Torsdag 29 oktober 2015. Vilken dag!

"Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart" Den fina låten ljöd inom mig i dag då jag fortsatte med bokhyllestädningen, som Ulla påbörjade vid sitt besök här i går.
Så lätt det var för mej att bara fortsätta där hon slutade. Men jag behöver nån som "sätter fart". Så mycket trevligt det finns att upptäcka, att spara vidare och att slänga!!!

I dag blir det en tidig blogg för jag är ej hemma i kväll.
I tisdags berättade jag om en fin kväll. Sen eftermiddag ringde Elsemarie och inbjöd till kaffe. Det är ,trots att vi bor varandra nära, inte så ofta vi ses så jag tackar mestadels ja när jag blir bjuden.

Väl där skulle Elsemarie ut i något ärende, så det blev "snabbkaffe", men hon inbjöd mig att stanna och äta asiatisk mat som "deras" invandrartjej skulle komma dit och bjuda på framåt kvällen.
Elsemarie hade påpassligt bjudit in ett par ungdomar som nyligen anlänt till Örebro och som talade samma språk,som tjejen vi känner och som varit några år i Örebro. Jag har tidigare berättat om denna begåvade och förtjusande tjej, som både går i skolan, har bra betyg och jobbar som assistent åt en person som talar samma språk som hon. Hon försörjer sig genom att jobba och nästa termin när studierna kräver mera tid vet hon ej om hon hinner jobba lika mycket som nu.
Hon tänker om två år, då studierna är klara, börja på universitetet. Hon talar bra svenska. Eftersom hon är flicka fick hon inte gå i skolan i sitt land. Nu kommer hennes begåvning vårt land till godo!
Hon har varit i Sverige i 4 år och har bra betyg i både svenska och engelska.
Att se henne och hennes vänlighet gör mig så glad.

Hon bjöd på Ris, tillagat som det görs i hennes hemland. Därtill Kyckling, stekt på lite annorlunda sätt. Allt så jättegott. Glass och choklad avslutade måltiden.

De båda nyanlända fick nu prata på sitt eget språk och hon berättade ett och annat om Sverige för dem. De här killarna är inte syskon och inte lika gamla. Jag vet om den ena att hans pappa tillfångatagits och att övriga familjen fann för gott att fly. Båda de här ungdomarna kom ifrån sina familjer under flykten och hamnade ensamma i Örebro.

Tyvärr har det blivit så att Migrationsverkets hem för boende minskat i antal genom att en del blivit nedbrända.
Dessutom kommer det allt fler flyktingar och mest ökar antalet ensamstående ungdomar.
Nu behövs det familjehem för att hjälpa till. Jag tror att det går till på samma sätt som när man i svenska familjer tar emot svenska barn och ungdomar som av olika anledningar ej kan bo med sina föräldrar.
Jag har tidigare berättat om hur vi haft flera "ensamma" i vårt hem under många år.

Så drog jag iväg med Isak och dragväskan och sover över hos Isak där jag alltså befinner mig nu.Det har varit en mulen och tyst dag. Bara tre telefonsamtal.
Jag hittade en bild på mej som brud nederst i bokhyllan. Tog ner det från väggen när Georg dog och sedan har jag ej satt tillbaka det. I dag tog jag ett foto av det och kanske skickar jag med det i bloggen .Nu säger jag GodNatt till er bloggläsare. Sov Gott!