torsdag 13 oktober 2016

Torsdag 13 oktober 2016. Kerstin 65 år! Vilken dag!

Så fick vi en Nobelpristagare i litteratur för år 2016. Låtskrivaren Bob Dylan blev det. Han är 75 år gammal och turnerar fortfarande.
I eftermiddag har jag varit i kyrkan där det var Nattvardsgudstjänst för Daglediga. Ett bra initiativ. Bilburna medlemmar hämtar oss, som inte är det och så får vi, som kanske inte regelbundet går i kyrkan var med om att fira Herrens Nattvard. Jesus sa: "Gör detta till min åminnelse." Det fortsätter de som tror på Jesu död och uppståndelse, runt hela vår jord, med och det är märkligt vilken härlig gemenskap det skapar bland människor som inte känner varandra men som är förenade och tror det Jesus har sagt. Jesus lovade att det ska komma en dag då vi gör det tillsammans med honom i Guds rike. Det ser vi, som Guds folk fram emot.

En kort men o så innehållsrik predikan vår pastor Anders Sundström lät oss få del av. Vet ej om han talade fritt ur hjärtat eller om det finns ett utkast, som jag gärna skulle vilja ha. Ska fråga om det.

Så befriande att höra om Guds Faderskärlek! Hur han  älskar varje barn precis som den personen är. Att han inte vill att vi alla ska vara lika utan att han i varje sitt barn ser just det personliga som just den har. En del är högljudda och pratar mycket, andra är tystlåtna. En del har fart i sina liv, en del mera stillsamma. Vi blev påminda om att vi ska vara nöjda med oss själva, liksom Gud är det, inte försöka likna någon annan, som vi tycker är bättre än vi. Just du har fått det som Gud ville att du skulle ha.

Roligt var att när jag skulle lämna kyrkan kom en kvinna och sa till mej: "Jag vill tacka dej för det där du sa, vid det där tillfället då vi var där och där."
 Just då hade jag totalt glömt både tillfället och vad jag sagt. " Jag har tänkt så mycket på det du sa", fortsatte hon och nämnde i korta drag vad det handlade om.
Först när jag kom hem drog jag till minnes hur någon vid en samling plötsligt sa:" Ruth, du har nog något att berätta" och hur jag för att "rädda mej", snabbt kom på, och berättade, en erfarenhet som
jag hade varit med om någon dag tidigare. Nu är jag så glad för att jag i dag fick veta att det jag sa fått vara till välsignelse. Så är det nog ofta tror jag. Gud använder sig av det han givit och som vi ibland för vidare till hjälp för andra. Ibland får vi "bara vara" och då räcker det.
Vi är alltid hans älskade barn i många olika skepnader, men vi älskar vår far och han älskar oss. Och vi syskon älskar varandra!

I morgon får jag besök till förmiddagskaffet av den från Malmö tillbakavändande vännen, som råkade få lägenhet alldeles nära min gata.

Jaha, så blev det så här i kväll. Vet sällan när jag börjar blogga var det hamnar till slut.
"Vad hjärtat är fullt av talar munnen" sa min kloka moder. Kanske hon hade rätt.
Under tiden jag skrivit har jag fått MMS på min iPhone.Ska nu lista ut hur jag går vidare med detta.
Till Filip kan jag inte ringa för jag har sagt att han ska få "va i fre", som han själv uttryckte sig i sina första levnadsår.Han pluggar till en tenta.'

I dag är det en stor dag i vår familj. Kerstin har hunnit ifatt storebror Sven och blivit pensionär.
13 oktober föddes hon på BB i Karlstad. SÅ roligt för oss att få en dotter som vi kunde ge namnet Kerstin eftersom Georg, då han var liten, med sitt lockiga hår fick smeknamnet Kerstin. Vi ska fira henne i kommande helg.
Jag skulle ha åkt till Göteborg på Kvinnoashram på fredag/lördag men, med hänsyn till vingliga ben och försämrad syn, valde jag att avstå denna gång. Hoppas på fler tillfällen.

I dag har jag i alla fall tränat, handlat och givit den unga tjejen utanför närbutiken en sedel. Vi träffas där då och då med vissa mellanrum och vi ler igenkännande mot varandra. Fel eller rätt?
Rätt i dag tror jag. Hellre  ge en slant för mycket än för lite.

Jag drar nu till sängen. Har en bok som handlar om "Jesu tillkommelse", som länge har legat vid min säng och väntat på att bli läst.

Nu säger jag GodNatt till er alla. Vi sjöng i dag  sången som Göte Strandsjö skrev:" Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn, så var det för mig att komma till Gud. Jag kände att där hörde jag hemma. Det fanns en plats i Guds stora rum, en plats som väntade på mej och jag kände , här är jag hemma! Jag vill vara ett barn i Guds hem!"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar