lördag 3 december 2016

Lördag 3 november 2016. Harmlös dag tar snart slut och jag har uppgifter att sköta innan sängen.

Familjens distriktssjuksköterska ringde i dag och sa:" Mamma, jag såg i din blogg att du vill komma till Marieberg för att förenkla dina inköp. Jag har några timmar på måndag mellan möten och jobb så jag kan följa med. På ETT villkor: att  du sover med "masken" nästa natt. Det går ju ej att utvärdera huruvida den hjälper om du inte regelbundet använder den den tid som överenskommits. "

OK! Jag hade nog tänkt lite så, men tycker att det tar för lång tid att sätta på den. M.A.O. jag börjar för sent och då gäller "minsta motståndets lag". Så klart ska jag nu använda den!

På förmiddagen fikade jag med grannfrun, Karin. Sedan har jag hållit mej i stillhet mestadels. Jag brukar säga att jag är så nöjd för jag har ej ont någonstans. När jag då får det så är det ett fasligt gnäll.
Jag haltade omkring, tog en Alvedon, som inte hjälpte och satte mig i soffan, tryckte lite förstrött på TVdosan ( som ju heter något annat, vilket jag för stunden glömt). När det krånglar, vilket det gjorde i dag, så trycker jag på måfå hit och dit och vad hände?

Jo "Emil i Lönneberga" var på tråden. Jag känner mig på något sätt förbunden med de där filmerna, inbiten smålänning, som jag är. Auktioner hörde till barndomens upplevelser, Både i Missionshuset  i Figeholm och sådana auktioner, som den jag såg i dag. Gubbarna på filmen såg ut som  gubbarna  gjorde när jag var barn.Folkets beteende, med något undantag och   dialekten, underbar och oslagbar! Barndomen kom tillbaka!
Då jag läst ett stort antal böcker, vid ett stort antal tillfällen, för mina fjorton barnbarn födda åren 1972-1999 och sett många filmer tillsammans med dem efter att ha avverkat ett antal böcker av annat slag , som jag läst för våra fyra barn, så känner jag mig hemma i dessa böckers värld.

 De tre äldsta hade ingen chans att då de var små, se TV filmer utan fick nöja sig med att i Lesjöfors Baptistkyrka se  den svartvita "Barnen från Frostmofjället." När de blev större och TV blev vanligt så  är det Bröderna Cartwright jag först kommer ihåg.,

Tiderna förändrades dock snabbt och jag minns att när Elsemarie, som föddes tretton år efter den första trion, var liten och hon  hörde signaturmelodin på "Teskedsgumman", krypande,satte full fart mot TVn, framför vilken hon satt stilla och tittade tills filmen tog slut. Vi skrattade gott, när vi hörde hennes händer i snabb takt klappra mot golvet på färden mot TVn.

SÅ mycket roligt jag haft tillsammans med barn ,böcker och filmer! Jag använder ofta repliker från den världen när jag pratar, har jag märkt.
Just nu ett pling i min iPhone. Det var Fredrik "Farmor, jag är i Stockholm och spelar i kväll och i morgon är jag i Örebro med "O helga natt". "Kan vi komma till dej och klä granen en annan dag för jag vill gärna vara med." Det är tradition att Fredriks familj, som bor nära mej, klär julgranen och det skulle ske i morgon,
 Eftersom jag har ont i höften och inte vet hur jag mår i morgon så hade jag till hans fru sagt att vi eventuellt skulle kunna  ta det en annan dag.. Vi bestämde en dag närmre jul då Fredrik är hemma . Barnbarnen har stor plats i mitt hjärta och jag är så glad att få ha kontakt med dem.


Fredrik spelar i kväll på Grand Hotell  och jag fick ytterligare en Nostalgikick! Just i trakten däromkring hade jag mitt jobb nummer två i Stockholm och så många härliga minnen dyker upp.
Tonåren i Stockholm var för mej så goda, lyckliga år.Vi ungdomar hade inte mycket pengar men vi tog vara på det som fanns att förgylla vår tillvaro med utan att vi behövde leva över våra tillgångar.
Vi höll ihop och hade fin gemenskap.

Nu är det för länge sedan dags för sängen och jag ska "ta konen vid hornen" och sätta på den omtalade "masken". Sov Gott, mina vänner! Vi sjunger:"Bred dina vida vingar, o Jesus över mig och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig."

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar