Nyårsdagar är speciella dagar. Man tänker bakåt i tiden och man tänker framåt. Vad kommer att hända det kommande året? I vår familj, i Staden,i Kristenheten, med vår kallelse att vara Jesu Lärjungar, Vår uppgift vad gäller arbete, Människor vi möter, Vår hälsa och Vårt välbefinnande, Vårt land och folk??
Listan kan göras lång. Själv hade jag tänkt att inte skriva något i kväll. "Kände inte för det" som en och annan skolelev kunde uttrycka sig på min tid i den världen när det var fråga om en uppgift.
Dagen, den första på år 2017, började med lite sol, som dock försvann. Jag "kände för att sova" och har tillbringat större delen av dagen, just sovande.
Jag skrev tidigare om att jag under årens lopp ibland drabbats av "julsjuka" med några dagars feber och sovande just vid jultiden. Dock icke denna jul. Så klart började jag fundera lite i dag när de där symptomen åter visade sig. Till min stora tillfredsställelse fick jag ordning i köket efter gårdagen.
Jag borde ha skrivit Dagbok redan på 60-talet. När det gäller Nyårsdagar så började våra traditioner inom familjen just på 60talet. Traditioner? Jaa, så blev det och så fortsatte det i många år.
Fick i dag ett SMS från min syster Stina, som nämnde om Nyårsdagar med Nyårskonsert och därmed förknippad Schwarzwaldtårta, då hon och mamma var på besök hos oss, ofta tillsammans med våra vänner Dagny och Henry Jakobsson från Stockholm, som i många år firade både jul och nyår hos oss, till glädje, inte minst för våra barn.
Tårtan beställdes i mjölkaffären och kom med buss från Karlstad till Lesjöfors. Tider det!
Denna speciella variant av tårta fick traditionsenligt följa med då vi flyttade till Örebro, Borensberg och återigen i Örebro. Ingen Nyårsdag utan Schwarzwaldtårta. Efter tiden i Lesjöfors gjorde Georg den i flera år.
Eftersom jag ändå nämnde 60-talet så ska jag berätta om Nyårsdagen år 1961.
För att minnas den behövs inga dagböcker. Georg befann sig då på Lungkliniken i Arvika, sedan en vecka tillbaka för behandling av upptäckt TBC. Han åkte i sjuktransport dit på juldagen.
Barnen och jag var denna Nyårsdag och hälsade på honom. Dåliga, snöiga vägar och 18 mil bort.
Jag ville ej köra utan bad Lars-Erik Östell att vara chaufför.
Det året blev ett annorlunda år för vår familj men också ett år då vi alltmer lärde oss att "Gud aldrig sviker." Att se hans omsorg i smått och stort, ja, man KAN inte tvivla. Man bara MÅSTE tro! Jag minns nu att jag i någon tidigare blogg vidrört det här men det är Nyårsdagen och jag skriver om en speciell sådan. Vore roligt om jag kunde få till en sammanfattning om Nyårsdagar via mammas och sedermera mina egna dagböcker.
Nu är det i alla fall hög tid för mig att åter sova så jag önskar er alla Bloggläsare ett GOTT NYTT ÅR . Vi är alla så älskade av Gud och Han vill oss väl och sviker aldrig.
Även om våra vägar stundom kantas av törnen. Men Paulus, som fick uppleva myckenhet av törnen sa:"Tacka Gud i alla livets förhållanden!" Paulus visste att det håller att lita på Gud!!
GodNatt mina vänner! Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar