Det ringer på min iPhone. "Nu parkerar vi bilen" Så kom de båda äldsta döttrarna för att ge sin mamma en hjälpande hand.
Vi fikade och sedan blev det fart i flyttande av hyllor i det nya skåpet där alla pärmar ska förvaras.
Ja, jag förstår om ni undrar varför jag har så många pärmar. Jag har en älskad väninna, som heter Lotta. Jag minns att hon för flera år sedan medan hon bodde i Motala, jag i Borensberg, berättade för mej att hon hade många pärmar. Kanske är det därför jag tror att man inte kan ha för många sådana.
Med hjälp i dag kom jag på någorlunda rätt köl och med tiden har antalet krympt.
Efter ett effektivt arbetspass så var det dags för lunch. Nu passade jag på att förverkliga en dröm jag haft sedan jag flyttade in i nya bostaden, som är belägen mitt emot Statistiska Centralbyrån och där det finns lunch att köpa. En gång för flera år sedan i något föreningssammanhang var jag där och har nu lång tid sneglat mot det där stora huset med tanke på möjligheten att äta lunch där.
Utan sällskap har det ej lockat mig till besök.
Det var en stor glädje för mig att där få bjuda mina döttrar på lunchbuffe'. SÅ god mat.
Från matbordet kunde jag se min balkong med lampan från Betlehem hängande där.
Mer roligt skulle hända denna dag. På Järnvägsgatan stod i ett skyltfönster en likadan glasskål på fot som Georg och jag hade morgonkaffebullarna i de första åren av vårt liv tillsammans. Samma vackra skål använde vi också till lingonsylt vid måltider. Den första skålen gick sönder för ett antal,år sedan och både döttrarna och jag har haft våra ögon öppna för att om möjligt finna en likadan.
Nu finns den i diskmaskin och jag får se om jag återvänder till gamla tider eller om jag fortsätter med den lilla fyrkantiga träskål som inköptes på Bergahemmet i Borensberg där de boende sysslade med lite träslöjd.
Nu sitter jag här vid datorn igen. Det är kallt ute i kväll och elementen är varmare än vanligt. Jag stänger av värmen och har fönstret på glänt för att sova bättre. På loftgången står tomatplantorna uttråkade för att de såddes för sent och bara hann med att bära några blommor. På inglasad balkong finns andra,vackra blommor och jag hoppas de ska klara natten.
Mer roligt hände i dag. Jag hittade mitt "lådkontor" lagom till Postgirokuverten ska skickas och jag fått ordning i skåpet, som Kerstin hittade på Blocket och som blev perfekt för mina pärmar och kontor. Jo jag tar lite undan för undan och är så nöjd, så nöjd.
Ska skaffa starkare lampor för "synens skull", men i stort sett så mår jag efter min ålder bra.Något att tacka Gud för tillsammans med så mycket annat. Ännu ett barnbarn har köpt bil och har lovat skjutsa mig närhelst jag önskar.
Elsemarie och Lasse har i kväll åkt till vänner för att vara deras gäster över helgen.
Petter, Jenny, Alva, Viggo och Hanna skickade nyss bild från Mjölby där de äter kvällsmat på väg till mormor och morfar (antar jag).
Kristin hade på jobbet i dag träffat en gemensam bekant som jag fick meddelande om. SÅ roligt.
Nu ska jag ta tidig kväll så jag vaknar i tid i morgon bittida och kan göra klart i mitt sovrum.
Är så glad för hjälpen jag fick i dag. Jag mår bättre när jag får lite "uppbackning". Kul att fika och äta lunch tillsammans. På tal om lunch så ska jag prova att köpa matlåda hos grannen över gatan någon dag.
Jag vaknade för tidigt i morse så jag ska se till att somna om en stund.
Tackar Gud för bönesvar jag får varje dag, Känns som om jag har osynliga änglar i hemmet. Allt ordnar sig så bra! Jo, jag tror på det jag säger, Erfarenheten med att vandra tillsammans med Gud i så många år gör att, som vi sjunger:"Jag KAN inte tvivla. Jag MÅSTE tro!"
Kan säga att om det är något jag skattar högt i livet så är det att våra föräldrar räknade med Gud i sina liv, trots arbetslöshet och dålig ekonomi. Många gånger kom hjälpen i sista stund, dock aldrig för sent. Gud var en veklighet i vårt hem och vi lärde oss att lita på att, som pappa sjöng så ofta: "Guds ord och löften ej kunna svika! Guds löften hålla, vad än jag mister, vad än som brister, de brista ej! Om Himlens stjärnor än slockna, alla. GUDS LÖFTEN SVIKA ALDRIG, NEJ! Älskade föräldrar!!
Sov Gott, alla mina vänner! I morgon ska solen skina sa de på TV. Ser jag fram emot!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar