lördag 31 oktober 2015

Lördag, Allhelgonadagen 31 oktober 2015. Tänt tre ljus i fönstret.

Nu ska jag berätta om denna lördag, som blev solig, halva dagen och 9 grader.
Ville jag komma till Fredrik och Anna på eftermiddagsfika samt träffa Stella och Cornelia,som  några dagar är hos farmor och farfar i Hovsta? Dessa nyblivna pensionärer som tar vara på tiden för att umgås med sina barnbarn. Ytterligare två barnbarn, Johannes och Lovin, vars hem vi gästade, fanns med vid kaffebordet. Fick också träffa Kristin där. Hon längtar till måndagen då hon får åka till skolan och studera musik igen.

Jag måste skratta när jag tänkte på att en av släktens kusiner, som vi kan kalla Tobias, eftersom han heter så, i går i ett samtal sa att"så är det ju det där problemet med skolan också". Vad då för problem undrade jag. "Jo att höstlovet snart är slut". Så olika uppfattning kan man ha!

Jag gick hem i förtid för att plocka några äpplen som fallit från trädet.Ringde av misstag Kristin men det var bra för hon var på väg hem och nära mitt hus så hon kom in en stund och vi hade ett trevligt samtal. Hon ska snart på turne´ med sin orkester här i Örebro, där hon spelat i flera år. Det är så roligt att träffa människor som utvecklar de gåvor som från början finns nedlagda i deras inre.

Birgitta i Göteborg, som jag tidigare nämnt om, dotter till IngaBrittas man Vidor, och jag pratade i telefon en god stund. Hon och hennes man är morföräldrar till den lilla Olivia, som nyss fyllde 4 år.
 Så roligt att få veta lite om hur kloka små barn ändå är. Mormor berättade om hur de leker tillsammans och hur kloka svar den lilla tösen har att komma med.
Ringde till IngaMaj, som inte tröttnar på att lösa korsord och har roligt med det. Jag kan inte alls!

I Radio och TV berättas om att mer än 200 personer, alla de ombordvarande på ett flygplan som  i dag störtat över Sinaihalvön har hittats döda.Däribland flera barn. Passagerare på väg från Egypten till Ryssland. Något motorkrångel tros vara orsaken. Det gör mig så ont att tänka på alla de anhöriga som nu sörjer de sina. Så fruktansvärt!

Jag brukar på Allhelgonadagen besöka Almby kyrkogård och min älskade Georgs grav. I år gjorde jag inte det. Ulla och Lennart med sina två små barnbarn var där i går kväll med ljus och gravsmyckning. Missade förstås det fina scenariot med alla ljus i mörkret men tände i alla fall mina tre ljus i fönstret i vardagsrummet, som något slags ersättning.
Försenad, trots avsaknaden av Isak, väljer jag nu sängen. Känns bäst så! GodNatt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar