onsdag 29 april 2015

Onsdag 29 april 2015. Trött och saknar arbetslust. Lite från år 1991.

Det blir tidig blogg i kväll också. Bäst så! Då kan jag somna tidigt.
Känner mej inte riktigt i form och som vanligt visar det sig genom att jag somnar lätt, även dagtid..
Lite huvudvärk ibland och allmän "dåsighet" gör att jag gärna följer minsta motståndets lag och sover en stund då och då. Tänker att det är bättre i morgon.

Jag hade bjudit in en ung kille, invandrare, som jag träffat i kyrkan,
 på förmiddagsfika men ringde återbud. Första gången han kommer på besök vill jag vara OK så vi tar det en annan dag. I stället intog jag soffan och somnade gott.

Isak är en snäll och hänsynsfull vovve. Han kan vänta. Till slut gick jag dock ut på liten kisspromenad med honom. Jag talar ofta om för honom vilken fin vovve han är. Han tittar tacksamt på mig och jag blir så glad av att se hans vackra ögon.

Det såg ut att bli "en vanlig dag" (som jag vill minnas att Maria kallade en musical hon skrev för några år sedan) men det blev det inte.
Plötsligt stannade en bil utanför och in kom Kerstin med en vacker nejlika i kruka, underbara jordgubbar och småländska isterband. Något jag minuterna innan hade gått och tänkt att köpa nästa gång jag kommer till Oskarshamn. Jag har redan skurit en smakbit. Mums! Nästan lika goda som de jag köper i O-hamn.Jordgubbarna. de första för året. Fler ska det bli!
Så fikade vi innan hon åkte vidare och jag åter intog soffan i TVrummet. Så roligt med ett litet avbrott så där. Nog kan  jag vara glad över att inte ha barnen alltför långt bort.
Jag somnade och har nu sovit bort en stor del av dagen. Måste bero på att jag ramlade för en vecka sedan! Vad annars?

Nu ska jag fortsätta med 90-talet innan jag lägger mig på riktigt.
Juli månad 1991 avslutades i gårdagens blogg och den var till stor del hämtad ur min dagbok från den tiden. Som jag tidigare berättat så skrev jag av mig mycket av sorgen efter Georg genom att också skriva i kollegieblock.Sida efter sida. Block efter block.

Det slog mig att jag kanske borde återge en del av detta med tanke på att det finns de som just nu genomgår sorg och saknad och möjligen kan få viss hjälp och lindring genom att få ta del av detta liksom jag fick nytta av att läsa om hur andra människor tänkt och hanterat sin sorg.

Nu avslutar jag denna blogg för att skriva en ny med blocken som bas.Kanske gör jag det i morgon så det ej blir för sent i kväll. Behovet av sömn tycks vara omättligt.

I TV berättas om att man befarar att upp emot 10.000 människor kan ha omkommit i den stora jordbävningen i Nepal för en knapp vecka sedan. Det är så hemskt att se alla lidande människor men också gott att se hur flera länder sänt människor och förnödenheter för att ge den hjälp som de överlevande behöver. O, så många som mist sina nära och kära i denna katastrof!

Önskar er alla en God Natt. I morgon är det valborgsmässoafton. Enligt TV ska det fina vädret vi haft, nu vara slut och 1 maj ska det regna men det är nog bra för jorden. Själv sitter jag väl vid fönstret och ser fyrverkerierna som sänds från firandet vid slottet. Jag har så fina minnen från tiden då jag hade lyckan  att vara barnvakt åt mitt yngsta barnbarn Tobias, hur vi satt där och tittade och njöt av ljus och smällar. Så roligt att minnas! Eldarna i Hovsta, i Hjortkvarn och i Brevik, Figeholm ej att förglömma. Med barnbarn och varmkorv!!!
Man hinner med en del när man får leva länge. Tack Gud för den här fina dagen tillsammans med dej! Min osynlige vän och fader! Tack för att du bevarar oss alla i natt.Amen!


tisdag 28 april 2015

Tisdag 28 april 2015. Strålande vårdag.Lite från år 1991.

Även i dag strålar solen och 20 grader mitt på dagen.
Att få ha sitt äldsta barn som pensionär är inte något självklart, men roligt.
I dag ville jag följa med till Maxi där det finns en skomakare som jag länge tänkt besöka för att hämta färdigt arbete. Dessutom köpa sådant som bara ICA har.

Nu till gamla tider. År 1991, 15 juli. Nu var det slut med resorna på Georgs årskort. De hade blivit många fler om mitt jobb ej infallit samtidigt som frikortets giltighetstid.
Hämtade min fina ,goda vän Doris för att ha henne hos mig några timmar. När jag lämnat henne på "hemmet", hennes boende numera, hann jag bara ut genom dörren innan jag började storgråta.Min älskade vän, som varit så klar i huvudet! Så svårt att se henne så annorlunda!

På tisdagen fick jag besök av Margit, en vän jag fått genom min medverkan i Närradion. En äldre underbar kvinna som bodde i min närhet och som behövde någon att prata med. Jag besökte också henne och hennes man ibland.
I dagboken för denna dag står det:" Känner att jag behöver gråta i kväll.Älskade Georg, Jag längtar efter dej. Jag glömmer dej aldrig!"
Nästa dag står det:" På jobbet hela dagen till halv sju. Har visst kommit in i en "downperiod",verkar det som. Gråter, åker till graven och gråter mera.

22-24 juli. Jobbar varje dag med besök, bakar till kyrkkaffet, ordnar personallunch, kvällsbesök hos Gurli. Elsemarie och Lasse kommit hem. Så roligt!
25 juli. Planerar Mikaelsveckan, bakar. Efter jobbet plockar vi jordgubbar, Elsemarie och jag.
Lasse åker till Hovsta och hämtar fyra barn. Inga namn i boken. Förmodligen ett par kusiner på besök, utöver Bernard och Kristin. Jag tar de fyra med mig till Hjortkvarn. Ulla och Lennart iväg på semester. Ska tälta på en holme, enligt min dagbok.

27 juli. Den romska flickan, Emil Kristian, Bernard och Kristin följer med mej till stan där jag bakar tårtor som levereras till Hjärsta Gård på kvällen, innan vi återvänder till Hjortkvarn.
28 juli, söndag. Bernard och jag skjutsar Petter och Jonas till tåget i Hallsberg. De ska åka till Mjällom, via Uppsala.  Vi andra stannar i Hjortkvarn. På tältmöte på kvällen.

29 juli kom Ulla och Lennart hem och jag åkte till Örebro igen.
30 juli bakar jag till eftermiddagens samling.  Den 31 bakar jag 140 bullar, 130 kakor,3 rulltårtor och en chokladkaka sedan vi haft arbetslag. Jag är mycket trött, vilket prästen Ingegerd ser och föreslår att nästa dag ska bli en ledig dag för mej.Så var juli månad år 1991 avslutad.

I dag  pratade vi lite om mitt "fall" på köksgolvet i fredags. Vi befarar en liten hjärnskakning eftersom jag varit så trött efter den bravaden. Sovit mycket,
  allmänt svag och lite huvudvärk så vi kom överens om att jag ska vila mycket, inte läsa eller titta på TV mer än nödvändigt. Det står så på Google. Jag ska rätta mig därefter.
Alltså blir det vila, vilket passar bra när det i alla fall är kväll. Sov gott, vänner och Gud, tack för att du hjälpte mej i dag när jag bad till dej! Du är både god och rolig! Amen!

måndag 27 april 2015

Måndag 27 april 2015. Nutid och forntid..

I dag skiner solen och mitt på dagen 18 grader. Vår i luften En del buskar och träd är gröna. Andra i vardande.
Måndagsmatgästen kom och tog , som vanligt långpromenad med Isak. Jag avstod i dag träningen eftersom jag ramlade på köksgolvet i fredags och har fortfarande ont av det. Ett gigantiskt blåmärke på höger skinka. Varit lite darrig och stundtals haft ont i ryggen sedan dess men om ett par dagar måste jag till träningen annars stelnar jag till.

Jag blev så ledsen i dag då vår kusin Marianne från Västerås ringde och berättade att den 19-åriga flicka, som jag skrev om i mitt förra inlägg, sent i går kväll förklarades hjärndöd på Karolinska sjukhuset, efter den bilolycka hon var med om i centrala Stockholm för några dagar sedan.

Flickans föräldrar var där, mamman svimmade när doktorn berättade. Pappan skrek och var arg och fästmannen förtvivlad. Hon togs omhand för avlägsnande av organ att användas för att någon annan skulle få leva.."Någon annan får fortsätta att leva åt henne", sa Marianne. Hon sa också att "vi fick inte bönesvar den här gången." Det är så sorgligt men läkarna hade från början sagt att på grund av
den svåra hjärnskadan, skulle hon, om hon fått leva, blivit hjälplös och inte kunnat klara sig själv.

I morse åkte Elsemarie och Lasse till Karlstad för någon slags vidareutbildning tillsammans med många andra.

Nu ska jag fortsätta där jag slutade om år 1991 i mitt förra inlägg. Det är faktiskt ganska roligt att skriva om "forna dar", och minnas. Inte hade jag kommit ihåg alla tågresor jag gjorde med Georgs årskort på SJ, betalt av arbetsgivaren, om jag inte plockat fram dagboken med anledning av att jag började blogga.

Jag tog tåget till Charlottenberg och möttes av min goda vän Annika med barnen Lina och Robert.
Så vackert de bodde och vilken god mat jag fick, minns jag!
Nästa dag tog jag tåget hemåt men kunde ej låta bli att kliva av tåget i Kil (dit Georg, Sven och jag
en sommardag 40 år tidigare kom flyttandes från Stockholm) där jag gästade hos Paul och Ida Qvick, goda vänner sedan många år.Vi fick några fina timmar tillsammans.
Vid tåget i Örebro hämtades jag av Kerstin, där jag fikade." Samlar mig för morgondagen" står det sedan i dagboken.

Morgondagens datum var 4 juli. I dagboken den dagen står det:"SISTA RESAN MED GEORGS ÅRSKORT".
"Tåg mot Helsingborg 7.10, dit jag kom fram på dagen och steg på färjan mot Helsingör Ajajaj! På färjan skulle jag ta ut pengar i banken. Upptäckte att jag saknade både checkblock (vilket jag alltid använde på den tiden) och legitimation. Anledningen var att jag bytt handväskor två gånger på morgonen och inte kollat vad som fanns i den slutliga. En liten bön till Gud, som aldrig sviker, innan jag åkte tillbaka med färjan till Helsingborg, där Handelsbanken fanns nära hamnen, hade jag sett innan jag steg på färjan, då utan vetskap om att jag skulle behöva gå dit.

Jag hade en plan när jag kom till Handelsbanken i Helsingborg. Jag berättade om min belägenhet, bad banktjänstemannen att ringa Handelsbanken i Örebro, där jag fick prata med min "bankkontakt",som kände igen min röst och kunde gå i god för att det var OK att ge mig den summa jag önskade.
På min 14 kronors pensionärsbiljett, tur och retur, åkte jag tillbaka till Helsingör där jag handlade mycket, mycket. Tog färjan tillbaka och tåget till Örebro dit jag anlände nästa morgon (fredag)  klockan halv fem. Tog taxi till bostaden.
 Nu hade sommarvärmen kommit på riktigt. Elsemarie och Lasse åkte från Vallersvik till  Katrineholm den här dagen.Jobbigt i värmen!
  
Nästa dag var lördag. Den romska flickan, som en tid varit borta från stan, kom tillbaka och stannade några dagar. Vi gick till Mikaelskyrkan på aftonbön. Sedan till Filadelfia på bibelkväll. Satt sedan i en trädgård och fikade  med vänner till klockan 23, denna ljumma sommarkväll!
  
Nu ska Isak och jag ta en promenad till IngaMaj innan det blir sovdags. Isak ska sova här i natt och han bestämmer när det är dags.
Därför säger jag GodNatt tidigt i kväll. Vi ber för Nepal och de fruktansvärda följder jordbävningen  fått. Hjälparbetare med förnödenheter från Sverige är nu på väg. Många andra länder ger också hjälp.
Det är så hemskt att se bilderna. Gott att så många länder är villiga att ställa upp och göra vad de kan.

En fin dag tar snart slut och jag tackar Gud för att jag klarat av ännu en dag. "Själv han är mig alla dagar nära, för var särskild tid med särskild nåd Varje dags bekymmer vill han bära.... Som din dag så skall din kraft och vara. Detta löfte gav han mig." Sov Gott!





fredag 24 april 2015

Fredag 24 april 2015. Sä blev dagen i dag. Fortsätter med år 1991.

Sömnig vaknade jag klockan fyra i morse..Efter flera misslyckade försök att somna om, började dagen med för tidigt morgonkaffe och d:o frukost. Hade glatt mig åt att Bernard och bbbarnen skulle komma i dag men tvingades ringa återbud då jag fick ont i ryggen.En farmor som inte är OK, nej det går inte. Det blir fler dagar kom vi överens om, pappan och jag. Ringde senare för att höra vad de hittade på. Då var de i en ny lekpark här i stan och roade sig.

Jag sov ett par timmar i stället för de jag förlorade i natt.
Betalar räkningar via Privatpost. Jag använder mig av både autogiro och utskrivande av blanketter.
Skönt att jag ej är tvingad att ha pengar "på nätet".

Nu drar vi till Stockholm och konferensen år 1991, som jag skrev lite om i mitt tidigare inlägg. Lasse hade nu kommit. Efter lunch på stan var Elsemarie och jag på Evangelisationsseminarium i Betlehemskyrkan. Lasse på seminarium om bön i Citykyrkan.Många konferensdeltagare och därför kom andra kyrkor i stan till användning.
På kvällen gemensamt möte i Filadelfia då Paul Cain talade.

Onsdag 19 juni.Efter frukost åkte vi till Filadelfia på förmiddagens huvudsession och lyssnade till Jack Deere.  I dagboken står det att vi efter det tog tunnelbanan och gick till SMI-fiket.(ingen aning om var det låg)
Elsemarie och jag gick sedan till Betlehemskyrkan. I boken står att jag var så trött "men Elsemarie tog till sig det som sades och handlade därefter". Betydelsen av detta har jag ej antecknat. inte heller vem som talade. För trött, måhända!

Torsdagen har jag inte skrivit något om men jag minns så väl sista mötet. Hur pastorerna bara försvann mot slutet av samlingen och vi bara upplevde att det var Gud själv som var där med sin närvaro. Ingen avtackning av talare! Vi åkte hem med  så mycket andlig uppbyggelse!

Det var natt när vi kom hem. Nästa morgon, fredag, bar det iväg på nästa resa.
Den här gången var det Emil och Kristin och jag,som tog tåget till Oskarshamn och vidare till Figeholm. Vädret var ej så bra men kusinerna var uppe på berget och lekte i alla fall. Inne lekte de med utklädning. Med Stina åkte vi till Nygård och hämtade hemgjord ost.

Redan på söndagen åkte vi hem. Jag hade ju mitt jobb att sköta. Vi fick byta tåg i Nässjö och Mjölby. Sven mötte i Örebro. Emil sov över för att på måndagens morgon hämtas av Ulla.
Att åka tåg var en liten rolig grej för två små kusiner. Frikortet på SJ måste ju användas till glädje för de som hade möjlighet att resa.

Lördag 29 juni hade vi i Mikaelskyrkan bussutflykt till Nyköping. Jag "hoppade", på hemresan,  av i Katrineholm. Elsemarie och jag träffades och åkte till Göteborg där svåger Vidor mötte sent på kvällen.
På söndagen åkete vi med Vidor till Onsala. På vägen dit tog han en tur till Särö där det finns en del vackert att beskåda!
I dagboken står det att i Onsala tog den " alltid gulliga Birgitta emot" och bjöd på lunch tillsammans med sin fina man Eduardo. Vädret lite fram och tillbaka. På kvällen grillades det och var får man godare grillat än hos familjen Palumbo?
Vi sov i Göteborg. Påminde oss om IngaBritta och alla gånger vi var där medan hon levde.
På måndagen åkte jag till Örebro, Elsemarie och Lasse till Vallersvik där de skulle vara i tjänst, som de var föregående år. Tillsammans med ett par vänner ha hand om sång och musik samt barn och ungdomsaktiviteter.

Dagen därpå, tisdag, var det fint väder och jag tog på morgonen tåget till Charlottenberg. Mer om detta i nästa inlägg.
På TV berättas just nu  om organiserade terrorgrupper som avslöjats och om två personer som gripits för människosmuggling och vållande till att mer än 800 människor drunknade i Medelhavet för en knapp vecka sedan. Sorgliga nyheter för det mesta.

Nu är det dags att avsluta bloggen för i kväll. Ska försöka göra lite åt s.k. städning. Bara lite!!
I dag har jag pratat med min kusin i Västerås. De har bekymmer med sjukdom och dessutom oro för ett barnbarns fästmö som ligger på Karolinska, svävande mellan liv och död efter en bilolycka i Stockholm.
Jag ber om Guds hjälp för dem. De känner sig drabbade av sjukdom och svårigheter. Jag vet att Gud hör bön och vill det bästa för dem.

Nu säger jag GodNatt och önskar er alla ALLT GOTT! Jag är så tacksam för att jag ej bröt mig när jag ramlade i går. TACK, store Gud!





torsdag 23 april 2015

Torsdag 25 april 2015. Minsta möjliga om dagen. Dokumentären "Varje ansikte har ett namn" i TV 2 fick mig att gråta.

Dagen började så ovanligt bra. Elsemarie ringde och frågade om Isak och hon kunde komma och få kaffe och smörgås. "Men det har du väl inte tid med", svarade jag. Jo, hon började lite senare än vanligt i dag Så roligt med besök och en pratstund.

Jag hällde ut något såpaaktigt på köksgolvet och moppade. Strax efteråt halkade jag och slog i golvet.
Jag låg kvar en kort stund. "Gode Gud låt mig inte ha brutit mig", utbrast jag, vände mig och klättrade upp från golvet. Den manövern gör jag på en matta varje gång jag tränar.

IngaMaj kom på hemväg från affären och hade en stor melon med som present. Härligt!

Jag hade maten klar så vi åt lunch tillsammans. Hon var trött efter lång promenad, jag lite skakad efter fallet. Hon gick hem för att sova. Jag intog soffan och somnade där.

Vaknade och såg Rapport i ettan, Dokumentären i tvåan lockade mig. Jag tittade med största intresse. Såg allt och mot slutet brast jag i gråt. Därför känner jag inte för att skriva någon blogg i kväll men vill ändå tala om varför.

Bernard meddelade på morgonen att sjukt barn hindrade honom och lillan  från att komma i dag. Ett besök vi båda glatt oss åt. Kanske det blir möjligt i morgon. Hoppas det.

Lasse och hans bror har varit i Katrineholm i dag. Besökt sin mamma och pratat om framtiden med henne och personalen. Ser ut som att hon inte kan återvända till sin lägenhet igen och åtgärder måste vidtagas med tanke på framtiden. SÅ tråkigt!

Nu avslutar jag för i kväll. Lite skakad av dokumentären och "fallet", som renderade i blåmärken som jag behandlar med mina Svenskdroppar. Önskar GodNatt till er alla. Se gärna dokumentären som visas också 25 och 28 april.

Onsdag 22 april 2015. Fikabesök, träning, Nattvardsgudstjänst iFiladelfia. Sol, Sol och värme dagen lång.

Våren är här med blommor och blader.
Vilken dag! Solen lyser och ger värme. Man kan nästan stå och titta på hur grönskan i träd och buskar sprider sig.
Dagen började med att min vän R. ringde och var orolig för ett möte som i dag ska hållas och hantera hennes fortsatta medicinering, Hon mår inte bra av sprutorna hon får. Vi ber i telefon om att Gud ska vara med och låta sin vilja ske.  Jag frågar om hon ville komma och fika, vilket hon ville och kom.

Bernard ringde. Han var på Maxi. Något jag behövde? Samtidigt med att R. cyklade hem kom han med varorna han köpt åt mig. Jag var påpasslig och bad om skjuts till träningen.

I dag klockan halv tre var det Nattvard för "daglediga" i Filadelfia. Vi gamla var erbjudna att bli hämtade av bilburna medlemmar.
Det blev en fin stund tillsammans med ganska många, mest äldre. Skjuts hem. Så bra!

Sedan dess har ej mycket blivit gjort. Lyssnat på radio där det fortfarande berättas om katastrofen på Medelhavet.

Ajajaj ! Efter Rapport kom "Uppdrag Granskning" och jag fastnade. Vi fick veta mycket om   IS, Islamiska Staten och rekryteringen av ungdomar, många av dem har åkt till Syrien. Många dödade.
Reportaget visade hur galet detta är. Hur tanken är att Islamiska Staten ska ta över makten i världen.
Alla medel är tillåtna för att vinna segern. Många människor har dödats. Rekryteringen av personer  till denna terrorgrupp sker genom att löften om Allahs belöning väntar. Så galet det kan bli!

Jag ska nu beta av lite när det gäller år 1991. Dagboken får berätta.
Måndag 17 juni. Lagt mig klockan halv fyra. Vad det nu var för ide' när jag ser att jag gick upp klockan 6.
Nu var det Stockholm som var på tur för besök. Mikael skjutsade mig till tåget. I Katrineholm mötte Elsemarie upp. Vi åt frukost i restaurangvagnen och satt där länge och pratade.
I Stockholm tog vi oss först till Bromma, där vi skulle bo.

Nu skulle vi delta på en konferens i Filadelfiakyrkan några dagar och åkte dit för första mötet.
Det var en Vinyardkonferens med talare till största delen från USA.
Vilka fantastiska dagar! Elsemarie och jag pratar fortfarande om dessa möten.
Första kvällen talade John Wimber. Så mycket folk från hela Sverige fanns där och vi träffade en del vänner och bekanta.
Nästa dag kom också Lasse. Brent Rue talade då i första mötet. Det utmärkande och givande var den märkbara kraft och Den Helige Andes ledning som genomsyrade varje sammankomst. Upplevelser som gör att man inte glömmer.

Vi bodde i Bromma och åkte varje morgon in till Filadelfia.

Nu känner jag att det är dags att sova. Jag förlorade ju en del tid genom att se Uppdrag Granskning men det var SÅ intressant så det är OK.

tisdag 21 april 2015

Tisdag 21 april 2015.Tandläkarbesök i dag. Göteborgsresa 1991.

Jaha så är jag två tänder fattigare. Hur dessa ska ersättas är en fråga mellan tandläkaren och mej. Bäst vore om det gick att sätta dit två nya där de andra suttit men det verkar inte vara SÅ enkelt.

Något mer att berätta om den här dagen finns inte.Jag vet inte om jag får äta men jag låter bli för säkerhets skull.

Jag går till år 1991 och den 10 juni. Efter jobbet tog jag tåget till Göteborg där jag hälsade på min barndomskamrat, Majken Enocsson, som förlorade sin man Rune något år innan Georg dog. Vi hade en del att prata om.
Den 12 juni åkte jag tillbaka till Örebro. (Ulla åkte samma dag till Tyskland står det i min dagbok.Inlånad sopran till någon kör i Hallsberg som skulle till Tyskland på körresa.)

Som synes så använde jag SJs frikort så mycket som möjligt.
Redan nästa dags morgon åkte jag åter till Göteborg. Nu i sällskap med ett antal barnbarn, oviss i dag hur många. Jag använde mig  av att barn åkte gratis och att jag fick ta med, jag tror, två äldre barn på mitt frikort.
En romsk flicka i tonåren, boende hos Ulla och Lennart, placerad där av Socialen, köpte vi biljett  till. Jag minns att vagnen var så fint möblerad  och vi var enda passagerarna i denna förstaklassvagn. Klädda stolar, allt så elegant.
 Vi åkte spårvagn, roade oss på Liseberg och tog tåget till Örebro framåt kvällen.  Mikael mötte oss vid Södra station med bil. Bernard,  Jonas och tonårstjejen sov över till nästa dag, fredag, då Lennart tog dem med till Hjortkvarn.
Jag hämtade, samma dag, Kristin på Fritids i Hovsta och vi åkte till Hjortkvarn  med stor jordgubbstårta till Kristian som fyllde år. Tog Bernard, Jonas och Kristin med till Örebro för att sova över hos mej.

Lördagen till Hovsta och hämtade fotbollskläder till Bernard. Följde med till Rosta Gärde där Bernards lag vann med 4-0. Barnvakt i Hovsta. Sven och Maria på någon körresa hela helgen.

Söndagen hade Bernard match klockan 8. Jag åkte till Mikaelskyrkan. Gudstjänst och kyrkkaffe. (ingick i jobbet). Sedan till Hovsta och lagade middag innan jag skjutsade Jonas till bussen mot Hjortkvarn. Kristin  lämnade jag hos Kerstin. Bernard till Arvidssons står det. Hämtades av föräldrarna.
 Jag hem och packar för nästa morgon ska jag till Stockholm, enligt dagboken.
Med tanke på mina barnbarn skriver jag lite detaljerat. Jag skriver också ut så det finns på papper för dem att senare läsa,  om de vill.Och kanske minnas.
Något som i dessa dagar känns tungt är att vi fått veta att flyktingkatastrofen utanför Malta natten till söndagen  tog minst 800 människoliv. Bara ett fåtal överlevde. Nu diskuteras hur  flyende människor skall kunna ta sig till Europa på annat sätt än riskera sina liv på dessa båtar. Hittills i år har mer än 1600 personer drunknat i Medelhavet och man befarar att den siffran kommer att stiga. Ofattbart!

Så tacksam för den fina vårdag vi haft i dag.Sol och värme, fågelsång och blommor.
Säger nu GodNatt och går till nattens vila.






måndag 20 april 2015

Måndag 20 april 2015. Här kommer 4 utlovade foton och historien omkring dessa från 3 april 1991.


Så roligt vi hade vid åsynen av detta trafikkaos på Gran Canaria 1991.
Om vår resa mars-april 1991 har jag tidigare berättat men på grund av datorbyte och svårighet med att lyckas skanna på den nya datorn så har jag först nu, efter barnbarnsbesök, möjlighet att berätta om denna onsdag, den 3 april.
Jag återger ur dagboken:" Den stora utflyktsdagen. Lång  bussresa med många intressanta upplevelser. God lunch. Resan väl värd pengarna den kostade.

Vid hemkomsten kopplade vi av. Elsemarie läste högt för mig ur "Råttan" av Björn Bergensten, medan jag handarbetade. Plötsligt hördes ett enormt signalerande. Från balkongen kunde vi se ner på gatan. En bil hade parkerat framför grinden till en gård  där ett flertal bilar fanns. Det var vid tiden då alla slutade sina jobb och behövde sina bilar för hemfärd.

Vi följde händelseförloppet från balkongen och visst ångrade jag att jag lämnat filmkameran hemma den här resan. Kameran användes så mycket flitigare och jag har skannat fyra av fotona som i någon mån kan återge vårt oväntade nöje.

När bilens ägare dröjde och folk blev otåliga försökte några karlar LYFTA bort bilen och kön av bilar löpte nu runt hörnet på den långa gatan. När  det inte gick att med handkraft flytta bilen ringde någon efter bärgningsbil, som kom omgående. Otåligheten växte och signalerna från bilarna blev allt ljudligare.
DÅ, ÄNTLIGEN, sågs bilens ägare sakta komma gående långt ner på gatan, tydligen helt ovetande om vad han ställt till med. När han förstod att det var hans bil som bärgningsbilen skulle hämta växlade han några ord med bärgningsbilens förare, satte nyckeln i bildörren,öppnade, satte sig vid ratten och körde därifrån. Bärgningsbilen hade då redan gett sig iväg .

På nolltid var allt lugnt! Den långa bilkön rullade iväg tillsammans med de "instängda"bilarna på gården  och bilarna runt hörnet kunde ta sig framåt, något försenade. Allt löstes så snabbt! Så oväntat snabbt!
Trafiken här är verkligen annorlunda! Efter detta nöje gick vi till Skandinaviska Frikyrkan. Mycket sång, kaffe och härliga Wienerbröd." Så var också denna dag ett minne blott! MEN så roligt!

Nu till dagen som varit helt underbar. En perfekt vårdag med värme och sol. Fick skjuts till träningen.
Där träffade jag en syriansk kvinna. Vi började prata med varandra om våra kyrkor. Hon tillhör Mariakyrkan, den syrianska kyrkan i Örebro. Plötsligt slog det mig att jag tidigare mött henne. Jag har två stora, medfödda brister. Jag har så svårt att komma ihåg utseende och så det där med att jag är "teknisk idiot".
Kvinnan berättade om sin värk i ryggen. " Men var det inte dej jag bad för här ute i väntrummet" frågade jag. "Och visst har jag varit hemma hos dej en gång?" "Jovisst", log hon. "Men jag tappade bort ditt telefonnummer. Därför har jag ej hört av mig".

Jag fick ännu en gång beklaga att jag har så svårt med att komma ihåg människors utseende.
Hur som helst så fick vi ett fint samtal. Ingen av oss är  flitiga kyrkobesökare men pratar mycket med Gud och tittar på gudstjänster på TV. Min vän tittar mest på sådana TVsändningar på arabiska.
Nu ska vi mötas hemma hos mej. Vi blev båda glada att vi har samma barnsliga Gudstro.
Det var ett kärt sammanträffande.

Efter hemkomsten från träningen kom Jim och fikade och vi hade en fin pratstund.
I morgon fick jag en "återbudstid" hos tandläkaren och ska dra ut två tänder. Hoppas att det räcker med det! Nu till sängen!  GodNatt!






söndag 19 april 2015

Söndag 19 april 2015. Omväxlande söndag. Missade ett födelsedagskalas.

Det började med att min vän Stefan med sonen Mika kom och fikade kl.9.
Ja efter mitt morgonkaffe förstås.  Dagen fortsatte med gudstjänst från Frykeruds kyrka i Värmland.
Församlingen i Fagerås var också med och en vän, Bengt Olsson, predikade. Allt rörde mitt hjärta!

Tyvärr missade jag en del i början av gudstjänsten i P1 men ska ta in den på datorn.

I dag skulle två invandrartjejer komma och fika hos mej tillsammans med Elsemarie  men det inställdes. Dock icke av mig.
Min vän R. från min tid på Ria ringde och jag bad för henne i telefon.

Jim ringde. Är det OK om jag kommer? Jag frågade om han ville ha fika eller mat. Fick svaret att jag själv avgjorde. Jag kokade potatis och stekte kycklingfileer till matlåda och så fikade vi med bullar och kakor. Vi har alltid fina samtal och jag får ta del av ett icke problemfritt liv. Lite mer för varje gång vi ses.Jag ber för honom och kan ej nog förvånas av att se hur Gud för människor i ens väg. Jag är bara så tacksam att också jag ibland får "stå i vägen"!

Med matlådan i cykelkorgen begav sig Jim hemåt. Ska komma tillbaka i morgon.

Någon timme senare kom Filip, för att visa mig hur jag kontaktar alla mina vänner om min nya mailadress, Nu har jag ett hårt arbete framför mig. Förmodligen blir det en och annan som blir utesluten. Vet ej, men antar att de som önskar kan få tag på min mailadress på annat sätt.
Filip är, som jag tidigare sagt, en bra pedagog. Förklarar i enkla termer det som jag bör förstå och visar på hur mycket bättre och snabbare den nya datorn är i jämförelse med den gamla.
Han tog mig med i bilen när han åkte hem och vi fick alla säga hejdå innan han skjutsades till tåget klockan halv åtta.

Idag har vi fått det dystra beskedet att omkring 700 migranter på väg till Europa har drunknat i havet.
Ca hälften av dem var barn. Det är så sorgligt så det finns inte ord för det.
Hur länge ska detta fortsätta? Människor flyr till, som de trott, ett bättre liv än det de lämnat i sina hemländer men möter i stället döden. Fasansfullt!

För att avsluta med något gladare vill jag berätta att vi i dag haft 17 grader, att Filip hade kortbyxor när han tog tåget mot Göteborg, HUUU! Vidare att knoppar börjar brista i träd och buskar och att påskliljorna blommar. Det är vår i luften och jag fick en skön promenad hem efter mitt besök hos Filip och hans familj. I morgon kommer Isak.

Känner nu att det är dags att sova och hoppar över år 1991. Dagboken finns kvar så det kommer i nästa inlägg.
Här något att sjunga innan ni somnar."Vårvindar friska, leka och viska". Det kändes i dag som när man var barn och sjöng den visan på väg hem från skolan. Ska försöka ta vara på de här första vårdagarna! Det går så snabbt i naturen!. God Natt, vänner!

 Det missade födelsedagskalaset får jag ta en annan gång. Snart fyller en tös i den familjen år och det blir att slå två flugor i en smäll, som det heter.

lördag 18 april 2015

Lördag 18 april 2015. Direkt till dagboken från år 1991.

År 1991. Maj månad hade tagit slut och ettårsdagen av Georgs död passerad.
Kort tid efter hans död försökte någon, så där i förbigående, trösta oss med att bara ett år får gå så går "DET" över för då har man haft alla minnen av helger och annat.
Jag försökte tro det. Men ack så fel. Saknaden och längtan finns där även om tiden gör att det blir bättre undan för undan.

Utan förvarning kunde tårarna komma. Tex, om jag varit ute och mött någon bekant eller god vän, kommit hem och där fanns ingen att berätta det för. Ingen telefonkontakt och aldrig mer skulle han ringa. Han var sådan att han ringde så ofta han hade tillfälle. Berättade alltid om sina besök på sammanträden osv som han åkte till.

 Snabbt uppsökte han en telefon när han "landat" i Danmark eller Arlanda. O, så svårt det var att fatta. Aldrig mer! Det var som om halva jag var borta efter så många år tillsammans. Så är det för alla som sörjer. Ändå blev det lättare när jag ofta påminde mig orden Gud sagt:" Jag har inte tagit hem Georg för att göra det SVÅRT för dej, utan för att göra det LÄTT för honom. Gud, vad tacksam jag är för den hälsningen och alla gånger den givit mig tröst.

 Dessutom vet jag att vi en dag ska mötas. Hur det ska bli då vet jag inte men jag vet att Gud aldrig gör något dåligt för oss människor. Det står i Bibeln att han gör mer än vi kan bedja eller tänka.
Jag är så glad att det är så.

Elsemarie och Lasse hade den 16 juni varit gifta i ett år och bodde kvar i Katrineholm.
Studentfesterna nalkades. Mikael och Fredrik, våra första barnbarn var nu klara med sina gymnasieutbildningar.
Juni 6 jobbade vi med mat och tårtor. Lasse och Elsemarie kom till Örebro framåt kvällen.

Den 7 juni, en fredag, blev så  festlig. Pojkarna gick på olika skolor men kom inte ut vid samma tid så vi hann vara med på båda platserna.
Alla samlades till lunch hos Kerstin och hennes familj. Potatissallad med tillbehör, allt så gott.
Detta var "vår" första studentfest i familjen, Det skulle bli många fler.

Dagen därpå 8 juni åkte jag till Uppsala med tåg och buss för att hälsa på Georgs syster och svåger.
Jag passade på att resa så länge jag kunde med mitt "frikort". Lite otur var att jag hade jobbperioden just då men jag hade nog inte orkat med att resa med tåg tidigare. Nu hade den värsta sorgen bedarrat.

Jag ska berätta om nästa resa som gjordes redan kommande vecka men det får jag vänta med till nästa inlägg.

I dag för 43 år sedan var Elsemarie,då 5 år och jag på en, för vår del, tvåveckorsresa till Palestina.
 Georg fanns där sedan tidigare. Den dagen föddes vårt första barnbarn i Jerusalem. En vacker liten gossse. Jag har nog tidigare berättat om detta men säger det igen tillsammans med ett GRATTIS  till trebarnspappan.

Nu ska jag berätta om dagen som gått och som jag tillbringat inomhus för att jag varit trött.
I går kväll bakade jag tre sorters goda kakor och inbjöd till fika. I dag kom Kristin och stannade två-tre timmar. Vi tittade på gamla kort och sorterade lite, sedan vi fikat med fläderblomssaft, som min syster Stina varje år gör. Hon är suverän på att lyckas med den och jag har stående beställning.

Kristin skulle egentligen gå på konsert men tror att hon gick hem till sin vackra katt och tog det lugnt.
Jag har inte haft dammsugare på ett tag så jag får slarvstäda lite. Slangen gick av på den gamla.
Hahaha tänker jag. Så bra att ha något att skylla på när jag inte VILL dammsuga. Ska ringa efter min städhjälp nästa vecka och se till så jag har påsar till den dammsugare jag fick mig levererad av en vän. Dammsugaren är så liten och behändig men tydligen svårt att få tag på påsar till den lilla voltan.

Nu ska jag avsluta dagens blogg med att återge några ord från "Open Doors" lilla skrift.
" När vi frågar våra förföljda syskon vad de behöver, svarar de nästan alltid: Förbön.
Bönen kan inte stängas ute av gränsvakter och religiös polis. Bönen slinker igenom fängelsegaller och hoppar över taggtråd. Bönen når in i avlägsna byar och långt in i otillgängliga arbetsläger.

Bönen stärker, stödjer och uppmuntrar. Bönen förändrar. Den förföljda kyrkan behöver våra böner."

Vilken tillgång bönen är. Gud älskar att hjälpa oss när vi ber. SÅ många gånger jag fått erfara hur Gud gripit in i stora saker såväl som i små. Det har stor betydelse att bedja men också att TACKA.

Nu är det dags för mej att sova och jag tackar Gud för en fin dag med Kristin och hoppas att vi alla får sova gott också denna natt! Så får vi fortsätta att be för de förföljda. Människor får lämna allt de har och alltför ofta får vi höra hur 100-tals människor drunknat i Medelhavet när de varit på flykt till Europa undan krig och förföljelse. Vi kan ej leva i sådant välstånd, som vi gör och inte bry oss. Det är vår kristna plikt att vara med och rädda männislor till en drägligare tillvaro.

Gud ser allt vad vi gör och tänker och han älskar att ge oss det vi ber om. Han har medlidande med människor, som fallit i rövarhänder! Gud hjälpe oss att se människan, som han ser dem! AMEN!!!

fredag 17 april 2015

Fredag 17 april 2015. Vilken dag!!! Inte som jag tänkte men rolig blev den!

Klockan blev lite mycket i kväll så bloggens längd blir därefter.

Dagen började så bra med telefonpåringning från Filip. Om det passade så ville han komma och hälsa på. När barnbarnen säger så då blir jag så glad och säger:" Ja,ja,ja" ( härmande prinsessan Victoria).

Filip studerar i Göteborg och är hemma över helgen.
Han kom och vi åt lunch tillsammans. Han fixade med datorn och vi upptäckte att jag nu har en ny adress för att "mejla" så jag ska nu meddela alla det. I morgon kommer Filip tillbaka. Han vet om hur "dum" jag är, att jag har ny dator och som god pedagog säger han:"Vad tror du det där tecknet betyder?" Jag får själv prova och greja och någon gång anser han att det är säkrast att jag antecknar. Då gör jag det. I dag på ett kuvert, som jag nyss hämtat i brevlådan.  Han har varit med förr och ger en liten kommentar!! Och ler stilla!

Isak föll i "glädjerus" när han fick se Filip och var SÅ angelägen att få följa med hem till familjen.
Min förut omnämnda Ria-vän ringde, grät och mådde dåligt.

Min vän Stefan ringde. Medan han tog sig hit hann jag koka potatis och värma köttbullar. (Maten som blev över vid lunchen hade jag skickat hem med Filip).

Stefan tog fram en Bibel och frågade om han fick läsa för mig. Jag blev jätteglad. Han läste Jesusord och delar av Paulus brev. Jag lyssnade och gladdes! Jag har varit med om andra tider!

Sedan började lite konstigheter. Ulla ringde och vi pratade en god stund. Stefan gick in i TVrummet och var där när jag pratat färdigt. Han är ofta sysselsatt med sin mobil och jag tänkte att så var fallet också nu och ville inte störa. Kom på att jag ju tänkt baka kakor i dag så what?
Det kändes så bra och snart var första plåten klar. Jag tittade ut genom fönstret. Jo Stefans bil stod kvar. Jag fortsatte att baka en sort till innan jag kom på att jag nog borde bjuda Stefan på kaffe.
Tittade ut. Bilen var borta! Stefan också.  Jag bakade ännu en sort när jag nu ändå var på gång.

Ringde sedan till Stefan, som sa:"Jag sover. Jag har varit hemma länge.Du pratade ju i telefon".
Jag tittade på klockan, som visade 20.30. Vart försvann den dagen?

Kaffe och semla kanske det kan bli i morgon i sället för i dag. Vi siktar på det!
Hade inte dessa konstigheter inträffat så hade jag inte haft så många kakor, så ibland kan det vara bra med små missförstånd.

Frestande är att titta i dagbok eller block från 90-talet och skriva lite därom, men jag är lite trött, om jag ska säga som det är, så jag får ta det i morgon.

Det är fredag då brukar jag lyssna på fin sång från Brickebergskyrkan i Närradion innan jag somnar.
 Jag gör det! Nu! Sov gott, vänner!

torsdag 16 april 2015

Torsdag 16 april 2015. Till år 1991. Något om dagen till sist.

Lika bra att gå direkt till år 1991. Det året måste ju också ta slut, mitt första ensamma år.
Vecka 19.Fredag 10 maj. Denna dag begravning i Mosjö kyrka. MajGun och många vänner säger farväl till Hans Wennerlund. Maria med på begravningen, Sven i Jönköping med predikantkören.
Bernard och Kristin hos mej. På morgonen var jag i Mosjö och hjälpte till med att göra 120 smörgåsar, så fina, till begravningskaffet.
Lördagen hälsade Elsemarie och jag på hos en familj i Köping. Söndagen i Mikaelskyrkan.

Vecka 20. Denna vecka skulle en skara ungdomar från Mikaelskyrkans vänförsamling i Norge med kyrkoherde, ledare och föräldrar, komma till Örebro.  Mitt första uppdrag när jag började mitt arbete i Mikaelskyrkan var att hitta en plats där de alla kunde bo. Jag hittade efter lite sökande Kilsbergsgården  och på lördagen den 18 maj (Ullas födelsedag), kom en buss full med trevliga vänner från Norge först till Mikaelskyrkan, där de bjöds på varm korv mm. innan de fortsatte till lägergården.

Jag tog den här arbetsuppgiften på största allvar. Tillsammans med husmor i kyrkan gjordes inköp och vaktmästaren, den trevlige Calle körde grejor till Gården. Jag minns att husmor Britt förlyfte sig på en tung mjölkkruka och hade ont länge efter det.
Jag hade ansvar för matlagningen med hjälp av IngaMaj, min syster. Egentligen hade "norrmännen" själva tänkt fixa med köket, men tog med glädje emot hjälpen de fick så alla kunde följa med på utflykter och få tid att umgås.
 Så var Pingsthelgen över och vecka 21 fortsatte med besök hos Bernard som fyllt år. Han fick Presentkort till Liseberg och blev glad. Stina, på genomresa från Krylbo stannade till i Örebro.

Vecka 22 hade vi i Mikaelskyrkan besök av ett 50-tal "Ingermanländare" och jag lagade lunch till dem. En dag åkte IngaMaj och jag på bussresa till Uppsala.

ElseMarie med svärmor AnnaMaria kom till Örebro en dag för att köpa kläder och så fick jag besök.Så roligt!
Maj månad tog slut och jag var glad för tiden som gick. Visst hade jag mina stunder då jag grät och längtade  men tack vare att jag hade så mycket med arbetet och familjen så gick den ena dagen efter den andra. TIDEN som går gör också att det blir lättare att leva med förlusten. Man vänjer sig. Jag var också så glad att jag hade bilen som gjorde att jag kunde ta mig dit jag ville. En känsla av frihet.

Nu är dagen i dag passerad och jag har varit ganska trött och inte uträttat så mycket. Nu ser jag fram emot en natts skön sömn. I morgon är det redan fredag. Så fort veckorna går.
Nu säger jag GodNatt. Dagen har varit varm men det har blåst mycket. Gillart inte.
Jonas har varit här och grejat en del med datorn men jag skickar ändå inget foto i kväll.
Fick nyss telefon från Linn i Växjö. Gott att ha barnbarnen.
 



onsdag 15 april 2015

Onsdag 15 april 2015.Nej, dagen blev ej som jag , lite löst planerat men bra, bra!

Nu ska jag ta det från början. Min svåger Elon, Georgs "lillebror", fyller 78 år i dag. Grattis, Elon! Jag ringer i morgon eller någon annan dag. Hoppas att du har en fin dag!

Dagen började med att min vän, tjejen i 55årsåldern, som jag, till och från, haft kontakt med sedan min tid på RIA ringde. Hon ringer numera ett par gånger om dagen.Eftersom jag vet vilken barndom hon haft och hur hon saknar sin pappa, som också var en av vännerna från min tid på RIA,men som dog för några år sedan, så blir jag rörd varje gång hon ringer, eller kommer hit. Hennes pappa ringde ofta och hans ödmjuka ton kan jag nu också märka hos hans dotter. Livet har satt sådana spår så de tappat sitt egenvärde på något vis. Det låter som om de ville säga"förlåt att jag finns till".Men??

Jag tänker på hur högt Gud älskar dem. Det var dessa, som i världens ögon var ringa, som Jesus ägnade särskild omsorg. Som kristen har jag fått i uppdrag att göra som Jesus gjorde och lärde.

"Jag har ingen mat," sa hon. Mat har jag eftersom, utöver det jag själv handlar,får av mina barn båd' nu och då så jag bjöd henne att komma och fika och hämta lite mat. Jag frågade om hon har mikrovågsugn. Det har hon inte. På min fråga om hon ville ha en sådan, svarade hon, nej.

Medan hon var här ringde min vän Stefan och frågade om jag hade en kopp kaffe. Så klart jag hade!
Stefan kom när min väninna gick härifrån. Stefan var så glad för att han fått så bra jobb och blivit befordrad efter kort tid. I går kväll var han på Bibelskolan, som ger honom insikt i Guds Ord och som han trivs med. Det gör mig glad.

Innan Stefan lämnade huset ringde Jim, som ville komma och fika vid 17-tiden. Jag fick åka med Stefan för att lämna hem Isak, tog sedan promenad hem.

Jim kom, fick kaffe och jag fick veta lite mer om hans innersta. Han är så ärlig när han berättar om sitt hårda liv och sin längtan efter att något ska hända, en gång för alla, så han får ett liv där han kan se en fortsättning och inte behöva känna sig arg, ensam och övergiven. Han vill ha trygghet och frid men har så svårt med alla låsningar som hans hårda liv har givit honom.
Jag förstår så väl hur hans mors död, då han var 8 år har påverkat honom. Jag sa också att Gud också vet om det och att han vakat över honom alla dessa år.

Han sa att han känner sig alltid bättre när han går härifrån än när han kom hit för "jag vet att du ber", sa han. Han vill att Gud ska göra något stort i hans liv. Jag sa att Gud har redan gjort allt. Han kan inte göra mer. Jesu död på korset betyder våra synders förlåtelse och gemenskap med Gud, som ger frid och trygghet. Det är bara det att Gud ALDRIG tvingar någon människa att tro på honom. Valet är vårt. "Ja, men det är något, som håller mig tillbaka", sa han. Så fick vi ett litet samtal om vad det kunde vara, innan han gick hemåt. Gud har en plan också för Jims liv!

Sådana här dagar är mina bästa dagar. Varje gång jag ser att Gud leder en människa i min väg så blir jag så tacksam. Tänk att jag har något att erbjuda sargade, fattiga människor.Att kunna ge en slant eller lite mat, hur bra det känns.

Nu skriver jag inte det här för att någon ska ge beröm. Nej, det vill jag inte ha! Detta är mitt uppdrag, som kristen och skänker mig stor glädje och det blir bara roligare och roligare och jag är glad att mina barn har samma inställning.
Som vi sjöng på "MORS DAG", när jag var barn. "Mor lilla mor", där en rad lyder: " Alltid till hjälp för andra. Så vill Gud ha det och vi behöver "bara" finnas till. Det är till syvende och sist Gud, som gör allt gott genom oss människor. Jesus har ju bara oss sedan han upptogs till Himlen. Han sa innan han togs upp att "Större ting än dessa jag har gjort, ska NI göra. Se jag är med er alla dagar intill livets slut. Vilken avskedshälsning!

Nu måste jag avsluta dagens inlägg och säger GOD Natt!.

tisdag 14 april 2015

Tisdag 14 april 2015. Tandläkarebesök utan behandling. Lite mer.

Tisdag kväll och jag sitter här och tänker över dagen. Elsemarie åkte tydligen i morse till Stockholm med anknytning till jobbet. Vet ej vad. Jag kom iväg till tandläkaren, som sa att han tänkte inte dra ut några tänder, som jag laddat för. Prata skulle han och det var också bra. Jag ska tillbaka dit inom kort.
Då ska det bli tandutdragning.

Nu återvänder jag till år 1991 och vecka 15.
Så var jag åter i vardagen. Våra bönesamlingar på måndagsförmiddagarna fortsatte, som vanligt.

Vecka 15, den 8 april började mitt jobb i Mikaelskyrkan. Nu var mina 450 dagar med A-kassa slut och jag hade 5 månaders jobb framför mig. Ett jobb jag själv initierat och som jag hade stort intresse av. Jag skulle bistå Diakonissan Gunbritt, en fridsam, glad och snäll person.
Nu fick jag arbeta med människor igen, det finaste jobb jag vet.
Studiecirkeln fortsatte en kväll varje vecka.

Fredag och lördag återsamling i Bjärka Säby ang. den veckolånga kurs jag tidigare deltagit i.
Söndag 14 april (enl. dagboken):" I Mikaelskyrkan på Gudstjänst och kyrkkaffe. Jag är ledsen. Gråtit efter Georg. Åkte till graven med en blomma. Hem och grät ännu mera. Hos Kerstin en stund.

Vecka 16.Hos Gurli Holmer på middag. Studiecirkel, flera besök hos människor.Fredagen Riakväll. Dessa Riakvällar i Mikaelskyrkan hade kyrkoherden, Björn Svärd ansvar för och han höll sina enkla bibelstudier, som de närvarande förstod. Han såg till att alla på något sätt fick göra sin röst hörd i sång eller på annat sätt. Alla, även de som människor såg ned på, fick vara med och känna att de hade ett värde. Vi sjöng ibland sången "Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du!" Vi fikade och skrattade ihop. Det var då jag lärde mig orden, som Björn avslutade sina små anföranden med:" Ja, så här tror jag. Sen får NI tro som NI vill. Så enkelt! Denna kväll var vi ett 30tal samlade.

Lördag 20. Fredrik sov här i natt. Jag fick skjuts till tåget och i Göteborg mötte IngaMaj, svåger Vidor, Birgitta och Gabriella. Som vanligt ett varmt mottagande där.
När jag kom hem på söndagskvällen fick jag veta att Hans Wennerlund hastigt avlidit. Jag var ej personligt bekant med honom men visste vem han var och kom senare att delta med hans fru MajGun i hennes sorg. Vi grät tillsammans efter våra fina män.

Vecka 17 började med bön hos makarna Delhag på måndagen. Nästa dag besök hos Gurli.Resten av veckan besök hos flera, ej här namngivna personer. På LPmöte och en del annat bra.

I vecka 18 ingick Valborgsmässoafton som jag firade tillsammans med Kristin , Emil och Kristian i "Gåvan",Hjortkvarn..Stor majbrasa! Tog sedan barnbarnen med hem till Örebro där de lekte med varandra första maj. Bra för mig att ha annat att tänka på än brasan vid slottet ett år tidigare då Georg levde och jag hade mina aningar om "ond bråd död" Ändå kom den så oväntat när den kom.

Nu har denna dag också tagit slut och jag är så nöjd. Det blev en bra dag och nu ska jag gå till nattens vila. Jag har så mycket att tacka Gud för och det ska jag göra och även be för alla dessa som faller offer för ondskan dag efter dag. För onsdagen har jag vissa planer men jag kan ändra mej så det är nog bäst att ej berätta om dessa.
Avslutar med några ord ur psalm 23, en psalm som jag önskar att alla kunde utantill, något som jag uppmanat vissa barnbarn till. Med den psalmen i huvudet är man alltid trygg!
"Herren är min Herde, mig ska intet fattas. Godhet allenast och nåd ska följa mig i alla mina livsdagar och jag ska åter få bo i Herrens hus, evinnerligen. Med dessa ord inombords sover vi gott, kära vänner!

måndag 13 april 2015

Måndag 13 april 2015. Träning, besök av barnbarn och lite mer

Jag ger upp! Slutar leta efter den där "förlegade" Onsdagen år 1991.

Börjar med dagen i dag. Underbar fiskgratäng till lunch. Matgästen gick som vanligt ut med Isak och skjutsade mej till träningen.Handlade på hemvägen. Är SÅ tacksam för att jag kan träna. handla. har pengar att betala med och ha ork att dra hem varorna och för att bli så varmt välkomnad av Isak, som troget väntat vid ytterdörren.

I dag blev jag särskilt glad vid hemkomsten av att höra" hej mormor" och barnbarnet Jonas cyklande in på garageuppfarten, samtidigt som jag kom hem, körande rullatorn.

Det är ej så ofta vi ses sedan han med sin familj flyttade från denna delen av stan till Norr.
Så mycket roligare då.. De två barnen är på västkusten hos mormor och morfar medan mamma är i Skåne på kurs så nu hade Jonas tid. I alla fall tog han sig tid att ostört umgås med sin mormor.
Under sina studieår i stan och innan han var gift bodde han här ibland, något som faktiskt alla mina barnbarn gjort i större eller mindre omfattning. Något som för mig är kära minnen.

Nu plingar tiduret. Två plåtar bullar är klara. Numera bakar jag bara så mycket. Annat var det förr!
Jonas fikade, åt uppstekta raggmunkar (han älskar raggmunk) som jag råkade ha i kylskåpet.
En krok till min morgonrock har i ett par år väntat på att få komma i tjänst i  stället för den lilla spik jag en gång hamrade in i väggen. Nu är kroken på plats. Efter det tog han itu med datorn och  skannade ett fint foto  av Georg men när Jonas åkt hem och jag skulle skanna  så gick det inte att få dem till bloggen. Nu måste jag få hit Jonas en gång till den här veckan medan han förhoppningsvis har lite tid.

I morgon ska jag till tandläkaren och ffg i mitt liv dra ut två FRAMTÄNDER. Gillart inte! Andra tänder har jag gärna gått med på att dra ut men framtänder! Visserligen i nedre käken , men ändå!

Sorry men det blev bara det här i kväll. Nu ska jag plocka ner bullarna och ta med en påse till tandläkaren och hans personal i morgon. Har haft samma tandläkare i drygt 30 år så vi är numera bekanta kan man säga!

Jag drar snart till sängen och säger till er alla God Natt! Sov Gott!

 

söndag 12 april 2015

Söndag 12 april 2015. Lite om dagen. Kanske något mer.

Åter har en dag blivit kväll.Hade tänkt gå till kyrkan i dag men ack så det blåste! Det var ej svårt att bestämma sig för att välja TVgudstjänsten som dessutom kom från Frykerud i Värmland. Den platsen  ligger nära Kil, dit vi kom när vi flyttade från Stockholm år 1951, unga och förväntansfulla.

I dag har blåsvädret, tillsammans med sommartid blivit näst intill outhärdligt för mej.
Blåsten gör mig handlingsförlamad, väldigt märkligt egentligen.  Då är det bra att ha en mobil.

Min vän Jim ringde, kom och sopade grus på gatan för att ha kvar till nästa vinter. Något som görs varje vår. Skönt att få hjälp med det. Efter  jobbet fikade vi.

Inga, vännen jag träffade på bussen ringde. Hon kunde ej komma hit för blåsten så vi bytte tankar pr telefon. Vi tycker båda att det är märkligt att vi kom att sitta bredvid varandra på bussen och genom detta fick kontakt, som blev vänskap. Vi tycker så lika om saker och ting och skrattar faktiskt åt detta ibland.

Telefon från släkting, boende i en annan stad blev ett givande samtal.

Själv har jag i ett par dagar tänkt ringa en vän, som mist sin man för en tid sedan och i dag kom jag till skott. När jag hastigt miste min älskade man så saknade jag kontakten med sådana som visste hur det känns och här hade jag nu ett tillfälle att få visa medkänsla och ringde. Vi ska träffas snart.

Sedan Riatiden har jag till och från haft kontakt med en kvinna, som redan i barndomen fick uppleva hur orättvist livet kan vara. Hon ringer ganska ofta och vill att jag ska be för hennes hälsa och rädsla för att få medicin som hon får biverkningar av. I morgon ska hon till doktorn och var orolig i kväll.
Kändes gott att få be för henne pr telefon.

I TV talas det just nu om Sverigedemokraterna och diverse problem. Det är faktiskt lite rörigt överallt på denna jord, som, enligt Jesus, är i den ondes våld. IS är tydligen en stark organisation, större än man tidigare trott, sägs det. De har god ekonomi och kan betala sina "soldater" bra lön.  Unga människor från skilda länder söker sig till denna fruktansvärda tillvaro.

Om jag inte visste att vi har en stor och mäktig Gud, som "kan göra mer än vi kan bedja eller tänka", skulle jag vara rädd men han har sagt "var inte rädd" och jag har så lång erfarenhet av att Gud alltid finns för att hjälpa och rädda sina barn. Hans kärlek är gränslös, och som vi sjunger i sången, som är så fin:"Guds kärlek är som sanden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem. Vi frihet fick att bo där, gå och komma, att säga ja, till Gud och säga nej."

Nu  går vi tacksamma till nattens vila, vissa om att Gud hör vartenda litet ord vi säger till Honom.
Själv säger jag bara:" Tack Gud för allt bra i dag och att jag klarade dagen fast den var blåsig!
Tack för att du är med oss alla, som vill det. Du vakar över oss, dag och natt! Amen!

lördag 11 april 2015

Lördag 11 april 2015. Vilken vilsam dag! Åter till År 1991.

Värme, 18 grader och sol kan gärna få fortsätta!

Det blev en skön och vilsam dag som började med en kaffegäst på förmiddagen. Hade funderat på ett besök i stan men avstod. Ringde min "storebror" och "lillasyster".


 Nu till år 1991 och min dagbok.
Så skulle jag då skriva om onsdagen den 3 april. Varför gör jag inte det? Jo jag bytte för en tid sedan dator och jag kan inte skanna på den nya. Det går på den gamla men då säger den nya att den inte kan ta emot eller något i den stilen. Jag blir så trött på att jag inte fattar hur jag ska göra. Så nu blir det inga foton i kväll heller och jag vill ej skriva om onsdagen utan ett sådant.

Ursäkta, men nu går jag till fredag 5 april i stället. Där står: Jag är bättre i näsan. (Solen?) Vi går på stan och köper handväska, grönsaker, ädelost. Wienerbröd på svenskkonditoriet. Fikar på balkongen och äter på kvällen jättegod mat på ungersk restaurang för sista pengarna. Somnar gott.

Lördag 6 april. Lämnar rummet programenligt klockan 12. Möts i lobbyn av bud om tre timmars försening gällande hemresan. Äter lunch och åker med buss till flyget kl. 15.45 i st. f. kl.13.00.
På flygplatsen väntan igen. Kl. 18.30 går planet och kl.00.30 är vi i Göteborg och söker upp SAS för eventuell anvisning om övernattning men ack, de vet ingenting! Vi fick kontakt  med en av passagerarna med bil parkerad vid flygplatsen. Han var från  Fjugesta och vi åkte med till Vretstorp där vi hämtades av Lasse. Kom till Örebro 5.30. Aningen trötta.

Söndag 7 april. Elsemarie och Lasse åker hem till Katrineholm efter frukost. Jag får god lunch, regnbågslax, hos Kerstin med familj. Går hem och kollar posten.  Fredrik kom och stannade över natt.

Så var vecka 14 tillända och en av två resenärer var mycket solbränd med d:o smärtor. Foto visas  i nästa blogg, om någon hjälpt mig med skannern.
Märkligt att jag ej lägger av med bloggandet när jag är så dum. Fast jag tycker ju att det är så roligt och alltid ordnar sig förtretligheterna på något sätt.
Elsemarie och jag var nöjda med vår resa.

Nu är lördagen 11 april 2015 tillända och sängen väntar.  Ska ta fram söndagsmorgonkaffebullen så den hinner tina.  Funderar på att gå till kyrkan men som vanligt bestämmer jag det i morgon.
Klockan 18.00 kom SMS att Ulla och Lennart landat på Arlanda efter sina dagar i Italien. Skönt att allt har gått bra. En mamma slutar aldrig att tänka på barnen och deras familjer.

Sov Gott alla vänner! Ojojoj, ser nu att jag missat att se TV2s fina underhållning Ser nu slutet. Bättre sent än aldrig. Applåderna hade också en del att säga!

Torsdag 9 april 2015. Träning och sömn. Lite ur dagboken från år 1991.

Kanske en del av mina bloggläsare eller FBvänner minns att förra vintern blommade min stora spindellilja, som sprider en ljuvlig doft varje gång en klockknopp brister. I alla år har spindelliljan blommat mitt i högsommaren men förra året var "tiden ur led". Jag trodde att det var bara en tillfällighet och kanske var det så för ännu har den ej blommat denna vinter.

 Men annat hände. När jag kom in i ett litet rum där jag i fönstret "slängt undan" små ynkliga krukväxter möttes jag av en välkänd doft och kunde inte begripa hur det kunde dofta spindellilja där. Längst in i fönstret bakom gardinen stod en stackars torr spindellilja med en nyutslagen klocka. Ibland säger jag "förlåt" till mina krukväxter, som trots omild behandling fortsätter att sprida glädje.

Det visade sig vara en "förstagångsblommande " spindellilja. Jag tar ibland någon sidolök från den stora växten och sätter ner i en kruka om någon skulle vilja ha. Nu flyttades den in i vardagsrummet och varje eftermiddag "brister" en ny klocka. På grund av dess ringa ålder och omilda behandling blir det ej så många klockor, som på den äldre men så glad jag är för att den överlevt och nu fyller sin uppgift.

I dag har jag tränat efter 1½ veckas uppehåll. Oj så trött jag blev. Två timmars sömn efter hemkomsten blev det. Förmodligen träningsvärk i morgon.

Jag är så ledsen för att Lasses mamma efter stroken fortfarande är förlamad i vänster sida.

Nu till 1991 och måndag 1 april,(annandag påsk i Sverige).Elsemarie och jag går ut på stan. Tittar och tittar! Handlar i Saluhallen. Får fikabesök av våra nya vänner och går på restaurang tillsammans med dem på kvällen. Elsemarie skulle ringa (inga mobiltelefoner då) och vi går till ett telefonkontor, där vi träffar en man från Kuba. Han hade studerat i Lund, 4 år, på 60-talet och talade svenska. Alltid roligt att träffa nya människor.

Nästa dag åkte vi med Spiesbuss till PoertoRico, där Elsemarie solade och blev ännu brunare. Jag kämpade med min snuva och använde tiden till att snyta mig och gå omkring och handla några kort.
Efter en skön dag i solen var det gott att komma hem och sova.
Veckan fortsatte med bussutflykt på onsdagen. En dag som avslutades med att vi hängde i fönstret och fick oss flera goda skratt, som jag ej orkar skriva om i kväll.

Nu är jag åter sömnig. Tro inte att sommartidens vedervärdigheter övervunnits ännu men vi har i alla fall haft en underbar dag i dag och solen ska skina i morgon också. För det har de sagt på TV!!!
Nu säger jag GodNatt och möter snart JonBlund.

fredag 10 april 2015

Fredag 10 april 2015. Bullbakande. Lite från år 1991.

Sol och en fin dag men tyvärr blåsig, ett väder jag ogillar lika mycket som jag ogillar sommartid.
I går tränade jag nog alltför hårt för i dag har jag ont i benen.
I TV berättar försvarsministern att det politiska läget försämrats och att därför de nordiska länderna ska öka sitt samarbete tillsammans och med de Baltiska staterna.

Jag har tagit det lugnt i dag men kom frampå eftermiddagen igång med att baka bullar.Igen? Jaa igen! Jag vet inte hur många jag själv ätit upp men ganska många är det. Sedan ger jag bort en påse då och då. Till glädje för både mej och mottagaren.

I morgon ska Lasse och Elsemarie åka till Katrineholm och hälsa på "farmor" och då får de  bullar och kakor med dit. Hon har både kyl och frys på sitt boende. Kaffebryggaren togs med i flytten så de kan fixa kaffe. Det blir mysigt.

I dag i vardagsrummet "brast" ännu en liljeknopp och spred en underbar doft. Det är så märkligt att den starkaste doften känns i samma stund som klockan slår ut. En varje eftermiddag.

Enligt ordningen borde jag nu skriva klart om onsdagen den 3 april 1991 och avslutningen på den.
Det roliga väntar jag med till i morgon när jag tänkt igenom den roliga situationen lite mer och letat fram ett foto i anslutning till den.

Torsdagen 4 april står det i min dagbok:" Ingen väckarklocka!  Vi går upp när vi vill. Är så glada för vår ljusa rymliga lägenhet.Efter frukost går vi ut på stan, tittar och handlar grönsaker och kött. Ett konditori lockade med fina wienerbröd och chokladbiskvier som vi ej kunde motstå. Kaffe på balkongen. Elsemarie solar och jag sover en stund. Vi äter de goda biffar vi köpte i Saluhallen, går till "flickorna" och fikar. Sedan till tornet och avslutar dagen på en bar vid stranden.

Nu känns det som om jag är lagom trött för att somna gott.
Tvärsnytt meddelar att de nyss gjorde sin sista sändning under detta namn som de nu efter 29 år byter ut.
Från Växjö ringde IngaMaj, som hälsar på  vännen Birgit efter två år i Örebro. Nu har hon fullt sjå hela veckan med att hälsa på vänner och bekanta. Sådant är alltid roligt.
Hon berättade att hon i kväll i kyrkan fått en bok som det stod Ruth Landh i."Den fick jag låna av dej för länge sedan ", fick hon veta av en vän. Jag blev glad för jag har undrat vart den boken, "Blodsbröder" har tagit vägen.  GodNatt kära vänner. Nu blir det Närradion en stund innan jag somnar. Tack Gud för allt du hjälpt mig med i dag! Jag är glad över att du och jag är vänner!

onsdag 8 april 2015

Onsdag 8 april 2015. Sol. Lite från år 1991.

Så kom min trogna vän Isak hit i dag efter påsklovet.
Jag har också en vän som heter Stefan. Han jobbar numera på flera platser i landet, heltidsanställd.
Han kom åter till Örebro i går och hann vara med på Bibelskolan där han är en av eleverna.
I dag hälsade han på hos mej och vi hade kommit överens om att fika med semla, så det var klart när han kom. Han skjutsade mig till affären. När jag gick därifrån träffade jag åter "min" tiggare och gav honom en sedel. I dag fanns pense'er så jag köpte 10 st. sedan Stefan godkänt dess kvalite'.

Ett telefonsamtal till Öland för att gratta min systerdotters man som i morgon blir Fil. D:r vid Växjö Universitet efter sedvanlig disputation. Har tyvärr ej möjlighet att övervara denna stora händelse men skickade present och ytterligare en vindruvsplanta fast han redan har ett antal men den här senaste är ämnad att vara ett speciellt minne på en speciell dag. Min syster med son åker i morgon till Växjö och har då med sig mina presenter. Vilken duktig kille han är, Rene,' och vilken fin tjej han är gift med!

Nu betar jag av lite mer på år 1991 och Långfredag. Klockan halv sju hämtades jag av Kerstin, som skjutsade mig till tåget.
I Hallsberg förenades Elsemarie och jag. Tydligen hade vi ursprungligen tänkt resa till Turkiet. Sådärja, nu kom förklaringen till den inställda resan jag i tidigare inlägg berört.
Vi hade bokat om till Gran Canaria.
Hotell i Göteborg och flyg från Landvetter nästa morgon. Allt gick bra fast det stod Landh i  Elsemaries pass. Fick sätta klockan tillbaka en timme men i morgon börjar sommartid (eländiga sommartid överallt!) på Gran Canaria och då ska klockan framåt en timme!
Vi fick rum 511 på Union Hotel, en liten fin lägenhet med sjöutsikt och annat bra. Vi var mycket nöjda!

Sista dagen på vecka 13 och sista dagen av mars månad hade det blivit Påskdagen och då var det informationsträff på en restaurang. Där träffade vi två tjejer, båda lärare, som vi sedan kom att vara tillsammans med en del. Fin rundtur med buss. På kvällen gick vi till Svenska Kyrkan. Fick veta att gudstjänsten var flyttad till Engelska kyrkan. Efter visst letande utan att finna, hamnade vi till slut i en katolsk, mycket ljus och vacker kyrka innan vi gick till restaurang och åt flamberad kyckling och dito bananer för att sedan sova gott.Jag fortfarande med nästäppa och andra förkylningssymptom.

Så slutade mars månad och nu slutar jag mitt inlägg för i  kväll . Ulla och Lennart åkte till sitt "stamhotell", ett litet sådant i Italien, i måndags, sedan barn och barnbarn åkt hem efter påskfirande i Hjortkvarn. Fick SMS att de stortrivs.







.

tisdag 7 april 2015

Tisdag 7 april 2015. Kanske lite från år 1991.

Linn åkte nonstop från Katrineholm till Växjö i går kväll. Ajajaj! Hon borde ha tagit paus tyckte mormor. "Jag ville hem så fort som möjligt", blev svaret. Allt hade gått bra.
I dag har Lasse och hans bror hjälpt sin mamma till det planerade långvårdsboendet.
Om hon kunde få plats i Örebro vore det bra. Det blir med tiden så att ens vänner dör och till sist är man ganska ensam om man ej har anhöriga i hemstaden.

Vilken solig och varm dag vi fick i dag, 18 grader kan man ej klaga på. Jag skalade potatis och gjorde raggmunk till den omtalade middagsbjudningen för Fredrik och Anna med sina fina pojkar.
De lät sig väl smaka . En viss procent höll sig dock till vanliga pannkakor, som tillverkats ifall nu någon skulle föredra denna maträtt. Två rätter en vanlig tisdag.
Det är så trevligt att mötas så här på tu man hand. Det blir ej så ofta, trots att vi bor ganska nära varandra.

Till vecka 13 år 1991 och mina dagboksanteckningar:" Förkylningen är svår.Täppt i näsan och allmänt dålig. Jag gråter och längtar, längtar, längtar efter Georg! Städar lite. Allt sker planlöst.
Bakar bullar. Uppe länge.

Torsdag 28 mars.Vaknade i natt och fick en hälsning från Gud.Ett ord från Bibeln."  Frukta inte, ty jag är med dig, var ej försagd, ty jag är din Gud." En hälsning som jag behövde!
Jag är fortfarande förkyld och yr i huvudet. Till Mikaelskyrkan och träffar kyrkoherden samt diakonissan ang. min kommande anställning där.
Sedan cyklar jag till OPkyrkan på mässa tillsammans med vännen Gurli Holmer, som nu sörjer sin man.
Elsemarie åkt hem till Katrineholm.

Sommartiden gör mig fortfarande illa. Jag går nu till vila om jag ska orka med morgondagen.
Sov Gott kära vänner!
 Fader vår som är i Himmelen, helgat varde ditt namn tillkomme ditt rike. Ske din vilja såsom i Himmelen, så och på jorden! Amen! Gud är med alla dagar !


måndag 6 april 2015

Annandag Påsk 6 april 2015. Vårdboendeinstallation. Meningsfull dag. Lite 1991.

Påsken kom och gick. Må den ha betytt något för oss alla.
I dag bar det av till Katrineholm tillsammans med Familjen Hallqvist. Lasse hyrde släpkärra. På denna fraktades möbler, tavlor, gardiner och annat som farmor AnnaMaria kunde behöva för att känna sig hemma i det långvårdsboende (?) dit hon i morgon ska flyttas.

Vi hade handlat mycket gott  till den brunch som Linn fixade  medan vi andra packade.
Medan Linn och jag diskade åkte de andra och ordnade det trivsamt i nya bostaden som bestod av stort rum med köksdel och  badrum, modell större.
Efter det åkte vi till sjukhuset för att hälsa på farmor. Huvudet och humorn tycks det inte vara fel på men på grund av förlamningen i vänster kroppshalva så kan hon inte bo sitt hem och sköta sig själv.

Vi åkte ännu en gång till nya bostaden där de nya fina kläderna, som Elsemarie och Linn köpt, placerades i garderober. Det var noga med det som gjordes för att allt skulle kännas så bra som möjligt. Nu fanns foton och prydnadssaker  där och fåtöljen framför TVn. Önskar henne allt gott. Katten är placerad i ett bra hem.

Linn åkte i sin lilla bil till Växjö och vi andra till Örebro med Filip vid ratten.Lasse stannade i Katrineholm för att finnas till hands vid flytten i morgon då också hans bror kommer dit.

Nu ska jag med hjälp av min dagbok berätta lite om vecka 12 år 1991.
Jag besökte min vän Gurli Holmer, som jag tidigare berättat om. Hon var, tillsammans med sin man. med Georg på en resa till Österrike och hörde av sig efter Georgs död.
Någon gång under hösten hade hon också mist sin man, vilken jag aldrig fick träffa då Gurli inte ville att jag skulle se honom sjuk. När mannen dog blev jag så förvånad av att se hur"stark" hon var. "Jag var beredd", sa hon och tycktes vandra vidare. Jag sörjde och grät och i jämförelse med henne kände jag mig alltför blödig.
När jag denna marsdag besökte henne var hon så ledsen och sa att det hade gått så bra att möta sorgen och att finna sig däri tills hon efter jul skulle plocka bort julsakerna. Då brast det. "Ruth, jag har gråtit och gråtit i tre månader", sa hon. Så kom till slut också hennes sorg fram och vi förstod varandra.
Lennart äter här varje dag och det gör att tankarna skingras.

Jag läser böcker om sorg, den ena efter den andra. Emil och Kristian här ett par dagar tillsammans med Kristin. Så gott att vara tillsammans med dem så går tiden, lite i taget. Fortsätter med studiecirkeln i Varberga.

I kväll hörde jag kortversionen av "Ring P1" från förmiddagen.
Någon sa angående den av mig förhatliga sommartiden:" Låt detta vansinne bli en parentes i historien!" Ack så skönt att höra att jag ej är ensam. Jag mår ännu så dåligt efter dess återkomst i år igen och bara undrar när jag ska komma i balans. Kan någon förklara för mig det vettiga i detta påhitt? Likadant år efter år. Kan inte finna en enda anledning till detta.

Om en demonstration för dess avskaffande anordnas ska jag gärna gå i första ledet.
Men nu ska jag lägga mig och sätta klockan på ringning för i morgon kommer Isak efter påsklovet.
Önskar er alla GodNatt. Var rädda om varandra!


söndag 5 april 2015

Påskdagen 5 april 2015. Jesus uppstod, som han hade sagt . Jag på påskutfärd.

Om det nu är så att en och annan med tiden blivit beroende av att läsa min blogg, så har jag själv utvecklat något slags beroende av att skriva den. Jag har funderat på varför och kommit underfund med att det nog har med dagboksskrivandet att göra. På datorn är det bara att trycka på några knappar, så mycket enklare än att skriva dagbok. Att berätta, muntligt eller skriftligt har alltid roat mig.

Då jag återigen har en sömnig kväll så blir det en kort blogg.
Att bli gammal, eller äldre, som det numera heter har vissa fördelar. Bl.a. att man blir bjuden på god mat hos familjemedlemmar. Bor de en bit från stan så ringer man efter Färdtjänst, som kör dit man ska. Ibland hämtas eller lämnas passagerare på olika ställen och man får se lite av omgivningarna.

Ofta är det invandrare som kör och jag passar på att intervjua dem. Killen,som körde mig i dag berättade att han som 23åring kommit ensam från Somalia. Bott här i 7 år. Hade dåliga kunskaper i läsning när han kom men gått SFI (svenska för invandrare)  Folkhögskola i Värmland eftersom han hamnade i Storfors som nyanländ. Han var nöjd med att han fått ta körkort, var gift med en flicka från sitt hemland och nu hade en baby. Fadern död, Modern och två syskon i ett grannland  till Somalia. Ett tredje syskon visste familjen inte något om efter flykten.

I dag var det Kerstin med familj, incl. två småbarn, som jag fick nöjet att träffa och tillsammans med dem äta god lammstek, potatisgratäng och  en synnerligen god sallad. Kaffe och härlig efterrätt avslutade påskmiddagen. En inbjudan till Sven och Maria till påskaftonslunch hann jag den dagen ej med.
I morgon blir det färd till Katrineholm och Lasses mamma, som jag ej träffat sedan hon insjuknade.
Hon ska flyttas från sjukhuset till något annat boende. Vi får se hur framtiden blir.

Så har vi åter fått fira Jesu död och uppståndelse. Ibland säger någon att det spelar väl ingen roll vem man tror på, Buddha, Muhammed eller vilken religion man har. Jag svarar att Buddha är död, Muhammed likaså MEN JESUS LEVER.  En viss skillnad. På frågan man får ibland om man är religiös svarar jag att jag är inte det men jag har en relation till Jesus.

Sedan tror jag på en Gud som är så stor så han vet var han har varje människa.  Jag hörde häromdagen om en muslimsk flicka, som uttryckte sin glädje över att hon fått träffa en svensk kristen och sa spontant: " Så snäll du är. Jag hade det så svårt och då bad jag till Allah att han skulle hjälpa mej och då träffade jag dej och fick hjälp."
Vi människor drar ofta gränser på ett felaktigt sätt. Gud är stor och känner till allt om oss och hans famn är öppen för oss på grund av det Jesus gjort för mänskligheten.

Just nu minns jag sången pappa ofta sjöng. "Sjung om Guds rika kärlek, famnande världen vid, sjung om det blod som skänker blödande hjärtan frid. Sjung om den stora gåva, Fadern i Sonen gav. Sprid detta glada bud till var syndens slav.
Kör:Kristus på korset vunnit Frälsning för var och en. Han uti sig förenat Människa och Gud igen. Brusten är templets förlåt, vägen är öppen, fri. Öppen till nådastolen för dig och mig."

 I Nya Testamentet Matteus kapitel 27 (vers 51) kan vi läsa om det som sången talar om.

Men nu blev detta inlägg längre än jag tänkt mig, eftersom jag är så sömnig och tänkt somna tidigt.
 Nu säger jag GodNatt till er alla bloggläsare. Nu tackar vi Gud för Påskens budskap och betydelse. JESUS LEVER!

lördag 4 april 2015

Påskafton 4 april 2015. Liten kortisblogg om dagen.

Det blev en annorlunda påskafton kan man säga. Sedan ett par veckor tillbaka ligger Lasses mamma på sjukhus för vård efter en stroke. Nu ska hon flyttas till annat boende för vård. Skönt nog kan hon hänga med vad gäller tankeverksamheten, något att vara tacksam för.
I dag skulle det köpas in lite nytt i klädväg och eftersom AnnaMaria och jag är i samma ålder och någorlunda lika vad gäller storlek, så ansågs det lämpligt att jag följde med på inköpsrundan. Elsemarie och Linn är bra på att hitta det som är snyggt, så det var mest när det gällde storlek som jag behövdes.

Senare skulle påskaftonsmiddag  intagas hos familjen Hallqvist och jag var inbjuden dit framåt kvällen. Hämtades och plötsligt satt jag där redo att ta del av en trerättersmiddag, så god och gjord efter alla konstens regler. I går var det lamm, i dag en spciell kycklingrätt. Ingen drar sig för besvär för att maten ska bli smaklig.

Jag kom under eftermiddagen på att jag skulle tömma ett skåp på diverse saker. Tänk så mycket det finns, som man inte behöver! Jag ska fortsätta i morgon med rensningen. Det svåraste för mig när jag rensar är att det ofta blir "fel" saker som åker i soporna.

Nu ser jag att klockan sprungit iväg och jag ska ta chansen att få sova lite. Jag är ej i balans efter påbörjandet av sommartiden så jag måste ta varje tillfälle att få sova.

Enkelt och snabbt säger jag därför GodNatt och går till vila.
Spännande att möta ny dag i morgon! PÅSKDAGEN! UPPSÅNDELSEDAGEN!

Kan berätta att dagen i dag började med att jag var sysselsatt med att "leta", vilket fortsatte minst en timme. Jag bad Gud om hjälp, som vanligt, och han sviker aldrig. Till slut hade jag hittat alla de fem olika sakerna och jag var tacksam för att jag kunde ägna mig åt annan, mer fruktbärande sysselsättning.
Nu tackar jag Gud för allt gott jag åtnjutit denna dag! Vi hörs!

fredag 3 april 2015

Långfredagen 3 april 2015.Dagen blev trevlig och avslutades med besök i både Rom och Jerusalem. Tack TV2.

Lyssnat till två halva predikningar i radio och TV.  Tittar i dagböcker från tidigare år om Långfredagen. Ser inte ut som om de skulle vara annorlunda än den i dag.
Jag vill helst sova hela dagen!
Berättade för dottern i telefon att jag verkligen ogillar uppfinningen "sommartid". Jag vill sova, sova hela tiden. Må jag snart ha anpassat mig så jag får energi att göra något vettigt.

Ja men jag kunde bli hämtad efter hennes besök i Maxi.Jag behövde mjölk så det passade bra. Nu var det slut på sovandet.
Hämtades till eftermiddagskaffe och blev inbjuden att stanna till middag. Medan vi tittade på foton i TV (ursprung min iPhone) lagade mannen en superb middag. Lammstek, potatisgratäng och underbar sallad. Så härligt att åter se hela familjen samlad kring matbordet.
 Linns blivande svärföräldrar hade varit i stan ett par dagar och kollat in kyrka och festlokal för det blivande bröllopet, innan de tog sonen och lilla hunden Frank med sig och åkte hem. Så fick det blivande brudparet  ännu en gång fira påsk i sina föräldrahem.

Jag fick sällskap på en välbehövlig promenad hem till mej.
Nu åter till Dagboken från år 1991.

Vecka 11 började med att IngaMaj och jag i sällskap med Kristian tog tåget till Växjö och vidare med bil till Karlshamn där Sunes och IngaMajs villa väntade oss.
Kristian och hans nya jämnåriga kompis Kim, hos sin mormor och morfar, som var IngaMajs vänner hade så roligt tillsammans.
Så tog vi tåget hem, Kristian och jag.Tågbyte i Kristianstad, Hässleholm och Mjölby. I Hallsberg mötte mamma Ulla och tog sin pojke med sig hem.  På kvällen var jag barnvakt hos Kristin och Bernard i Hovsta.

Kommande veckoslut kom Elsemarie hem, till glädje för oss båda. Fredrik sov över hos oss.
Lördagens morgon åkte jag till syskonen Bennman med semlor. Sedan jobb på Second Hands cafe'.
Jag nämner att, enligt boken, 8 pers. åkt till Rumänien, även att "utlandsresan är inställd". Kanske resan till Turkiet?
Så är vecka 11 avslutad.   I TV ser jag på Gudstjänst från Colosseum i Rom. Jag både ser och hör och blir högst berörd. Här får Guds Ord, Bibeln stor plats. Så levande Gudstjänst. som går rakt in i mitt hjärta.  En Gudstjänst alla borde få vara med och uppleva.Påvens avslutningsord får bli avslutningen på denna Långfredag! Jesus lever!  Så tacksam jag är för denna fina avslutning av dagen! Sov Gott!
Å, efter Gudstjänsten från Rom fick vi också vara med en stund i Jerusalem.
Visst var jag nyligen i Rom och kände igen mig, men att få se Getsemane, via Dolorosa och Oljeberget,som jag besökt ännu fler gånger och dessutom tänka på alla resor min Georg gjorde dit och där vandrade med sina resenärer, gjorde att jag fällde några stilla tårar. Natti, Natti!
Att TV gav Korsets Budskap så pass mycket tid gjorde mig överraskad och glad. KORSET, kärlekens symbol kan vi ej tillräckligt påminnas om. Den svenska rösten från Rom var också så bra!

torsdag 2 april 2015

Torsdag 2 april 2015. Födelsedagskalas 2015. Sorg igen år 1991.

Krångel med TVnyheterna på ettan så jag stänger av. Så sorgliga nyheter från Kenya där många dödats på ett universitet ser jag på min iPhone i stället för på TV.
Minst 70 personer har dödats och hundratals tagna som gisslan står det.
Terrorgruppen al-Shabaab slog till mot Garissa University College i Kenya tidigt i morse. En talesperson för terroristgruppen säger :"Vi sorterade ut de kristna och släppte muslimerna. Det finns många döda kristna inne i byggnaden."
 Att attacken sker nu under påsken, en kristen högtid, är inte heller en slump säger SVT:s Afrikakorrespondent. Vi ropar till Gud om hjälp och förbarmande! FÖR det goda,MOT det onda!

Jag går nu till år 1991 och fortsätter ur min dagbok där jag slutade i går.

Fredag 1 mars. Linus och jag är tidigt uppe och bakar sockerfria bullar till Vidor. Vi var flera som sov över hos Stina.
Efter frukost åkte vi till Bockara och en fin begravning där vi fick ta farväl av Sune, mindre än ett år efter Georgs död. Nu var vi, i tidig ålder, änkor både IngaMaj och jag.
IngaMaj och Anders talade så bra, har jag skrivit.
Efter högtidens slut skjutsade Stina och Vidor mig till tåget i Oskarshamn.

Lördag 2 mars. Bernard och Kristin fick skjuts till mej och föräldrarna fortsatte till sångövning med kören "Svart på Vitt". Skjutsar hem barnen till kvällen. Åker hem till mig och bakar kakor och tårta.

Söndag 3 mars.Jag fyller 64 år.I boken står det :" I dag ska jag fira min första ensamma födelsedag. Georg ringer inte och kommer inte med kaffe på sängen och blommor i brudbukettens färger."
Jag gick upp före klockan 6. Kerstin med familj, kom på morgonen. Sedan kom under dagen de övriga barnen med familjer och ett par släktingar. Jag skrev ingenting om tårar den dagen. Skönt att ha de mina hos mig. Det där med tårar är lite konstigt. Jag brukade kalla "anfallen" för DET och man visste inte i förväg när DET skulle dyka upp. Det är bara att inse att så är det och sorgen får ta sig de uttryck den vill.

Tisdag 5 mars. Kristian kom med Lennart tidig morgon för att stanna här några dagar.
Vi åkte på eftermiddagen på födelsedagskalas till Hovsta och gratulerade Martin, som fyllde 15 år.
På kvällen tog jag Kristian med till min Studiecirkel i Varberga. Han skötte sig fint.

Resten av  veckan hände sig följande:Hämtade, för några timmars samvaro, min väninna Doris, som numera bor på ett hem på grund av sitt försämrade minne.
Fått veta att man i kyrkan ska starta en s.k. Sorgegrupp men det hade jag ju redan en egen sedan en tid tillbaka. Besökte SJ för förlängning av årskortets giltighetstid eftersom det gått ett tag innan jag efter Georgs död kontaktade SJ och kunde dra nytta av kortet.
På fredagen packade Kristian ihop sina prylar och åkte hem till Hjortkvarn med Lennart.
Jag fick samtidigt skjuts till tåget 11.15 till Katrineholm där jag hämtade skidor till Martin. Klockan 16.40 var jag åter i Örebro. "Sven hämtat mig i deras nya bil", står det i boken.

Dagen därpå, lördag, jobb på "Bra och Begagnat" på dagen. Sedan till Ria där Frank Lundin firade
sin födelsedag tillsammans med sin fru och många vänner, som också var mina vänner efter åren tillsammans på RIA.
Handlat i Cityhallen på hemvägen och sedan bakat både bullar och matbröd. Fredrik sov över . Det är en bit till Hovsta och jag har gott om plats i huset och för mej är det bra att ha sällskap av ett barnbarn som hunnit bli 18 år.

På söndagens morgon gjorde jag semlor till kaffet åt Kerstin och Mattias efter sedvanliga tidningsjobbet innan Kerstin fortsatte till sitt sjukvårdsjobb.
IngaMaj och jag till Kumlaanstalten där en bekant från  Karlshamn sitter i häktet. Första gången jag var på Kumlafängelset. "Betalat Turkietresan"; står det. Har ingen aning vad det betyder men det visar sig kanske med tiden.
Nu är vecka 10 tillända och jag,som mått lite "så där" i dag ska strax gå till sängen.

Innan dess vill jag berätta om ett trevligt födelsedagskalas i dag. Nyss nämnde jag om Fredrik, som ibland sov över när det var sent att åka hem till föräldrarna i Hovsta på kvällarna. Han är  gift, har  fru och två killar varav den yngste i dag fyllde 12 år. Sven och Maria samt Kristin hade ej möjlighet att vara med men övriga i familjekretsen var där. Bl.a.fem barn , den äldsta 6 och den yngsta 1 år. Det
 är trevligt att träffas på födelsedagar och förnya kontakterna, om så bara en gång om året, som det blir i vissa fall.

Nu säger jag GodNatt och när vi ber vår aftonbön innan vi somnar, låt oss ännu en gång tänka på studenterna i Kenya. Ibland känns det som om man ville säga: "Nu är det nog! Hitintills men icke vidare!" En gång kommer det att vara nog och då är det Gud själv som talar ut de orden. Till dess får vi vara med i bön och förtröstan på att Gud aldrig sviker och hör vår minsta suck därför att han älskar oss så oändligt och vill ha personlig relation med oss. AMEN! "Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst bland dem är kärleken! 1 Kor.13:13.

onsdag 1 april 2015

Onsdag 1 april 2015. Bröllopsprat och titt i dagbok från år 1991.

Vad gör man när man plötsligt får en hel dag som ligger öppen framför en? Utan något inplanerat. Anledning en inställd resa till Kristinehamn.
Då ringer man till grannen och inbjuder till fika med semla. Så mycket man har att prata om när man ej träffats på ett tag.

Därefter promenad till Holmgatan där det bjöds på eftermiddagskaffe med hembakat bröd. Där planerades bröllop. "From the very beginning to the end."
Anteckningar fördes och det blivande brudparet fick veta att de bara skulle koppla av och njuta. Att det var ett nöje för Kajsa,Filip, Monica och Susanne att ta hand om allt.

Nu ska jag dyka ner i dagboken från år 1991.
Fredag 22 februari. Emil och Kristin är så glada för gårdagens resa och fortsätter i dag att leka och ha kul. Kristin hoppar och skrattar medan Emil ringer hem till mamma Ulla och meddelar att han åker med Kristin hem till Hovsta och sover över där till söndag.

Jag tar tåget till Hallsberg där jag möter Jonas och Bernard, som skjutsats dit av Ulla.
Pojkarna och jag fortsätter med tåg till Oskarshamn. De fick på rälsbussen från Nässjö stå hos lokföraren. Spännande! Jag fotograferade dem. (Var dessa foton i dag finns vet jag inte. I källarvalven, eller?)
Dagen efter  åkte vi tillbaka till Örebro. En liten gratisutflykt.

Söndag 24 febr. hade Mattias namnsdag. Jag hade fixat tårta. Kerstin och Mattias delade ut tidningar, som vanligt och fikade sedan med tårta här.  Emil lämnades och Bernard hämtades av Sven.
 Sportlovet är slut, kusinerna  säger "hej då" och vardagslivet, det vanliga, ska åter börja.
Jag skjutsar  Emil och Jonas till bussen mot Hjortkvarn.
Lyssnar på TV där Yvonne Gröning berättar om hur hon miste sin man i en flygolycka i Oskarshamn. Hon skrev en bok, "Kärlekens pris", som jag slukade. Det var nyttigt att läsa om andra som upplevt detsamma som jag.
Måndag 25 febr. var jag barnvakt på kvällen då Sven och Maria var i Filadelfia på sångövning.
Onsdag27 febr.Barnvakt åt Emil och Kristian på dagen. Eftermiddagen tog jag tåget till Oskarshamn där IngaMaj hämtade och vi åkte till Högskulla och Stina.
Torsdag 28 febr. Vi gjorde 5 tårtor. Vidor kom från Göteborg. Vi var flera som bodde över i Figeholm för att nästa dag vara med på svåger Sunes begravning. Till denna återkommer jag i nästa inlägg.
Så tog februari månad slut och jag avslutar mitt skrivande för i kväll.
Önskar oss alla GodNatt. En trevlig dag är slut och jag är glad över denna fina dag. Gud är god!