Lördag 23 februari 2019. Tyst dag!

Jag skulle vilja berätta om en ljus , varm och solig dag men se det kan man inte när allt är grått, grått ,grått. Jo jag skyller det på den där "sjukan", som uppträder efter jul något år alltibland.

I år gav jag den ett namn. "Julsjukan". Den är speciell. Börjar som en vanlig liten förkylning, fortsätter och stannar länge. 

Någon gång har jag tagit en paus och tillsammans med döttrarna åkt till varmare länder. Och se! Det har, om jag minns rätt resulterat i full hälsa med massor av energi.

Den här gången har jag tänkt "vänta ut den".

Den är mycket omväxlande i sina yttringar.  Ena dagen känner jag mig nästan frisk.

Nästa dag kommer något av symptomen, som inte alls skulle behöva komma!

Hostan och nysningarna gjorde sitt ett par dagar för att sedan försvinna och ej återkomma. 

Så nu växlar det med snuva, ont i halsen, trötthet,nedsatt arbetsförmåga och några andra småkrämpor. Som alla skulle försvinna om vårsolen kom. TROR och HOPPAS jag. 

Om någon vet hur livet ska återgå till det normala så berätta det för mig. 

I morgon ska jag ta mig för med något roligt för det hjälper också till.

Ett  barnbarn vill ta sin flickvän med och hämta mig  för färd till "Naturens Hus" för att äta lunch

God mat brukar finnas där. Vad de har att bjuda på  i morgon kollar nog ungdomarna upp!

Om morgondagens väder siar jag inte för sällan blir det som TV säger.  Åtminstone inte denna månad!

Att jag sover i tid och otid är tecken på att något inte är bra. Efter lång erfarenhet litar jag på mitt omdöme därvidlag.

När man vistas inom fyra väggar en hel dag hinner man tänka mycket. 

Ofta tänker jag på mamma. Saknar både henne och min Georg.

En dag, som denna, hade han efter frukost, som intagits i rätt tid, hittat på något roligt att göra. . 

Jag har inte ens tagit reda på hur vädret har varit. 

Jag har ringt till en god vän, som jag inte pratat med på länge. 

Jag roade mig i dag med att läsa i en bok som låg i vardagsrummet!
I den kunde jag läsa att "det var med ett visst motstånd som telefonerna infördes i Nerike!
År 1881 inbjöds örebroarna av två ingenjörer till ett möte för att intressera dem gällande byggande av en telefonstation i Örebro.
Till det mötet kom  tre personer. Såsmåningom lyckades man dock intressera så pass många att man kunde anlägga en telefonstation och Örebro telefonförening bildades.

I augusti 1877, drygt ett år efter att A.G. Bell fått patent på telefonen demonstrerades den på  kungliga slottet och några andra ställen i Stockholm.
Samma år installerade urmakare Åberg  i Örebro en telefonförbindelse mellan sin butik och sin verkstad.
I mitten av 1880-talet bildades Örebro Telefonförbund!
  

Förundrad tog jag min telefon ur fickan och ringde till min väninna.
Osökt kommer en låt som jag första gången hörde i radion i Sven Jerrings "Barnens Brevlåda"  när jag var i 10-årsåldern, en låt som  sjungits i hem och i kyrka under många år.

"Jag har en liten telefon, en bönens telefon. Den leder ifrån denna jord till Himlens Nådatron."

Med denna lilla låt avslutar jag dagens blogg och önskar er alla GOD NATT!
Så använder vi "Bönens telefon ", vars linje ALLTID är OK  Där finns alltid någon som lyssnar och vill i sin kärlek ge oss det bästa .