Söndag 8 november 2015. Fars Dag! Gudstjänst från Smyrna, Göteborg.Besök av liten familj.

Kära nån vilket ståhej det är att få allt att funka. Tur att barnbarnet i Göteborg finns till hands. Nu ringde jag precis när han lagat sin middag. Det tog lite tid att förklara det jag inte fattade. Jag sa:"Gud välsigna maten" och han sa AMEN innan jag la på luren.
Det är faktiskt så att varje gång jag pratar med Filip så "tänds ett litet ljus".

Söndagen började med att Linn från Malmö skickade SMS med en förfrågan om jag ville se gudstjänst från  Smyrna, Göteborg. Förvånad ställde jag frågan :" Är det möjligt?" Nytt SMS "Här är den. Nu börjar gudstjänsten.

I samma veva ringde Sven och undrade om jag ville äta lunch på stan tillsammans med honom och Maria.Tyvärr passade det ej denna söndag men då har jag det kvar till en annan gång.

Gudstjänsten från Göteborg med Pelle Hörnmark som talare. På grund av att tidningen DAGEN fyller 70 år i år så blev vi påminda om dess grundare Levi Petrus, som inte bara var pastor i den stora Filadelfiakyrkan, pingstvännernas stora byggnad på Rörstrandsgatan i Stockholm utan startade DAGEN år 1945 och 10 år senare Radiosändningar, numera under namnet Ibra, Han startade också det som kallas LPstiftelsen varigenom massor av "trasiga människor" fått sina liv förvandlade genom att de fått komma till stiftelsens hem.

När jag hörde om detta, som togs upp före själva predikan, blev jag ännu en gång påmind om mina unga år i Stockholm just den där tiden då Levi Petrus var i sin krafts dagar.Alla gånger jag hörde honom predika, allt som stod att läsa om honom i tidningarna, som ofta var inhumana i sina utlåtanden.
 Jag har så många  minnen från åren i Stockholm, en händelserik, lärorik tid och betydelsefull för mig på många sätt.

På eftermiddagen kom Elsemarie, Lasse och Tobias för att äta lunch. Jag dukade med "fintallrikarna" och d:o glas. Det blir sällan av att ta fram dessa numera och förresten så är jag ej kababel att ta emot mer än en familj i taget så det blir glest mellan luncherna. Tänker med saknad på de där söndagarna då alla barnen med sina familjer samtidigt kom hem och Georg och jag hjälptes åt med förberedelserna. Tacksam för alla fina minnen och för all glädje jag har, tack vare mina snälla och omtänksamma barn med familjer.

Det är Fars Dag och när jag i dag dukade så kom minnena och plötsligt blev ögonen tårfyllda. Jag skyndade mig att bli glad innan gästerna kom,men nog är det märkligt att sorgen finns någonstans inombords, trots att så många år har gått sedan den där dagen då han flyttade hem till Gud.
Dagen till ära ska jag försöka få med ett foto från hans sista år på jobbet.
Nu ser jag fram emot en ny spännande vecka!