Kerstin hade lovat att ta mej med till Marieberg Köpcentrum. Där finns allt , nästan, under samma tak. Min syn har blivit sämre, benen vingliga osv. Så tacksam är jag då att slippa ut i affärerna ensam.
Batteri till Vägguret i köket har saknats en tid. Eftersom detta ur är synligt om man sitter i vardagsrummet så undrar gästerna vad klockan är. De vet att jag har sommartid för jämnan och det kan de hantera men om klockan inte hänger på väggen längre blir de smått frustrerade. Nu är batteri inköpt och lite annat smått. Kerstin bjöd på fika med härlig ost och skinkmacka och som vanligt betalade hon en del av mina inköp också. Gud välsigne mina snälla, generösa barn ber jag!
Vi tog lååång kaffepaus innan vi åkte hemåt.
Här väntade mina mjölpåsar och ölet, som Sven köpte åt mig i tisdags. Jag kokade upp vatten och öl, slog det över mjölet. Lärde mig förra året att vara försiktig med mängden mjöl i första skedet. Blir lättare att hantera den stora degen då.
Surdegen finns i egen bunke och nu ska allt stå till i morgon eftermiddag, minst!
I dag påminde Facebook om att Isak inte kom i dag för ett år sedan. I går var det ett år sedan hans svaga hjärta fick en spruta så han somnade in. Elsemarie satt med honom ensam i ett rum och grät medan han slickade hennes tårar. Genom en glasruta såg veterinären deras kärlek till varandra innan han fick en injektion. Då hans hjärta undan för undan blivit allt svagare så hade hans familj inget val.
Det var en svår dag för Elsemarie, som var med in i det sista men naturligtvis för oss alla. Lilla Isak var så kärleksfull och tröstade om någon var ledsen. Stod i fönstret och tittade när Lasse cyklade till jobbet, viftade med svansen till alla som kom innanför dörren.
Nyss fick jag ett kärt sms. "Hej farmor kan jag äta lunch hos dej i morgon"? Sådana sms gör mig SÅ glad. Jag hade planerat för hemgjorda köttbullar i morgon så det passar bra.
Nu återstår att ta på "masken" och gå till nattens vila. Tacksam för en trevlig dag tillsammans med dottern. Hon och hennes man planerar för vintersemester på sydligare breddgrader tillsammans med sin husbil. De tycker det är så mörkt i Norden på vintern. Visst låter det härligt att åka bort och komma tillbaka när våren nalkas.
Nu säger jag GodNatt än en gång, om jag händelsevis gjort det förut. Sov Gott !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar