I dag skulle jag åka till Betania på eftermiddagsträff. Ämne:"J. O Wallin".Oj vad den mannen hann med! Så många psalmer han skrev! Vi fick också se foto på skolan i Bo. Han var guvernant på Bo egendom. Om jag fattade rätt.
Färdtjänst till Betania. "Hej Ruth," skrattade chauffören. "Aha, det var ju du som körde mig till Sjövik förra året när jag skulle träffa mina palestinska vänner, som var på besök i Sverige."
Jovisst! Han kom ihåg att han fått så goda äpplen. I går köpte hans fru äpplen i affären. Det passade bra att ge honom så mycket äpplen han ville ha och lova att han fick komma tillbaka och få mer om han så önskade.
Vi är sedan förra året vänner på FB och jag ser ibland foton på hans vackra barn. En invandrare som det gått bra för. Hans fru studerar på universitetet.
Efter Betania en promenad hem tillsammans med Elsa och en pratstund på hennes "blommande" balkong.
Nu sitter jag här och ska försöka komma igång med år1988.
Glömde tala om att vi sommaren 1987 sålde vår husvagn. Mest barnen som använt den de senaste åren.
Strax efter julhelgen halkade jag på den isiga stentrappan och slog ryggen så illa att jag lång tid hade ont av detta.
Georg var ledig en del efter nyår och vi passade på att åka till Borensberg och hälsa på ett flertal vänner. Kärt att mötas igen!
Mamma är kvar på sjukhuset i Oskarshamn till 8 januari med ett kort besök hemma ett par dagar i nyårshelgen. Hon har fortfarande väldigt ont i benet och värktabletterna hjälper ej. Men virkar och stickar gör hon. Ingen tid får gå till spillo där inte! Lilla flitiga mamma!
( Har nu åter tillgång till hennes dagbok för året.)
Jag fick komma till vårdcentralen och träffa läkare, som trodde att ryggvärken berodde på blodutgjutning i något revben. Sjukskriven till 17 jan.
14 jan: "Vaknat kl 6 med brinnande huvudvärk!" Nu när jag äter medicin mot högt blodtryck tänker jag
lite undrande hur det var ställt med blodtrycket många gånger under de här hektiska åren!
I slutet av januari Kristian och jag hem till mamma, som fortfarande har så ont.
Sportlovet i Skrankebol. Så mycket snö så vi fick stanna en dag extra för att ta oss ner till vägen.
Mamma en ny period på sjukhuset,hem 26 febr.
7 mars till Göteborg och Vidor. O, så tomt efter IngaBritta!
10 mars tåget hem med uppehåll några timmar i Skövde där jag möttes av en av de tjejer vi haft som fosterbarn. "O, vilken kram jag fick". står det i boken. På tåget kom jag i samtal med en kvinna som berättade hur hon mött Gud och fått ett nytt liv mitt i sitt elände då hon skulle ta livet av sig. Så tacksam hon var!
Ja oj, så mycket det hände varje dag. Nu ska jag avsluta med en vers som finns i min dagbok och som jag hittade hos mamma 4 juli 1987.
När du talar - tala vänligt! Ord kan ha en sällsam makt. Det betyder så oändligt på vad sätt ett ord blir sagt. Döm ej någon människa ohörd blott för att få hävda dig! Sovra först din egen livsskörd- är den fullgod- annars tig!
Oj då, här gäller det att pröva sig själv! Be en bön till Gud! Önskar er alla en GodNatt. Nu är jag lagom trött och ska sova gott! Natti, Natti!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar