Nu har vi s. k. Normaltid igen. Vägguret på köksväggen går ett halvt år framöver en hel timme fel.
Så är det varje år. Jag vänjer mig.
Någon kyrka blev det inte i dag och inte TV gudstjänst heller. Får se på reprisen i morgon.
Denna vecka har skolan höstlov. Då tar Tobias hand om Isak.
En av mina matgäster har åkt till fjärran land ett par veckor så jag får ta mig till träningen för egen maskin i morgon.
I går, 24 okt. ägnade Tobias hela dagen åt höstens Högskoleprov fast han bara går tvåan i gymnasiet men han tyckte det var intressant att "kolla läget".
Filip hade tenta i fyra timmar på Chalmers i Göteborg och Kristin stortrivs med sina musiklektioner på Kävesta dit hon med stor glädje tar buss varje morgon. Hon har sång och musik i blodet!!!!
Måste väl berätta att min dator lagt av i kväll så jag skriver på "paddan". Det är svårare tycker jag så därför blir det en kort blogg i kväll.
I dag har vi haft solsken och jag passade på att plocka ett par korgar av fina Ingrid Mari äpplen.
Ska se om kylan håller sig borta. I så fall avvaktar jag med äppelskördandet för frukten mår bättre på trädet än på altan antar jag.
Else-Marie och Lasse har varit på utflykt i helgen. Den ena av dem badade i Laxsjön.
I eftermiddag fick jag besök av min vän Inga. Det var vi som råkade hamna bredvid varandra på bussen och blev goda vänner. Vi har alltid mycket att samtala om och har vår tro på Gud och hans gemenskap tillsammans. Vi är båda två glada över att vi fick kontakt och vi tror att Gud hade sin hand med där också.
I går var Isak och jag på fika hos min syster. Hon har energi och tar sig för med mycket trots att hon har svårt att gå och har ont i sina ben.
Hennes uthållighet påminner så mycket om vår mamma, som arbetade jämt utan att ge upp hur trött hon än var.
På TV talas om en oändlig skara flyktingar och bilder visas hur de i en strid ström går och går.
På flykt från sina egna länder. Tårarna går ej att hålla tillbaka när jag ser dem.
Det värsta i flyktingsammanhangen är att redan befintliga, eller tilltänkta,boenden har brunnit ner sista veckan. I går brann en skola i lilla samhället Konga i Småland. Dagen efter att kommunen beslutat att använda skolan till flyktingboende. Branden är liksom de övriga under utredning men man kan ej låta bli att fundera över om det finns ett visst sammanhang.
Inte lätt för Regering och Riksdag att hantera flyktingfrågan.
Just nu kom en sång till mig." Det finns en Gud som evig är, hans nåd var dag mig bär. Hur än det skiftar på min stig, han vakar över mig." På den tiden då jag vågade mig på att sjunga så sjöngs den tillsammans med Georg. Ofta i bilen då vi var på långresor på krokiga vägar!!
Att ha en tro på en Gud, som ser allt och ständigt är beredd att ge sin hjälp till den som vänder sig till honom är något jag önskar varje människa. Att veta hur det slutar ger en trygghet som håller.
Nu är det dags för att säga GodNatt , vänner. får se om datorn funkar i morgon. Känns lite ovant att skriva på "paddan"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar