I går kväll hade jag feber. Alltsedan jag var hos tandläkaren har jag känt mig lite konstig. Inte vet jag om det har något samband. Jag hoppas för varje dag att jag ska vara pigg och arbetsför. Jag har ingen energi och vill egentligen inte göra någonting. Jo att koppla av med att blogga känns OK. Så då gör jag väl det då och går tidigt till sängs.
Jo torsdagen skulle jag ringa och gratta en vän i Göteborg men fick gå omvägar och skicka SMS, vilket jag hoppas kom fram. En god vän ringde men inte heller henne kunde jag tala med eftersom tungan borde hållas i stillhet.
Isak och jag promenerade till hårfrisörskan, som bor i min närhet. Hon har egen salong, jobbar ensam och styr på det viset sin arbetstid. Hon är så bra. Organiserar, är skicklig i sitt yrke och jag är alltid helnöjd sedan hon permanentat mig. Nu behöver jag aldrig köpa hempermanent, som jag tidigare gjort då permanentvätskan hos frisersalongen ej varit bra för mitt hår.
Plockade vid hemkomsten bort några rabarber, som Alfons annars driver in i och i sämsta fall fastnar han, den lille trogna gräsklipparen. Jag träffade min granne och tackade för att han klipper framsidan mot gatan med sin handgräsklippare. "Hur länge ska du orka med det?" frågade jag. Han tittade på mig och sa"Ja, så där 10 år till". Då behöver jag ej oroa mig och Alfons kan fortsätta sitt klippande på den del av tomten där han har tillåtelse att vara.
Min vän Stefan ringde och kom med jordgubbar och grädde till kaffet. SÅ gott!
Jag hade inte varit bra på hela dagen och när Stefan sagt adjö gick jag direkt till sängen. Feber 38 gr.
Innan Stefan kom fick jag oväntat besök av Mikael. Som en skickelse från Gud. Jag behövde en man för hjälp med ett par saker i trädgården och han bara dök upp! Härligt!
I dag, fredag, har jag handlat lite i närbutiken på hemväg från träningen, som frös inne, då det var stängt på grund av golvrengöring. Något jag inte visste men promenader är också bra.
Dennis, god vän till Stefan kom och tog bort maskrosor i hallonlandet. Men mer än dubbelt finns kvar. Ska ge mig ut i morgon, om jag orkar.
Nu till år 1991 och vecka 50.
11 dec. var jag i Adolfsberg och bakade hos den rullstolsburna frun där jag tidigare varit och hjälpt till en del med matlagning. Jag blir förvånad när jag ser hur mycket jag orkade på den tiden. "Bakat 3 sorters kakor, bullar och fruktkaka. På kvällen i Mikaelskyrkan och lyssnade till en av mina favoritpredikanter, kyrkoherde Björn Svärd. Hem och somnade gott", enligt dagboken.
Väcktes av telefon. Socialen ringde om en 15-års grabb som behövde logi. Kom och sov här på natten.
Nästa dag kom en socialassistent från Eskilstuna för att hämta killen men han stack iväg.
"Stackars lilla otrygga barn", har jag skrivit.
Den romska flickan packade och resete till släkten i Finland.
Den 13 dec. kom Ulla och Lennart och lämnade tre barn och gick sedan på bio. Jag läste Bamse för Kristian innan vi somnade.
Nästa dag,lördag kom Bernard och Kristin och de yngsta kusinerna var nu samlade, bakade pepparkakor och kokade knäck. Sven och Maria kom mellan ett par "tillställningar". Jag filmade barnen, står det i boken. På kvällen hämtades barnen av sina respektive föräldrar.
Söndag 15 dec.,kom Mattias, som vanligt efter tidningsutbärningen, Vi fikade, läste tidning och pratade länge. Kerstin bjöd på god lunch.
På eftermiddagen kom Rita och hennes mamma på besök.
På kvällen åkte jag till"den tilltufsade" i Brickebacken med ett par kassettband och stannade där en stund.
Undrar så här efteråt om jag klarade saknaden efter min Georg bättre genom att alltid ha full sysselsättning, även om det fortfarande kom stunder av tårar och längtan.
Hade tänkt få slut på året men jag nöjer mig med att få slut på vecka 50 så tar jag de två sista veckorna i nästa inlägg. Sov Gott, vänner. "Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer. Och än en natt med Herrens frid till jorden sänkes ner." Spindelliljans doft är helt underbar. En ny klocka har slagit ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar