 |
| tSNÖ!! Men solen är på väg ändå! |
Hade planerat för resa till Göteborg. Jag tror det var vädret som var största orsaken till att resan, för min del, inställdes. Kyla och blåst mitt värsta väder.
En god sak var ju också att Isak kunde vara hos mig även om han tycker om att åka bil. Vi var nyss ute och han spanar noga in varje bil för att se om det är "hans" bil.
Undrar om det är varmare i Göteborg. Förmodligen inte!
Gårdagen, torsdag, repade jag mig efter den stora näsblödningen dagen innan och bortsovandet av dagen efter det.
Hade i går inbjudit Sven och Maria att komma hit och äta kroppkakor till lunch. Den maträtten skulle aldrig falla mig in att göra för bara min egen skull. De kom och det passade också för Bernard som precis då hade lunchrast. Mysigt att ha en del av familjen här.
På kvällen hämtades jag till Husgruppen där Barbara serverade polsk mat och sedan härlig blåbärspaj till kaffet. Vi är en liten fin grupp och lär oss mer och mer om Gud och hans ord i Bibeln. Alla får ställa sina frågor och vi trivs tillsammans.
I dag,fredag kom, med kort varsel, min kommunala städhjälp. Så välbehövligt.
Hämtades av Elsemarie för en kopp kaffe innan de åkte till Göteborg där de ska gratta Filip som fyller 21 år på måndag. Emil och Filip har samma datum, 23 nov, Några års åldersskillnad dock!
Ulla och Lennart åkte till Stockholm för att traditionsenligt gratta Emil och gå på julmarknad i Gamla Stan. Skulle i kväll se "Kristina från Duvemåla ". De åker tåg och bor på hotell. Tar sedan bussen till Emil och Emma med de två små barnbarnen.
I dag kom SMS från Kristin, som i går åkte med sin orkester till Tallinn och vid avresan uttryckte farhågor för illamående under båtresan. Allt hade gått så bra och hon var så nöjd.
Enligt rubriken för dagens blogg så har jag nattgäst. Han brukar "tjata" på mig men nu ligger han här på golvet och snarkar så jag får chansen att själv bestämma, tydligen!
I dag har ännu ett terrorangrepp utförts. Denna gång på ett hotell i Malis huvudstad Bamako. Tjugusju personer dödades i detta gisslandrama som pågick i många timmar.
Nu lämnar jag både roligt och sorgligt för i kväll och beger mig till sängen. Isak sover på golvet bredvid mig och i morgon bittida ska vi ge oss ut i halkan på kisspromenad. Eller också får han promenera på altan, alldeles ensam!
Tack för i dag, käre Gud, och tack för att jag vet att jag inte behöver vara rädd. "Allting till mitt bästa vänder. Jag är alltid i Guds händer", sjöng vi i Missionshuset där jag gick i Söndagsskolan.
"Trygg jag är, trygg jag är, innesluten i hans hand." en sångstrof som jag sjungit många gånger senare i livet. Sov Gott vänner! Gud sviker aldrig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar