Om det nu är så att en och annan med tiden blivit beroende av att läsa min blogg, så har jag själv utvecklat något slags beroende av att skriva den. Jag har funderat på varför och kommit underfund med att det nog har med dagboksskrivandet att göra. På datorn är det bara att trycka på några knappar, så mycket enklare än att skriva dagbok. Att berätta, muntligt eller skriftligt har alltid roat mig.
Då jag återigen har en sömnig kväll så blir det en kort blogg.
Att bli gammal, eller äldre, som det numera heter har vissa fördelar. Bl.a. att man blir bjuden på god mat hos familjemedlemmar. Bor de en bit från stan så ringer man efter Färdtjänst, som kör dit man ska. Ibland hämtas eller lämnas passagerare på olika ställen och man får se lite av omgivningarna.
Ofta är det invandrare som kör och jag passar på att intervjua dem. Killen,som körde mig i dag berättade att han som 23åring kommit ensam från Somalia. Bott här i 7 år. Hade dåliga kunskaper i läsning när han kom men gått SFI (svenska för invandrare) Folkhögskola i Värmland eftersom han hamnade i Storfors som nyanländ. Han var nöjd med att han fått ta körkort, var gift med en flicka från sitt hemland och nu hade en baby. Fadern död, Modern och två syskon i ett grannland till Somalia. Ett tredje syskon visste familjen inte något om efter flykten.
I dag var det Kerstin med familj, incl. två småbarn, som jag fick nöjet att träffa och tillsammans med dem äta god lammstek, potatisgratäng och en synnerligen god sallad. Kaffe och härlig efterrätt avslutade påskmiddagen. En inbjudan till Sven och Maria till påskaftonslunch hann jag den dagen ej med.
I morgon blir det färd till Katrineholm och Lasses mamma, som jag ej träffat sedan hon insjuknade.
Hon ska flyttas från sjukhuset till något annat boende. Vi får se hur framtiden blir.
Så har vi åter fått fira Jesu död och uppståndelse. Ibland säger någon att det spelar väl ingen roll vem man tror på, Buddha, Muhammed eller vilken religion man har. Jag svarar att Buddha är död, Muhammed likaså MEN JESUS LEVER. En viss skillnad. På frågan man får ibland om man är religiös svarar jag att jag är inte det men jag har en relation till Jesus.
Sedan tror jag på en Gud som är så stor så han vet var han har varje människa. Jag hörde häromdagen om en muslimsk flicka, som uttryckte sin glädje över att hon fått träffa en svensk kristen och sa spontant: " Så snäll du är. Jag hade det så svårt och då bad jag till Allah att han skulle hjälpa mej och då träffade jag dej och fick hjälp."
Vi människor drar ofta gränser på ett felaktigt sätt. Gud är stor och känner till allt om oss och hans famn är öppen för oss på grund av det Jesus gjort för mänskligheten.
Just nu minns jag sången pappa ofta sjöng. "Sjung om Guds rika kärlek, famnande världen vid, sjung om det blod som skänker blödande hjärtan frid. Sjung om den stora gåva, Fadern i Sonen gav. Sprid detta glada bud till var syndens slav.
Kör:Kristus på korset vunnit Frälsning för var och en. Han uti sig förenat Människa och Gud igen. Brusten är templets förlåt, vägen är öppen, fri. Öppen till nådastolen för dig och mig."
I Nya Testamentet Matteus kapitel 27 (vers 51) kan vi läsa om det som sången talar om.
Men nu blev detta inlägg längre än jag tänkt mig, eftersom jag är så sömnig och tänkt somna tidigt.
Nu säger jag GodNatt till er alla bloggläsare. Nu tackar vi Gud för Påskens budskap och betydelse. JESUS LEVER!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar