Luftombyte, en plåga. Rhodos 2012.

          Nu har luftombytet hunnit ifatt mig. Igen!. Jag märkte inte av det på Rhodos, men i går och i dag har det plågat mig. Jo jag somnade ju till då och då medan jag läste den medhavda boken, även på Rhodos men tänkte inte på det då. Det kommer att gå över om ett par dagar. Jag har år av erfarenhet!

Var i morse klar för att gå till träningen men plötsligt blev jag så trött så jag måste lägga mig en stund. Somnade och vaknade av ett pling i telefonen. Min vän Stefan stod utanför dörren. Nu blev det på med kaffepannan och kanelbullar fanns ju.Han hade som barn, med sina föräldrar varit på Rhodos så vi hade en del att prata om. Nu fick jag skjuts till Isak och även till träningen. Gud sänder änglar till vår hjälp emellanåt!
Ett SMS med inbjudan till Lill-Annas cafe´. Det var Elsemarie och Tobias som ville ha lite sällskap. Så trevligt! Efter det gick jag till Kjell & Company och inhandlade diverse sladdar för kommande behov då jag med hjälp av något barnbarn ska föra över film till datorn och sedan till DVD. Det blir i vinter har jag tänkt . Men lika bra att ha grejorna hemma. Bara de nu inte blivit omoderna till vintern då jag förhoppningsvis får bättre tid.

I mitt förra inlägg berättade jag lite om vårt besök i staden med samma namn som ön, vilken  är 80 km lång och 40 km. bred. Gamla staden är omgiven av en ringmur.Påminner lite om Gotland.Även när det gäller öns storlek.Antalet turister är nog betydligt större på Rhodos. Inte så konstigt.Där VET man att solen skiner den period den förväntas att skina. 

Torsdagen skulle vi träffa Vingresors representant som kom till vårt hotell på kvällen. På fredagen skulle det bli utfärd till Lindos och vi tänkte följa med dit. Men icke! Vi skulle ha anmält oss före klockan 12 fick vi veta av den unga damen, som bara beklagade oss." Ja men din kollega sa ju i tisdags att det räckte med att beställa utflykten dagen innan. Han sa inget om att det skulle ske före kl 12." "Tyvärr", var svaret vi fick. Men hon upplyste oss om att det gick en båttur till Lindos på lördagen. Den resan måste beställas pr telefon och betalas med kort. Vi kände oss lurade eftersom vi fått felaktig information på tisdagen. Sorgsna gick vi till vår balkong. Vi hade fått ett par goda vänner som skulle med på fredagsturen och vi hade glatt oss åt att få sällskap med dem. Vi satt där på balkongen och bestämde att vi i alla fall skulle gå till bussen och vinka av dem nästa morgon. Kanske närde vi också en förhoppning att vi ändå skulle få hänga med på resan.

Både Linn och jag har ett mycket personligt förhållande till Gud och nu bad Linn en kort och enkel bön till Gud att hur det än blev så skulle det bli bra för oss. Så lämnade vi åt Gud att sköta om den saken och vi kände oss trygga. Gud sviker aldrig!!

Fredagsmorgonen kom och vi var uppe tidigt och åt frukost för att sedan stå vid bussen och se utvecklingen.
Väl på plats fanns varken buss eller människor.De hade blivit hämtade på någon annan plats. OK, tänkte vi, då ska vi åka i morgon. Linn ringde till "Ving". Nu visade det sig att Linns kort inte gällde för uttag utomlands, så nu blev det att ringa pappa Lasse i Örebro, som hade ett sådant kort och kunde betala resan och Linn förde över pengar till pappas konto, för ordningens skull. Till slut fick vi bekräftelse på att resan var betald och att vi var välkomna på båtresan. Priset var 440 kr pr person. Vi förstod ju att Gud hade sitt finger med i det hela och kände oss nöjda och glada, vilket vi hade all anledning att göra för vilken dag det blev! Så tacksamma vi var att vi inte kom med på bussresan på fredagen.
Tre taxibilar hämtade oss och övriga, som valt att resa med båt, och körde oss till staden Rhodos där ännu flera resenärer kom och alla gick på båten för en 2½ timmes resa till Lindos, den vita staden, som den kallas då alla hus är vita och måste så vara.
Vilken härlig sjöresa utefter kusten med alla fina små samhällen och badorter. Linn hämtade fika och vi satt där och njöt.  Väl framme i hamnen  fick vi se åsnor i stort antal.  Vägen upp till själva stan var ganska brant och man kunde då få rida på en åsna i stället för att gå. Linn och jag valde att gå och jag blev inte trött trots att det var en bra bit att gå. Kanske min regelbundna träning visade sig ge resultat. För Linn,65 år yngre, var det ju inga som helst problem. De små gatorna var trånga och det gällde att ställa sig nära husväggen så åsnorna , med sina resenärer, kunde ta sig fram. Ack så roligt det var!En och annan liten butik fanns där och så det beryktade Akropolis men dit var det alldeles för långt att gå tyckte vi och hamnade i stället på en restaurang där vi satt under soltaket och åt grekisk mossaka, så god.Därifrån hade vi fin utsikt.  Bilar får ej finnas i den lilla staden. Endast åsnor och mopeder, vilka var ungefär lika många som åsnorna.Som vi uppfattade det i alla fall.

På väg till båten bestämde vi oss för att ta ett dopp i Medelhavet. Vi hade från båten sett att det var en badplats vid hamnen. Sagt och gjort. Vi klev ut i vattnet i tron att vi skulle kunna simma. Det var flera än vi som badade där. Det visade sig att det var alltför grunt för en simtur tills jag helt plötsligt sjönk ner i ett hål och Linn, som var strax intill formligen lyfte mig upp. Jag kom bara lite under vattnet med huvudet, ville ju inte blöta håret. Botten var ej så bra så vi gick snart upp till vår solstol innan vi promenerade till båten och hemfärden började. Man hade sagt att på hemresan skulle båten angöra en badstrand och att man skulle få tillfälle att bada från båten. I min fantasi trodde jag att man skulle hoppa i från relingen och det kunde jag ej tänka mig så därför ville jag gärna ta badet innan vi lämnade Lindos. Men detta fick vi ångra. Det var bara att gå nerför en trappa från båten ut i havet, hur enkelt som helst. Många tog chansen att simma omkring i det klara vattnet.Så gärna jag skulle velat göra det men nu var badkläderna blöta så det nöjet fick vi avstå. Tillbaka i staden Rhodos kom taxibilar och hämtade oss och körde oss hem till hotellet .  Vilken lyckad dag som vi avslutade med fika på balkongen. Så nöjda, så nöjda att vi inte kom med på fredagens busstur.

Tror att det får räcka för i kväll. Foton kommer senare. Förmodligen alla på en gång! Nu önskar jag er sena bloggläsare en God Natt. Mig själv också för den delen! På återhörande. Gud är god och vakar över oss.