 |
| Tvillingarna Edvin och Wilma slumrar intill varandra. |
Fram på dagen kom min vän Stefan. Vi lyssnade till predikan av Frank Mangs på YouTube. SÅ underbart att efter många år åter höra hans speciella röst och lyssna till hans klargörande predikan!
Vi hann också lyssna till Emanuel Minos,pasor från Norge.
Att "forska" har blivit väldigt modernt. Nu har det forskats om Sveriges berömda välfärd och i samband därmed fick vi veta att Sverige är nummer ett i världen vad gäller ensamhet. Tänka sig! Vi som har det så bra har i vårt land en massa människor som är ensamma! Ingen att prata med. Ingen som bryr sig.
Man kan måhända förvänta sig en utredning angående detta samhällsproblem, som nu blivit "offentliggjort"! Kanske åtgärder kommer att diskuteras.
Något att fundera på för oss en och var! Jag kommer att med intresse följa vad denna nya forskning kan komma fram till! Om jag inte hinner bli för gammal!
28 december var dagen då det första tvillingparet i vår stora familj föddes. Jenny och Jonas fördubblade därmed sin barnaskara. Jag har ännu inte sett de små underverken men har av pappa Jonas fått ett foto. Även om jag ej lyckas skanna sedan jag bytte dator så kanske jag via min iPhone kan förmedla en bild.
I morgon ska jag fylla på den familjens bull- och kakförråd så gratulanterna även fortsättningsvis kan bjudas på fika.
Morgondagens Radiogudstjänst kommer från Betelkyrkan här i Örebro, Kristins kyrka, där hon är med och spelar i orkestern och sjunger i kören. Eventuellt hinner hon sedan med ett besök hos sin farmor för att äta lunch. Ser jag fram emot!
Från Kerstin kom telefonsamtal att hon och mannen nu kommit fram till det hus i Spanien där de ska tillbringa de kommande veckorna. De satt vid stranden och jag kunde höra vindfläktarna. Oj vad jag längtade till havet!
Från Stockholm och Elsemarie kom också ett telefonsamtal "O vad jag fryser! Jag har ätit på Djurgården tillsammans med Ingrid Engback och haft sååå trevligt. Nu ska jag stå här i kylan i 10 minuter till innan Djurgårdsfärjan kommer och jag ska åka till Gamla Stan där jag ska träffa Lotta och Mats i deras fina lägenhet".
Olika falla ödets lotter som mor plägade säga!
Förstår att det var kärt att träffa Ingrid, som var Elsemaries musiklärare i Borensberg. När hon sökte till Musikhögskolan i Stockholm fick hon bo över hos Ingrid och när hon sedan började sina studier kom hon att bo hos Lotta och Mats under studietiden.
I morgon ska hon sjunga i Rissnekyrkan där hon var engagerad under sin tid i Stockholm. På den tiden gick inte Mats och Lotta till kyrkan men har nu båda, sedan några år tillbaka funnit samma tro som Elsemarie. Lotta är engagerad i den församlingens styrelse.
Förstår att både det forna värdfolket och Elsemarie gläds över att efter så många år få mötas både privat och i kyrkan.
Jag hade glädjen att få träffa de här vännerna under tiden Elsemarie hyrde lägenhet hos dem.
Jag har i tidigare inlägg berättat om hur Gud, som svar på våra böner, plötsligt, på lite speciella vägar, ledde allt fram till denna bostad.
Alltid spännande att se hur Gud bryr sej om våra vardagsbekymmer.
Han visste också om framtiden. Det där med att han VET framtiden tycker jag är både roligt och en stor trygghet. Jag kan överlämna saker och ting i hans händer, utan oro!
Har plockat fram min Dagbok från år 1994 för att ta upp den röda tråden igen men jag tar mig friheten att vänta till morgondagen för att mentalt komma i balans efter detta långa uppehåll. Tror att jag ska ta en bok och lägga mej tidigt. Låter som en bra tanke!
Säger därför GodNatt till er, mina vänner! Gud är god och är på VÅR sida. Han som skapat oss och vår vackra värld! Vi går framåt med honom. MOT det onda! FÖR det goda! AMEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar