måndag 27 april 2015

Måndag 27 april 2015. Nutid och forntid..

I dag skiner solen och mitt på dagen 18 grader. Vår i luften En del buskar och träd är gröna. Andra i vardande.
Måndagsmatgästen kom och tog , som vanligt långpromenad med Isak. Jag avstod i dag träningen eftersom jag ramlade på köksgolvet i fredags och har fortfarande ont av det. Ett gigantiskt blåmärke på höger skinka. Varit lite darrig och stundtals haft ont i ryggen sedan dess men om ett par dagar måste jag till träningen annars stelnar jag till.

Jag blev så ledsen i dag då vår kusin Marianne från Västerås ringde och berättade att den 19-åriga flicka, som jag skrev om i mitt förra inlägg, sent i går kväll förklarades hjärndöd på Karolinska sjukhuset, efter den bilolycka hon var med om i centrala Stockholm för några dagar sedan.

Flickans föräldrar var där, mamman svimmade när doktorn berättade. Pappan skrek och var arg och fästmannen förtvivlad. Hon togs omhand för avlägsnande av organ att användas för att någon annan skulle få leva.."Någon annan får fortsätta att leva åt henne", sa Marianne. Hon sa också att "vi fick inte bönesvar den här gången." Det är så sorgligt men läkarna hade från början sagt att på grund av
den svåra hjärnskadan, skulle hon, om hon fått leva, blivit hjälplös och inte kunnat klara sig själv.

I morse åkte Elsemarie och Lasse till Karlstad för någon slags vidareutbildning tillsammans med många andra.

Nu ska jag fortsätta där jag slutade om år 1991 i mitt förra inlägg. Det är faktiskt ganska roligt att skriva om "forna dar", och minnas. Inte hade jag kommit ihåg alla tågresor jag gjorde med Georgs årskort på SJ, betalt av arbetsgivaren, om jag inte plockat fram dagboken med anledning av att jag började blogga.

Jag tog tåget till Charlottenberg och möttes av min goda vän Annika med barnen Lina och Robert.
Så vackert de bodde och vilken god mat jag fick, minns jag!
Nästa dag tog jag tåget hemåt men kunde ej låta bli att kliva av tåget i Kil (dit Georg, Sven och jag
en sommardag 40 år tidigare kom flyttandes från Stockholm) där jag gästade hos Paul och Ida Qvick, goda vänner sedan många år.Vi fick några fina timmar tillsammans.
Vid tåget i Örebro hämtades jag av Kerstin, där jag fikade." Samlar mig för morgondagen" står det sedan i dagboken.

Morgondagens datum var 4 juli. I dagboken den dagen står det:"SISTA RESAN MED GEORGS ÅRSKORT".
"Tåg mot Helsingborg 7.10, dit jag kom fram på dagen och steg på färjan mot Helsingör Ajajaj! På färjan skulle jag ta ut pengar i banken. Upptäckte att jag saknade både checkblock (vilket jag alltid använde på den tiden) och legitimation. Anledningen var att jag bytt handväskor två gånger på morgonen och inte kollat vad som fanns i den slutliga. En liten bön till Gud, som aldrig sviker, innan jag åkte tillbaka med färjan till Helsingborg, där Handelsbanken fanns nära hamnen, hade jag sett innan jag steg på färjan, då utan vetskap om att jag skulle behöva gå dit.

Jag hade en plan när jag kom till Handelsbanken i Helsingborg. Jag berättade om min belägenhet, bad banktjänstemannen att ringa Handelsbanken i Örebro, där jag fick prata med min "bankkontakt",som kände igen min röst och kunde gå i god för att det var OK att ge mig den summa jag önskade.
På min 14 kronors pensionärsbiljett, tur och retur, åkte jag tillbaka till Helsingör där jag handlade mycket, mycket. Tog färjan tillbaka och tåget till Örebro dit jag anlände nästa morgon (fredag)  klockan halv fem. Tog taxi till bostaden.
 Nu hade sommarvärmen kommit på riktigt. Elsemarie och Lasse åkte från Vallersvik till  Katrineholm den här dagen.Jobbigt i värmen!
  
Nästa dag var lördag. Den romska flickan, som en tid varit borta från stan, kom tillbaka och stannade några dagar. Vi gick till Mikaelskyrkan på aftonbön. Sedan till Filadelfia på bibelkväll. Satt sedan i en trädgård och fikade  med vänner till klockan 23, denna ljumma sommarkväll!
  
Nu ska Isak och jag ta en promenad till IngaMaj innan det blir sovdags. Isak ska sova här i natt och han bestämmer när det är dags.
Därför säger jag GodNatt tidigt i kväll. Vi ber för Nepal och de fruktansvärda följder jordbävningen  fått. Hjälparbetare med förnödenheter från Sverige är nu på väg. Många andra länder ger också hjälp.
Det är så hemskt att se bilderna. Gott att så många länder är villiga att ställa upp och göra vad de kan.

En fin dag tar snart slut och jag tackar Gud för att jag klarat av ännu en dag. "Själv han är mig alla dagar nära, för var särskild tid med särskild nåd Varje dags bekymmer vill han bära.... Som din dag så skall din kraft och vara. Detta löfte gav han mig." Sov Gott!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar