Fredag 5 september 2014. Förhoppningsvis slut på år 1987.

Jag gör ett och annat nedslag i källarvalven och hittar något gammalt foto. I dag ett från Lesjöfors postkontor. Förmodligen från början av 60-talet med Ingegerd i tjänst. Det är kul med gamla foton.

Dagen har varit solig och varm. Jag fortsatte med det jag i går påbörjade, nämligen slitet med köksgolvet, som jag knäskurade, fyra rutor i taget. Antal rutor: 67. Måste använda stålull för att få bort gammal olämplig polish. Nu är det klart och jag är så tacksam att jag efter varje pass tog mig upp för att  ta en paus. Jag avverkade en tredjedel i går kväll och resten i dag på förmiddagen. Nu har jag bara lite ont i ryggen men det tänker jag sova bort.

Det är alltså fredag kväll. Alltid gillat fredagskvällar. Nystädat och nybakta bullar i min barndom. Mamma var noga med rutinerna.
Även sedan jag fick familj har jag känt det högtidligt med fredagskvällar. På lördagen stängde man affären tidigare och allt var förberett för myskväll. Minns just nu vid ett tillfälle i Lesjöfors då IngaBritta var hos oss, som ofta på den tiden, innan hon reste till Brasilien.
Myset innebar frukt, godis och tända ljus. Naturligtvis var taklampan alltid släckt. Det senare hade IngaBritta förbisett. Sven i 5-6årsåldern utbrister med indignation:" Du moster Britta, du vet int' va trävlit ä, du!" Utan taklampan släckt gick det ju ej att ha "trävlit".
Under flera år pendlade Georg och kom hem på fredagskvällarna, då han var i Stockholm, senare Linköping. Alltid fest då han kom hem.
 
I dag fick jag besök av Ulla, som slutade jobbet lite tidigare. Hon hade tänkt hjälpa mig med ett och annat men solen sken och allt talade för en kaffe- och pratstund på altan. Nära till vindruvorna, så goda.
Det är roligt när Ulla kommer till stan ibland. Förra gången hon var här följde hon med till affären och handlade sådant som är tungt för mej att bära. I dag tog vi god tid på oss och hann prata om mycket medan vi satt i solen på altan. Isak blev som vanligt stormförtjust när han fick se Ulla. Svansen gick som en propeller och han överöste henne med kärleksbetygelser.  Mej lämnar han därhän, på grund av min ålder, tror jag.

År 1987. Ser i min dagbok att Georg och jag i augusti var i Uddevalla för en veckas semester.
Samma månad fick vi förfrågan från landstinget om vi kunde ta emot två studerande pojkar,med hem några mil från Örebro.De skulle få yrkesutbildning här i stan och var beroende av visst boendestöd.Det betydde att de fick mat och rum här. De bodde hos oss i två år. Landstinget betalade!

Georgs födelsedag den 21 augusti firades tillsammans med hela vår stora familj. Stina kom med sin hemgjorda, goda ostkaka. Riktig fest! Samma vecka pågick kyrkornas satsning"Hopp om livet", som återkom varje sommar.Elsemarie engagerad där och jag, till viss del!
27 aug. står det att Georg fått en dator på jobbet.!! En stor dag för honom!

Själv hade jag fullt upp med besök och telefonsamtal med människor som behövde hjälp på olika sätt och barnbarn, som dock nu var så pass stora så de krävde ej så mycket passning längre.En del av dem.
I september surströmming med vanliga gänget  på vår altan. Så trevligt!

19 sept. Mamma  på lasarettet i Oskarshamn .Har så ont i sina ben och får morfin. Jag åker dit och bor hos faster Elin, nära sjukhuset.Den 20 står det i min dagbok:" Mor får morfin. 2½ml varje gång. Amputation, operation eller naturmedel. Vad är bäst?"

Hösten gick och jag häpnar när jag ser hur upptagen jag var. Drog mig inte för något. Lämnade barn, hämtade barn, besök, uppe till midnatt och längre,
  ibland. Ojojoj, om jag hade de krafterna nu när jag har tid.

Nehej, jag orkar inte få slut på året i kväll heller. Tror det var enklare när jag bara hade mammas dagböcker att använda mig av. Inte så mycket att läsa. Nu säger jag snabbt Godnatt. Sov gott!