Måndag 23 januari 2017. Alltid en speciell dag! Bara lite kort om engammal kärlekshistoria denna kväll!

Fortfarande får jag varje år almanacka från "De fyra barmhärtighetshemmen" dit Ulla och Kerstin kom i januari 1971.

Mitt livs kärlekshistoria började den här dagen för 73 år sedan! Kan inte låta bli att uppmärksamma den!

Dagen har varit solig och fin med plusgrader. Ett SMS  från en invandrarkvinna, som jag känt i många år  , men som jag inte träffat sedan långt före jul då hon varit på besök lång tid i sitt forna hemland, kom på morgonen med förfrågan om hon fick komma en stund. Jovisst skulle det gå bra!

Jag hade besök av Annelie planerat till tidig eftermiddag så jag föreslog klockan 17.00

Ändrade dag till onsdag för måndagens matgäst. Två små kafferep skulle i stället hinnas med under dagen. Träningen tar jag en annan dag.

Annelie är en tid sjukskriven efter en operation så vi kommer nog att träffas till och från en liten tid framöver. Hon tog dagens promenad hit som en del i sitt tillfrisknande.

Invandrarkvinnan hade mycket att berätta från sitt besök i hemlandet och om gemensamma vänner i Sverige.

Tidigare i kväll stod jag vid spisen och stekte pannbiffar. Hade TV4 på.

Att fräset från stekpannan och ljudet från fläkten förutom att jag har lite nedsatt hörsel, på grund av min höga ålder, inte passar i tid när TV sänder program med Robert Gustavsson tror jag alla kan hålla med om. Någon repris är ej utlovad. Jag tittar inte så mycket på TV men utöver nyhetssändningar ser jag gärna dokumentärer och så program där jag får tillfälle att  skratta  åt roliga program med roliga människor, som i kväll Robert G. Någon repris ser det inte ut att bli så jag får vara nöjd med det roliga jag såg och så att ha lunchen klar till onsdag.

Det speciella med den här dagen,23 januari är att då började en 46 årig kärlekssaga där jag var involverad.

Det hände under min tonårstid i Stockholm. Några ungdomar från Korskyrkan var bjudna till en träff hos någon. Georg var där. Han hade kommit till stan sen höst och jag tror inte att jag sett honom tidigare. I så fall bara på håll i kyrkan.

Det där med kärlek är både vackert och roligt. Vi kände båda att vi drogs till varandra och när festen var slut så följde han och hans kompis mej och min väninna från Norra stadsdelen över långa Västerbron,hela Hornsgatan och Ringvägen tills vi kom till Havregatan där min väninna och jag bodde ett kvarter ifrån varandra. Det blev en lång promenad.

Det började snabbt och redan en vecka senare hade han skrivit en kärleksdikt, hahaha, jag tror den enda jag fick någonsin. Om jag kommer ihåg så kanske jag återger den om en vecka. Jag kan den och psalmen 23 utantill!!!

Men nu är det så att jag i morgon bittida får städhjälp redan klockan nio och behöver "röja" lite här så städhjälpen kommer fram med dammsugare och skurhink. Så skönt att ha samma person varje gång.

Jag är en obotlig "vanemänniska" och har tursamt nog samma person vad gäller Läkare på Vårdcentralen, tandläkare och hårfrisörska, städhjälp. Samma år efter år. Jag älskart!

Klockan åtta ringer den morgonpigga Annelie och väcker mej ifall jag sover då.

Sedan hårfrisörskan  och på kvällen tjejträff här med några jämngamla.

Alltså tar jag kväll nu, denna dag, 23 januari, då det, för att citera vår kung, sa "klick" och går till vila, med tacksamhet för alla år vi  fick tillsammans, Georg och jag. Tacksam också för våra fyra härliga barn förutom alla efterföljande. Alla är för mej en källa till glädje. Gud är god.

Sov Gott, mina vänner! Tar ett foto från en almanacka, som jag fick från det hem där Ulla och Kerstin jobbade i Betania, Jerusalem år 1971 och skickar med på bloggen.