Dagen blev regnig och grå. Och blåsig!Jag gillart inte!
I Örebro har vi haft besök av kungaparet i Stadsparken. Örebro firar 750 i år! Den nya landshövdingen, Maria Larsson, bjöd kungaparet på lunch på slottet.
Jag var varken i Stadsparken eller på slottet. Slö och trött tills jag framåt tvåtiden kvicknade till. Bakade bullar. Gjorde Orientalisk kyckling. Ringde mina tre syskon. I morgon ska vår satorebror, 91 år 9n på sjukhus för operation. Byte av knäskål tror jag. ( Jag har lite svårt att hänga med när det gäller fysiska defekter, lättare med psykiska) Hur som helst så är det roligt att höra hans glada röst och hans tro för att allt ska gå bra. Genom sitt sätt att leva har han god kondition.
Elsemarie och Lasse har hela dagen varit en ung invandrare, utan familj, begåvad och duktig, behjälplig med inköp av möbler, gardiner och andra saker som behövs i ett hem, samt fixat till det hela. Jag har tidigare berättat om hur Gud leder människor i ens väg. Människor som Gud vill hjälpa genom oss som räknar med honom. På det viset så får många hjälp. I det här fallet var det så tydligt hur Gud som svar på personens bön till Allah förde densamma till Elsemarie och Lasse som fanns till hands att räcka ut sina händer när denna människa behövde hjälp.
Att ha en nära relation till Gud är så spännande. Man vet aldrig vad som väntar bortom knuten. Att få vara i tjänst för Gud är jätteroligt.Att få se hur han griper in i människors liv, ställer till rätta och gör allt väl.
Men låt oss nu gå bakåt i tiden.År 1991, vecka 51.
Ulla ringt att den romska flickan kommit dit . Bara 4 dagar efter det hon åkte till Finland. Kanske var hon inte där. Denna tonårsflicka bodde ibland hos mig och ibland hos Ulla och Lennart. Vi hade ständig kontakt med socialen, både vi och tjejen.
18 dec. står det i dagboken att jag skickat julklappar till Katrineholm.
20 dec står det att jag är ledsen för att jag ej förstod hur dålig Georg var sista veckorna innan han dog.
"Att jag ej lyssnade in signalerna när han sa att han var orolig för sitt hjärta. Dörren var ju öppen för samtal men döden var ej i mina tankar och han visste det.Jag fick små påminnelser om onaturlig trötthet, men därvid blev det." "Han kapade banden inom sig så gott han kunde. Försökte bli fri i sina tankar på döden. Han var beredd på att den var i annalkande.
Julen närmade sig och alla minnen trängde sig på. Det var ju trots allt endast 1½ år sedan hans bortgång och så klart kom det svåra stunder emellanåt.
Ser att jag bakade julkakor och åkte till de tre syskonen vars mor dog ungefär samtidigt med Georg.
Vi fick uppleva plötslig död både de och jag och vi kunde prata om vår sorg och saknad och förstod varandra. En ung tjej som jag varit kontaktperson för en tid fick också "julbrödsbesök".
Det står i dagboken att "Elsemarie har högt blodtryck och måste vila mycket." Hade tydligen mycket ont av foglossning. Gravid i sjunde månaden.
21 dec ringde en av mina tidigare "omhändertagna" och hade vissa bekymmer. Efter det kom Mattias sjuk, kall och frusen. Hade fått punktering på cykeln.
Han fick varm glögg och pepparkakor, kaffe och smörgås, filtar av lamaull att linda om benen.
Han kvicknade till och hjälpte mig att få granen på plats.Jag handlade sista julklapparna och åkte sedan till sjukhuset för att besöka en för mig obekant kvinna som jag fått telefonmeddelande om att hon fanns i Örebro och en önskan om att jag skulle göra ett besök på sjukhuset.
Vecka 52 Julafton var IngaMaj här en stund på morgonen och vi drack julkaffe enligt sed vi haft med oss från barndomen. Alla kakor skulle då smakas av.Tända ljus och mys.
Kerstin jobbade och jag gick hem till familjen och fixade jullunch som hon också kunde dela i familjen då hon kunde ta en timme ledigt för detta. Familjen i övrigt var alla förkylda och mer eller mindre sjuka.
Efter det gick jag hem och åt tillsammans med Britt, en god vän som var helt ensam och som jag inbjudit till lunch på julafton. Inga syskon och hennes föräldrar hade dött under året.
Sedan till Hovsta för eftermiddagskaffe, julklappsutdelning och julgröt. Filmade lite, står det i boken.
Juldagen hade jag julmat klockan 16 för Britt och Gurli, den senare hade förlorat sin man under året som gått.
Annandag jul står det att jag dukar och lagar mat. Så kommer de alla, utom Kerstin och Mattias, som båda nu insjuknat. Fredrik, som firade julen i Lanzarote, första julen utan sin familj, ringde vi till och gratulerade på 19 årsdagen. Mobil? Icke på den tiden! Han vill att jag ska komma dit. "Stolt farmor" står det. Elsemarie och Lasse kom också. Vi var 19 personer samlade. På den tiden var familjen hanterbar, Numera hyr jag lokal när alla ska mötas samtidigt.
28 dec. Besök från Köping av gemensamma vänner till Elsemarie och mej.
30 dec åkte Lasse, Elsemarie och jag till Katrineholm för att vara med på bröllop.Jag hade bakat en tårta med 4 "våningar" och 5 "vanliga" till denna fest då Lasses bror och hans fru vigdes av brudens fader.
Så var både vecka 52 och året 1991 slut och ett nytt var på väg. Själv är jag nu på väg till sängen.
Jag säger därför GodNatt till er alla. Om nu någon skulle vara vaken i denna sena timma.
Jag är så glad för att jag känt mig bättre i dag och inte så trött. Gud är så god och han har hjälpt mig så mycket även i dag! Tack Gud! Han finns alltid för oss. Bara vi närmar oss honom.Så enkelt är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar