Julklappslådan

I ett tidigare inlägg nämnde jag om två damer från Stockholm, som en sommar vistades på Vilohemmet som låg nära mitt barndommshem. Jag hade fyllt 8 år, tvillingsystrarna 4, lillasyster 8 månader och min bror 11 år. jag nämnde också om att dessa damer skulle komma att få stor betydelse för min framtid.


Det var så sorgligt när vi sa adjö och de återvände till Stockholm.Vi hade blivit goda vänner. Hösten gick och vi hörde ej av varandra. Att vår familj levde under knappa förhållanden hade naturligtvis inte undgått dem.

Vilohemmet stängde för sommaren.Hösten gick och allt fortsatte som vanligt. Min bror och jag gick till skolan tillsammans med de övriga bybarnen. På den tiden fanns en stor trädgård nedanför byn, Ojojoj så mycket frukt där fanns! Vi fyllde våra skolväskor med äpplen,päron,gula och blå plommon. Mellan träden fanns tvättlinorna där tvätten hängdes efter sköljningen i sjön.

Det närmade sig jul.Årets grisar slaktades. På söndagsskolfesten skulle vi medverka, vi fyra som var äldst och det övades om kvällarna. Det rörde sig om dikter, sånger och dialoger,ganska knasiga ibland, men vi lät oss villigt förhöras av vår ambitiösa mamma.

Så kom veckan före julafton. Året var 1935. Det fejades och bakades. En eftermiddag kom mamma hem med en stor kartong från posten. Den vägde nio kg.
Avsändare: Stockholmsdamerna! Oj då! De hade inte glömt oss!
Lådan ställdes undan i en garderob. Så nyfikna vi var.


På julafton när vår vanliga julafton var över togs kartongen fram. Det var en högtidlig stund. Fina sammetstyger i olika färger till oss flickor. Leksaker. Bl.a. en fin docka i en kartong till mej, som sagt att jag skulle gärna vilja ha en fin docka, som " skulle stå på byrån". Jag glömmer aldrig hur den såg ut. Den fick stå där i sin kartong . Jag tog bara ner den ibland och tittade på den. Där stod den när jag några år senare lämnade föräldrahemmet men försvann gjorde den .
Jag vet inte vart men mamma tyckte väl att det inte var så noga med den när jag ändå inte var hemma. Kanske.

Lådan innehöll så många fina saker men också ett brev där det stod att de bjöd mig att komma till Stockholm följande sommar. De skulle betala resan. Vi läste brevet om och om igen.Vilken glad julafton det blev!

Vilken uppmuntran för oss som familj!Hur det gick med resan till Stockholm ska jag senare berätta om. Ha det gott!