Färdtjänst kom på utsatt tid. Som så ofta var det en man av utländsk härkomst som var chaufför.
Jag frågar alltid från vilket land de härstammar. Den här killen berättade att han när han var liten adopterades från Sydkorea och har svenska föräldrar.
Han frågade vad jag sysslat med och jag drog hela min historia för honom. Han ställde många frågor under tiden som jag berättade. Eftersom min historia är något av en solskenshistoria, som jag själv tycker, så berättade jag ända från barndomen, om mina år i Stockholm, omoderna lägenheter, vedplockning genom källargluggen mitt i centrala stan då Georgs och min första lägenhet uppvärmdes med kakelugnar och vedspis. Killen visade stort intresse för hur det gick för oss och utropade flera gånger:"Men så bra!", när han hörde hur vägar öppnades för oss undan för undan.
Om han trodde på Gud? Joodå det nekade han inte till.
Jag hoppas att det jag förmedlade av min gudstro ska bära frukt i den mannens hjärta.
Väl framme i Frommesta gick vi först lite husesyn i trädgården. I det ganska nya växthuset frodades tomatplantor, persilja, fikonträd, vindruvor mm.
Kerstin och jag satte oss på varsin stol och andades in växthusluften, något jag gillar.
Med en mugg the i handen kom Awad för att sitta ner och inta sitt förmiddagsthe.
På spisen kokade riset och snart satt vi i den lilla verandan och åt en jättegod middag med lammstek, Kerstins enormt goda sallad ( den bästa jag vet), vinbärsgele', ris och god sås.
Bullarna som jag lovat men glömt att ta med fick vi klara oss utan. Måste skärpa till mig.
Häromdagen var en av mina små killar, Liam, hemma hos mig. I dag fick jag åter träffa honom när han hälsade på hos farfar och farmor. Liam fyller sju i sommar och han räknade från siffran 1 till 100 för mig. Det gick undan ska jag säga. Hoppas att jag får tillfälle att i någon mån följa mina små bbbarn på "deras resa" genom skolan.
Jag fick skjuts hem och kände mig väldigt trött. "Det FÅR du vara", säger mina barn.
Kerstin hade i affären "hittat" ett vitkålshuvud, storlek mindre, passande för mej att göra kålpudding av i morgon.
Elsemarie ringde från bilen. Lasse och hon har varit västerut för att, med tanke på framtiden, kolla om det finns någon sommarstuga i Göteborgs närhet som skulle kunna passa dem.
Intressanta tankar!
Nu har jag hängt tvätt, stekt kyckling i ugn. En nära vän kom hit med en påse kyckling i går och talade om (vet ej om det är så) att steka kyckling det är hon inte bra på. Nu är de stekta och i morgon kan vännen hämta maten i samband med att vi tar en fikastund.
Måste också baka bullar i morgon för jag har lovat bort ett ganska stort antal av sådana och jag ska verkligen se till att hålla vad jag lovat.
Jag andas fortfarande väldigt tungt och är väldigt trött. Jag har ju måst avstå träningen på grund av pågående förkylning. Någon som vet när det är tillåtet att börja igen?
Jag tror alltid att alla krämpor beror på att jag ej tränat tillräckligt. De där sidorna av tillvaron hör inte precis till de som jag behärskar! Så har det alltid varit.
Nu säger jag GODNATT till er alla, som orkat läsa. Själv traskar jag till sängen tacksam för mången god sak i dag. Intressant är livet. "Höj jubel till Herren, alla länder!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar