Allt var, som det brukar vara. I år var det fem,sjungande, unga tjejer som inledde med skönsång.
Senare både musikensemble och sedvanlig sång av seniorsångarna.
Risgrynsgröt med socker, kanel samt ost och skinksmörgås, julmust, kaffe och tårtbuffe'.
Allt i sin ordning.
Vid de här träffarna träffar man många vänner. En del, som man känt i många år, en del som kommit till med tiden.
Vår familj kom till denna församling på 60-talet. Våra barn engagerades i söndagsskola och ungdomsarbete. Sven var ett antal år "strängmusikledare" och vi var, hela familjen med i arbetet för Guds rikes framväxt.
I dag, och som alltid i samband med grötfesten, så saknade jag en del vänner. Några har flyttat hem till Gud, andra är sjuka eller orkeslösa och kan därför ej vara med.
Det känns särskilt svårt att veta om en del att förra året var sista gången de var med på vår grötfest.
Nästa år är det ytterligare några som kommer att fattas. Vi är alla på väg, ung såväl som gammal.
Fast visst hade hon rätt , mamma, när hon sa:" En ung KAN dö, en gammal SKALL dö.
Döden skrämmer inte den som redan här lever i gemenskap med Frälsaren Jesus, Kristus!
När Paulus talade om flytten till Himlen sa han:"Trösten varandra med dessa ord!"
Skjuts både dit och hem. De bilburna ser till så att alla kommer dit och hem.
Det roliga denna dag var inte slut med detta. Nej nu väntade ett trevligt besök av mina vänner, Annelie och Markus. Att nu ha dessa mina kära vänner på så nära håll är något som gläder mig oerhört. Tio minuter, mer tar det inte, för att vi ska kunna ta en promenad till varandra.
Nu ska jag hoppa iväg till Singapore 95.11.22
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar