söndag 8 januari 2017

Söndag 8 januari 2017. Också en dag.

Lika bra att skriva några rader när jag nu ändå sitter med datorn framför mej.
Tyst och stilla dag. Bakade nötrulle med mycket grädde för min fina granne Karin fyller 75 år i dag och en nötrulle från mej hör till traditionen. Fast det är klart att om jag haft kännedom om årens mängd hade jag kanske spätt på med något mer. Jag frågade när jag gick hem. Har aldrig tidigare funderat över hennes ålder. Nu skriver jag det i dagboken.

Smörgåstårtan var god. Bullarna och kakorna likaså. Roligt att en gång om året träffa ett par av Karins vänner.
Hemma igen plockade jag bullar i påsar till frysen. Bakade efter TVgudstjänsten i dag.
Telefon från ett barnbarn med vädjan om förbön för en grej som plötsligt kommit i vägen och förhindrat en viktig sak. Så klart fick allt annat stå åt sidan och jag tackade Gud för att han svarar på bön och att vi i detta nu behövde hans hjälp.
Jag sa till Gud att nu sitter jag här och väntar.

Om en halv timme kom ett SMS. Ett enda ord och tre hjärtan. "Bönesvar". "Halleluja" SMSade jag tillbaka. Senare fick jag tre hjärtan. Vi var båda nöjda och tacksamma för att vägen till Gud är öppen.

Dagen har varit grå,lagom kall och snön ligger kvar vit och fin.
Hörde i dag att någon röjde lite snö utanför. Träffade en god vän som varit tillbaka i sitt hemland en längre tid och nu åter var i Örebro med en sambo, som jag inte träffat tidigare. I morgon får de komma på fika.

Elsemarie har resfeber. Konstigt att hon skulle ärva just detta från mig. Hon är i det mesta annars lik sin pappa, som reste så mycket och aldrig hade resfeber vad jag kan minnas.
 "Bara jag har kommit till Flygplatsen så är det över", säger hon förhoppningsfullt.
Jag lider med henne för jag har alltid haft och har fortfarande ont av denna åkomma. Men håller med om att det går över vid flygplatsen. Förmodligen för att då "är det kört". Och man har med i bagaget just det som man behöver ha med, alltid!

Ja det var allt för dagen. Så gott jag ska sova. Elsemarie åker med tåg från Örebro klockan 6 för att vara på jobbet i god tid. Att vara borta från jobbet i två veckor kräver också en del planering och "spär på" resfebern kan jag tänka mig.

Nu ska jag ta på "masken" och sova med den några timmar i hopp om att den gör nytta så jag ej behöver vara så trött på dagarna. Jag ska testa noga de tre månader jag får ha den till låns.

Så säger jag GodNatt till er alla. Fick just nu veta att Lasses öga, som var så besvärligt i går och som vi bad till Gud för, i dag är mycket bättre och vi ser fram emot ett fullständigt helande.

På TV såg jag en bra gudstjänst med fin sång i morse.
I kväll har jag läst vad Bengt Sjöberg skrivit om  Afghanistan och om hur en viss folkgrupp brutalt
 dödas. Många flyktingar finns i vårt land från just Afghanistan. Bengt Sjöberg har fullt upp att göra
i sitt outtröttliga arbete för att ge hjälp. Läs gärna ! Vad kan vi göra för dessa? VILL vi?






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar