Tidigare berättade jag om vad jag kallade spånkorgen. Det var egentligen en koffert och den var stadig. På Utackorderingsbyrån i Stockholm provades skor och kläder ut till barnen före avresan till fosterhemmet."Persedlarna plockades sedan i korgar som följde med barnen på resan" står att läsa under ett foto i en Doktorsavhandling " Fosterbarnsindustri eller människokärlek av Johanna Sköld. På fotot ser man hur personalen tillsammans med barnen provar och packar. Så skickades barnen iväg till sina olika hem. Det gick till så att de hem som önskade ta emot fosterbarn kontaktade Utackorderingsbyrån som hade annonser ute i olika tidningar. Efterfrågan på fosterbarn var stor vid den tiden.
Jag har sett i papper jag på senare tid fått från Stadsarkivet att mamma tydligen skickades med båt till Oskarshamn och där möttes hon av någon ansvarig från fattigvården,som sedan fraktade henne de c:a fyra milen till fosterhemmet.Mamma berättade aldrig om den resan och egentligen inte särskilt mycket om sina sju första år i Stockholm.Tror att hon förträngde det mesta av den delen av sin barndom. Jag försöker ta reda på det som går men det finns ej mycket att hämta eftersom Fattigvården kom in i bilden först en kort tid innan hon skickades iväg.
Där Fattigvården fanns med fanns det anteckningar,inte annars.
Hon berättade om att hon hade en bror och att hon och brodern vid något tillfälle följde föräldrarna till en båt ,tydligen skulle den avgå från Stadsgården, och att de sedan gick hem ensamma. Att de förstod att föräldrarna inte skulle komma tillbaka. Att de var ensamma i två dagar innan någon kom och tog hand om dem den gången.
Det är mycket möjligt att hon blandade ihop olika situationer. Brodern hette Harald och dog när han var 9 år. Vid den tidpunkten var mamma 11 år och hade alltså länge befunnit sig i Småland. Hon träffade aldrig sin bror,som var fem år när mamma åkte iväg. Jag återkommer till mammas berättelse hur hon skildes från sin mor i och med att hon flyttade så långt bort. De återsåg aldrig varandra. Naturligtvis blev jag väldigt intresserad av att få veta vart min mormor tog vägen . Började mitt sökande för 65 år sedan och till och från under årens lopp har jag gjort förnyade ansträngningar. För två månader sedan vid mitt andra besök i Stockholms Stadsarkiv fick jag vet att hon dog 1948. Jag är ännu ej klar med hennes"historia". Några år fattas och jag har att besöka Arkiven på ett par ställen ytterligare för jag vill följa henne "hela vägen". Mamma berättade en del som jag skall återkomma till.
Jag tror att det får räcka för i dag med detta. När mamma flyttades till ett nytt fosterhem började hon också i en annan skola. Det tar vi nästa gång.Ha det gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar