lördag 27 september 2014

Lördag 27 september 2014. Mamma Alvas 90årsdag 1989.

Här fotograferas mamma och nästan alla av hennes stora familj inför  90årsdagen.



Också i kväll, på grund av Isaks kvällsvanor, måste jag skriva tidigt så han inte blir försenad med sin sömn.
 

Hur dagen blev? Kom inte iväg till stan för det blåste  ute.
Fick kaffegäst på förmiddagen. Telefonsamtal från "en förtvivlad" senare på dagen. Så maktlös man känner sig men så skönt att då få lämna över till Gud, som i en sång jag ofta citerar:"Spärras din väg utav hinder så väldiga och utav berg, som där skyhöga stå, räkna med Gud för han gör det omöjliga. Han gör vad människor icke förmå."

På eftermiddagen kom en ung, stark kille och hjälpte mig att få ordning på kompostjorden, ett arbete, som visade sig vara mig övermäktigt. Nu höll jag upp säcken och killen öste i den silade kompostjorden. Så smidigt allting gick när jag fick hjälp.
I mammas dagbok från maj månad läser jag att den 3 begravdes Hartvig, som  i många år var förlovad med faster Anna.Hon behövdes av sina föräldrar och syskon i så hög grad att paret inte hade möjlighet att bilda ett eget hem. Hartvig kom ursprungligen från Stockholm men på grund av sysselsättning kom han att bosätta sig i trakten, där han snart träffade Anna. Han bodde i alla år i Hörningsnäs och blev för oss barn vår farbror, som alla övriga farbröder i familjen. Ärligt talat så blev han den vi tyckte allra mest om.Lugn och trygg och visste så mycket. När faster Anna dog flyttade han till en lägenhet i Figeholm och vi träffade honom alltid då vi var på besök hos mamma.

Den 10 maj står det att "i dag kom Ruth". 11 maj kom Georg, 12 maj kom Vidor och Ester från Göteborg. "Alla har mycket att göra. Jag virkar på Ruths överkast." Lilla mamma!
Den 13 står det (fortfarande i mammas dagbok): "Vilken födelsedag! Har aldrig varit med om något så roligt och trevligt förr. Alla mina nära och kära har arbetat och gjort allt så trevligt och vackert för mig.
Ett vackert minne för livet! Må Gud välsigna dem alla!"

Nu tar jag till min egen dagbok. Vilken 90årsfest! Bo Sage fotograferade. Kerstins familj ej med på kortet. De kom senare till festen där alla var med utom barnbarnsbarnen Mikael och Fredrik samt IngaMajs dotter Lena med familj
112 gäster bjöds på kycklingsallad med rosenbröd, smör och ost, kaffe och tårta samt, så klart äkta småländsk ostkaka, som Stina är mästare på att tillverka. Sylt och grädde därtill.
 Eftersom det var pingsthelg med en annandag så fick vi tid att träffa varandra. I Brevik, nära Figeholm fanns små stugor att hyra, vilket gjorde att vi bodde i varandras närhet och hann med att umgås.

Gäster hade anlänt från olika håll i landet. Grannbarnen, nu vuxna,alla med avlidna föräldrar, sommargäster och andra, mammas vänner. Programmedverkan av så många begåvade talare, sångare och musikanter. Vilken fest för lilla mamma! Det var hon värd! Vilken avslutning på födelsedagar! Jag får en tår i ögat när jag tänker på hur hon från början, som en liten ensam stockholmsflicka hamnade i trakten. Vilket rikt och intressant liv hon ändå fick!
Hon ville gärna säga TACK till alla som kommit till festen. Hon bad Georg att säga det hon ville säga, vilket han gjorde så fint.
Så där ja! Nu är klockan över halv tio och en liten tass påminner mig om detta. Alltså är det bara att gå till sängen för så här dags ska man gå till vila tycker Isak. Jag säger därför GodNatt till alla bloggläsare. Hoppas att Filip i Göteborg kan "ta över" bloggen och fixa till det stora fotot som skulle vara med på denna blogg. Lycka till! "Så går en dag än från vår tid och kommer icke mer."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar