lördag 7 januari 2017

Lördag 7 januari 2017. Sen blogg i kväll igen.


Dagarna går ännu fortare nu sedan vi börjat ett nytt år. Jag känner också av det nya året. Hör bara: " Jag rör mig långsammare, jag ser sämre, jag hör sämre och de där hjärtklaffarna som inte funkar så bra,  skulle kunna bytas ut mot svinklaffar om det inte var så att läkaren inte gärna vill börja rota i "gamla hus", så de får tjänstgöra ett tag till. Gud vet hur länge. Men tänk vad ett årsskifte kan betyda!!! Över EN natt så har man blivit en bit äldre och lite skröpligare, mer orkeslös! Fick t.o.m hjälp med snöskottningen i dag.

Nu ska jag berätta vilken mysig dag jag haft. "Stillhet råder, tyst det är i husen, tyst i husen"kunde jag ha sjungit.
Bara ett telefonsamtal, från sonen,som inbjöd till lunch i morgon men då är jag upptagen så vi får ta lunchen en annan dag. Några SMS har dock nått mig. Det är faktiskt lite roligt med Facebook. Så många man har kontakt med den vägen. Har lite smått, efter påtryckning av yngsta dottern, gett mig in på Instagram fast ännu känns det en aning främmande för mej.

Som jag tidigare berättat har det i många år varit tradition i vår familj att äta Schwartzwaldstårta i samband med Nyårskonserten på TV Nyårsdagen. När Georg levde var det obligatoriskt. Har inte alltid funkat lika bra sedan han lämnade detta jordeliv.

Till Trettondagshelgen i år hade jag dock fått beställning på en sådan tårta. Bottnarna gjordes i går kväll. I dag vispades mycket grädde och tårtan garnerades med choklad, som brukligt är.
Lasse hade gjort en god middag av rostbiff, med grönsaker och någon speciell röra som jag åt för första gången. Mycket god. Tårtan, som åts tillsammans med kaffe, som efterrätt var också lyckad.

 Trevligt att få äta tillsammans med familjen. Lasse hade bekymmer med ett öga, som kommit i olag. Bed gärna för honom att allt blir bra.  De skall kommande vecka ut på långresa, han och Elsemarie,
med anledning av Elsemaries 50-årsdag så då är det nog bra om båda ögonen funkar.
Nu finns ingen Isak för mej att ta hand om. Det är fortfarande tomt efter Isak. Ibland tycker jag det känns som om han fanns här men hans hjärta var sämre än mitt så det var för hans eget bästa han fick
sluta sina dagar.

Det har fallit mer snö över nejden. Efter att jag i ett meddelande på FB skrivit att jag skulle skotta trottoaren kom en bil med två levnadsglada ungdomar. Det dröjde inte länge förrän snön var skottad och jag kunde fortsätta att mysa i mitt kök innan det var dags för middagen hos Familjen Hallqvist
Där var glada julen slut och allt nerpackat i sina förråd. Gardiner bytta och nu inväntades våren. Hos mej lär nog julsakerna finnas kvar minst någon vecka till. Så brukar det vara.!

Just nu rinner min dotters ord mig i minnet. "Mamma, jag har aldrig träffat en människa, som är så rädd för förändringar, som du!" Där slog hon huvudet på spiken!
Jag ska blogga om när jag tar bort julen, för just detta är ett bra exempel.

Nu är det dags att säga GODNATT till er alla. Så skönt att få somna i en skön säng och inte behöva frysa. Varje kväll när jag lägger mig så tänker jag på bilderna från TV.  Vandrande människor på väg från sina hemländer, där de en gång hade ett, hyfsat bra liv tillsammans med sina familjer.
Blir glad när jag träffar invandrare, som fått en bostad och i någon mån kan leva ett normalt liv.


Hos Ruth är inte julen slut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar