lördag 31 december 2016

Lördag 31 december 2016. Nyårsafton igen!


Fick för mig att jag skulle ta fram dagboken från förra året. Denna dag -3 grader. Strålande sol!!!

Ja så var det då! Mörkare , gråare  än samma dag detta år finns inte.
Vi hade ändå trevligt då vi firade Alfred på hans 5-årsdag.  Han fick flera presenter och var så glad.
Vi strömmade in  till dukade kaffebord. Farmor och farfar, faster,två farbröder med familjer, där fyra kusiner inräknades, mamma, pappa, två systrar och en gammal gammelfarmor, som envisas med att hänga med så länge krafterna medger.

På kvällen kom Annelie och Markus, som nyligen återvänt till Örebro efter flera år i Malmö.
De undfägnades med risgrynsgröt och julskinka. och vi hade en trevlig pratstund. Jag är verkligen glad över att ha dem boende här i närheten.

Att jag bytte iPhone i går har ej gått spårlöst förbi. Känner mig vilsen när den tar fram upplysningar jag ej önskat och inte behöver. Hjälp finns dock att få bland barnbarnen!
Nu hoppas jag på besök av Filip i morgon innan han återvänder till sina studier i Göteborg. I need him!

Ute smattrar det , som alltid denna årets sista dag.Ser i dagboken att förra året, just denna dag, kom Bernard och Lydia med sina barn hem från Frankrike där de firade jul med mormor och morfar det året. Martin med familj firade nyår i Örebro både då och i år.

Nu, just nu, satte jag på TV och lyssnar till klockklangen. Stör mej så jag stänger av.
Ute fortsätter det att smälla. Må Gud bevara alla djur och traumastörda människor i detta land!

 I gårdagens blogg skrev jag att bara en enda kyrka var öppen kring 12-slaget på Nyårsafton. Fick i dag veta att en del kyrkor har ordnat med mat och fest för invandrare men har då avstått från att gå ut med offentlig annonsering. Jag blev glad av att få veta detta!

Nu lämnar jag smattrandet och går till sängen och ska sova gott! Gör det ni också, mina vänner!
Min bror ringde i dag. Hade kommit hem från Spanien för ett par dagar sedan. Gott Nytt År ,Helge!
Han är äldst i syskonskaran men klar i huvudet som få. Så glad över vår storebror, som fyller 94 nästa gång.
GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR JAG OSS ALLA!




torsdag 29 december 2016

Torsdag 29 december 2016. Är jag frisk eller på väg att bli sjuk? Det är frågan.

Lite sjåpig? Tja, kanske! Om sanningen ska fram så är det så att vid några tillfällen i juletid så har jag fått feber och legat sjuk några dagar. Som jag tidigare berättat så äter jag blåbärsmjölk till frukost och pratar med Gud varje morgon innan jag kommer igång så när jag inte känt av något denna jul har jag varit tillfreds med denna förklaring.
I dag har jag tyckt mig känna extra trötthet och då är misstanken där.

Det där att ta för långt uppehåll med träningen, ajajaj, inte bra!!! Hoppas nu att jag ska komma iväg i morgon och vara helt frisk på lördag för då fyller Alfred fem år. Det är en mysig liten kille, kommande stor fotbollsspelare och jag vill verkligen gratta honom på födelsedagen.Han vill ha Legobilar så jag ska ta en tur till stan i morgon för att inhandla sådana.

Annelie kom och hyfsade till det i vardagsrummet och vi fick en pratstund vid fikat med nygräddade Finska Pinnar. Hade faktiskt slut på dessa godbitar men nu!! Kom, bara kom! Nästan alla finns kvar!

Jag är tacksam för dagen och att jag nu får gå till nattens vila. SOV GOTT, mina vänner!Gud är god!


onsdag 28 december 2016

28 december 2016. Detta en dag.

Jo jag vet! Jag skulle betala räkningarna som jag skulle ha betalat i går. Men när jag nu inte gjort det i dag så gör jag det i morgon. Har en del pr automatik. Dock icke alla!

I alla fall slutade gårdagen med att jag från en bloggläsare  ett mail, som gjorde mig så glad.
I dag fick jag besök av en vän sedan många år. Hon hade nyinköpt kaffebröd med sig och en grillad kyckling.
Ytterligare ett par vänner hörde av sig under dagen. Jag tog itu med tidningen och det dröjde inte länge förrän jag somnade så gott tills det ringde på dörren. Ulla och Lennart, på väg hem från barnbarnens födelsedagsfirande, lämnade in kvarglömda julklappar. En av dessa var en liten serveringstermos, rymmande ca  fem koppar. SÅ bra! Jag har sett den tidigare då den inköptes till Hembygdsföreningen i Bo. Så mycket enklare mina små fikastunder kommer att bli i fortsättningen!!

Nu var klockan fyra och jag hade ännu inte kommit igång med något vettigt att göra.
Då brukar det vara trevligt att äta medan jag funderar över vad resten av dagen ska användas till.
Det gjorde jag. Åt den grillade kycklingen och några av chokladpralinerna, som jag fick i julklapp.
Sedan var det bråttom med att borsta tänderna innan jag åt något mer.

Sedan kom då TV emellan. Traditionsenligt kunde vi se Kungafamiljens förehavanden år 2016.
Det var trevligt. Vi har en fin kungafamilj och jag är så tacksam för den
Ja, så väntar jag på att någon ska återuppta det nyss avbrutna telefonsamtalet, så jag kan lägga mig i tid i kväll.
I morgon får jag besök till förmiddagskaffet och då jag givit bort alla Finska Pinnar som jag bakat till jul så bör jag baka nya i morgon bittida för "det har jag lovat". Den som ska fika här älskar sådana kakor.
I dag har det inte varit en vanlig dag. Nejdå! I dag har de små tvillingarna fyllt ett år. De går omkring på vingliga ben som jag gör numera. De är så väl omhändertagna och omgivna av kärlek och jag trivs i deras sällskap. Hade dock i dag ej möjlighet att fira dem, men de finns ju i stan så det blir fler tillfällen. Kan bara inte begripa varför vi har så många födelsedagar i vår familj just kring jul.  På Nyårsafton fyller Bernards och Lydias  Alfred 4 år. Då blir det fest igen!Underbart med alla barn.

Nu knackar Jon Blund på dörren. Det vet jag för det rycker i ögonen.
Sov Gott alla mina vänner och glöm inte att vi alla är älskade av Gud. Inte för det vi presterar utan för att vi är hans barn. Gud gillar när vi pratar med honom och själva blir vi glada över att få förnimma hans gemenskap.
 Min vän som var här i dag berättade att hon började längta efter Jesus och en kväll såg hon honom, till sin stora glädje. Något hon aldrig glömmer. Nu är de goda vänner.
Själv har jag inte sett honom men han är min bäste vän och jag är SÅ glad över detta. SÅ nära och alltid villig att ge mig den hjälp jag behöver. Han sviker aldrig!  Natti, Natti!

tisdag 27 december 2016

Tisdag 27 december 2016.Lite onödig städning och besök av barnbarn.

 Lennart fyllde år på julafton och får här sällskap med sin fru Ulla att äta födelsedagstårta.
För all del missuppfatta inte ordet"onödig". Jag ska förklara. Min kommunala städhjälp och jag hade kommit överens om att i dag skulle julstädningen äga rum eftersom jag ändå var borta under juldagarna. Bara det att i min bok stod det klockan 9.00 och i städhjälpens bok klockan 13.00.
Klockan halv elva ringde jag men fick inget svar. Klockan 13.00 var golven klara då jag trodde att något hänt och att jag ej kunde räkna med hjälp utan måste göra det själv. Det var alltså det onödiga.
Att dammsuga och torka golv är numera ingen favoritsysselsättning för min del.

Naturligtvis förstår vi alla vem som tagit fel på tiden! Det kommer inte att dröja många dagar förrän vi har en ny tid, som jag då noga ska beakta.
Sven ringde:"Jag är på Maxi. Något du behöver?" Han kom med 3 liter röd mjölk, allt som för dagen behövdes.

Filip har kommit hem till Örebro och undrade om han fick komma och hälsa på. Tobias kom också. Sådana där frågor är de bästa jag kan få. Att sitta och prata med unga människor finns ej så ofta tid till så den karamellen suger jag på så länge som möjligt. Att pojkarna bor nära mej gör det lätt att  bara  ta en kort promenad hit. Numera utan Isak. När han fanns ibland oss var han självskriven, välkommen gäst. Pojkarna och jag fikade med skinksmörgås.

När de gått ringde ännu ett barnbarn och vi hade en fin pratstund.
Ett samtal från en av mina vänner, sen svunnen tid ringde och vi bestämde att vi ska träffas i morgon.
Inte har jag det tråkigt inte!
I kväll har jag slötittat på en dokumentär om skådespelerskan Ingrid Bergman medan jag uträttat lite småsysslor. I min ungdom, och senare, hörde det till att hon fanns med i tidningar och radio och alla kände till hennes livs historia.

Den där "onödiga" kalkonen, som jag köpte och stekte häromdagen har jag nu tagit hand om så den kommer till användning.

Tja nu har jag faktiskt en del städning kvar till i morgon. Plockstädning,som jag måste göra själv.

Nu tackar jag åter Gud som hjälpt mig på så många sätt i dag och nu ser att jag är trött. Jag kommer att sova gott för jag vaknade tidigt i morse.
"Lova Herren min själ! Lova Herren min själ och förgät ej vad gott han dej gjort och förgät ej vad gott han dej gjort" sjöng vi på våra ungdomsmöten i forna dar  och den passar mig än i dag!
Gud välsigne oss alla!!!

måndag 26 december 2016

Måndag 26 december 2016. Sammanfattning om julen.

Så vaknade jag i Skrankebol, Hjortkvarn på julaftonens morgon av att Thea,7 år, kom in i mitt rum och försiktigt försökte få mig att vakna. I stället för att vakna och glatt hoppa ur sängen, vände jag  mig mot väggen och sa att jag ville sova mera. Diskret lämnade hon rummet 0ch gick nedför trappan.

Av någon anledning kom jag till besinning. Nejmen vad gjorde jag? Det var ju julaftonskaffet som väntade och Lennarts födelsedag. Ulla hade så klart skickat sitt barnbarn för att väcka mej. 
Snabbt blev jag klar och kom till kaffet vid granen i vardagsrummet. Både Kristian med fästmö Ulrika och Jonas med sin familj, fru Jenny, tvillingarna Vilma och Edvin, som fyller ett år den 28 december, Anton och Thea hade kommit hem för att fira jul och  Lennarts födelsedag

Det där med julaftonsmorgonkaffet har jag nog tidigare vidrört. Den seden fick jag och mina syskon med oss från vårt barndomshem och förmodligen hade mamma den med sig från gården där hon var piga före sitt giftermål.  Det har alltid varit viktigt . Kaffestunden förgylldes av att Jonas till eget gitarrspel sjöng "O helga natt" . Så fint att få lyssna till, i hemmamiljö denna morgon.

På förmiddagen åkte en del av familjen till en stund vid julkrubban i kyrkan. 
Efter lunchen skulle tomten komma. För Thea var det viktigt att pappa skulle vara med när tomten kom, vilket hade beaktats av farmor Ulla som hade tagit kontakt med en tomte i granngården. För att förenkla det hela (tror jag) läste pappa Jonas, medan vi väntade, upp ett SMS från Tomten, som tyvärr blivit försenad på grund av alla uppdrag så pappa Jonas föreslog att Thea och Anton skulle dela ut klapparna som låg under granen så länge.  Det gjorde de så gärna.
Plötsligt knackade det på dörren och där stod han, Tomten, med en säck innehållande några paket ytterligare. En riktig Tomte! 

Glädjen var total när Thea och Anton kollade varandras intressanta klappar.
Tvillingarna tultade omkring bland papper och snören och gladdes på sitt sätt.
 Julevangeliet, från Lukas, kapitel 2 hade Lennart läst tillsammans med oss då vi tidigare drack eftermiddagskaffe och åt födelsedagstårta.
Det är så viktigt att vi vet vad den handlar om, julhelgen. Jul och Påsk är våra absolut viktigaste högtider. Jesus kom till jorden för att rädda oss från det onda. Jag är så tacksam för att jag i unga år fick lyssna till och ta emot budskapet om Jesus, världens Frälsare.

Juldagens otta sändes i år från Nikolaikyrkan i Örebro och vi såg den på TV till morgonkaffet. 
Under dagen utökades skaran i Skrankebol då Petter och hans Jenny med barnen Alva, Viggo och Hanna kom efter att ha varit i Borås och firat julafton. Traditionsenligt åt vi Lutfisk. O så gott. (Det serverades Köttbullar och Prinskorv också).
Efterrätten bestod av en helt ljuvlig Specialglass, inköpt och sparad sedan Hjortkvarns berömda Glasscafe' höll öppet i somras. Hjortronen, som Ulla och Lennart köpt i Dalarna(?) på sin semesterresa, och sparat till juldagen, var de godaste jag någonsin ätit. Kunde jag vara annat än nöjd?

 Färdtjänst är något jag är så tacksam för.  Ett intressant Bibelsamtal pågick nästan hela vägen till Örebro.Jag var den ende passageraren och vi hann med att tala både om Gamla och Nya Testamentet. Min vän vid ratten var konfirmerad och kom ihåg en hel del. Mest från Gamla Testamentet. Om Jakob och hans söner, Mose, Egypten och alla plågor som föregick Israels barns uttåg därifrån. Nya Testamentet tycktes vara lite mindre bekant men intresset var det inget fel på, så jag föreslog  Johannesevangeliet som en god början. 
Jag fick hjälp att komma in i huset och jag var så tacksam för en intressant resa. 
Eftersom Jesus är min bäste vän så älskar jag att prata om honom. Träffar man då någon som, troende eller inte, är intresserad så blir det extra roligt.

I dag är det Annandagen och med Färdtjänst kom jag till  Mattias för att lite försenat fira honom på  födelsedagen ( fyller också på julafton!!). Vi fick Fisksoppa, så god, med gott bröd, underbar fruktsallad och god glass. Fick skjuts hem av Mattias. 

Som om det inte räckte med födelsedagar kring julhelgen så fyller  i dag Svens och Marias son Fredrik också år just i dag.  Jag får fira honom en annan dag men ringer honom i dag.
Nu är det dags att sova och det ska jag göra. NU!!
Sov Gott, mina vänner och låt er ej förskräckas av den storm som redan är på väg från Norge in över Sverige och kommer att gästa oss de närmaste dagarna om jag fattat TV rätt.
Det där med "förskräckas" sa jag nog mest med tanke på mig själv, som sedan barndomen avskyr blåsväder! Ojojoj!!! Någon snö har ej utlovats.

Jag ber om Guds Frid och somnar gott! "Herren är min Herde, mig skall intet fattas!I morgon ska jag försöka få med ett fyra år gammalt minne som FB påmint mig om i dag! 
   
  

  

fredag 23 december 2016

Torsdag 22 och fredag 23 december 2016.

I väntan på bil som ska ta mig på utfärd har jag avsatt 40 minuter till att skriva en liten julhälsning.
Det betyder att den blir kortfattad men för att jag ej ska glömma att det är just en julhälsning så säger jag på en gång :"GOD JUL!"

I går var jag hos hårfrisörskan, hade besök av nye bilägaren, som fick bilnyckeln och hade sedan ett  mycket långt, samtal med en av mina gamla kontakter sedan jag jobbade med att ta emot ungdomar som behövde stöd och hjälp. Åren går men  kontakten består, i en del fall, och för mig är det en glädje när de hör av sej om "repet brister" och de behöver någon att prata med. Problem som uppstått under vandringen!
Senare på kvällen såg jag att bilen var borta.Tydligen hämtad av nye ägaren Så  var den förbi, tiden då jag hade egen bil.  Jag har Färdtjänst och jag är så tacksam för denna service. Ställer alltid upp. Både långa och korta resor. Till en hyfsad avgift!

Ett  besök av Inga vid 19-tiden och sedan var dagen slut. De två degarna jag berättade om i min förra blogg var redan på förmiddagen både utbakade och "bortgedda", om uttrycket tillåts.

I dag har jag tänkt på forna jular och ser skillnaden. Julklappar är nu så gott som helt slopade. En slant till välgörande ändamål får ersätta.  Årets julklapp ger möjlighet till undervisning för barn i nya skolor  i Colombia.
Vad gäller annat, som har med julfirandet att göra, så märker jag hur jag varje år drar ner på det mesta för att göra allt enklare och enklare.

I dag har jag bakat Fruktkaka till Lennart som fyller år i morgon. En flerårig tradition! Enkelt för mej och han är så nöjd, så nöjd!

Plockat lite så städhjälpen kommer fram med sin dammsugare på tisdag när han kommer i stället för i går.

Nu hinner jag packa ner lite i resväskan och sedan får jag fira julafton med barn också i år.

Just nu ringde en god vän från tiden i Borensberg och önskade mig God Jul! Roligt med gamla vänner!

Nu gör jag ett par dagars uppehåll med bloggen men om hälsan står mig bi så återkommer jag.
GOD JULkram till er alla kära vänner!
" Och över stad och land i kväll går julens glada bud att född är Herren Jesus Krist, vår Frälsare och Gud!

onsdag 21 december 2016

Så tar strax årets kortaste dag slut. Onsdag 21 december 2016.

Tre dagar före julafton. Då bakar jag två saffranskransar och bränner den ena men jag har gott om saffran så jag kan baka en ny. En annan dag!

Två degar i kylskåpet. Skillnaden mellan dem är att den ena innehåller egenhändigt mald mandel, den andra mandelmjöl. I morgon vet jag vad som är bäst.

I ugnen finns sedan ett par timmar en kalkon. I morgon vet jag hur den smakar. En kalkon, jag ensamma människa!  Jag gör lite lustiga grejer ibland. Men det finns så många som kan få en smakbit. Eller hela.

Bilen står fortfarande på garageuppfarten. Möjligen missförstod vi varandra den nye ägaren och jag när vi pratades vid i går.

Elsemarie har varit hemma och bakat pepparkakor igen!  De hade ätit upp de som bakades förra gången!  Själv bakar jag inte pepparkakor utan köper eller får. Jag bakar andra kakor. I morgon blir det chokladrutor, drömmar och strass. Förutom de två degarna som finns i kylskåpet.

En god vän kom på besök på förmiddagen. När hon drog vidare mötte hon Kerstin i dörren. Ojoj. nu fick jag en kasse varor  igen.  Bl.a. flera paket kaffe. Så kom, kom och fika!

Nu har kalkonen nått 85 grader och ska därmed vara klar. En stor bit Ugnsalfolie ligger den nu insvept i.
 Längre än så här blir ej denna blogg. På TV talas det om fusk på Högskoleprov, som skapar oro på våra Universitet. I Tyskland sörjer man de döda och skadade sedan en terrorist i går med lastbil körde in bland människor på en julmarknad.
Man blir så ledsen av att gång på gång höra om dessa plötsliga  "påhopp". Men vi fortsätter att kämpa mot det onda, för det goda. Det goda  kommer alltid från Gud. Dock talade Jesus om för oss att djävulen kan göra sig till en ljusets ängel och lura människor.
Här behövs Guds hjälp för att se vad som försiggår i den onda världen.

Gud är aldrig långt borta från någon av oss och han vakar över oss och gläds när vi vänder oss till honom och ber om hjälp.

I dag har jag lyssnat till " Gud är densamme, Hans Ord går att lita på. Han genom hindren kan bana en stig. Han kan förändra förhållanden likaså, bryta det motstånd som reses mot mig.
Spärras din väg utav hinder så väldiga och utav berg som där skyhöga stå. Räkna med Gud, ty han gör det omöjliga. HAN gör vad människor inte förmår." Vilken Gud vi har!! Hos honom är jag alltid trygg!

  I dag såg jag på Facebook att Sven hade skickat två bilder och skrivit:"Men titta, därute på tomten står ju en gran!Den sågar vi ner och tar in! Inte den snyggaste gran vi haft men den billigaste och mest miljövänliga! 10 meter gång, ingen bil! Alltså en "grön gran". De är så miljövänliga Sven och Maria!!!!
  Någon undrade om han var säker på att han inte tagit den på grannens tomt och jag uppmanade honom att snarast plantera en ny planta. Hahaha!

Nu ska jag bara ringa ett samtal till en väninna. Sedan sängen. Så jag säger GODNATT till er alla mina vänner!  SOV GOTT! Ska se om jag lyckas vidarebefordra fotot på julgranen!

tisdag 20 december 2016

Tisdag 20 december 2016. Träna eller INTE träna! Det är frågan!

Detta blev min sista bil och tror inte att jag kört den sedan jag blev ägare till den, men innan hände det.
Tar konen vid hornen på direkten! Jag har INTE tränat. Trots att jag bytte dag med matgästen och kunde fått skjuts dit i dag i stället för i går.
Jodå det känns skillnad om man tränar eller inte. Så det här får inte bli konstant.

I morgon förväntar jag mig två besök hos mej och själv ska jag bort några timmar. Ingen träning före jul.
I dag fyller Aline , Bernards och Lydias dotter 7 år. Hon kommer med sina föräldrar hit i Mellandagarna då båda föräldrarna är lediga från sina jobb, så vi firar då. I dag har hon kalas hemma hos sej med farfar och farmor och några andra.
Jag har pratat med henne i telefon och gratulerat.

Sven kom tidig förmiddag med varorna som han köpt åt mig på Maxi. Kalkon och strömmingsfile'er,
Kalkonen steker jag i morgon. Strömmingen är stekt och ska in i frysen.
Matgästen fick äta Raggmunk, kvar sedan söndagen. Jag sov middag i fåtöljen en stund.
Fick till det i köket och bestämde mig för att skriva blogg genast så jag kommer tidigt i säng.
Vågar inte ta itu med Forntiden fast det är frestande. Gör jag det så blir sänggåendet därefter och den risken tar jag inte.  Ser fram emot att få sällskap till morgonkaffet. Sov Gott alla mina vänner!

måndag 19 december 2016

Söndag 18, måndag 19 december 2016.

Mamma Anna var är du? På bild syns Johannes, Lovin och Fredrik. Se så fin granen blev!
Det var ju från början sagt att bloggen skulle vara ersättning för mina memoarer, som familjen önskat att jag skull bistå med, men som ej kom igång så nu gäller det att hålla ångan uppe innan jag glömmer vad jag sysslar med på dagarna. Inget att skryta med precis! Jag tar dagen som den kommer!

 Gårdagen var en söndag utan något som helst kyrkobesök varken på TV eller Radio.
Som jag tidigare berättat så blev julgranen i år inte klädd till Första Advent, Den sysslan sköts av de två barnbarn med en pappa som är musiker och som haft speluppdrag i Stockholm under en tid. Ska väl tala om att det är modern i familjen. som har en speciell gåva när det gäller att få granen perfekt.
Fadern kom hem i går och familjen kom hit i samlad tropp. Pappa Fredrik ville så gärna vara med och vilken farmor skulle inte med glädje flytta fram tidpunkten i vetskap om en sådan önskan!
 Jag hade gräddat både vanliga Pannkakor och Raggmunk så vi började med att äta de senare, som är en av pappa Fredriks favorätter.

I dag är det måndag och jag har varit upptagen med att hantera ägarbyte av bilen, som jag övertog efter Linn. Egentligen utan anledning. Bara hade en magkänsla, eller också var det Gud, som gjorde att det i dag resulterade i att en invandrare  fick överta den. .

 I dag startade jag den. Härligt att lyssna till ljudet av motorn! Ojojoj så frestande det var att ta en tur med mig själv vid ratten.. Men jag har lovat att inte köra bil, gammal som jag är, och av hänsyn till andra trafikanter så jag nöjde mej med att starta och det gjorde den direkt.

Mannen, som övertog den, bor i stan med hustru och en kille, några år gammal, hade körkort i Syrien och ska i början på året köra upp för svenskt körkort, om jag fattat rätt.
Båda makarna går fortfarande i skolan och får undervisning i svenska språket. Elsemarie träffade dem på den tiden då hon var rektor där och visste att de behövde en bil. Så kan det gå! Känns så bra!

I dag var han här och vi skrev på papper till Transportstyrelsen. Han berättade om hur nära döden han varit i Syrien. Hur han redan var utvald att dödas men med hjälp av en vän här, en annan där kom   tomhänt, till en liten ö, sista korta biten simmande med pass och något mer viktigt papper i en plastpåse instoppad innanför byxlinningen.

 Efter många om och men hamnade han här och fick också efter ett drygt år hit sin fru och son. Från mars har han ingen bostad och det bekymrar honom mycket men vi ber till Gud att han ska få en bostad och Gud vill oss väl så det ska bli roligt att se hur det löser sig. Var gärna med och be om en lägenhet, som passar den lilla familjen och deras ekonomi.

När jag blir vän med invandrare och får lyssna till deras berättelser om stora kostnader för resan, skräck och med risk att förlora sina liv, när en fullvuxen man i fem timmar får ligga inklämd i en bils bagageutrymme,i väntan på att komma över gränsen till ett land dit han är på väg för att få bo i frihet och inte riskerar att bli mördad, ja, då fylls jag med tacksamhet  för mat, bostad och allt annat gott, som jag ständigt får ta del av.

Nu ringde Sven.Det är tisdag i morgon. Vill jag ha något handlat från Maxi?  Jo ett par saker som fattas mig kommer jag att få hem till mig i morgon..

Nu säger jag GodNatt och går tacksam till vila.  Dagen har varit mörk och grå men inte så kall. B.S.N.V.

  


lördag 17 december 2016

Lördag 17 december 2016. Underbar JULKONSERT i Lundhagskyrkan.

Några ur kören.

Maria och Sven får en julblomma av församlingen.
Familjescen.
Välkomnades först av barnbarnsbarnet Amelie. 
Lundhagskyrkan ligger i förorten Hovsta, strax norr om Örebro. Filadelfiakyrkan i stan hade, sedan tidigare, ett kapell i Hovsta. År 1987 bildades Hovsta Fikyrkoförsamling med stöd av Filadelfia i staden. Söndagsskola, ungdomsarbete och sammankomster ingick i verksamheten.

Församlingen växte, kapellet blev för trångt. Det såldes och år 2001 kunde man i kapellets närhet, på  ny tomt inviga  Lundhagskyrkan som i dag har drygt 200 medlemmar.

Lundhagskyrkan är en del av EFK, Evangeliska Frikyrkan, som grundades år 1891, då under namnet Örebromissionen. EFK har i dag ca 300 församlingar i Sverige med drygt 30.000 medlemmar.
I Örebro finns förutom Lundhagskyrkan ytterligare fyra församlingar med sina kyrkor, samtliga delar av EFK.

När jag i dag kom in i kyrkan möttes jag av ett barnbarnsbarn i röda kläder, som sig bör i juletid. Det var den yngsta av Bernards och Lydias tre barn. Det är så roligt att ha god kontakt med de små barnen då jag har privilegiet att ha tillfälle att då och då träffa dem.

Då Georg och jag, år 1965 flyttade från Lesjöfors till Örebro med våra tre barn, Sven, Kerstin och Ulla ( fjärde barnet, Elsemarie, föddes i Örebro år 1967) förenades vi med Filadelfiaförsamlingen. Sedermera kom Sven och hans Maria, båda musiklärare, att flytta till Hovsta och har sedan under många, många år haft ansvar för sången och musiken i församlingen där. Sven spelar och Maria är körledare.

När det gäller Julkonserten så har den under alla år varit något alldeles extra.. Ibland blir man förvånad över att så många duktiga sångare och musiker har hamnat på ett och samma ställe.
Det är så roligt att se hur alla åldrar finns med och alla sångglada.
Tänk om stora församlingar i våra städer byggde ändamålsenliga kyrkor i förorter så många tillfällen att nå människor det skulle föra med sig. Och medlemmar slapp att åka in till stadens stora församling. Så tänker jag i alla fall! Jag vill dock ha sagt att jag har INTE pratat med Gud om detta så jag vet inte om han delar min åsikt och att ge sig på att bygga en församling med hus därtill och inte veta säkert att Gud sanktionerar det skulle jag aldrig rekommendera.

Mitt dilemma är, och har alltid varit, att jag ej är särskilt musikalisk och av den anledningen ger jag mig inte på att försöka beskriva denna underbara kväll. En sak som jag alltid uppskattat och som alltid präglat konserterna i Lundhagskyrkan är sångvalet. Välkända traditionella sånger, som man älskar att lyssna till i Advent och Jultid, utan omändringar i ord och melodi.
Att ett enormt arbete lagts ner för att "få till det" med att levandegöra Jesu födelse och att visa på hans uppgift för mänskligheten, undgick ingen. Allt blev en sammanhängande berättelse med prat i "familjen" om både julstädning, julgran, julklappar , julevangeliet, inramat av sång och uppvisning av dansare. Både barn, ungdomar och äldre deltog på olika sätt.

Ja hur har jag nu fått till det? Ibland när jag känner mig lite osäker angående mitt agerande när jag ger mig in i sammanhang jag egentligen inte förstår så brukar jag säga till Gud:" Om jag nu har gjort fel så rätta till det, gode Gud! I sin nåd brukar han göra det. Kanske blir det en sådan bön när jag läst vad jag skrivit. Ska skicka någon bild som jag tog med min gamla, nyreparerade iPhone, som dock inte kan mäta sig med den nyare, förstörda vad gäller bildkvalite'.

Så blev det kväll också denna härliga dag. En konsert, som denna, lyfter en för flera dagar. Härligt!
Sov Gott kära vänner!  Gud är god!
Glömde skriva att det till alla serverades glögg och pepparkakor efter konsertens avslutning!

Torsdag 15, fredag 16 december 2016.

Jamen hur ska detta gå nu då? Jag ska komma ihåg två dagars ord och gärningar.
Börjar med gårdagen. Det stora denna dag var julbordet i Immanuelskyrkan. Måndagsmatgästen bjuder mig varje jul på denna fest. Jag har många vänner i den kyrkan och det är alltid roligt att komma dit och bli omkramad och växla några ord med gamla vänner. Det bjöds på god mat av flera slag  och alla lät sig väl smaka.
Karljohansskolans  Luciatåg kom på besök. Så vackert och fin sång fick vi lyssna till!

Hemma hade jag ett par hantverkare som, medan jag var i kyrkan och åt julbord, värmde de pannbiffar med tillbehör som jag förberett.  Så blev vi alla mätta.

Det har strulat till och från med TV. Lasse hämtade Elsemarie vid tåget när hon kom från jobbet och på hemvägen tittade de in och till slut fick de allt att fungera. Jag har TV på köksväggen också men ibland tycker jag att det är roligare att sitta i TVrummet. Nu är allt OK och glad är jag.
De hämtade Tobias vid fotbollsträningen och skulle köpa en liter mjölk åt mig i samband därmed.
Efter en stund kom de med  två kassar mat av alla de slag. Mina barn skämmer verkligen bort mig. Alla fyra är lika generösa och jag är så tacksam! Vilken glädje för en ensam mamma!

Så blev det en ny dag. Då kan man ställa frågan: "Vad gör du i dag, Ruth?"
Då svarar jag att jag letar.  Ett papper angående bilen hade plockats fram i går. I dag var det borta! Jag letade efter det när Elsemarie kom in för att säga "hej då" innan de åkte bort ett par dagar.
"Men det låg ju i ett kuvert tillsammans med andra papper i går" sa hon. Så många gånger jag letat i det kuvertet,sett papperet, trott att det ej var det rätta men se bara! Det VAR det rätta! Ajajaj! Så mycket tid jag använt i onödan.

Tobias kom för att hjälpa mig med att kunna använda min gamla iPhone eftersom den nya dränkts i vatten och nu ligger i en hög med ris för att om möjligt, om ett antal dagar, kan förväntas uppstå ur riset fullt brukbar igen. Ärligt talat har jag inte särskilt mycket tro för att det ska hända men två personer har sagt att det är, om inte troligt, så dock möjligt.Jag kommer att hålla er underrättade om utgången. C:a 10 dagar kan det ta! Jaa, försöka duger.
Hur som helst så kom Tobias underfund med var felet låg beträffande laddningen av min gamla    "uttjänta" iPhone. Fick den att funka igen och glada var vi båda två.
Ulla och Lennart var i stan för att handla julklappar så de kom och fikade och lämnade, som sed är sedan många år, underbart vackra hemstöpta Grenljus, som jag ska vidarebefordra till Sven, Kerstin och Elsemarie med familjer Det är en fin tradition att vi får var sitt sådant ljus i Advent varje år.

Telefon ringde. "Är du hemma? Kan jag titta in en stund?" Jag höll just på med att plocka fram den fina väninnans telefonnummer så det passade minsann bra. Så länge sedan vi sågs så nu hade vi så mycket att prata om!  Se bara hur allt ibland klaffar!

Nyss kom SMS från Elsemarie att de är framme vid målet. Då kan jag tryggt gå till nattens vila.
Så det är lika bra att säga GodNatt till er, mina vänner och trogna bloggläsare.
" Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer, och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ner", Med den psalmversen avslutades ofta skoldagen i min barndom och den duger än i dag!

onsdag 14 december 2016

Onsdag 14 december 2016. Julblommebesök med en pappa och tre små finabarn..

Ellen, Dalia och Ludvig med pappa Filip kom med fin julblomma till mej Så glad jag blev!.
Börjar i kväll med Aleppo som TV berättar om. Bilderna som visas från den sönderbombade staden gör att man ryser och ännu värre är det att se stadens invånare på flykt från sina hem och den trygghet de en gång levde i. Den vapenvila som jag i går kväll nämnde om varade inte ens ett dygn.
Nu dödas de som flyr staden och inte hinner undan.

Islamiska Staten, IS, har tagit på sig skulden också för dödandet av människorna i Kyrkan i Kairo för några dagar sedan. Precis som om man gjort något bra.!!

 Samtidigt ( i andra källor, inte i TV) berättas från Mellanöstern om många människor som omvänder sig  och tar emot Jesus som sin personlige Frälsare och Herre. Vad det innebär har jag och massor av människor över hela vår jord erfarit och funnit att Jesu kärlek fortfarande övervinner hat och ondska, där han tillåts insteg.
 O att många, många insåge detta och agerade därefter. Hur annorlunda vår värld i dag skulle se ut. Tyvärr är det så ofta som mycket ont utförs i religionens namn.
För den som låtit upp sitt inre för gemenskap med Jesus är det inte fråga om byte utav religion utan att bli pånyttfödd och få en RELATION med Jesus. "Ty så älskade Gud världen att han utgav sin ende son för att var och en som tror på honom icke ska förgås utan ha EVIGT LIV. Johannes 3:16.

Vilken rolig dag det blev i dag!! På min gamla iPhone, som i går fick min nya, vattenskadade och döda apparats simkort, kunde jag se på appen "väder" att solen skulle visa sig en kort stund mitt på dagen. Det gjorde den!!! Annars har det gråa fortsatt också i  dag.

Hur gick det med kakdegarna i kylskåpet? Joodå, efter att ha ätit frukost tog jag min kaffekopp och gick till vardagsrummets fåtölj för att läsa min Bibel (beroende av detta), "Daglig Kraft", prata med Gud och efter det sova i fåtöljen någon timme. Sedan var det dags att ta fram de omtalade degarna. Gamla "käpphästarna" Finska Pinnar och Drömmar. Så bra de blev!! Ser ut som om jag fått lusten att baka julkakor tillbaka! I alla fall kändes det så i dag.

Mildred, en skolkamrat sedan 1 klass i Figeholm, ringde från Västervik där hon varit bosatt i många år. Länge sedan vi hörde av varandra. Nu fick vi tillfälle att önska varandra "GOD JUL".
Nästa år fyller vi 90. Mildred i februari, jag i mars. När det gäller storlek på familj så vinner jag överlägset. Hon kan bjuda i sitt hem. För min del gäller att hyra lokal!

Samtalet avslutades då det ringde på dörren. Där stod Filip Bjurlid med sina tre små fina barn.
Han kom med en helt underbar julblomma som en julhälsning från Filadelfiaförsamlingen (EFK)
Se där, vilken favör att bli gammal! Jag fikade, övriga drack hemgjord jordgubbssaft med färska kakor och bullar. Jag fotograferade och borde klara av att få fotot med på bloggen här och nu.

Jag är så nöjd med dagen och ska nu ta på mig masken och sova gott tills jag vaknar och sover utan den resten av natten. Jag provar mig fram!
I morgon är det dags för julbord i en av stadens kyrkor. Två traditioner återkommer år efter år.
Julbordet i kyrkan i stan och Julkonserten i Lundhagskyrkan i Hovsta.

Med detta roliga att se fram emot avslutar jag dagen och säger GODNATT till er, alla mina vänner.
SOV GOTT!


tisdag 13 december 2016

Tisdag 13 december 2016. En annorlunda dag som jag inte tänkt mig den.

En del dagar blir nästan allt annorlunda. Vi kan börja med kakorna jag skulle baka i dag.
Två nygjorda degar står i kylskåpet till morgondagen.
Sedan strul med det digitala nästan hela dagen. Om jag ändå kunde så mycket som folk TROR att jag kan.
I dag kastade jag ut ett nödrop på Facebook.
Minsann, jag fick ETT svar och detta från en kompis som jag inte träffat på länge.
Ruth, jag kommer en kortis om en stund. Hon kan det jag TROR att hon kan och mer därtill.

På mitt köksbord fanns:" en iPhone vattenskadad och DÖD, en Dator, en iPad,  min gamla mobil, numera utan internet, samt en ännu äldre, en Nockia, härstammande från tredje led bakåt i tiden.
Den senare urladdad men till den fanns i alla fall en brukbar sladd.

Så mycket att hålla reda på i den digitala världen gör mig frustrerad och handlingsförlamad.  Jag måste FÖRSTÅ vad jag håller på med!
Som sagt, en enda person hörde av sig och Tack Gud att det var just hon, som vet och kan!
Så klart hade han sitt finger med i att göra allt OK. Jag tycker mig höra honom säga:" Ser du Ruth, du kan alltid räkna med att jag ser hur du har det och jag finns alltid till din hjälp"
Ja, Gud, jag vet ju det och TACK igen!

Datorn funkar ju. Nockian också. Den var f.ö. laddad med 100 kronor, sedan lång tid tillbaka anar jag.

Bortsett från all tid detta tog och bekymmer i samband därmed så har dessutom dagen varit mörk och grå. O vad jag längtar efter sommaren! Men för all del, i kväll kan vi vara glada för fullmånen, som lyser så grant på kvällshimlen.

Tyvärr så har jag inom mig bilder av magra barn från Aleppo, där striderna nu ska ha upphört, påstås det. SÅ många människor har dödats och den fina staden i ruiner. Svårast är dock att se dessa undernärda barn. Jag kan ej låta bli att gråta och fortsätta att be till Gud för det är inte bara ett krig med bomber och andra förstörelsevapen utan ett krig i Andevärlden och där har vi som kristna ett stort ansvar att bedja.Jag önskar att jag ska förstå detta alltmer.

MOT DET ONDA!  FÖR DET GODA! ALLTID! Gud, hjälp oss att finnas till för vår nästa och se nöden! Värst är att den humanitära hjälpen, som skulle kunna lindra nöden stoppas av ondskans makter, så de som behöver hjälpen ej kan nås av den.
 Men, jag vet att en dag ska det bli ett slut och Jesus ska för evigt vara den som har makten. Då blir det slut på ondskan för alltid.
"Trösta varandra med dessa ord" skrev aposteln för länge sedan.

I dag har vi kunnat se Lucia och höra vackra sånger som hör julen till. Så roligt det var när jag fick vara med på Luciafirande lite här och där. På lördag ska jag på Lundhagskyrkans årliga julkonsert, som sedan flera år har varit  tradition att besöka. Elsemarie är med i Örebro Kammarkör och de har konsert samma tid i Nikolaikyrkan.
Nu är det hög tid att dra till sängen, tacksam över att ha en skön sådan.
Säger  GODNATT till er alla kära vänner! Vi ser fram emot en ny dag med nya möjligheter!

måndag 12 december 2016

Måndag 12 december 2016. I kväll blir det lite forntid i alla fall.

 Från vårt fönster i Singapore.
Bäst att ta nutiden först. Innan jag glömt .
Jo matgästen kom och som vanligt fick jag och rullatorn skjuts till Träningen. SÅ jobbigt väglag efter gårdagens snöfall. Jag gjorde inget besök i Närbutiken i dag utan gick den knaggliga vägen direkt hem. Halt var det och jag var glad över att ha rullatorn som stöd.

Jag var erbjuden biljett till barnkörskonsert i Olaus Petrikyrkan i kväll. Ullas och Lennarts barnbarn Thea sjunger i barnkören där. Jag var dock trött efter träningen och promenaden hem så jag följde ej med när Lennart kom för att hämta mig. Ulla måste på sammanträde på jobbet!

Nu betar jag av lite "Forntid" igen. Stina och jag är kvar i Singapore. Dagboken till min hjälp.
År 1995. November 18, I dag skiner solen. Stina och jag till fotoaffären och hämtar korten. Album att sätta in dem i följde med. Som det verkar så var det bara Stina som fotograferade och jag filmade.
När tittar man på film? Aldrig, men foton i ett album kan man ta fram ibland och minnas.

Efter en underbar middag bestående av fläskfile, marinerad i soya, citronpeppar, olja och citron, tog Christer itu med att få oss att förstå hur han jobbar genom att visa film och diagram, försöka få oss att förstå firmans  utveckling i olika delar av Asien och att med entusiasm delge oss framtidsprognoser genom att rita och förklara.
 Intressant att se med vilken inlevelse han redogjorde för Tetrapaks lysande framtid i olika länder. Bort med torrmjölk! Fram för flytande drycker! Som affärsmänniska tyckte jag det var högst intressant! Hoppas att jag i någon mån har kunnat återge allt i sitt rätta ljus!

Nästa dag, 19 november söndag, är Stinas födelsedag.
Stina och jag satt på vår egen altan då Christer och Anette kom med kaffebricka och jättegod tårta med ljus för Stina att blåsa ut. Eftersom det blåste så mycket fick de tända ljuset flera gånger.

 Efter födelsedagsfrukost skjutsade Christer Stina och mej till en kyrka på Kings Road 90. En stor kyrka. "Internationella Baptistkyrkan", där man just inledde söndagens tredje gudstjänst. Kyrkan fullsatt. Vi nya fick penna och anteckningspapper där vi kunde skriva våra önskningar. Nya i stan "needs help perhaps".
På det program vi fick, kunde vi läsa att föregående söndag var det 500 barn i Söndagsskolan. Där fanns också uppgift om mängden gudstjänstbesökare. En manlig solist sjöng till eget ackompanjemang, bestående av ett tryck på en knapp under talarstolen!

Vi tog buss 171 hem eftersom vi visste att den stannade på Scotsh Road, nära Orchard Road, stadens stora affärsgata och därifrån var det ej långt hem. Vi tog efter hemkomsten hissen ned till den stora poolen för att simma. För första gången var vi ej ensamma där. En ung familj med tre barn var där i dag.

Anette och Christer gick till tennisbanan och upplevde "något övernaturligt" berättade de på kvällen då vi tillsammans med sonen Tony satt på en Indisk restaurang och åt god mat för att ytterligare fira Stina på födelsedagen.
Efter att ha avslutat den fantastiska måltiden fortsatte vi till en glassbar där kaffe och glass serverades. Också det en högst intressant upplevelse. Inte minst färden genom stan där vi stannade till i de stora områden där så många möts på söndagarna.
Märkligt att se alla dessa människor bara stå och prata eller vandra omkring.
Många är gästarbetare från Indien. De jobbar på byggen etc,

Väl hemma hoppade jag i vår lilla privata pool utanför vårt rum, för att svalka mej.
Runt omkring lystes nattmörkret upp av ljusen från alla höga hus runt omkring. Kvällen var helt underbar!

Nu har tiden svunnit hän och jag har haft trevligt med alla minnen från november 1995.
I morgon bör jag ta itu med att baka kakor. Bara det att jag inte kommer igång i tid på morgonen.
Någon som vill ringa vid 7-tiden??? I morse hade jag låtit min iPhone ligga kvar i köket så jag hörde inte den signal Elsemarie ringde från tåget. Hoppas att hon gör om det i morgon!
Alltså säger jag GodNatt till er mina kära vänner! Ser fram mot en bra morgondag!

söndag 11 december 2016

Söndag 11 december 2016. O, så mycket snö!!!

Tack, Gud att jag orkade! Så ofta jag säger det nu för tiden!
Nu senast när jag för andra gången skottat blöt snö från trottoaren.  Tyvärr så står bilen översnöad utanför garagedörren. SÅ onödigt!! Jonas hade kört hem den från Pålsboda i dag när hans fru körde deras bil tillbaka efter besök i Hjortkvarn. Jag var efter en stund på väg ut för att sätta in den i garaget men nöjde mig med att skotta trottoaren och så blev bilen en snögrotta medan jag tog det lugnt på insidan av huset.
Nu är bilen godkänd på alla punkter och nästa ägare ska snart göra prov för att godkännas som bilförare i Sverige. Sedan ska trädgårdsmöblerna in i garaget och jag ska leva mitt liv utan att vara bilägare.

Dagen började med TVgudstjänst från Kristianstad. (Ska Googla lite om den kyrkan. Hörde jag rätt att det var Kristian den fjärde som lät bygga den på 1600talet. Måste jag kolla. Historieintresserad som jag är.)
Efter TV var det dags för Närradion. Pingstkyrkan i dag. Stadsmissionen, ett år gammal i vår stad, hade vädjat till stadens olika kyrkor om hjälp med bostäder åt hemlösa, varav många tiggare.
De bor i bilar och lite varstans. Kyrkorna i staden har ett Härbärge, "VINTERNATT" och i dag vädjade man i gudstjänsten om volontärer, som kan finnas på plats nattetid. Å, om jag vore 40 år yngre! Nu får jag göra vad jag kan, på de sätt som står mig till buds. I Guds rike blir man aldrig för gammal för att vara med i kampen för det goda och för att möta människor i nöd.

I går, när jag, skam till sägandes, började tänka på vad pengar jag lagt ut, då jag ställt upp för invandrare, så började Gud tala till mig om "Den barmhärtige samariten", Han hade hjälpt den slagne mannen till ett "Härbärge" och skötte där om honom.
Nästa dag gav han två denarer till värden och sa:" Sköt om honom och vad du MER kostar på honom ska jag betala dig när jag kommer tillbaka "! Det står att läsa i Lukas evangelium i Nya testamentet.

 Jag har otaliga gånger sett hur Gud fyllt på när jag givit ut, så varför skulle han inte göra det nu?
Det fattas mig aldrig något. Jag vet att "jag är barn till en kung", som vi sjöng i söndagsskolan när jag var liten och pappa bar mig den långa vägen från "Lugnet" där vi bodde till Missionshuset i Snarås.

 Vilken Gud vi har!  Jag kommer aldrig att svälta ihjäl! Guds välsignelse gäller på alla områden i livet när vi förtröstar på honom. Han välsignar både mat och kläder!
Alltså ber jag Gud om att ödmjukt och i tacksamhet ge av de gåvor han givit mej! I mitt barndomshem var det ont om pengar men det fanns alltid både mat och husrum när en tiggare kom.

Gud talade till mig om  särskilt det sista. " Vad du MER kostar på honom ska jag betala dig när jag kommer tillbaka." Så skönt att jag kan få prata med Gud om det här och be om nåd att stilla vila vid hans löften.

Dagen har varit grå men nu är i alla fall marken vit. Fick för en stund sedan sms från Elsemarie att de kommit åter från Göteborg i svår halka så de hade kört i 70 km på motorvägen. I morgon bittida tar hon tåget till jobbet i Katrineholm.
Kära bloggläsare! Nu beger jag mig till sängen, tacksam för att jag orkade skotta snö. Jag tycker inte om snö men jag vet hur roligt barnen har så jag klagar inte. Barn ska ha roligt. "Griser ska inte ha roligt", sa Emil i Lönneberga! Men barn ska absolut ha det så långt det är möjligt!

Om Istanbul och Kairo finns en del att återge från kvällens nyhetsprogram i TV men det tar vi inte i kväll. Jag säger GodNatt och önskar oss alla god sömn. Ett bibelord av Paulus kom just nu i mina tankar och det får avsluta bloggen för i kväll. I brevet till Galaterna skriver han: " Låt oss aldrig tröttna på att göra det goda!" AMEN!


lördag 10 december 2016

Lördag 10 december 2016. Jullimpor och lite fortsättning på gårdagens forntidsblogg.

Livet är inte likadant varje dag. I går, medan jag bloggade, lyssnade jag på Förbönskväll i Närradion. 
I kväll kan jag på TV följa den ståtliga Nobelfesten.Jag tycker det är så festligt att både höra och se.   
Det ena behöver inte utesluta det andra. Bloggandet fortgår medan de två sista jullimporna gräddas.
I Göteborg befinner sig Elsemarie och Lasse på konsert med barndomsvännen från tiden i Borensberg, Helena, samt hennes man Henrik. 
Var och en roar sig på lämpligt sätt. Jag har pratat i telefon och roar mig nu med att vänta ut de två sista jullimporna från ugnen.
Filip, i Göteborg, gick till Chalmers för att plugga tillsammans med en kompis. Kristin spelar på konsert i Betel här i stan. Sven och Maria är där. Kerstin jobbar natt hos sina patienter och, som sagt, jag roar mig med att baka limpor och är, till och från, med på Nobelfesten.
Ute har snön fallit i dag och jag kanske borde ha skottat, men det är roligare att skotta snö i dagsljus, så jag avvaktar morgondagen.

Nu fortsätter jag med att skriva det som står i dagboken om besöket i Singapore år 1995.
Nov. 17. Klockan halv åtta bär det iväg till Malaysia och Fiskebyn Kukub med sina räkodlingar.
Vi blev bjudna på lunch och jag lyckades, stolt och med pinnar, äta upp allt ris jag hade på tallrtiken.
Vi fick STORA räkor, grönsaker med STARK chilisås.
Vi köpte T-shirts. Tjugofem kronor för fyra stycken. Färgade och med krage kostade 105 sv. kr för  12 st. Inga avtalsenliga löner här kan man tänka!!
Men de får det ju inte bättre om man INTE köper så lika bra att köpa julklappar medan man var igång, så det blev ytterligare inköp.
Jag filmade från den sevärda fiskebyn. Stina fotograferade och jag inväntar foton senare. 
Christer tog sig fram genom den täta trafiken över bron, står det.
Vilken skillnad på livet i Singapore och livet i den lilla fiskebyn.

På kvällen kom svenska vänner på besök. Fin trerättersmiddag bjöds vi på. Trevligt att få träffas i hemmiljö i det vackra hemmet.

Nu har jag pratat länge i telefon så jag har bara ett att göra. Avsluta bloggen och säga GodNatt. Nobelfesten fortsätter i TV, Jag har sett en del och jag kan också se reprisen om jag vill.
Limporna är klara och ska "ligga till sig" över natten. 
I fortsättningen kan jag ägna mig åt att baka kakor. På dagtid. Inte som förr då jag stod och bakade sedan vi stängt affären och barnen var i sina sängar. Det var en tuff tid, men underbar!
 

 
     

 


fredag 9 december 2016

Fredag 8 december 2016. Lunchgäst som stannade. Sedan får vi se vad det blir.!.

Ack, så fort det går mellan fredagarna. Jag har alltid gillat fredagar. När jag gick i skolan visste jag att på lördagen skulle vi sluta klockan ½12 och det betydde att vi, som bodde i byn Högskulla och som hade lång väg till skolan den dagen slapp att ha matsäck med oss. Och hela eftermiddagen fri. Det kunde vi börja glädja oss åt redan på fredagskvällen.

Nu sitter jag här vid datorn, tittar på TV, lyssnar till Närradion från Pingstkyrkans Förbönskväll, bloggar och har värme i huset utan att elda i spisen.
Barnbarnet Kristin kom, som planerat till lunch klockan 12.00.
Efter lunchen ville hon damma och dammsuga innan hon gick ut på stan. Hon är ledig en tid, i väntan på ny öronoperation. Hon har öronproblem, sedan hon var liten, men är van nu och tar operationerna med tålamod.

Hon gick och efter ett telefonsamtal och en tupplur i fåtöljen tog jag itu med limpdegen från gårdagen. ( Nu hörs i Närradion sången jag älskar:" Han ger mera nåd när min börda blir större, när arbetet växer, mer kraft han mig ger. Vid ökade trångmål hans kärlek fördubblas. När prövningar möta sin frid han beter. Hans kärlek är gränslös, hans nåd är oändlig, hans kraft ingen människa utforskat än, ty av sina väldiga, eviga skatter, han giver och giver och giver igen!"
Tänka sig  att vi kan  umgås med honom varje dag. Jag är så tacksam att jag fått vandra tillsammans med honom hela mitt långa liv!

Men nu till limpdegen, som började sin existens under gårdagen. I brist på hela pomeransskal tog jag för första gången apelsinskal i degen tillsammans med sirap, salt socker brödkryddor, fänkål, malda pomeransskal och 25 gram jäst i dag. Nu ska den jäsa över natten. Morgondagen ska jag ägna åt utbakning av limpor sedan jag satt till surdegen och mera jäst. Hahaha! Så spännande! Jag halverade vattenmängden fast Ingegerd tyckte att det skulle inte löna sig att baka på mindre än fem liter.
Jag tror att jag är glad om jag orkar baka ut den degstorlek jag har i bunken. Roligt är det!

Nu plockar jag fram min gamla dagbok. Det var så länge sedan jag skrev om "forntiden".
Året var 1995.Det är dags att skriva om torsdagen den 16 november. Stina och jag befann oss fortfarande i Singapore hos Christer och Anette.
Eftersom vi var "ute" under gårdagen så tog vi det lugnt denna dag. Måndag och torsdag var "tvättdag" så Nora hämtade vår tvätt på rummet om vi inte själva hunnit lämna den. På eftermiddagen fick vi allt tillbaka nystruket och fint.
Stina och jag gick till Scotch Road, till en av stadens två turistbyråer där vi fick tidningar och kartor. Fortsatte till Orchard Road där vi besökte leksaksaffären, den stora, stora!
Mycket regn denna dag och åskan mullrade. Jag blev rädd och vovven Rambo skällde en lång stund. Det brukade han göra vid åskväder. Han gillade inte åskan. Detta hade vi gemensamt, Rambo och jag!
På grund av kvällens regn åt vi inomhus.

November 17. Vilken dag! Klockan halv sju väcktes vi. Nej, nu inser jag att denna fantastiska dag, innehållande lång biltur och så många upplevelser, blir för mycket att skriva om innan jag måste i säng så jag sparar det till nästa blogg.
Därför säger jag helt enkelt GodNatt till mina kära bloggläsare. Man måste tänka på hälsan. Så ska jag ju ha på mig "masken" också. Lika spännande varje kväll. Hur länge ska det dröja denna natt, innan jag vaknar och tar den av mig för att fortsätta sovandet utan den?

Tacksam för en bra dag med besök av ett barnbarn, och därtill  telefonsamtal från ett annat barnbarn, går jag till nattens vila, om än illa berörd av TVs bilder och rapportering från Syrien och Irak.
Ber till Gud för de arma människorna som blir ondskans offer. Livet är inte rättvist!

Mot DET ONDA, för DET GODA! ALLTID! Som Guds folk ser vi fram mot den dag då Gud skall återställa allt!  Medan vi väntar gör vi det Gud vill att vi ska göra för att hans syften ska ha framgång och Jesus  sa:" Och se, jag är med er ALLA dagar intill livets slut. Det är gott att ta till sig före nattens vila. SOV GOTT! I kväll är det några grader över noll vilket jag tacksamt noterar.




torsdag 8 december 2016

Torsdag 8 december 2016. Utfärd tillsammans med Kerstin.

  

Kerstin hade lovat att ta mej med till Marieberg Köpcentrum. Där finns allt , nästan, under samma tak. Min syn har blivit sämre, benen vingliga osv. Så tacksam är jag då att slippa ut i affärerna ensam.

Batteri till Vägguret i köket har saknats en tid. Eftersom detta ur är synligt om man sitter i vardagsrummet så undrar gästerna vad klockan är. De vet att jag har sommartid för jämnan och det kan de hantera men om klockan inte hänger på väggen längre blir de smått frustrerade. Nu är batteri inköpt och lite annat smått. Kerstin bjöd på fika med härlig ost och skinkmacka och som vanligt betalade hon en del av mina inköp också. Gud välsigne mina snälla, generösa barn ber jag!

Vi tog lååång kaffepaus innan vi åkte hemåt.
Här väntade mina mjölpåsar och ölet, som Sven köpte åt mig i tisdags. Jag kokade upp vatten och öl, slog det över mjölet. Lärde mig förra året att vara försiktig med mängden mjöl i första skedet. Blir lättare att hantera den stora degen då.
Surdegen finns i egen bunke och nu ska allt stå till i morgon eftermiddag, minst!

I dag påminde Facebook om att Isak inte kom i dag för ett år sedan. I går var det ett år sedan hans svaga hjärta fick en spruta så han somnade in. Elsemarie satt med honom ensam i ett rum och grät medan han slickade hennes tårar. Genom en glasruta såg veterinären deras kärlek till varandra innan han fick en injektion. Då hans hjärta undan för undan blivit allt svagare så hade hans familj inget val.
Det var en svår dag för Elsemarie, som var med in i det sista men naturligtvis för oss alla. Lilla Isak var så kärleksfull och tröstade om någon var ledsen. Stod i fönstret och tittade när Lasse cyklade till jobbet, viftade med svansen till alla som kom innanför dörren.

Nyss fick jag ett kärt sms. "Hej farmor kan jag äta lunch hos dej i morgon"? Sådana sms gör mig SÅ glad. Jag hade planerat för hemgjorda köttbullar i morgon så det passar bra.

 Nu återstår att ta på "masken" och gå till nattens vila. Tacksam för en trevlig dag tillsammans med dottern. Hon och hennes man planerar för vintersemester på sydligare breddgrader tillsammans med sin husbil. De tycker det är så mörkt i Norden på vintern. Visst låter det härligt att åka bort och komma tillbaka när våren nalkas.

Nu säger jag GodNatt än en gång, om jag händelsevis gjort det förut. Sov Gott !



onsdag 7 december 2016

Onsdag 7 december 2016, Omväxlande dag.

Träning? Icke! Märker av det på höftont. Det blir bättre när jag rör på mig.
I dag fick jag SMS från Petter. Kunde jag ha deras lilla hund några timmar på eftermiddagen. Lilla Bamse kom och hämtades efter avtalad tid.

Ulla och Lennart kom till stan för att hämta min lilla röda bil som ska åtgärdas av en verkstad som kan klara det som ej var åtgärdat vid senaste besiktningen.
Ulla och Lennart kom direkt från en eftermiddagsträff  med julbord i Hjortkvarn. De fick en tallrik julmat med till mej, tillsammans med en underbar grönkålssallad, som Ulla gjort..
Så god lunch som väntar mig i morgon.

Telefonsignal sedan de kommit hem och jag fick veta att allt gått bra trots halt väglag. Jag är så tacksam över att få veta när resenärer kommit fram till bestämmelseorten. Just nu varnas i TV för underkylt regn. Var försiktig i trafiken!!

Inga kom en stund och vi fikade med lussekatt och pratade om sådant som intresserar oss båda.
Som vanligt! Så roligt att ha en god vän boende så nära så vi enkelt kan ses.

Fredrik ringde för att meddela tid för granklädning, när han och familjen kommer hit för detta delikata uppdrag även i år. Fredrik är ofta borta tillsammans med sin orkester och får bestämma dag och tid för en träff hos farmor. Då ska det bjudas på Rårakor, lingon och fläsk! Enligt önskan!
Ser jag fram emot! Vi har sedan länge haft sådana planer.

Hade nog tänkt gå tillbaka till "Forntiden", men ser att klockan går och jag ska snart, iklädd min mask inta sängen efter en innehållsrik dag. Återstår att se om det påbörjas någon jullimpsdeg i kväll.
Skulle vara kul att få det baket avklarat innan veckans slut.

En stor bunke, Grovt Rågmjöl,Rågsikt, Öl, Svagdricka, Kryddor och Jäst står på bänken bredvid spisen. SÅ spännande!

Ska skicka en bild på den jultallrik jag ska njuta av i morgon!

Så mycket elände berättas om på TV. Jordbävning, bombanfall. Nog finns det anledning att be till Gud för alla dessa som sörjer sina nära och kära. Som bibelläsare vet jag att det ska hända svåra saker i "Tidens Aftonskymning" men det blir inte mindre svårt för det. Att lita på att Gud ändå ska ha sista ordet är något som ger trygghet. Att dagligen se Hans ledning och hjälp, som svar på bön är så stort.

På min bandspelare i köket finns just nu ett band som är så underbart att lyssna till. Jag gör det gång på gång medan jag går här och grejar. "En Sång, Ett Folk"  spelades in på 70- talet vill jag minnas. Jag var barnvakt åt Svens och Marias barn medan de var i Stockholm tillsammans med  några vänner för inspelning. Jag älskar att lyssna till dessa sånger. "Herren skall strida för eder och I skolen vara stilla därvid" tex. Har många gånger givit mig ny tröst och styrka i svåra situationer. Bra att fylla sitt inre med sådant som uppbygger oss i tron på en stor Gud.
Allt är inte hopplöst. Tappa inte modet, som det står i min kära Bibel. Amen! Sov Gott kära vänner!
Att, som nyss, få ett SMS från ett barnbarn med vädjan om förbön för att allt ska gå bra vid ett prov gör mig så glad och med detta avslutar jag kvällens blogg! Gud är god! Gud är kärlek!

Önskar att fler människor ska vända sig direkt till Gud. "Han är inte långt borta från NÅGON av oss ", står det i Bibeln och det är sant. En liten suck, några ord. Han är där för att möta oss. Precis som Fadern i berättelsen om den förlorade sonen kommer han oss till mötes och slösar sin kärlek över oss.

tisdag 6 december 2016

Tisdag 6 november 2016. Hur blev den här dagen?? Minusgrader i kväll! Kortisblogg.

Funderade på att hoppa över bloggskrivandet i kväll men lika bra att skriva medan jag minns vad jag gjort denna dag.
Hade i dag tid hos hårfrisörskan, som jag beundrar så mycket. Nära min gata bor hon dessutom. Sedan hon övertog skötseln av mitt hår har jag fått det bekvämare och jag har ett minimum av bekymmer för mina lockar.

Fick telefonsamtal från en vän och det gjorde mig så glad. Roligt att få dela tankar med någon man känner sig förbunden med.

Jag satte igång med att baka två sorters kakor sedan.
Sonen ringde. "Det är tisdag i dag. Något du behöver från Maxi?" Han, liksom många andra pensionärer veckohandlar där på tisdagarna sedan  pensionärsrabatten infördes. Bra för både butiksägare och kunder.
I dag behövde jag Grovt mjöl och Rågsikt för nu ska det bakas jullimpor enligt receptmix från olika smålandsrecept. "Anny i Simpevarp," "Ingegerd i Mederhult" tex. Oj vilka goda limpor de bakade.

"Koka upp kryddorna med 5 (fem) liter vatten och slå det över rågsikt," undervisades jag, som protesterade mot den stora mängden vatten.
 Jag kan ännu se Ingegerds glada ansikte framför mej när hon skrattande sa:" Ja dä ska ja säje dej att göre limpdeg på mindre än 5 liter dä löner sej inte." Dessa härliga bondmoror i mitt älskade Småland.
Annys recept var liknande men med mindre mängd vatten.

Jag mixar alltså och nu ska det bli liknande limpor men betydligt mindre deg förstås. Dock har det blivit sed att ge bort var sin limpa till mina barn.Så äter jag så gärna själv detta bröd!

Har jag bakat två sorters kakor så gör det mig trött så nu ska det bli sovapparat och sängen.  Förra natten sov jag 6 timmar med den.  Gäller att ej tappa taget!
GodNatt mina kära vänner! Sov Gott. Gud är god!

måndag 5 december 2016

Måndag 5 december 2016. Bilbesiktning. Annars en händelselös dag.

Det är angenämt att blogga när man har ont eller är trött eller ledsen eller sitter och väntar på att telefon ska ringa av en speciell anledning. Inget  händer!! Då kopplar jag av med en liten blogg.

Bilen hade varit på verkstad. Allt var fixat utom avgashistorien. Blev inte godkänd på grund av detta.
Den som sig i leken gett måste leken tåla, läste mamma för oss när det behövdes. Som nu tex. Bra att minas!

Dagen grå, som de flesta dagar varit, en längre tid. Måste vara ett elände för många invandrare, med vana vid sol större delen av året. De tycks vara anpassningsbara.

I Nerikes Allehanda finns en jättestor bild från den stora tilldragelsen, "O Helga Natt" på Stortorget i går. " Den upplysta Nikolaikyrkan bildar fond och TVkamerorna rullar", kan man läsa. Roligt var att Julevangeliet lästes. Det är  faktiskt värdefullt att veta anledningen till den stora folkfesten. Det står att Författaren Sören Olsson ÖVERRASKADE publiken med att läsa  skildringen av första julnatten för mer än 2000 år sedan. Nu kommer det förhoppningsvis att bli tradition. Ärligt talat vet jag ej om det hänt tidigare men jag anar att det inte varit vanligt eftersom ordet "överraskade" användes i referatet.

Nu ska jag med min kamera knycka bilden från Tidningen och skicka vidare.

I övrigt så var det ett par tidningsrubriker som fängslade mig och ger anledning till eftertanke.
" VÄNNER--ett sätt att förlänga livet."    "PROVA PÅ ATT GE AV DIN TID TILL NÅGON ANNAN!"
 I en Radiogudstjänst för en tid sedan hörde jag följande mening:" LYFTER VI NÅGONS BÖRDA UTOM SOM TIDSFÖRDRIV?"

Med denna avslutning på dagens blogg säger jag GODNATT och tar den tid som behövs för att få på "sovmasken" för PÅ ska den. I dag ringde från USÖ den omtänksamma sköterskan som gav instruktioner från början för att höra om apparaturen haft någon inverkan på allmäntillståndet. Jag ska dit om tre månader igen, då det nog kan bli bättre redogörelse angående resultatet av behandlingen.
Nu ska jag prova om det går att få med tidningens foto på bloggen! Önskar mig själv lycka till!!!

söndag 4 december 2016

Söndag 4 december 2016. Tacksam för en intressant dag.

Inga dagar är innehållslösa eller betydelselösa. Något besök i kyrkan blev det inte i dag heller. Att TV troget sänder söndag efter söndag är en stor tillgång för vårt land. Även om  jag i dag läste att någon politiker tänker sig möjligheten att utrota kristendomen ur Sverige så lär det vara utsiktslöst.
Ibland verkar det som om man tänker sig kristendomen liknande ett politiskt parti, där man går in eller går ur som medlem. Tack gode Gud att det inte är på det viset. Levande kristendom, som Jesus står bakom och där individen fattat ett beslut att tillhöra Jesus, lyda hans bud, älska sin nästa och betraktar sig som tillhörande ett rike, som inte är av denna världen. Ett osynligt rike, som funnits här sedan Jesu dagar och skall bestå i evighet. Det lär inte någon människa kunna ändra på. Halleluja!

Tror att det bland mina bloggläsare finns de som bedit för min onda höft. Det har varit bättre i dag. T.O.M. så bra att jag har handlat och dragit hem mina matvaror i barnvagnen.

När jag kom hem fick jag besök av ett par fina vänner från Syrien. De har tidigare varit här tillsammans med Elsemarie och de vill komma hit igen. De är båda drygt 40 år, högskoleutbildade men måste av politiska skäl fly sitt land. Att få möta och bli vän med invandrare är så berikande. Jag frågar och får enkla svar. Nu ska vi träffas mera och lägga upp det lite mer pedagogiskt, till mera nytta, har jag tänkt.
 De vill komma in i vårt svenska samhälles kultur och sedvänjor och söka jobb här när de lärt mer av språket. De är så tacksamma för att de fick möjligheten att komma hit. Bed gärna för dem och deras 7-årige son om en ny bostad. I mars går deras korttidskontrakt ut och någon hjälp från myndigheter finns ej att få. Jag bad för dem innan de gick härifrån. "Pratar du med Gud så där jämt?  "Jaa", svarade jag sanningsenligt.
Jag bad också om att hans brors fru och dotter ska få komma till Sverige där pappan finns i en annan del av vårt land sedan mer än ett år.

För mig är det så underbart att se hur stor Gud är och hur han leder människor i vår väg. Att inte kunna göra något själv men nyfiken se framåt för att se hur Gud ska svara på bön, som han lovat. Att han aldrig sviker har jag sagt och upplevt många gånger.

Ibland kan det kännas som så att vissa människor vi möter kommer att behöva oss mer än andra. Att få följa sådana människor en bit på vägen  och att få ge hjälpen NÄR den behövs, DÄR den behövs fyller oss med så stor glädje och tacksamhet,  Att samarbeta med vår store Gud! Högintressant! Det vet många av mina bloggläsare.

Nyss ringde Elsemarie på väg hem från inspelningen av "O Helga Natt", som vi får möjlighet att se i TV på julafton, som vanligt. Massor av människor har varit samlade på Stortorget framför Nikolaikyrkan. Jag såg, i fredags, hur man jobbade med att bygga upp scenen och det jublade inom mig. Jesus! Jesus! Tänk att du ska bli ärad genom detta.! Tänk att allt kan ses i TV överallt på julafton!
Tänk alla människor, som var på Stortorget i kväll!  Påminner om när du red in i Jerusalem och folket ropade "Hosianna, Davids son! Välsignad vare han" Den gången väntade dig smärta och lidande då du skulle dö för en hel värld.
 "Ty så älskade Gud världen att han gav den sin ende son för att VAR OCH EN som tror på honom icke ska förgås utan få EVIGT LIV", står det i Johannes evangelium kapitel 3.vers16.
All ära till Jesus! Inte bara vid jul, utan året om!

Med detta underbara säger jag GODNATT till er alla mina kära vänner. SOV GOTT!




lördag 3 december 2016

Lördag 3 november 2016. Harmlös dag tar snart slut och jag har uppgifter att sköta innan sängen.

Familjens distriktssjuksköterska ringde i dag och sa:" Mamma, jag såg i din blogg att du vill komma till Marieberg för att förenkla dina inköp. Jag har några timmar på måndag mellan möten och jobb så jag kan följa med. På ETT villkor: att  du sover med "masken" nästa natt. Det går ju ej att utvärdera huruvida den hjälper om du inte regelbundet använder den den tid som överenskommits. "

OK! Jag hade nog tänkt lite så, men tycker att det tar för lång tid att sätta på den. M.A.O. jag börjar för sent och då gäller "minsta motståndets lag". Så klart ska jag nu använda den!

På förmiddagen fikade jag med grannfrun, Karin. Sedan har jag hållit mej i stillhet mestadels. Jag brukar säga att jag är så nöjd för jag har ej ont någonstans. När jag då får det så är det ett fasligt gnäll.
Jag haltade omkring, tog en Alvedon, som inte hjälpte och satte mig i soffan, tryckte lite förstrött på TVdosan ( som ju heter något annat, vilket jag för stunden glömt). När det krånglar, vilket det gjorde i dag, så trycker jag på måfå hit och dit och vad hände?

Jo "Emil i Lönneberga" var på tråden. Jag känner mig på något sätt förbunden med de där filmerna, inbiten smålänning, som jag är. Auktioner hörde till barndomens upplevelser, Både i Missionshuset  i Figeholm och sådana auktioner, som den jag såg i dag. Gubbarna på filmen såg ut som  gubbarna  gjorde när jag var barn.Folkets beteende, med något undantag och   dialekten, underbar och oslagbar! Barndomen kom tillbaka!
Då jag läst ett stort antal böcker, vid ett stort antal tillfällen, för mina fjorton barnbarn födda åren 1972-1999 och sett många filmer tillsammans med dem efter att ha avverkat ett antal böcker av annat slag , som jag läst för våra fyra barn, så känner jag mig hemma i dessa böckers värld.

 De tre äldsta hade ingen chans att då de var små, se TV filmer utan fick nöja sig med att i Lesjöfors Baptistkyrka se  den svartvita "Barnen från Frostmofjället." När de blev större och TV blev vanligt så  är det Bröderna Cartwright jag först kommer ihåg.,

Tiderna förändrades dock snabbt och jag minns att när Elsemarie, som föddes tretton år efter den första trion, var liten och hon  hörde signaturmelodin på "Teskedsgumman", krypande,satte full fart mot TVn, framför vilken hon satt stilla och tittade tills filmen tog slut. Vi skrattade gott, när vi hörde hennes händer i snabb takt klappra mot golvet på färden mot TVn.

SÅ mycket roligt jag haft tillsammans med barn ,böcker och filmer! Jag använder ofta repliker från den världen när jag pratar, har jag märkt.
Just nu ett pling i min iPhone. Det var Fredrik "Farmor, jag är i Stockholm och spelar i kväll och i morgon är jag i Örebro med "O helga natt". "Kan vi komma till dej och klä granen en annan dag för jag vill gärna vara med." Det är tradition att Fredriks familj, som bor nära mej, klär julgranen och det skulle ske i morgon,
 Eftersom jag har ont i höften och inte vet hur jag mår i morgon så hade jag till hans fru sagt att vi eventuellt skulle kunna  ta det en annan dag.. Vi bestämde en dag närmre jul då Fredrik är hemma . Barnbarnen har stor plats i mitt hjärta och jag är så glad att få ha kontakt med dem.


Fredrik spelar i kväll på Grand Hotell  och jag fick ytterligare en Nostalgikick! Just i trakten däromkring hade jag mitt jobb nummer två i Stockholm och så många härliga minnen dyker upp.
Tonåren i Stockholm var för mej så goda, lyckliga år.Vi ungdomar hade inte mycket pengar men vi tog vara på det som fanns att förgylla vår tillvaro med utan att vi behövde leva över våra tillgångar.
Vi höll ihop och hade fin gemenskap.

Nu är det för länge sedan dags för sängen och jag ska "ta konen vid hornen" och sätta på den omtalade "masken". Sov Gott, mina vänner! Vi sjunger:"Bred dina vida vingar, o Jesus över mig och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig."

 

fredag 2 december 2016

Torsdag 1, fredag 2 december 2016. Människor flyr till en framtid full av osäkerhet och mer lidande;, säger TVs utsände från Mosul i Irak.

Mitt minne räcker inte så långt så det är lika bra jag skriver ner det jag minns från gårdag och i dag på en gång.Onsdagens Blogg fick ett abrupt slut när jag tog en paus för att se Uppdrag Granskning. Efter den pausen skrev jag mycket,  men det bara försvann. Ut i tomma intet. Filip lärde mig en gång att det finns någonstans långt borta i Amerika. Med den vetskapen i mitt huvud gör jag ingen ansträngning för att hitta det.

Jag går därför till torsdagen. Den dagen var jag inbjuden till Kristin på Adventskaffe där jag bjöds på hembakta, goda lussekatter och Kladdkaka. Så trevligt!

Det blev kväll och ingen blogg skriven. Tappade plötsligt lusten för att sätta på mig den omtalade "masken" innan jag intog sängen. Vaknade , liksom förra natten och låg vaken en god stund.

I dag hade jag inbjudan till Vasa Konditori där Elsemarie skulle möta upp och bjuda på kaffe. Hon hade åkt bil till och från jobbet i Katrineholm, hunnit med besök hos hårfrisörskan där hon klippt håret och så fick vi en pratstund till kaffe med både god macka och bakelse. Vi hade så mycket att prata om och det är så bra och okomplicerat att sitta där utan att bli störd.

Fick skjuts hem. Jag skulle, som vanligt; uträtta så mycket i dag men allt blev som det brukar. "Jag inväntar morgondagen". Hjärtat mår nog bra av att jag tänker så, inbillar jag mej.
Jag skulle ha handlat en del i olika butiker medan jag väntade på att det skulle vara dags för fikabesöket. Jag hade en lista med mig. Upptäcker för varje gång jag ger mig ut på stan att jag inte längre vill gå ensam så nu blir det att hänga på när någon ska till Marieberg där allt finns och jag slipper ränna omkring i stadens olika affärer för mina inköp.

Inte har jag kommit igång med att uträtta något vettigt sedan jag kommit hem. Märker att åldern tar ut sin rätt, men å så tacksam jag är att jag, även om minnet är kort, ändå har huvudet under någorlunda kontroll.

Fick SMS från den lilla invandrarfamiljen jag nyligen blivit bekant med. Det är så roligt att se att, trots den korta tid de varit i landet, de ändå kan skriva så att jag lätt förstår vad de menar.
Nästa vecka ska vi träffas här hemma tillsammans med Elsemarie och Lasse. Det var ju genom dem vi träffades.

Att se TVNyheterna är inte roligt. I kväll visade de hur människor flyr från staden Mosul i norra Irak, nära både Turkiet och Syrien.
Att se och höra dem berätta hur deras hem och allt de äger bombas sönder så de ser som sin enda utväg att fly. Skolor, Sjukhus, Universitet, Allt förstörs. Hur länge till ska ondskan få fortsätta?
Nog behövs en här av människor med en tro på  Gud, som står för det goda och som är beroende av våra förböner i kampen mellan det onda och det goda. SÅ många, med en levande tro på Gud det finns över vår värld men det behövs fler." Be skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd", sa Jesus.
Då är det inte våldets, utan kärlekens väg han talar om.

I dag, med posten kom ett stort kuvert pålagt i Linköping. Det var från Johanna Sköld, som länge  forskat om fosterbarn och änglamakerskor. Hon har i tidningen "Histonskan nr 4, som jag fick i dag,  skrivit en artikel om vår mormor. Tidningen innehåller också en del stoff om änglamakerskor i andra
 länder, som jag tidigare bara hört talas om att de funnits. Nu ska jag läsa även om dem.
För bara ett fåtal år sedan fick jag kontakt med Johanna via ett radioprogram och sedan har vi till och från hållit kontakten. Jag är så tacksam för Johanna, som varit mig till stor hjälp i min släktforskning angående mormor, som jag ju tidigare berättat om. Hon har talat om för mig vilka handlingar jag skulle be Stadsarkiv i Stockholm ta fram åt mig och vi har en hel dag varit på Stadsarkiv
där vi tillsammans med dess personal fått fram uppgifter av betydelse för oss i vårt sökande.

Just i dag har jag förresten pratat med vår halvkusin i Västerås. Johanna har tillsammans med mig varit i Västerås då hon  intervjuade  vår kusin, som har många ljusa minnen av vår gemensamma mormor, som försvann ur vår mammas liv då hon var bara 7 år gammal.
Efter jul ska jag ta en tur till Västerås och hälsa på igen.

Nu ska jag gå och förmå mig att sätta på "masken" så får jag se hur natten förlöper. Med eller utan mask. Det är frågan!!

Kära vänner, nu önskar jag er alla GOD NATT och SOV GOTT!  Ska försöka tota ihop lite surdeg till jullimpor jag EVENTUELLT kommer att baka i morgon.