tisdag 13 december 2016

Tisdag 13 december 2016. En annorlunda dag som jag inte tänkt mig den.

En del dagar blir nästan allt annorlunda. Vi kan börja med kakorna jag skulle baka i dag.
Två nygjorda degar står i kylskåpet till morgondagen.
Sedan strul med det digitala nästan hela dagen. Om jag ändå kunde så mycket som folk TROR att jag kan.
I dag kastade jag ut ett nödrop på Facebook.
Minsann, jag fick ETT svar och detta från en kompis som jag inte träffat på länge.
Ruth, jag kommer en kortis om en stund. Hon kan det jag TROR att hon kan och mer därtill.

På mitt köksbord fanns:" en iPhone vattenskadad och DÖD, en Dator, en iPad,  min gamla mobil, numera utan internet, samt en ännu äldre, en Nockia, härstammande från tredje led bakåt i tiden.
Den senare urladdad men till den fanns i alla fall en brukbar sladd.

Så mycket att hålla reda på i den digitala världen gör mig frustrerad och handlingsförlamad.  Jag måste FÖRSTÅ vad jag håller på med!
Som sagt, en enda person hörde av sig och Tack Gud att det var just hon, som vet och kan!
Så klart hade han sitt finger med i att göra allt OK. Jag tycker mig höra honom säga:" Ser du Ruth, du kan alltid räkna med att jag ser hur du har det och jag finns alltid till din hjälp"
Ja, Gud, jag vet ju det och TACK igen!

Datorn funkar ju. Nockian också. Den var f.ö. laddad med 100 kronor, sedan lång tid tillbaka anar jag.

Bortsett från all tid detta tog och bekymmer i samband därmed så har dessutom dagen varit mörk och grå. O vad jag längtar efter sommaren! Men för all del, i kväll kan vi vara glada för fullmånen, som lyser så grant på kvällshimlen.

Tyvärr så har jag inom mig bilder av magra barn från Aleppo, där striderna nu ska ha upphört, påstås det. SÅ många människor har dödats och den fina staden i ruiner. Svårast är dock att se dessa undernärda barn. Jag kan ej låta bli att gråta och fortsätta att be till Gud för det är inte bara ett krig med bomber och andra förstörelsevapen utan ett krig i Andevärlden och där har vi som kristna ett stort ansvar att bedja.Jag önskar att jag ska förstå detta alltmer.

MOT DET ONDA!  FÖR DET GODA! ALLTID! Gud, hjälp oss att finnas till för vår nästa och se nöden! Värst är att den humanitära hjälpen, som skulle kunna lindra nöden stoppas av ondskans makter, så de som behöver hjälpen ej kan nås av den.
 Men, jag vet att en dag ska det bli ett slut och Jesus ska för evigt vara den som har makten. Då blir det slut på ondskan för alltid.
"Trösta varandra med dessa ord" skrev aposteln för länge sedan.

I dag har vi kunnat se Lucia och höra vackra sånger som hör julen till. Så roligt det var när jag fick vara med på Luciafirande lite här och där. På lördag ska jag på Lundhagskyrkans årliga julkonsert, som sedan flera år har varit  tradition att besöka. Elsemarie är med i Örebro Kammarkör och de har konsert samma tid i Nikolaikyrkan.
Nu är det hög tid att dra till sängen, tacksam över att ha en skön sådan.
Säger  GODNATT till er alla kära vänner! Vi ser fram emot en ny dag med nya möjligheter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar