måndag 14 mars 2016

Måndag 14 mars 2016. Tja, också om denna dag finns bara lite att säga.Sovit bort en del.

I går åt vi våfflor, sylt och grädde. En kille från Saudiarabien tillsammans med Amer och mej.
Tänkte först att inte skriva någon blogg om denna händelselösa dag men barnen undrar kanske hur jag mår och då är ju FB ett bra instrument att enkelt få veta det.

Dagen började med att jag kände mej lite allmänt dålig. Förstod att  det var något "lurt" på gång, vilket jag antydde i gårdagens blogg.  Ringde återbud till Hårfrisörskan och måndagsmatgästerna.
Jag sov flera timmar, som hör till. Amer gick till tandläkaren före skolan som i dag började 12.30.
Han kom hem medan jag var till brevlådan och affären. Hade ätit Makloubehn, som var kvar sedan gårdagen kunde jag se. Han sov och sover fortfarande, av allt att döma.

Tobias kom, efter kvällens träning, för att hämta presenten från Spanien. Hemskt var att jag ej hittade den och inte heller påsen med ostbollar. Bedrövad mormor tackade för hans tålamod och lovade att till i morgon skulle allt fungera igen. Då kommer han tillbaka. Hans föräldrar är bortresta på "vidareutbildning". Det är ett stort antal människor, tydligen, som är det för när man ringer någon myndighet så får man ibland det svaret. "På vidareutbildning , var vänlig ring senare"

Tobias skulle gå hem och fixa sej lite mat. Korv och Pommes. Sedan skulle han plugga matte. När föräldrarna kommer hem ska de redan nästa dag på ytterligare resa i jobbet.

 Nu börjar sorgen efter Isak avta för min del. Blev bättre sedan han kom bort från första sidan på min iPhade. Men det är klart att när man i fickan hittar en bajspåse eller lite hundgodis i skafferiet så hugger det till lite. Han var snäll och trivsam.

Jag har i kväll gjort kycklinggryta till morgondagens lunch. Amer är jättehungrig när han kommer från skolan. Någon lägenhet har han ännu ej hittat men vi fortsätter att leta.
Nu hoppas jag att jag ska vara pigg i morgon. Jag har faktiskt en hel del att göra.
Tacksam är jag för varje dag. Mitt största problem är att synen försämrats och det gör mig osäker när jag är ute och går.  Skriva och läsa går bra och det är jag tacksam för.. På onsdag får jag nya hörapparater. Det blir bra så barna, mina, inte behöver prata så högt!!!

Nu fick jag pr telefon ett böneämne som jag tror att Gud har en lösning på. Bra att vi har en Far, som älskar oss och vill oss väl. Som ser allt, vet allt och alltid har en utväg. Även om livet ibland är "trassligt". Bed gärna med mej för en lösning på detta problem, som hör till de mindre men som för den personen det gäller kan ställa till lite oro.
SovGott alla vänner!  Vi ber för dem som är på flykt! Det är så ofattbart, detta lidande!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar