars mest hemma. Sover mycket. I morgon ska han till Vårdcentralen och kolla hälsan.

Ett långt samtal med ett barnbarn där vissheten om Guds kärlek blev ett givande samtalsämne, samt ytterligare två telsamtal från vännen Stefan på väg mot Jönköping.

 Sov Gott vänner och mitt kära barnbarn! Glöm inte att Gud är stor, att han älskar dej och vill leda dej, steg för steg. Om han får. När han får ta hand om allt i våra liv blir allt rätt. Även om vägen med honom ibland ställer oss inför både svårigheter och viktiga val. " Mitt älskade barn", säger han, tar oss på sina axlar och bär oss över djupen! GUD SVIKER ALDRIG!
Nu ska jag visa ett foto jag tog i dag utanför Lundhagskyrkan.

lördag 19 mars 2016

Lördag 19 mars 2016. Så roligt det är med överraskningar!

Fixade lunch innan det bar iväg med Färdtjänst till stan. På lördagarna har Handelsbanken på Stortorget öppet och där kan man ta ut pengar i kontanter. En del banker hänvisar till Bankomaten eller uppmanar kunderna att handla i affärer med kortet. Jag föredrar Stortorgets bank. Där har de också en liten kaffehörna där kunderna kan sitta och njuta av kaffe med dopp.
I dag hade jag inte tid att ta vara på denna fina gest.

När jag, från banken, gick ut på stan igen, ringde Sven. Maria och han var ute för att köpa blommor till sina utekrukor, kom och hämtade mig och vi åkte till "Naturens Hus" vid vattnet. Lite för kallt för att sitta utomhus tyckte vi men förtäringen smakade lika bra inomhus.

En sådan där liten spontan utflykt i sällskap med familjen gör mig så gott. Jag får energi och blir glad.
Amer hade vaknat när jag kom hem. Hade ätit lunch och fått besök av Abdullah, en kompis, som varit här tidigare.

De flesta invandrarna längtar hem till de länder de kom ifrån när dessa länder fungerade som länder ska fungera. Men krig och fattigdom tvingar dem att söka sig ett liv i Europa En del lyckas, andra inte.

Något som förvånar både mig och andra är att de inte erbjuds undervisning i svenska tidigare.
Varför de inte kan få börja lite smått redan innan de fått uppehållstillstånd. Visst, en del bor långt ifrån något SFI, men då undrar jag varför inte en pensionerad lärare kan anlitas för att åka dit där invandrarna finns för att ge  undervisning och hemuppgifter medan de väntar på sitt uppehållstillstånd. Naturligtvis måste detta få ta sin  tid, men då skulle ju inlärningen gå snabbare om de redan börjat under väntetiden då de bara går och väntar utan att ha något att syssla med.
Många vill ju inget hellre än att få börja Högskolestudier och behöver då goda kunskaper i svenska språket.
 Många vill inget hellre än att det ska bli möjligt för dem att åka tillbaka till sina hemländer och lämna Sverige för gott. Att kunna lite svenska är väl inte heller för dessa något större fel.

Nu fick  jag säga lite av det jag tänker. Inte alls säkert att det är så vettigt, men sådant kan ju ibland leda till att nya tankar hos andra människor kan växa fram.
Jag säger, som Kyrkoherden jag älskar att citera:" Så här tror JAG, sen får NI tro vad NI vill!

Nu tror jag att jag gör bäst i att avsluta min blogg för i dag. Önskar GodNatt till er alla!
Just nu meddelar de två invandrargrabbarna att de vill följa med till Lundhagskyrkan i Hovsta i morgon kl 11.00 Ska på något sätt ordna med skjuts åt oss från Trängkårsvägen.


fredag 18 mars 2016

Torsdag 17 och Fredag 18 mars 2016. Hårfrisörskan. Igen! Lugn och sköndag!

Ö
Torsdagen blev en härlig vårdag med sol och värme.
På förmiddagen ringde Linn från Malmö. Den 17 var det datum då den sista terminens omfattande uppsats skulle inlämnas. Hon har länge arbetat med den. Hade valt ett ämne, som ingen förut har hanterat. Hade suttit uppe till klockan tre en natt och natten till inlämningsdagen till klockan fyra.
Nu är det bara att tro att allt går vägen så hon i lugn och ro kan ägna sig åt den väntande praktiken.

När jag av en händelse öppnade en bok i bokhyllan hittade jag ett foto som  gjorde mig glad. Jag berättade i onsdagens blogg om Fredrik, som ropade på mig när jag var på väg ut ur affären
I dag hittade jag ett foto från hans unga dagar. Han är nu 43 år och på fotot där han sitter med hörlurar i farfars fåtölj är han bara i början av sin musikkarriär. Jag blir varm i hjärtat när jag ser det där fotot. Minns hur fångad av musik han var och hur roligt det var när han kom på besök. Vi bodde ju under hans första år i Borensberg och jag minns att jag inte gillade att det var så lång väg till de elva barnbarnen i Örebro. Så mycket roligare var det då de kom på besök Nu ska jag försöka få med fotot i kvällens blogg.

I dag är det fredag. Gick till min fantastiska hårfrisörska och blev så fin.
Ringde, vid hemkomst till kusinen i Västerås vars make, Håkan, nyligen dog. Tyvärr kunde jag ej vara med på begravningen då jag just då var hos Kerstin i Spanien.
I kväll fick jag SMS från Filip i Göteborg. "Klarat båda tentorna. Nu ska vi fira med Pizza. Ringer i morgon, om du har tid." OM jag har!" blev svaret. Kul att ha något att vänta på.

Kan inte begripa varför jag blir sömnig så tidigt numera. Förr hann jag med att uträtta så mycket mellan klockan åtta på kvällen och två på natten. Detta hände ganska ofta när barnen var små och jag hade så mycket tid sedan de somnat. Ska fundera på anledningen till detta.
 Nu kan en hel dag försvinna i tomma intet. Vad nu detta kan bero på! Ska fundera på det.

Nu är jag så nöjd, glad och tacksam för dagen som redan tar slut och säger GodNatt till alla mina bloggläsare. Flyktingfrågan har i dag fått någon slags "lösning" när EUs länders representanter samlats och försökt göra vad de kan. Blir nog mer att säga om det framöver!

onsdag 16 mars 2016

Onsdag 16 mars 2016. Hos Audiologen. Fått nya hörapparater. Strålande vårdag. Köpt årets första penseer.

Att ha möjlighet att ta Färdtjänst när man ska passa en tid är verkligen något att fröjdas över.
Hos Audologen på USÖ fick jag i dag de tidigare utprovade hörapparaterna så nu behöver ingen höja rösten åt mej.
Elsemarie smsade nyss att Lasse och hon kommit hem från Kongressen i Göteborg och i morgon bittida klockan 6 åker tåg till Stockholm på något liknande uppdrag.Då bara över dagen.

Från Spanien meddelas att Celia och Liam med sina pappor anlänt för några dagars semester hos farfar och farmor.

Sven och Mats Stålham åker skidor i fjällen i Kilsbergen. Denna härliga dag.

Jag tog bussen hem från USÖ. Fixade mat till Amer. Handlade i Närbutiken.Ingen tiggare satt där i dag. Jag köpte 20 plantor penseer, blå och gula. Älskar de där första små liven som sedan växer till sig. Handlade barnvagnen full med varor så vi har några dagar. Det handlar till stor del om kyckling i olika former. Det är förunderligt så mycket god mat man kan göra av kyckling.
Som alltid när jag handlar fylls jag av stor tacksamhet över att jag kan köpa allt jag behöver och ändå ha pengar som blir över att ge till tiggaren. Som dock inte fanns där i dag.
I vårt barndomshem talades det om Guds välsignelse och den har följt mig genom livet.

Amer har varit på Folktandvärden och var så stolt över sina fina tänder, som hanterats på något sätt.
I kväll träffar han en kompis från Saudiarabien och andra.

I TV visas bilder och pratas om flyktingsituationen och det gör så ont i hjärtat att se eländet. Gränser stängs och nu talas t.o.m. om att skicka tillbaka flyktingar som finns i Grekland, till Turkiet varifrån de kommit efter sin flykt från Syrien och andra länder. Politiker får svara på frågor och ingen verkar ha en slutgiltig lösning på detta gigantiska problem.
När jag kom ut  från affären i dag så ropade någon "farmor". Det var Fredrik och jag blev så glad. Barnbarnen blir aldrig för stora för en farmor eller mormor.

När jag kommit hem nämnde jag till Amer om hur det känns att ha pengar att handla för utan att behöva snåla. Berättade om vår tid som nygifta och hur sparsamma vi måste vara då inkomsterna under en tid var knappa.
 "Det har du aldrig varit med om", sa jag och fick till svar ett bestämt "Joodå. När jag, efter den hemska båtfärden på Medelhavet, kom till Aten i Grekland och bodde där i 7 månader medan jag gjorde många försök att komma in i Makedonien, då hade jag  svårt att få pengarna att räcka till.

Jag anar att även om han söker lägenhet i Örebro och tänker stanna här, så är hans högsta önskan att komma hem till föräldrar och syskon och det goda liv han levde i Emiraten. Förståelig, men en, till synes, ouppnåelig, önskan just nu.

Vad ondskan ställer till med mycket som drabbar människorna. Vi ber om att allt ska bli bra för Amer. Han är så fin och borde ha ett bättre liv. Jag gör med glädje vad jag kan för honom men ingen kan ersätta mamma, pappa och syskon. Att veta att det inte finns möjlighet förrän om 3-4 år när han fått svenskt pass gör honom frustrerad kan jag förstå.

Nu är klockan alldeles för mycket igen och jag måste till sängen. GodNatt mina vänner! Fil 4:19 för er som har en Bibel. Det blir ett litet minnesord för natten. Sov Gott

tisdag 15 mars 2016

Tisdag 15 mars 2016. Lite om dagen innan jag somnar.Härlig vårdag i dag.

Kan inte förstå varför jag är så sömnig. Men det finns fler som vill sova. Amer sov hela eftermiddagen i går och sov när jag på kvällen gick till vila. I morse låg en lapp på bordet att han vaknat klockan tre och kunde inte somna om. " Jag har ätit frukost", stod det .
Jättehungrig kom han hem från skolan, åt och sover fortfarande. Jag väckte honom för ett par timmar sedan men han ville fortsätta att sova.

I morgon bittida hämtas jag av Färdtjänst till Audiologen på Sjukhuset. Då har Amer gått till skolan. I dag har han pratat med yrkesvägledaren om att han vill jobba och ska gå till Arbetsförmedlingen för att få jobb. Han får bara läsa 16 timmar i veckan så han har ju tid att jobba och tjäna en slant. Han sparar till Körkort i första hand. Skulle tro att han alltid kommer att spara så han ej behöver ta stora studielån. Hade politiken i Syrien och Emiraten fungerat som i Europa hade han hållit på med universitetsstudier där

Vi pratar ihop oss emellanåt när vi inte från början förstår varandras tänkesätt.På det viset undviker vi missförstånd.
Nästa vecka får Amer tid på Vårdcentralen och i dag har han varit på Folktandvården. Nog gör vi, som nation, vad vi kan för att hjälpa till i en oönskad situation.

Sockerkaka är favorit och jag har bakat två sådana i dag.

Barnbarnet, som hade "förlorat" sin dyra miniräknare i går kväll och vi kom överens om att be till Gud om hjälp, smsade jag med under förmiddagen. Jag påminde om att Gud SER och VET allt och att vi inte skulle känna oro. Gud är på VÅR sida. Barnbarnet svarade att det hänt att han inte fått hjälp och deppade lite. Just som han skickat detta SMS till mej fick han ett SMS från en kille på skolan.
" Jag har din Miniräknare". Vet ej exakt hur det var men glädjen var stor och vi fick ännu en gång se att vi kan lämna över våra bekymmer till Gud, som alltid har en utväg.
Åter blir jag påmind om vår älskade pappa när han ofta sjöng sången nr 73 i Andliga Sånger och  vers nr 5 "Samme mästare att hjälpa är han än, som förr han var...Mästaren från Nasaret ALLTID, ALLTID någon utväg vet."
Hans "utväg " sammanfaller kanske inte alltid med VÅR önskan men det blir
 alltid en bra utväg, när Han får ta hand om våra små eller stora problem.

Nu tackar jag Gud för en intressant dag och ska sova gott hela natten! Amen!






måndag 14 mars 2016

Måndag 14 mars 2016. Tja, också om denna dag finns bara lite att säga.Sovit bort en del.

I går åt vi våfflor, sylt och grädde. En kille från Saudiarabien tillsammans med Amer och mej.
Tänkte först att inte skriva någon blogg om denna händelselösa dag men barnen undrar kanske hur jag mår och då är ju FB ett bra instrument att enkelt få veta det.

Dagen började med att jag kände mej lite allmänt dålig. Förstod att  det var något "lurt" på gång, vilket jag antydde i gårdagens blogg.  Ringde återbud till Hårfrisörskan och måndagsmatgästerna.
Jag sov flera timmar, som hör till. Amer gick till tandläkaren före skolan som i dag började 12.30.
Han kom hem medan jag var till brevlådan och affären. Hade ätit Makloubehn, som var kvar sedan gårdagen kunde jag se. Han sov och sover fortfarande, av allt att döma.

Tobias kom, efter kvällens träning, för att hämta presenten från Spanien. Hemskt var att jag ej hittade den och inte heller påsen med ostbollar. Bedrövad mormor tackade för hans tålamod och lovade att till i morgon skulle allt fungera igen. Då kommer han tillbaka. Hans föräldrar är bortresta på "vidareutbildning". Det är ett stort antal människor, tydligen, som är det för när man ringer någon myndighet så får man ibland det svaret. "På vidareutbildning , var vänlig ring senare"

Tobias skulle gå hem och fixa sej lite mat. Korv och Pommes. Sedan skulle han plugga matte. När föräldrarna kommer hem ska de redan nästa dag på ytterligare resa i jobbet.

 Nu börjar sorgen efter Isak avta för min del. Blev bättre sedan han kom bort från första sidan på min iPhade. Men det är klart att när man i fickan hittar en bajspåse eller lite hundgodis i skafferiet så hugger det till lite. Han var snäll och trivsam.

Jag har i kväll gjort kycklinggryta till morgondagens lunch. Amer är jättehungrig när han kommer från skolan. Någon lägenhet har han ännu ej hittat men vi fortsätter att leta.
Nu hoppas jag att jag ska vara pigg i morgon. Jag har faktiskt en hel del att göra.
Tacksam är jag för varje dag. Mitt största problem är att synen försämrats och det gör mig osäker när jag är ute och går.  Skriva och läsa går bra och det är jag tacksam för.. På onsdag får jag nya hörapparater. Det blir bra så barna, mina, inte behöver prata så högt!!!

Nu fick jag pr telefon ett böneämne som jag tror att Gud har en lösning på. Bra att vi har en Far, som älskar oss och vill oss väl. Som ser allt, vet allt och alltid har en utväg. Även om livet ibland är "trassligt". Bed gärna med mej för en lösning på detta problem, som hör till de mindre men som för den personen det gäller kan ställa till lite oro.
SovGott alla vänner!  Vi ber för dem som är på flykt! Det är så ofattbart, detta lidande!


söndag 13 mars 2016

Söndag 13 mars 2016. Sovit flera timmar i dag. Då finns ej mycket attberätta.

Tre mammor . Siv, Ruth och Gun fångade på Gunnels 50-årsfest i går.
Kyrkobesök? Icke!! Men är så tacksam för en fantastisk Gudstjänst på TV2.  Rörd till tårar emellanåt. Borde skicka ett stort TACK till TV2  men det blir väl inte av den här gången heller.

Fick SMS från Kristin att hon inte kommer i dag, som vi lite löst planerat. Jag gjorde vissa ändringar i gårdagens blogg innan jag tog en lång, mycket lång middagslur.
Amer fick besök av kompisen Abdullah. En trevlig kille från Saudiarabien, ursprungligen.

Jag fick lite fart i mig och gräddade våfflor till kaffet. När vi börjat äta sa jag att vi skulle titta om det verkligen var våffeldagen i dag. Annars måste vi omedelbart avbryta ätandet och vänta till en annan dag. Vi skrattade tillsammans åt det befängda påståendet och pratade om olikheten mellan Sverige och deras hemländer vad gäller folkbokföring t.ex.

Nu är klockan halv nio. Grabbarna sitter framför TVn i Amers rum. Jag har sagt Godnatt och krupit in i mitt ostädade sovrum. Nästa vecka ska jag städa har jag tänkt.

Att sova flera timmar mitt på dagen brukar för min del betyda att något "lurt" är på gång. Jag vill inte bli sjuk så jag ska "mota Olle i grind" och gå till sängs tidigt. Skickar ett foto, som Elsemarie tog på tre mammor i går. Vi hade ej sett varandra på lång tid så vi tyckte att det var roligt att ses i går på Gunnels  50-årsfest. Fortfarande tänker jag, full av beundran, på Gunnels styrka att ta sig för med att fira tillsammans med sina vänner och att vi tre mammor fick vara med. Den som läst gårdagens blogg förstår att vi föräldrar stod våra barn och deras kompisar nära.

Ibland kan jag, med saknad, tänka tillbaka på vår familjs tid i Lesjöfors och senare i Borensberg. Vilka bestående vänskapsband, som knöts med så många människor just för att vi då bodde på mindre platser. Så klart fanns det nackdelar också, jämfört med att bo i en stad. MEN ändå!
Det som gläder mig oerhört är att våra tre första barn med sin uppväxt i Lesjöfors är SÅÅ glada över sin lyckliga barndom "på bruket",skolan och kompisar och att Elsemarie (sladdbarnet) är SÅ nöjd med sin uppväxt i Borensberg med allt det givit henne. Kompisar, sång och musik,hennes älskade skola med "toppenlärarna". Ljusstöpning, Surströmmingskalas då barnen hade roligt med varandra medan vi föräldrar njöt på vår sida. Föräldrarnas "jämna födelsedagar" då humorn flödade. Och mycket mer. Att för min del, i slutet av mitt liv, få bo i den vackra staden Örebro och  ha en del barn och barnbarn inom räckhåll är naturligtvis ett plus.

Nu är det dags att sova för jag gäspar i ett, fast jag sovit en stor del av dagen.
Sov Gott efter denna gråa dag. Tror att vi ska få lite sol i veckan som kommer.


Lördag 12 mars 2016. Vilken rolig dag det blev. 50-årsfest för Gunnel.

Helena, Gunnel,Karin, Elsemarie,Pernilla. Jens och ett par andra hade åkt hem när detta foto togs innan vi sa adjö.
När vi bodde i Borensberg hade vi som grannar Ingeborg och Gunnar Rask. Deras dotter Gunnel och vår Elsemarie kom att gå i samma klass i Grundskolan och lekte ofta tillsammans.
I dag var vi bjudna till Gunnels födelsedagsfest i Salem,
Efter att först ha besökt och fikat tillsammans med Gun Andersson, Helena och Henrik så möttes vi i Salem av födelsedagsbarnet och många vänner sedan flydda dar.
Gunnel, Karin, Eva, Helena, Jens, Pernilla, ytterligare en Eva och Elsemarie om jag nu ej glömt någon. Skolkamraten Lil, sedan flera år boende i Kanada hade nyss varit i Borensberg och hälsat på sin mamma men hade lämnat Sverige innan den här stora dagen.

God middag , kaffe och tårta sång, musik och så en kavalkad av roliga och fantastiska
 barndomsminnen gjorde att festen blev så lyckad som en 50-årsfest förväntas vara.. Vad de här personerna hann med under sina skolår hör inte till det vanliga.
SÅ roligt att bli påmind om allt denna dag. För dem fanns inga hinder. Ideerna flödade óch sattes i verket, vilket ofta innebar stora förväntningar på föräldrar och församling. För dessa barn fanns inga hinder som ej kunde övervinnas. Sångkören "Glad Ton", Barngrupper där de var ledare.(För att få till dessa krävdes att de små barnen hämtades en dag i veckan efter skolans slut. De hämtades i barnvagnar och drogs till Lil och Liz  Tonmyrs farmors gillestuga,där de hade en  bra samlingsplats. Där ordnades det  små program som passade och barnen fick höra berättelser om Jesus och sjunga små körer.Jag frågade en gång:" Men VARFÖR håller ni på att hämta barnen?" Jag tyckte att det verkade jobbigt att efter skoldagens slut ta på sig denna onödiga uppgift.
Svaret kom snabbt:" Ja men det MÅSTE vi ju för annars får vi inga barn till våra barnmöten."

Energi till max hade de och farmor Tonmyr tog emot dem vecka efter vecka. I en pärm har jag kvar inbjudningsbrev till de små barnens föräldrar om "JULFEST" i kyrkan. Allt ordnade "ledarna" ( med hjälp av föräldrar när det behövdes men det gällde bara resor och förtäring. Att ha synpunkter på arbetet i övrigt accepterades icke.)

En vecka på sommaren hölls ledarläger där nästa termins program planerades. Naturligtvis ställde föräldrarna upp för de unga ledarna med att upplåta en sommarstuga och medskick av mat och annat. Allt var mycket seriöst upplagt. Väl förberedda Bibelstudier stod de för var sin gång.

När de blev äldre och gick i Högstadiet kom de på att de borde göra något för att evangelisera, alltså ge vidare av sin kristna tro till sina kamrater och lärare.
Kassettband skulle spelas in och för att få in pengar till den kostnaden tog de kontakt med små församlingar i bygden, Fick skjuts dit av sina föräldrar, sjöng och spelade och tog upp kollekt som användes för "verksamheten" med banden. I Linköpings Pingstkyrka fick de hjälp med inspelningen och kopiering av kassettbanden.

De elever, som slutade Högstadiet, samt rektor och alla lärare skulle ha var sitt band, som innehöll sånger, små betraktelser eller personliga vittnesbörd. Här fanns ytterligare några kamrater som sjöng och spelade och fanns med på möten ute i bygden då pengar samlades in för att täcka kostnaden för banden  Naturligtvis ställde alla föräldrar upp helt gratis, glada över att ha iderika  barn med framåtanda, människokärlek och tro på att det de gjorde var viktigt.
 Jag tror att två av tjejerna, Kerstin Hage och Liz Tonmyr, gick på Gymnasiet i Motala men deltog med liv och lust i arbetet med kassettbanden och i övrigt.

Tro inte att banden delades ut hur som helst!
Nej då! Varje band inlindades i fint papper. Vackra band med rosett och namn på varje paket fixade de och när avslutningsdagen kom så ordnades noggrant med utdelningen av de små fina paketen.

Under sin tid i Högstadiet tog de också kontakt med alla Kristna Skolgrupper i hela Östergötland. Inbjöd dessa till en helg i Borensberg och Salemkyrkan. Församlingen och föräldrar ställde upp med matlagning och logi för de ungdomar som kom. Tyckte att jag i dag hörde att det rörde sig om ett 80-tal.
 Sångövning och offentlig Gudstjänst i Salem där ungdomarna sjöng och deltog på olika sätt.

Motala Kommuns olika kyrkor hade vi den tiden en anställd Skolpastor, som betydde mycket i dessa sammanhang.Skolpastorn träffade en gäng i veckan ungdomarna och detta höll dem samman och de fick hjälp med både ett och annat för att förverkliga sina fina ideer.Skolpastorn var självklart involverad i denna stora sammandragning av elever från olika platser och var med i sammankomsterna i Salem. På väg till Borensberg i går så pratade Elsemarie åter om vad församlingen i Salem, Borensberg betytt för hennes egen utveckling. Ungdomarna kände att de var betydelsefulla och älskade och detta satte sina spår.

De deltog också med ideer och använde sin kreativitet i skolans julfester där fina uppträdanden och tom auktion fanns med. Det senare för att få pengar till den kommande skolresan. Deras lärare, Britta och Berit, hade säkert många, både roliga och oroliga timmar med denna klass, till största delen bestående av flickor. Men samarbetet mellan lärare och elever fungerade mycket bra.

Så många minnen som väcktes till liv denna dag!!
 Huvudpersonen, Gunnel, höll själv i sin fina fest och full av beundran iakttog jag hennes suveräna koll på allt för här hade inget lämnats åt slumpen.och varje gäst blev uppmärksammad. Hon kunde också helt lugn och samlad tala om sina fina föräldrar som hon  fått följa till graven på senare år och om sina morföräldrar och deras betydelse.

Nu har tiden runnit iväg igen och jag är så tacksam för en underbar dag och alla minnen som nu följer mig när jag går till nattens vila.


fredag 11 mars 2016

Så blev det Fredag 11 mars 2016.Några ord innan jag somnar.

I dag lyckades jag bra med Makloubehn både form och smak!
Hälften av den lilla packning jag hade från Spanien är nu uppackat.
Tid har använts till att samtala och uppmuntra min " ensamkommande".
Älskar att sitta ned och prata med ungdomar.
Dagen började med att Sven kom med en mindre säck potatis som han köpt av Idrottsföreningen. Betala? Icke! Jag säger till mina barn att när de nu har pension får de dra ner på sin generositet mot mej. Men de säger att de bestämmer själva när de ska dra in "guldkanten". Gud välsigne mina snälla barn!

Min ensamkommande och jag har haft fina samtal. Han vill ta körkort och har varit på Trafikskolan och fått papper och prisuppgifter. SÅ roligt! Det kommer att stärka honom.
Han vill inte be pappa om pengar utan ska spara av de pengar han får i Etableringsbidrag.
Jag vet att det kommer att lyckas.
Han har fått kallelse till Folktandvården nästa vecka och jag ska ringa Vårdcentralen för han känner sig ej så frisk och vill komma dit.
I dag har jag lagat Makloubieh igen. Den blev faktiskt bra i dag. Gick att stjälpa upp som en hög kaka.

I morgon bär det av mot Borensberg och 50-årskalas. SÅ roligt att träffa gamla vänner och 50-åringen som lekte med Barbiedockor tillsammans med Elsemarie och andra kompisar. En gång "dog" en av dockorna, begravdes i Ekbacken mitt emot vårt hus. Graven hittades aldrig och dockan förlorad för gott!
SÅ många minnen från den där tiden!

Inte blir det någon "forntid" i kvällens blogg heller. Jag är alldeles för trött och kommer om en stund att sova. Ska prata med Gud om Amer och hans få kompisar. Ibland torkar vi en tår när vi kommer in på tiden då han måste lämna sitt land och sin familj och så månader av ovisshet efter de många strapatsrika timmarna över Medelhavet. Tacksamma till Gud att allt gick väl!

Nu säger jag GodNatt och sover snart min sköna sömn.

torsdag 10 mars 2016

Torsdag 10 mars 2016. Bara lite om en dag, som kan få konsekvenser.


Hahaha! Den kom i all sin glans och stannade hela dagen!
Det är roligt att skriva blogg. Så har barnbarnen något att titta på när de blir gamla.Titta och förvånas!
Amer försov sig i dag och kom för sent till skolan. Ibland knackar jag på hans dörr, ibland vaknar han av sig själv i tid. I dag försov han sig rejält.

När han kom från skolan hade han ett par kompisar med sig och undrade försynt om de fick komma in. Så klart de fick. Jag älskar människor i allmänhet och ungdomar isynnerhet så det passade bra.

Vi fikade med bullar och vi hann byta många tankar. Jag berättade om Jesu död på Golgata och dess betydelse. Två muslimer och två kristna vid bordet bad till Gud för att tjejen skulle få sova i natt. Hon sover dåligt och hade huvudvärk. Bed gärna för henne! Plötsligt fick jag när jag öppnade min iPhone in ett inlägg med arabisk lovsång från Egypten så killarna kunde både förstå språket och läsa orden. Det var roligt. Bengt Sjöberg från Filipstad hade länkat på FB.

Samtal med gamla vänner från Tjällmo, Linköping och Borensberg blev både långa och intressanta.
Alla tre står mitt hjärta nära. Vänner som jag inte pratar med så ofta men som jag står i ett förhållande till så det är bara att börja där man slutade förra gången. Typ. Ett  ord som jag lärt i ungdomsvärlden.

Tjejen och killen som var med vid köksbordet ska komma hit igen. Killen med sin mamma, som vill prata svenska men umgås bara med kvinnor från sitt hemland. Det finns något som heter " ringar på vattnet" och det blir några ringar när jag ser bakåt.

Ser framåt mot en födelsedagsbjudning i Borensberg då jag får träffa många vänner från vår tid i den regionen. Livet är ganska omväxlande kan man säga.

Eftersom jag fortfarande är ganska sömnig så är det lika bra att säga GodNatt nu.

Måste väl ändå berätta att SOLEN varit synlig hela dagen och ska vara det i morgon också.
Se där! Alltid något att vara glad för.
Jag är också glad över att jag fått träffa ungdomarna i kväll och ser fram emot att träffa killens mamma som vill lära sig svenska. I kyrkan har vi något som heter "Lässtugan". Flera kyrkor har ordnat med träning av svenska språket. Där kan invandrarna få träffa nya vänner från både Sverige och andra länder. Kanske vi kan göra ett besök någon gång.




onsdag 9 mars 2016

Onsdag 9 mars 2016. Vad har hänt denna dag?

 Glad i hågen fotograferade jag ljuset på himlen, viss om att där bakom fanns solen. Fel, fel, fel. Den blev kvar i Spanien.
Nyss pratade jag med Filip och fick lite råd om hur jag ska hantera vissa erbjudanden jag får på datorn. Det senaste var i och för sej en bra grej men om jag accepterade skulle det öppna för andra val och vi var båda överens om att jag bör fortsätta trycka på krysset och gå vidare med det begränsade liv jag lever med Facebook och mitt Bloggande.
Jag hann också prata lite med Thea, hans flickvän. Hon är engagerad i en kristen grupp som jag tror att jag skulle passa in i om jag bodde i Göteborg.  Jag ska gåmed dit när jag kommer till Götet någon gång. Kanske väntar till våren. Jag har i den stan ett par söta små flickor att hälsa på med Mamma Nathalie och pappa Tomas. Det har länge varit tal om att åka dit och jag ser fram emot detta.

I morse fotograferade jag en ljus fläck på himlen, i tro att det var solen som var på gång. Fel, fel, fel. Det ljusa försvann och vi får vara glada över att vi har värme på elementen och mat att äta och att livet fortgår i både ljusa och mörka dagar.

Nu är det kväll. Amer försvann  och jag vet ej var han är men han har nog hittat på något roligt.
I dag har han träffat sin bror från Fellingsbro. Han fick uppehållstillstånd för ett par veckor sedan och i dag gjorde bröderna sällskap till Skattekontoret så brodern också fick de fyra sista siffrorna, som tydligen har stor betydelse att ha.
Amer hade  fått sin utbetalning nummer två, etableringsbidraget och bjöd sin bror på falaffel på restaurang. Förstår att det känns bra att kunna göra det. Brodern har hyran för tvåan där han bor med tre andra invandrare, betald och har, som övriga, 70 kronor pr dag.

Jag skriver lite om Amer och flyktingar så mina bloggläsare får veta något lite om ett annat liv än det vi är vana vid.Amer flyttar ju så fort han får egen lägenhet och jag är nöjd med att få en mindre summa som täcker direkta utgifterna. Jag mår så bra av att kunna hjälpa NÅGON och jag har allt jag behöver. GUD är så god och jag ser hans omsorg i stort och smått. Varje dag! Jag kan aldrig tacka honom nog för all hans kärlek och omsorg. " Allt vad ni har gjort för EN av dessa min minsta, det har ni gjort för mig" sa han, Jesus och så klart känns det jättebra!

Att ha ont av luftombyte betyder att jag, efter hemkomst, vill sova mycket. Då gör jag det.
I dag kom Lennart till lunch. Dammsög, tvättade golven. Vilken grej!
När han åkte fann jag för gott att sova 2-3 timmar.
Tro inte att jag känner mig utsövd för det! Nej nu ska det sovas igen. På riktigt. Hoppas att jag orkar ta mig till träningen i morgon!

Tänker på hur skönt vi hade i Spanien. Om Georg levt hade vi vintertid vistats söderut, alldeles säkert. Förmodligen i trakterna kring Jerusalem, en stad han älskade att befinna sig i. I dag fick jag ett inlägg på Facebook från vår vän Noha i Beit Sahour och det rör alltid mitt hjärta att höra från den familjen, som speciellt stod Georg så nära.

Nu säger jag GodNatt till er, mina bloggvänner. Gud sviker aldrig den som vänder sig till honom, som dock alltid respekterar vår fria vilja. När vi tar ett steg mot honom, en bön, en suck så finns han där. Jag har levt detta liv i hans gemenskap i så många år så jag "KAN inte tvivla. Jag MÅSTE tro", som vi sjunger i en sång.

tisdag 8 mars 2016

Måndag 7 och tisdag 8 mars. Internationella Kvinnodagen. Kortisblogg.Vår fina pappas födelsedag.63 år sedan han dog.

Började veckan med att baka bullar och en god nötrulle i stället för tårta. Grannfrun och jag har gjort till en vana att vi ska ha nötrulle i stället för tårta på våra födelsedagar. Nu skulle vi två fira min 89-årsdag med  denna läckerhet utöver färska bullar. Ovanligt nog hade jag inga småkakor denna dag. Det ska bakas lite under veckans gång.
Amer kom från skolan, mycket hungrig. Det blir lite si och så med frukosten ibland. Den här dagen hade han tid hos sin handläggare på Arbetsförmedlingen där hans framtid diskuterades.
Dagen var grå och trist men ett långt telefonsamtal med Linn i Malmö piggade upp, för min del.

Tro inte att jag packade upp min väska. Varför är jag så sen med det?
Somnade tidigt gjorde jag.

I dag hann luftombytet ifatt mig så jag sov i fåtöljen ett par timmar på förmiddagen.
Lagade mat till min skyddsling.
Hade kontakt med Amers skola och hade långt samtal med socialen. Det börjar "röra på sig", sa vi skrattande till varandra, Amer och jag! På papperet han fick från Arbetsförmedlingen står att han ska få fler timmar svenskundervisning så det öppnar för Universitetsstudier. Han ska också få besöka läkare och få hjälp med att sluta röka.
Socialsekreteraren ska också träffa Amer, även om han nu tagit steget att "leva på egen hand" Om han får lägenhet så får han startbidrag och sedan samma summa att leva av, som han har nu, Etableringsbidrag. Det kommer att bli bra till slut. I morgon ska han låna bok på Biblioteket så vi kan läsa tillsammans och träna uttalet.

Det var ju märkligt att Amer skulle komma strax efter att Isak dött. Jag sörjer honom fortfarande men det är lättare sedan jag tog bort hans bild från första sidan på min iPhone så jag slipper att påminnas hela tiden.

Ute i världen diskuteras flyktingfrågan mellan olika länders ledare. Många tar fortfarande risken att ta sig över Medelhavet från Turkiet till Grekland och både barn och vuxna har drunknat senaste dagarna. Gränser stängs och människor söker nya vägar för att nå Europa med kyla, snö och regn. Livet är inte rättvist. Också i dag, utanför mataffären satt tiggaren, inte samma som förra gången. Vet ej hur de hanterar byte av platser.Någon samordning antar jag att det finns.
Jag känner mig alltid lika illa till mods när jag lämnar över min sedel och de tackar ödmjukt.
Jag vill utropa ett förbud mot tiggeri men går varje gång därifrån lika maktlös.

Nej men det skulle ju bli en kort blogg i kväll. Nu säger jag GodNatt till er alla och går till sängen i sällskap med "Nerikes Allehanda". Kanske hinner jag läsa ett par sidor innan jag slocknar.
Tack Gud för ännu en dag då jag har fungerat! Så god Du är!

söndag 6 mars 2016

Lördag 5 mars, Söndag, 6 mars 2016. Det går fort att ta sig frånSpanien till Sverige! Kortisblogg.

Söndagsmorgon i Örebro
Lördagsmorgon i Spanien.
Så var jag åter i Sverige! Att jag, som är så gammal, kan vara ute och resa beror helt och hållet på att jag har möjligheten att resa med mina barn. Ensamresor gör jag ej numera och det är klokt.
Syn, hörsel och ben är nötta av tidens tand och jag är så tacksam för att mina barn har tålamod med mig. Tacksam är jag för att jag har fått behålla huvudet ganska intakt så att jag i alla fall kan tänka och ibland på egen hand fatta ett och annat beslut. Att mina barn sponsrar mig och ger mig guldkant på tillvaron är en god sak som är värd all uppskattning.

Lördagens morgon följde jag med döttrarna upp på taket och beskådade soluppgången. SÅ vackert!
Efter frukost bar det iväg mot flygplatsen. Flyget var 1½ timme försenat. Vi hann med att ta en trekantsmacka och en mugg kaffe.
Tre och en halv timme senare landade vi på Skavsta flygplats, nära Stockholm.
När vi kom till garaget där bilen var parkerad var den "död". Ulla gick till terminalen och fick för en 100lapp låna en batteriladdare. Hade telefonkontakt med sin Lennart medan hon hanterade laddaren. Nöjd med att hon fått ännu en erfarenhet i livet och att hon lärt läxan att inte låta en lampa i bilen vara tänd om man inte kör bilen några dagar, travade hon iväg med batteriladdaren medan bilmotorn brummande underhöll mej som satt i bilen.

Efter det bar det iväg mot Katrineholm där vi köpte lite matnyttigt innan vi fortsatte mot Örebro.
Amer hade besök av ett par kompisar och hade skött om huset under min bortavaro.
Jag var trött och gick genast till sängs. Ulla fortsatte sin färd mot Hjortkvarn. Hon kunde varit hemma långt tidigare om hon inte behövt ta mej till Örebro. Men för Ulla är inga besvär för stora. Hon SMSade vid framkomsten.

I dag är det söndag och jag var bjuden till Elsemarie för frukost. Lasse var hos sin sjuka mamma i Katrineholm. Så tråkigt att hon fick en stroke, som medförde förlamning ena kroppshalvan.
Jag gick hemåt och blev fotograferad med snö som bakgrund.
Elsemarie åkte med Örebro kammarkör till Arboga där de gav konsert i dag.  Så roligt att hon är med och sjunger där. Hon började sjunga i mycket tidiga år och var vid 6 årsåldern ledare för en kör bestående av ett antal tomma kryddburkar. Det var en rolig tid!
Amer och jag har ätit köttbullar i dag, kollat på lediga lägenheter, som inte finns. Han har nu varit i Sverige i ett och ett halvt år och vill så gärna ha en egen lägenhet.

Finns någon, som läser bloggen och som vet om något i lägenhetsvärlden så hör gärna av er. Det är en skötsam kille, som kommer från en god familj. Boendet hos mig blev ju en nödlösning och fungerar men är inte det optimala. Vi hjälps åt att leta bostad.

Nu avslutar jag med att önska er alla GodNatt. Jag ska försöka sova gott och önskar er alla detsamma. Gud är god, älskar oss och vakar över oss.






fredag 4 mars 2016

Torsdag 3 mars, Fredag 4 mars 2016

Så det kan bli! Jag hade ej publicerat bloggen när batteriet tog slut i går kväll och så försvann den för gott. Nu hjälper Ulla mig att minnas gårdagen. Så här blev den.

Ulla var tidigt uppe och fotograferade soluppgången. Då var det 14 grader ute, klockan 7.30
På altan blev jag grattad med tårta, sång och presenter.

Efter frukost shoppingrunda. Lunchen bestod av friterade färska sardiner.
På eftermiddagen utflykt till Svenska kyrkan där vi fikade med våfflor. Kyrkan har ca 600 medlemmar. Nuvarande kyrkoherdeparet, Micael och Susanne Franzen, tycktes ha mycket god kontakt med besökarna.
På hemvägen gick vi en bit av Strandpromenaden. Ulla, som vanligt en friskus, kunde ej låta bli att kliva i Medelhavet och smaka på det salta vattnet.

Jag hade tänkt bjuda på födelsedagsmiddag men efter diverse överläggningar av mina tilltänkta gäster fattades ett beslut att Kerstin, Awad och Ulla skulle, försedda med min plånbok, besöka en närbelägen restaurang för inköp av var sin Pizza, som åts vid dukat bord med tända ljus.
Festligt värre! Trötta gick vi tidigt till vila efter en fantastisk födelsedag.

Fredag 4 mars. Jag sov medan Kerstin och Ulla var uppe på taket och beskådade soluppgången.
Efter frukost åkte vi till Molino del Agua, en vacker park med många vattenfall.
Vi gick genom parken till stranden. Vi gick en annan mysig väg tillbaka till bilen. Såg flera ekorrar skuttande i "skogen". Fåglarna kvittrade och allt var precis så som vi önskade att det skulle vara.

Solen strålade från en klarblå himmel. Vi njöt i fulla drag.

Därhemma satt "maken" snällt och väntade. Kerstin är inte bara en skicklig bilförare (har hon alltid varit, sedan hon helt ung tog körkort) utan lagar också god mat. I dag kotletter, på vilka hon hade brett en god egentillverkad tomatsås och sist riven ost. Allt gott kryddat efter eget huvud. Sista minuterna tillbringade maträtten i ugnen.
SÅÅ gott! "Ostkaka" och kaffe på altan.
I morgon bär det hemåt och jag kände det som att jag ej köpt de kläder, som jag inte köper hemma, så jag fick döttrarna med på en ny shoppingtur. Nu är jag välförsedd för lång tid framåt och till priser, som är mycket lägre än i Örebro.

Kvällen inleddes med en långpromenad för Kerstin och Awad. Jag var trött och Ulla har ont i sin avbrutna stortå. Så vi två stannade hemma och hjälptes åt att minnas så jag kunde blogga.

Nu har vi ätit kvällsmat med gott grovt bröd, som jag inte kan övertygas om att det finns att köpa hemma. Snart har sista natten i Spanien för min del svunnit hän.
I morse fick jag i "Ring P1 höra min syster IngaMajs röst i ett bandat inlägg. Nog är det fantastiska möjligheter det digitala erbjuder. På GOTT och ONT.

Nu är dagen slut och jag önskar er, alla fina bloggläsare, GodNatt! Sov Gott!
I dag har Håkan, vår kusins man, begravts. Tänker på och ber för Marianne!
Håkan var en fin och trevlig man, som jag lärde mig att tycka om alltmer de få gånger vi träffades.
Önskar att jag tidigare fått kontakt med våra kusiner på vår ensamma mammas sida. Om någon varit "ensamkommande"så var det hon när hon kom från Stockholm till Ström i Småland.

Tacksamma är vi barn att Gud vakade över henne. Att hon fick en snäll man och fem fina barn!!!!

onsdag 2 mars 2016

Onsdag 2 mars 2016. Dag nummer två i Torrevieja, Spanien.

 
Tänka sej! Här sitter jag med min halva barnaskara och äter frukost som Awad fixat. Innan dess den obligatoriska koppen kaffe med bulle. Så börjar min dag. Borta eller hemma.

Solen den bara skiner och vi fikar på altan innan vi åker bil till en stor affär, liknande Maxi hemma men betydligt större. Efter det,besök i en "Kinaaffär" där det fanns massor av varor.

En härlig vegetarisk lunch bestående av linser,ris, purjolök, paprika, så läckert kryddad bjöds vi på innan vi tog en sovpaus. Utomhus för de flesta av sällskapet.

Efter eftermiddagsfikat promenad till Consum, där vi bl.a köpte en stor bit av en fyrkantig ostkaka.
"Sardiner", som ska tillagas och bli morgondagens lunch samt lite annat som vi var nyfikna på.
Promenad hem,förbi vackra små trädgårdar utanför hus, som jag uppfattade som fritidsbostäder.
Den här delen av staden tycks vara en sådan oas. Husen stora och, som jag uppfattar det, ganska nya. Det pågår byggen lite överallt. Tydligen populärt område för solhungrande turister.

Nu ropas jag ut till altan. "Mamma, du bara måste! Helt underbar kväll!" Klockan är drygt 21.00.
Nuhar jag suttit där en stund. Mörkt ute nu men ett tänt ljus på bordet lyste upp.

När vi i dag besökt tre stora affärer har det förvånat mig hur stora ytor det rör sig om. Jag tänker som så att marken här måste vara väldigt billig då man kan ha så stora ytor för åtminstone de tre affärer vi besökt i dag.
Att göra en rättvis bedömning efter bara en dag är kanske ej görligt men i alla fall min spontana bild. Absolut ingen trängsel i affärer med så stora utrymmen för både varor och kunder.

I morgon tror jag att det planeras för besök i "stadskärnan". Ska bli intressant! Vidare besök vid stranden av Medelhavet. Jag har det så bra! Behöver inte planera, inte fatta beslut. Bara hänga med och göra det som jag tycker är roligt. Det gillar jag, så klart!

Nu är det dags att sova. Det har blivit afton också den andra dagen. Sov gott alla vänner!
Kerstin säger att termometern visar 20 grader denna fina kväll! SÅ skönt!

tisdag 1 mars 2016

Tisdag 1 mars 2016. Plötsligt befann jag mig i ett annat land.

I går var det måndag. Ulla kom och hämtade mig. Hade lagom stor resväska med till mig. Vi hade biljett att åka med Rayanair och då gäller vissa mått och d:o vikt och våra väskor skulle klara detta.
Vi begav oss mot Skarsta där vi bokat hotell över natten. Planet skulle gå kl. 7.15 i morse. Bilen stod ute i natt och när vi hämtade den för att köra in den under tak innan vi åkte så var det is på rutorna, som måste skrapas. Efter 4 timmars färd var vi i Alicante där solen sken så varm och vi hämtades av Kerstin och Awad, som körde oss i sin "nybegagnade" fina bil de ca fyra milen till Torrevieja, en stad stor som Örebro, ungefär.

Nu sitter jag här i Kerstins och Awads hyrda bostadsrätt och skriver bloggen på paddan denna kväll.
God fiskrätt med jordgubbar till efterrätt har avnjutits. Vi har suttit på verandan och solat, varit en trappa upp och kollat in Medelhavet. Kan ej låta bli att tänka på alla bilder jag sett på TV där båtar med flyktingar har förlist och vad Amer som bor hos mig berättat om sin färd på detta hav.

Ulla och Kerstin är ute på promenad Klockan är halv sju. Solen har gått ned men det är fortfarande ljust ute. Tyst och lugn gata. Har faktiskt inte sett en enda människa på gatan.Ännu.

Hemma har jag min " hustomte", som skottar snö, om den kommer. Han ska bli pilot och jag tänkte på honom under flygfärden hit. Det händer att han "deppar" när onda aningar säger honom att han inte kan nå ett så högt mål. Då uppmuntrar jag honom att "sikta mot stjärnorna".

När vi sitter här ute i solen och fikar undrar jag om jag, kommande sommar, ska få anledning att ta fram trädgårdsmöbeln, som tidigare år stått under päronträdet, dock icke den gångna sommaren. Ska jag sitta där och fika med mina vänner, som vanligt???

Jag ska gå tidigt till sängs i kväll har jag tänkt. ull och jag ska bo i gästrummet.
Nu önskar jag er alla en skön kväll och GodNatt.
Och det blev morgon och det blev afton den första dagen! Tackar Gud för en godresa och en vilsam, härlig dag. Sov Gott!