måndag 19 oktober 2015

Måndag 19 oktober 2015. I dag sa jag definitivt adjö till sommaren, somaldrig kom. Kortisblogg i kväll.

Visst kan jag hålla med om att det låter lite  gnälligt men ibland känns det bra att få gnälla lite även om det egentligen inte ligger för mig.
Jag började tidigt att förbereda mig för sommaren. Hoppades och väntade.
Nu kan jag konstatera att det som står i rubriken är sant. Trädgårdsmöbeln kom aldrig ut i trädgården, stunderna på altan blev fåtaliga. Altan städades aldrig ordentligt efter vintern. Det kändes inte OK.

Det roliga denna sommar var Linns och Sebastians bröllop. De som hade hand om detta evenemang, och de var många, hade satsat mycken tid för att göra bröllopet till en stor högtid.
Nu sitter de "på kanten av upprivet bo och ordnar sin vinge till flykt", som de kända orden lyder.
Snart flyttar de till Malmö.

Men nu ska jag kort berätta om dagen som svunnit. Gnäll igen, men det kan ej hjälpas. Det var lite frost i morse och dagen har varit grå. Min iPhone visade en sol klockan 15.00. Jag hade planerat att plocka ner äpplen, Ingrid Marie, så jag väntade in klockslaget. SOL? NEJ!
Jag plockade ändå en korg och hoppas att vintern håller sig borta så jag kan inhösta resten, senast fredag för då ska det enligt TV bli strålande sol. Den som lever får se!
Faktum är att det är bara detta äppelträd som givit god skörd i år. Allt annat gick nästan åt skogen.

Det var planerat att jag skulle få hjälp av mina vänner. De kom. Tömde balkonglådor, bar undan de nya fina dynorna jag fick av mina barn medan vi ännu hoppades på en sommar, tömde alla blomkrukor, tog bort den lilla fina blomstervagnen, tvättade bord och stolar, som stått därute och väntat på att få bli använda. Sist av allt bars ALFONS ner i källaren efter att ha gjort sitt för i år.
Jag säger än en gång att jag är så nöjd med Alfons, som gjort att åsynen av gräsmattan ändå gjort mig så gott och fått mig att känna mig glad.

Grönsakssoppan smakade bra, innan vännerna drog vidare till ett möte i sin kyrka i kväll.
Jag är så tacksam. Nu återstår bara lite småjobb på altan. Sådant jag orkar göra själv.

Nu har "gnällspiken" skrivit klart för i kväll. Jag har SÅ mycket att tacka Gud för och det gör jag.
Han uppehåller mig dag efter dag i sin trofasthet, Han är nära den som söker sin tillflykt hos honom står det i Bibeln.
För en stund sedan kom yngsta barnbarnet, 16 år. Tittade in på väg hem från fotbollsträningen. Det är så roligt när de kommer, barnbarnen, som finns i stan och som har tid. Vi har alltid viktiga saker att prata om.

Hej då sommar och GodNatt alla vänner. Sov Gott!
Nu har Ungern slutgiltigt stängt sina gränser för flyktingar och  dessa tar nu vägen genom Kroatien till Slovenien för att ta sig vidare norrut. Hörde i dag att det är brist på tolkar när de ankommande ska undervisas i skolan. Språken är många. Tolkar få.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar