fredag 2 december 2016

Torsdag 1, fredag 2 december 2016. Människor flyr till en framtid full av osäkerhet och mer lidande;, säger TVs utsände från Mosul i Irak.

Mitt minne räcker inte så långt så det är lika bra jag skriver ner det jag minns från gårdag och i dag på en gång.Onsdagens Blogg fick ett abrupt slut när jag tog en paus för att se Uppdrag Granskning. Efter den pausen skrev jag mycket,  men det bara försvann. Ut i tomma intet. Filip lärde mig en gång att det finns någonstans långt borta i Amerika. Med den vetskapen i mitt huvud gör jag ingen ansträngning för att hitta det.

Jag går därför till torsdagen. Den dagen var jag inbjuden till Kristin på Adventskaffe där jag bjöds på hembakta, goda lussekatter och Kladdkaka. Så trevligt!

Det blev kväll och ingen blogg skriven. Tappade plötsligt lusten för att sätta på mig den omtalade "masken" innan jag intog sängen. Vaknade , liksom förra natten och låg vaken en god stund.

I dag hade jag inbjudan till Vasa Konditori där Elsemarie skulle möta upp och bjuda på kaffe. Hon hade åkt bil till och från jobbet i Katrineholm, hunnit med besök hos hårfrisörskan där hon klippt håret och så fick vi en pratstund till kaffe med både god macka och bakelse. Vi hade så mycket att prata om och det är så bra och okomplicerat att sitta där utan att bli störd.

Fick skjuts hem. Jag skulle, som vanligt; uträtta så mycket i dag men allt blev som det brukar. "Jag inväntar morgondagen". Hjärtat mår nog bra av att jag tänker så, inbillar jag mej.
Jag skulle ha handlat en del i olika butiker medan jag väntade på att det skulle vara dags för fikabesöket. Jag hade en lista med mig. Upptäcker för varje gång jag ger mig ut på stan att jag inte längre vill gå ensam så nu blir det att hänga på när någon ska till Marieberg där allt finns och jag slipper ränna omkring i stadens olika affärer för mina inköp.

Inte har jag kommit igång med att uträtta något vettigt sedan jag kommit hem. Märker att åldern tar ut sin rätt, men å så tacksam jag är att jag, även om minnet är kort, ändå har huvudet under någorlunda kontroll.

Fick SMS från den lilla invandrarfamiljen jag nyligen blivit bekant med. Det är så roligt att se att, trots den korta tid de varit i landet, de ändå kan skriva så att jag lätt förstår vad de menar.
Nästa vecka ska vi träffas här hemma tillsammans med Elsemarie och Lasse. Det var ju genom dem vi träffades.

Att se TVNyheterna är inte roligt. I kväll visade de hur människor flyr från staden Mosul i norra Irak, nära både Turkiet och Syrien.
Att se och höra dem berätta hur deras hem och allt de äger bombas sönder så de ser som sin enda utväg att fly. Skolor, Sjukhus, Universitet, Allt förstörs. Hur länge till ska ondskan få fortsätta?
Nog behövs en här av människor med en tro på  Gud, som står för det goda och som är beroende av våra förböner i kampen mellan det onda och det goda. SÅ många, med en levande tro på Gud det finns över vår värld men det behövs fler." Be skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd", sa Jesus.
Då är det inte våldets, utan kärlekens väg han talar om.

I dag, med posten kom ett stort kuvert pålagt i Linköping. Det var från Johanna Sköld, som länge  forskat om fosterbarn och änglamakerskor. Hon har i tidningen "Histonskan nr 4, som jag fick i dag,  skrivit en artikel om vår mormor. Tidningen innehåller också en del stoff om änglamakerskor i andra
 länder, som jag tidigare bara hört talas om att de funnits. Nu ska jag läsa även om dem.
För bara ett fåtal år sedan fick jag kontakt med Johanna via ett radioprogram och sedan har vi till och från hållit kontakten. Jag är så tacksam för Johanna, som varit mig till stor hjälp i min släktforskning angående mormor, som jag ju tidigare berättat om. Hon har talat om för mig vilka handlingar jag skulle be Stadsarkiv i Stockholm ta fram åt mig och vi har en hel dag varit på Stadsarkiv
där vi tillsammans med dess personal fått fram uppgifter av betydelse för oss i vårt sökande.

Just i dag har jag förresten pratat med vår halvkusin i Västerås. Johanna har tillsammans med mig varit i Västerås då hon  intervjuade  vår kusin, som har många ljusa minnen av vår gemensamma mormor, som försvann ur vår mammas liv då hon var bara 7 år gammal.
Efter jul ska jag ta en tur till Västerås och hälsa på igen.

Nu ska jag gå och förmå mig att sätta på "masken" så får jag se hur natten förlöper. Med eller utan mask. Det är frågan!!

Kära vänner, nu önskar jag er alla GOD NATT och SOV GOTT!  Ska försöka tota ihop lite surdeg till jullimpor jag EVENTUELLT kommer att baka i morgon.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar